Moment 1 Sammanfattning PDF

Europa Mesopotamien Egypten Grekland Rom Tidigpaleolitikum första stenverktygen 2,5 miljoner Mellanpaleolitikum Homo sapiens, språk 200.000 Senpaleolitikum Mesolitikum Istidens slut, små spetsar Första konsten ”Wo...

Europa Mesopotamien Egypten Grekland Rom Tidigpaleolitikum första stenverktygen 2,5 miljoner Mellanpaleolitikum Homo sapiens, språk 200.000 Senpaleolitikum Mesolitikum Istidens slut, små spetsar Första konsten ”Woman from WIllendorf” 30.000- 25.000 Grottmålningar ”The Chauvet cave” Frankrike 25.000-17.000 ”Lascaux” Frankrike 16.000-14.000 Neolitikum bostad och jordbruk 7000? Catal Hüyük (Turkiet) Neolitisk stad 6500 Sumererna 4000 Enande…..forntida Egeiska havet, man har mycket handelskontakt och åker runt på gör sin grej Vita templet i Uruk, 3500-3000 Gamla riket 3200 Minoiska 3400 på Kreta gjorde Kung Noarmers palett 3150 sin grej - Cheops pyramid (största av pyramiderna i giza)2589- 2556 Obelisk Rahotep och Nofret 2580 Akkaderna 2350 Akkardisk härskarhuvud 2300-2200 Victory stele of Naramisin / Segerrelief 2300-2200 Assyriska 2300??-600 Sköfarande Egeiska havet Döende lejoner, våldsamt 2180 Stonehenge 2100-2000 Mellersta riket 2134 Knossos 1950 (ca 2000) Ögon i värdefullt material Fastlandsgrekiska 1900 Babylon 1792 Blå porten Hettiterna 1750?? Andra lejonporten, fastlandet, arga Nya riket 1570 Hathepsut gravtempel 1470 Mykensk - fastlandet/Helladisk Amon (solguden) tempel 1700 Krukan med dubbla huvuden utsmyckad, krater Snake godess Knossos 1600 Fisherman 1550 privat hus Toreadofresken 1450 Sarkofag 1450 500 (1450 slutar) Bronsålderskollaps 1100 1200-1150 Fenicierna 1200-64 Akemenidiska/perserriket 700 Arkaisk 800-700 Etruskerna 800-700 Geometriska perioder Orientaliska perioden Bottenlösa kratrar Apollotemplet Klassiska Grekland 490 Romerska republikanen 500 Parthenon 450 Alexander den store Hellenismen 323 Hermes och Dynossosbarnet 340 Altar of Zeus, fris, 175 Puniska krigen 200-100 f.v.t Kejsartiden 25 f.v.t Skägget År 0 Pantheon 125 e.v.t (OBS lita inte helt på grafen ovan då den är AI genererad) Begrepp: Naturalism = "sträng vetenskapsavbildande" Stilisering = förenkla bild, framhäva det typiska Idealisering = förenkling av verkligheten Register = målningar i olika lager, våningar Formkulturer = ? Arkitektoniskt rum = tredimensionella utrymmen i en byggnad som fyller en funktion Stil = hur en bild är uttryckt, "summan av västenliga egenskaper hos en given mängd konstverk" Patrons (eng) = personen som betalat för konst, kund? Teori = Hjälper oss att förstora vårt perspektiv och formulera frågor (marxism, queer teori, psykoanalys, feminism, semiotiks och strukturalism) Metod = Är sättet vi hittar svaren, t.ex. laboratorieanalyser: ålder, material etc. eller skriftliga källor: kontrakt, brev, journaler, intervjuer men konstnär eller kund Marxism = analys av bild utifrån ett ekonomiskt och socialt perspektiv, relation till klass, mass-produktion och samhället Queer teori = hetronormativ, inkludera queer konstnärer, motiv, teman etc, tänka om historia för att få in fler queer personer Psykoanalys = undermedvetna orsaker till motiv av bild Feminism = analys av representation av kvinnor i bild, konstnär etc. Postkolonialism = analyserar bild som konsekvens av kolonialism, imperialism, kontroll och exploatering av grundbefolkning. Semiotiks = Positivism = det som är givet, det som måste uppfattas som ett faktum och inte kan vidare förklaras Strukturalism = kan inte alltid ses som en teori utan är bara användbar som metod. En övergripande metod som inkluderar alla mänskliga, sociala fenomen oavsett deras yttre form och understryker helhetens betydelse. Ikonografi = vetenskap om bilders innehåll och bildmotivs uppkomst, innebörd, utveckling och spridning. Saknar en klart artikulerad metodlära Ikonografisk bestämning = vad föreställer bilden? Vilken person, händelse, berättelse, ide eller föreställning utgör motivet? Identifikation av bildmotivets källor = på vilka källor bygger detta motiv och sättet på vilket det framställs Fastställande av motivets uppkomst = när och var uppkom detta motiv? Kartläggning av spridning och utveckling = vilken spridning har motivet haft? I vilka varianter har motivet upprätt? Undersökning av inverkande omständigheter = vilka faktorer har påverkat uppkomsten, utformningen, spridningen och variationerna i detta motiv? Ikonografisk dokumentation = Hur har en given person, händelse etc. framställts i bild? Ikonologi = slutgiltiga sammanfattningen av en analys som inletts med en för-ikonografisk och en ikonografisk fas, ikonoligiska tolkningen visar bildens djupare mening. Förikonografiskt = Stilism = - under stilism ligger formalism och kännarskap (connoisseurship) Formalism = Man analyserar endast de visuella aspekterna, färg, material, linje, form, textur etc. bildens värde endast beror på dessa formella egenskaper. (- du har alltid kännedom om något, är alltid partisk, skuldfriaögat, subjektivt) Connoisseurship = Man analyserar bild baserat på stil, hur den passar in i en konstnärs portfiolie eller en tid. Kontrapost = en pose i klassisk antik Grekland där tyngden vilar på ena benet Nekropol = begravningsplats med bostads liknande grav hus Relief = Gått in i sten utan att hugga bort allt och sen gjort som en kupa, behöver inte hugga lika mycket, tydligt ljus Chiaroscuro/klärobskyr = användningen av ljus och skugga i en målning, särskilt om färgerna är starkt kontrasterande. Sfumato = Det är en blandning av färger och nyanser som är så subtil, att allt smälter samman och ger en "disig" effekt. Propyléer = entrén till Akropolis Parthenon = templet i Akropolis Erechteion = tempel i Akropolis som hade flera religiösa funktioner Stucco = är ett samlingsnamn för olika blandningar av gips, marmormjöl och lim som används för att framställa dekorativa ytor och detaljer inom arkitektur och konst. Kapitäl = översta utsmyckande delen av en kolonn Voluter = utsmyckande del på ett joniskt kapitäl Kannelyrer = är grunda, konkava räfflor eller rillor som löper lodrätt på skaftet till en kolonn eller pilaster Verism = realistiskt inte så charmigt stil av romerska statyer, porträtt Korintiska ordning= mer dekorativ än joniska ordnaren Joniska ordning = romersk, kvinnlig, dekorativ, voluter Doriska ordning = grekiskt, manlig, enkel, stabil Pilaster = rektangulär kolonn i väggen med bas och kapitäl Kopplade kolonner = två kolonner som står på samma bas under samma kapitäl Halvkolonn = en kolonn som står hälft i väggen Lisén = rak utan kapitäl eller bas Arkitrav = Arkitrav kallas i klassisk arkitektur den understa delen av bjälklaget, huvudbalken, som vilar på abakusstenen som i sin tur vilar på kolonnkapitälen. In antis = väggen som ramar in ingången Aedicula = en helgedom, bestående av två kolonner som bär upp ett entablement och en fronton, som omger en staty eller en relief i ett klassiskt tempel Naos = huvudrum (cella) i ett grekiskt tempel Dorisk ordning utan bas = den grekiska doriska ordningen Stylobat och stereobat = plattformen templet står på ofta grekiskt tänk zeus templet Triglyfer och metoper = grekiskt på främst doriska i frisen Portik = en kolonn- eller pelarburen taktäckt förhall framför ingången till en byggnad Podium = romerska tempel står på tempel Komposita = en kolonnordning, vars kapitäl förenar element från det joniska och det korintiska. al fresco = muralmålning utförd på färsk, fortfarande fuktig kalkputs. Peripteros = är ett klassiskt tempel vars cella i sin helhet, det vill säga på alla fyra sidorna, är omgiven av en rad av kolonner. Cardo & Decumanus = I romersk stadsplanering var en decumanus en öst–västorienterad väg i en romersk stad eller castrum Register = målningar i olika lager, våningar, Liggande "band" av motiv Patron = personen som betalat för konst, kund? Bild = skulptur, och målning Historiebruk = Hur skrivs historia? - Vi skriver historia för att förklara samtiden Musealiserat objekt = Objekt som förr inte var konst men nu finns på museum Naturalistiskt konst = Vilar i det som illustreras, inspirerad av naturen, visuella intryck Tel = hög som bildats av att en byggnad som stått på samma plats och brunnit ner och återbyggts och Stilisering = Förenkling, repetition, enkla mönster och former. Frontal = från ett håll Mastaboer = Gravmonumnet i sanden Kore = kvinnor som är påklädda i den arkadiska perioden Kouros= män som var nakna i den arkadiska perioden Peplos = rak klänning Chiton = klänning med mycket väck Arkaiska leendet = ett typiskt leende Plastik = konstnärlig förmåga att skapa ett livligt tredimensionellt uttryck. Stylobat = den översta plana delen av plattformen som byggnaden står på (templets golv) Anta = kolonnerna framför (cellan) eller framspringande sidoväggar ( Cella (Lat.)/Naos (Grek.) = tempelhall Pronaos = förhall Peripteralt = Kolonner omringar templet Pseudoperipteralt = halvkolonner moringar templet Sipteralt = två rader kolonner omringar templet Pseudodipteralt = en rad kolonner och en rad halvkolonner omringar templet Tholos = ett runt tempel var användningsområde är okänt Pediment = triangelformen i frontonen som ofta är dekorerad med pediment-skulptrurer Fronton = gaveln över tempel Atlas = man istället för kolonn Karyatid = kvinna istället för kolonn Eklektisk= Blandad Europa (typ) - Paleolitikum – 40.000 (s. 25) Woman from Willendorf. Kvinnliga statyer – form av fertilitet. Sex and art hade nära koppling. Hittades och var troligtvis med i en ritual – gudatro. Mother goddess. Naturalistisk. Grottmålningar. The Chauvet cave, Lascaux. Mycket realistiska djur. Människor avbildades enkelt – streckgubbe. - Neolitikum Catal Hüyük – Turkiet 6500, byggd i lera som fått soltorka. Tekniskt samhälle med textilier, jordbruk, djurskötsel. Inga vägar, husen var byggda kant i kant. Material var jord och trä. Stonehenge. Göbleki Tepe – religiös plats. Små hängen till halsband. Huvuden ovanför gravar. Sigillmärken. Mesopotamien Land between the rivers. Västra Asien. Stilisering, fina krukor. Numerical system. - Sumererna – 4000 (s. 41) Städer krigade med varandra Tempel för endast prästerna. Utvecklades sedan till ziggurater där man kom närmre gud. Pyramid fast med steg. Figurer står på marken på krukor. Indelade i olika band (register). - Akkaderna – 2350 (s. 45) Krigare ersatte präster. Ziggurat. Vita templet i Uruk – man ansåg att Gud hade makt över allt. Administrativt tempel där man förvarade exempelvis skörd. Head of Akkadian ruler – bronshuvud, fina stenar i ögonen. - Assyriska 1500 år - Babylon – 1792 (s. 48) Hammurabi – ledare som stadgade lagar och regler. Lerhus med mycket raka vinklar. Mycket smått som var personliga ägodelar. Ingen storskalig public art. Kurviga kvinnor. Människor utan ben/huvud/armar. Runda former – dansande? Egypten Monumentalt. Pyramider byggda för att stå länge. Traditioner viktiga! Reliefer. Ett ben – en gud. Gud i form av djur. - Forntida Egypten (enade?) – 3200 (s. 52) Längs med Nilen – lätt att transportera saker. Enat samhälle – monarki. Hade gudar (Ra/Re – solen, Hapy – floder Nilen). Begravdes med små statyer (tidigt evigt liv). Målningar i gravkammare. - Gamla riket – 2780 (s. 54) Hus var temporära – gravarna var deras riktiga hus. Imhotep – känd arkitekt. Mastaba – gravkammare under jord. Pyramider. Bygga i sten istället för lera. Social uppdelning i städer. Obelisk. Sminkpalett Palette of Narmer – visar hur kungen av övre Egypten besegrar kungen av nedre Egypten. Relationen mellan kropp och själ. Statyer gjordes mest för att själen skulle få någonstans att vila, ingen skulle alltså se dessa (Ka – själ). Alla skulpturer målades – material valdes pga hållbarhet och inte skönhet. Statyer skulle ses framifrån. Obelisk. Prins Rehotep och Nofret. Inga flygande objekt – de står på linjer. Storlek på människor/figurer indikerar hur betydelsefull den var. Hieroglyfer började användas – fyllde upp bilder. Frontala människor. Senare mer livade bilder – båtar jakt etc. - Mellersta riket – 2134 (s. 63) Tidigare kunde endast kungen få bli gud i afterlife, nu kunde alla som hade råd bli det? De mest monumentala fortsatte vara till för kungligheter. Plan of Kahun. Lite mer avslappnat, ex litet leende A princess. Ögon i annat värdefullare material. Vita kapellet. Mer färg - Nya riket – 1570 (s. 83) Mäktigaste tiden för Egypten Man slutade bygga pyramider pga de rånades. Hatshepsut begravningsplats 1480 – inbyggd i berget. Även tempel dedikerade till gudar Temple of Amun-Re. Tempel viktigast för denna tiden. Reliefer med mycket struktur - skuggor. Hathepsut hade många skulpturer gjorda av sig själv. Boldness och detalj utgör konsten under denna tid. - Echnatorn – c 1380 (s. 90) Han ville göra om samhället och att alla skulle tro på en gud – solguden aten. Amon var solguden innan och som också kom tillbaka med tutankhamon. Rörelse som avgudade solguden Aten (solskiva). Naturalism med runda former och långsmala ansikten – inte alls lika frontalt och stelt som innan i Egypten. Tutenkhamon är efterträdare. Efter det gick det tillbaka till den gamla konsten igen. Stora statyer av faraon (double life-sized). Kom in en realism i konsten. Grekland - Egeiska havet – sjöfarande Handlade med akkarderna - Minoiska – 2050 (s. 66) Svår att spåra, försvann snabbt. Ingen speciell begravningsrutin. Tydlig social struktur. Uppdelad i fyra palatstider. Folket på fastlandet och ön skilde sig åt. Byggda kring ett centrum/torg som kunde nås från flera håll Palace at Knossos. Byggdes inga tempel utan mer palats där man även hade förvaring. Bekväma byggnader med luftflöde osv. Typiskt med uppånervända kolonner. Kropparna är som geometriska former. Hittats främst i gravar men svårt att säga varför. Stor kontrast med tidigare kulturers kurviga figurer. Knappt några stora skulpturer. Rhytons – skulpturer man hällde ner saker till de döda (ofta form av tjurar). Målade väggar i rum – viktigt med dekoration. Livliga bilder inspirerade av naturen – glada känslor. Fötterna placerade på en linje. Endast lite religiös konst. Mycket tjurar/oxar (bulls?). - Mykensk/Helladisk - 1700?? (s. 71) Följde ev den minoiska, men skiljde sig ändå åt. Mycket vapen och fästningar visar på ett mer aggressivt folk. Stora fort/fästningar. Lejonport Liongate – tre stora block som stonehenge, största unsupported covered space fram till Pantheon. Stora rum (megaron). Spetsig gravkammare under jord. Krater med dubblerade djur. Guldskiva för att täcka ansiktet på den döde. - Hettiterna – 1750 (s. 80) Skrev på akkadiska. Höll till i Turkiet. Stora stabila defensiva väggar (inspirerad av mykenska). Royal gate 1400 lejonport 2 – blandning av relief och skulptur. Influencer från egypten (sphinx och soldisc) och Babylon. Trots det en egen karaktär. - Fenicierna - 1200 Skapar kolonier i medelhavsområdet. Kommer från nuvarande Libanon. - Arkaiska – 800-700 (s. 117) ”Det gamla som växt fram”. Tidigt kallades för geometriska perioden. Två olika konstsätt kvar från helladiska – brons och krukor av praktiska själ. Skiftade från afterlife till livet nu. Konst är till för tempel och allmänheten. Platt tak med pelare framför (megaron inspirerat). Enkel tempeldekoration på taket. Utvecklas till mer triangulär med pediment. Arkaiska kolonner grova. Krater på begravningsplats som man häller mat i – indelad i register. Små figurer av män med små midjor. Metallarbete var högt klassat. Kouros – ung naken man. Kore – ung påklädd kvinna. Att fånga människan i sitt bästa – i slutet av sina unga dagar men fortfarande stor? Frihuggen (influens från Egypten). Arkaiska leendet och en fot framför den andra för att få liv. Senare blir de mer stabbiga och muskulösa. Peplos - rakt enkelt plagg utan veck. Chiton - rynkat tygstycke. Målningar på krukor är otroligt fint – ser nästan ut att vara gjort i en stencil. Inspirerat av Egypten men inte längre frontalt. Grekiska tempel gå runt Rom - Etruskerna 800-700? Tempel skulle ses framifrån. Efter att ha erövrat Grekland tog man dit byggnadskonsten. Man har organiserat det efter de etruskiska templen. Romarriket var väldigt eklektiskt (blanda in stilar från olika perioder och platser?) Den förhistoriska konsten Paleolitikum ”Kvinnan från Willendorf” c. 30 000-25 000 f.v.t - Målad kalksten, 11.5 cm - Haptisk känsla, kvinnlig, rund, mjuk, naturalistisk Modergudinna från Laussel, c. 22.000-19.000 f.v.t - 47 cm, sten - Relief - Plastic - Ansiktet har antagligen kollat på bison hornet - Gravid - Mer komplex än kvinnan från Willendorf i symbolismen Magdalenién perioden/ kulturen - 17000-12000 f.v.t - Teknologiskt välutvecklat - Spjut och andra vapen  - Lascaux grottan - 16000-14000 f.v.t - Realistiska djur, enkla människor (streckgubbar) - Naturalistiskt intryck - Ögonblick - Ritar vad de ser inte vad de vet - Ritar från minne - Levande, rörligt och dynamiskt - Början på perspektiv, skuggor - Svävande djur - Inte tillgänglig Neolitikum - Övergång från jägare och samlare till fast/återkommande bosättning samt jordbruk Göbekli Temple - 9600 f.v.t - Tidig ceremoniell byggnad - Religiös plats och en samlingsplats - Olika teorier om vad den faktiskt användes till Huvuden från Jericho - 8000 f.v.t - Jericho - Placerad över grav, själen bevaras - Skelettet med puts Catal Hüyük, rekonstruktion - 6 500 – 5650 f.v.t - Byggd i soltorkad lera - Inga vägar, går på väggar - Första bostaden Modergudinnan från Catal Hüyük - 6000 f.v.t - Leoparder - Tronen - Födandet - Formalism Sigillstämpel - 6000-5000 f.v.t - Visade de hade kontrollerade förråd Mesopotamien - Ursprunget för monumental arkitektur - Mellan floderna Tigris och Eufrat i västra Asien - Sumererna 4000 f.v.t - Akkaderna 2350 f.v.t - Assyrierna 2300 f.v.t - Babylon 1792 f.v.t Sumererna 4000 f.v.t - Krukor med register - Marklinje - Stilisering Målad bägare från Susa, Iran, c.5000-4000 f. Kr. 28,5 cm och Vas från Uruk, Irak, c. 3500- 3000 f.Kr. Alabaster, 91,4 cm Varje sumerisk stadsstat hade sin egen gud, guden betraktades som kung och ägare av mark, invånarens arbetsprestationer och deras produkter. Den mänskliga härskaren var som en präst. Resultatet av detta blev ett ekonomiskt system "teokratisk socialism" där templet är ett administrativt centrum. I templet samlades all skörd och kontrollerade fördelningen av arbetsuppgifter samt skörden. Gudens tempel stod uppepå ett berg gjort av män jämförbart med Egyptens pyramider med den arbetskraft som krävts. Dessa högar/berg kallas ziggurater det "vita templet" i Uruk från ca 3500-3000 f.v.t är ett känt sådant tempel. Akkaderna - 2350–2180 f.v.t - Krigsledare istället för präster – ny elit – nya motiv i konsten - Konster var idealiserat och hierarkiskt Akkadiskt härskarhuvud, Niniveh, Irak, 2300-2200 f.v.t Brons. 30,5cm. - Värdefull sten som ögon - Verklighetstroget men mönsterbaserat - Symmetrisk - Leendet? Ler han? Det finns en spänning. Seger Relief of Naramisin 2300-2200 f.v.t - Solen representer Gud - Kungen är dubbelt så stor som soldater Ziggurat i Ur, c. 2100 f.Kr (till stora delar rekonstruerad, neosumerisk/akkadisk, tidig bronsålder) - Liknar en pyramid Egypten - Byggts runt Nilen - Börjar söder ut och rinner ut i en delta - Forntida - Gamla riket 3000 f.v.t - Mellersta riket 2134 f.v.t - Nya riket 1579 f.v.t–332 f.v.t (Alexander den store tar över) - Monumentalt: pyramider - Traditioner, återkommande - Reliefer Forntida Egypten - Uppdelat i övre och nedre Egypten Gamla Egypten - Monarki, enat - Gudar (RA/ RE = solen, hapy= Nilen) - Begravdes med små statyer och gravmålningar av tjänare för att tas hand om efter döden - Skulpturer: marmor och diorit -> visade stor kompetens - Hus var temporära, gravarna va deras riktiga hus - Imhotep känd arkitekt - Mustaboer, pyramider, obelisk - Sten istället för lera - Social uppdelning i städer - Relation mellan kropp och själ (ka) - Statyerna var menade till graven inte att ses - Materialval pga hållbarhet inte utseende - Frontalt i bildkonst och statyer - Idealiserat men personligt - Canon för porträtt av kungar etc. inte ”vanligt folk” ”Kung Narmers palett" i skiffersten från Hierakonpolis, 3150-3125 f.v.t ca 64 cm - Sminkpalett - Motiv: Kungen Narmers av övre Egypten besegrar över nedre Egypten - Människor / gudar med högre värde avbildas i större skala - Statiska kroppar, inte i rörelse - Klubban är en viktig symbol för makt - Idealisera, unga och starka alltid (speciellt Farao) - Schematiserat Prins Rahotep och Nofret 2580 f.v.t målad kalksten 1. beskrivning – formalanalys (se t.ex. Fundamentals of Art History – Chapter 2 “Style and subject”) ELSA Kort bakgrundsinfo kring konstverket innan analysen för att ge publiken lite bakgrundsinfo: ”Den skulptör, som gjorde statyn av prins Rahotep och hans hustru Nofret (färgplanch 1) var mindre känslig i detta avseende. Deras slående naturtrogna uppenbarelse beror på den livliga bemålningen, som de måste ha delat med andra sådana skulpturer, men som blott har bevarats fullständigt intakt i några få fall. Prinsens mörkade hudfärg har inte någon individuell betydelse. Den hör samman med mansgestaltens allmänna utseende i den egyptiska konsten. Ögonen har varit inlagda med skinande kvarts för att de skulle verka så levande som möjligt, och ansiktets porträttkaraktär är mycket uttalad.” Ur boken ”Konsten – den gamla världen medeltiden” av H.W. Janson utgiven 1970: Skulpturen representerar prins Rahotep och hans fru Nofret. Den är gjord på ett sätt som är väldigt typiskt för sin tid. De är frontala och idealiserade eftersom de representerade hur man ville fortsätta vara bevarad efter sin död (in the afterlife). Rahotep är målad mörkare eftersom de var så man representerade män (förmodligen för att de spenderade mycket tid utomhus i solen). Nofret är ljusgul i hyn eftersom kvinnor ofta representerades så. Färgerna är väldigt välbevarade, ögonen är realistiska med rock-crystal/calite i, och outlined med koppar. https://egyptianmuseumcairo.eg/artefacts/rahotep-and-nofret/ Det viktigaste i en grav var såklart mumien, men bortsett från det var det väldigt viktigt att ha en staty av den döde, ”his other self”, där själen (Ka) skulle få vila. Många statyer var porträtt av de bortgångna (som vår staty), som skulle vara realistiska? Statyn har ett så pass bra ansikte att man inte tänker på hur resten av kroppen ser ut (de tjocka benen osv). Att man gjorde så verkliga porträtt hade inte att göra med konsten i sig, utan det handlade om att man ville förkroppsliga själen i sten eller trä. Det var viktigt att de skulle vara så lika som möjligt, annars skulle det inte funka – ”carved from life”. Ingen skulle se dessa porträtt/skulpturer efter att de infunnit sin plats i graven. Alla egyptiska statyer var målade, då man valde material utefter hållbarhet och inte utseende. Konstverken var ständigt/alltid gjord från en frontal view, man hade inte heller så många olika sätt att ”ställa” personerna på (en fot framför den andra för stabilitet osv). Kungar och drottningar på troner. Man tror att anledningen till att statyer såg ut såhär var pga att man hade ett rektangulärt block som man högg utifrån. Man mallade upp side view, frontal view osv (baksidan ofta left plain) och högg sedan ut efter det. Inget lämnades åt slumpen utan var noga uttänkt! De ville visa på vad de kunde, och inte bara vad de såg. Man visade alla de framträdande elementen, vissa delar visades framifrån och andra från sidan, fast på samma staty (ofta 2d, inte 3d).”Nothing more clearly reveals the intellectual rather than visual or sensual basis of ancient Egyptian art than the intermixture of hierogluphic signs with images”. Egyptierna hade ofta hieroglyfer kring konstverken, eftersom de såg de tomma ytorna som ett ställe att måla på. Kvinnor syns bara som fruar, döttrar, tjänare, och en fru ansågs vara en egendom (”the fruitful field of her lord” brukade man säga”. -------- Från boken GAMLA DYNASTIN - Formalanalys: Konstverket föreställer två människor, en man och en kvinna, sittande på varsin tron. Tronens ryggstöd slutar strax under toppen av deras huvuden. Huvudena är stora i proportion till resterande del av kroppen, och benen är ungefär lika tjocka hela vägen ner. Kvinnan har ljusgul hy och sitter med armarna böjda framför magen, med högerarmen ovanför den vänstra. Den vänstra handen syns inte utan döljs av hennes klänning. Klänningen fortsätter ned till anklarna och är långärmad, med en djup v-ringning på bröstkorgen. Hon bär ett tjockt randigt halsband i färgerna blått, turkos och rött med silvriga hängen längst ned. Man kan även se att hon bär något form av vitt linne under tunikan. Hon har svart axellångt hår (peruk?) och har ett vitt hårband med någon form av blommor eller former som går i rödorangea nyanser på. Kvinnan har svarta markerade ögonbryn, och svart kring ögonen. Hon har en markerad nästa och fyllig mun. Bredvid huvudet, bak på stolen, syns svarta figurer målade. Hon sitter inte helt centrerat på stolen utan lite till höger med benen tätt ihop, och fötterna likaså. Mannen har ljusbrun hy och sitter även han med benen och fötterna tätt ihop. Han har högerarmen böjd framför bröstet med knuten hand, och håller den vänstra handen knuten vid höften. Han har ett vitt skynke (?) kring höfterna men är bar på överkroppen. Kring halsen har han ett vitt halsband med ett silvrigt hänge. Han har svart kort hår, svart kring ögonen och en grå mustasch. Bakom huvudet på stolen finns även här svarta tecken. Vid första anblick ser konstverket ut att vara gjort i sten eller cement typ. 2. tolkning – för fastställda motiv ikonografi; för betraktarens läsning semiotik (eller receptionsteori), annat? LINNEA - Ikonografi HANS EMIL - Semiotik I tolkningen av statyn har vi använt både ikonografi och semiotik. För-ikonografisk tolkning: För att göra en tolkning i Ikonografi utgick vi ifrån Panofskys tolkningschema. Eftersom vi känner till skulpturerna sen innan är det svårt att göra en för- ikonografisk tolkning men vi känner igen att det är konst från Egypten, att det är en man och en kvinna och att de sitter ned på varsin stol. Mannen solbränd hud, kvinnan ljusare komplex, han är mer avklädd än henne osv. Ikonografisk analys: Efter det gjorde vi en ikonografisk analys där vi kom fram till att det finns många skillnader mellan de manliga och kvinnliga statyerna. Det vi tänkte på först var hur Rahotep sticker ut extra då hans mörka hudton är en stark kontrast mot allt det vita. Män avbildades mörkare och med solbränd hud, vilket beror på att de var utomhus mer än kvinnor, som höll sig inomhus och därför avbildades med ljusare komplex. Den manliga figuren är lättklädd och bär en sorts kilt som kallades schenti. Det var den traditionella klädseln i antika Egypten och bars av alla samhällsklasser, den enda skillnaden var att materialet blev av bättre kvalitet ju högre klass man tillhörde. Kvinnan bär en mer täckande klädsel, vilket beror på att de tillhör en högre samhällsklass. Kvinnor i högre klasser (under det gamla riket) hade längre klänningar som täckte deras bröst, medan kvinnor av lägre klass bar samma klädsel som män. Något annat som också sticker ut är Nofrets frisyr, som är väldigt mastig. Hon bär en peruk, vilket ofta var vanligt i de högre klasser. Den placerades ovanpå hennes naturliga hår, vilket är synligt i skulpturen. De sitter ner, vilket signalerar att de är viktiga personer, eftersom man ofta avbildade kungligheter på troner för att visa status, enligt (Honor & Flemming). Vanliga arbetare satt ofta med benen i kors. Statyerna av Rahotep och Nofret framstår som porträtt med stark individualisering. Deras ansikten är detaljerade och avsedda att efterlikna personerna så mycket som möjligt. De är avbildade som ungdomliga, vilket skulle representera deras eviga form efter döden. Runt prins Rahoteps hals hänger ett halsband med en hjärtformig amulett. Rahotep håller dessutom en stängd hand över bröstet och den andra handen stängd över sitt knä. Detta är en typisk gest för skulpturer under det gamla riket. Nofret håller en öppen hand över hjärtat. I antika Egypten sågs hjärtat som “säte” för intelligens och sårbarhet. Att bära en hjärtamulett hjälpte till att säkerställa ett positivt öde efter döden. Smycken bärdes av både män och kvinnor, inte bara för dekoration utan också för att hålla bort ondska. Ikonologisk tolkning: Till sist görs en ikonologisk tolkning för få en djupare förståelse av statyernas allmäna betydelse och mening: För att sammanfatta kort är verket menat att föreviga Rahotep och Nofrets själar. Skulpturerna följer med det gifta paret i deras gravar och ska vara en plats där deras själar kan vila. Ikonologi Ikonografiska koder gör att vi kan sammanställa ikoniska tecken och känna igen motiv och tolka handling. Stilistiska koder reglerar framställning och tolkning av miljöer och byggnader osv  Ideolektisk kod vilket menar med bildskaparens individuella stil, sätt att utnyttja grundelement (intonation) Betydelse, ikonografi och berättarteknik (Bildanalys, s.198) En frågeställning från boken Methods and theories Chapter 2: “Wich part of the image catches your eye first? Are certain elements larger than others? Are certain elements more brightly colored, or more three- dimensional in representation?” Rahotep sticker ut extra då hans mörka komplex är en stark kontrast mot allt det vita. Vilka delar är det som ert öga landar på först...? Deras ansikten Hieroglyferna Hennes halsband sticker ut då de starka färgerna ger kontrast mot hennnes ljusa hy och klädsel. Hennes frisyr är väldigt mastig Semiotik: Kod, vi har inte koden för att kunna läsa de hieroglyfer som är inristade på tronens/sitsens rygg bakom de avbildade individerna. Vi har inte heller djup omfattande kunskap kring perioden och kulturen som skulle behövas för att kunna tyda /tolka “rätt” (Methods and theories Chapter 2) Vi provar att analysera skulpturen med Panofskys tolkningschema: För-ikonigrafiskt: Egyptisk konst, västerländskt perspektiv, alltså vårt egna perspektiv. Vi känner igen att det är konst från Egypten, att det är en man och en kvinna och att de sitter ned på varsin stol. Mannen solbränd hud, kvinnan ljusare komplex, han är mer avklädd än henne osv Ikonografisk analys: De sitter ned, man avbildade ofta kunligheter på troner för att visa status (Honor & Flemming) Maktsymboler Han är avklädd, vad betyder det? - Den traditionella manliga klädseln var en kilt, kallad Schenti, bars av alla klasser Hon är påklädd, vad betyder det? - Kvinnor av högre klass (i det gamla riket) hade längre klänningar som täckte deras bröst medan kvinnor av lägre klass hade samma klädsel som män. https://www.worldhistory.org/article/1037/fashion--dress-in-ancient-egypt/ Han är mörkare - Vilket ytterligare signalerar att han är man Hon är ljusare – Vilket ytterligare signalerar att hon är kvinna Hon har öppen hand, han har stängd hand över bröstet. - Högerhand laced over his heart, ancient egyptians, VISDOM och SÅRBARHET (Boken vi hittade https://books.google.se/books?id=cAyjwKyoHiEC&dq=Rahotep+titles&pg=PA71&redir_esc =y#v=onepage&q=Rahotep%20titles&f=false Kapitel 42. Rahotep and Nofret) Hans halsband är ett hjärta (eller? Vart hittar vi den informationen?) (https://arce.org/statues- rahotep-and-nofret/ ) Around his neck is a necklace with a heart amulet. The heart in ancient Egypt was the seat of intelligence and emotion, and it was weighed against the feather of truth and justice at the judgement of the deceased. Wearing a heart amulet helped ensure a positive outcome on judgement day. Hennes smycken - Smycken bärdes av både män och kvinnor, ej dekoration, användes för att hålla bort onska. Nofret har ett blommigt hårband och ett stort halsband, vilka ger färg till statyn. Hieroglyferna - Vad Hieroglyferna betyder, översättning: Rahotep Left Kings son of his Body General of the Army expedition Supervisor/Overseer of the works Right King’s son of his Body, Ra-hotep Elder of the chamber, Unique one of the shepenty? Nofret Står på båda sidor Kings acquaintence Nofret (https://www.ancient- egypt.co.uk/cairo%20museum/cm,%20burials/pages/egpytian_museum_cairo_2039.htm) Ikonologisk analys: Dess allmäna betydelse och inneboende mening: Vidare information kring ikonerna/symbolerna --> Förevigande av deras själar Skulpturen är till för eftervärlden, där deras själ kan vila. Sulpturen avbildar det gifta paret och sattes i deras grav. Mörkare/Ljusare hy- betydelsen kring det i mer djupare mening än just könstillhörighet. Bland annat: Män var ute mer och kvinnor var inne mer (enligt honor and flemming) Av den information vi får ut av de hieroglyferna får man reda på mycket om Rahotep, militär, ledare, kungens son osv men bakom Nofret står det i princip bara “ Rahoteps bihang” 3. kontextualisering – t.ex. marxistisk- eller genusteoretisk analys (för en introduktion till kontextualisering läs Haydens “Inledning" från Kontextualisering) ANDRE – Genus Rahotep har mörkare hud och Nofrets är blek, detta visar på ett ideal kring att mannen skulle vara ute i solen och arbeta, kvinnan skulle vara inomhus, hemma, och blev därför inte solbränd likt mannen. Nofret har mer kläder på sig än Rahotep, vilket antagligen tyder på ett ideal kring att kvinnans kropp skulle vara mer skyld, t.ex. för andra män. Syftet med skulpturerna var att sända vidare idealiserade kroppsliga avbildningar samt ideal. Hieroglyfernas betydelse visar på att Nofret är den sekundära, vars person enbart beskrivs som tillhörande till Rahotep, ”royal aquaintance”, medans Rahotep får en djupare beskrivning, som antagligen ska visa på vem han var, och därför kunna bli hittad i dödsriket, eller att han är den viktigare av dem, han beskrivs vid ”Kings son” bland annat. Kragen, eller halsbandet som Nofret har, var vanligt bland högre klasser, och var något både män och kvinnor bar, vilket går att se i flertalet konstverk. --------------Till skillnad från andra liknande skulpturer, håller inte Nofret om Rahotep, ett sätt att visa kvinnans stöd och uppmuntran till mannen. t.ex. den liknande skulpturen av Katep och Hetepheres, där kvinnan håller om mannen, även den skulpturen är från fjärde dynastin (Stephen Quirke, Jeffrey Spencer, The British Museum Book of Ancient Egypt, British Museum Press, 4:e upplagan 1996, s.155). Enligt källor ska kvinnan (i teorin) ha haft samma rättigheter som mannen, samt kunna vara av samma status, men detta var något som inte var speciellt lätt för kvinnan att utföra. (A Companion to the Ancient Near East, kapitel 5, Ann Macy Roth).----------------------------  Synen på kvinnan i den tidens Egypten verkar till stor del varit baserad på kvinnans roll i samhället. Kvinnan kunde besitta samma status som mannen, men var samtidigt någon vilken liknar en ägodel, hennes syfte var äktenskap, ta hand om barn, hem osv. Kvinnan ska (i teorin) ha haft samma lagliga rättigheter och ha rätt till samma efterliv som mannen. Ofta inom egyptisk konst representeras den viktigaste personen genom att avbildas som störst. Det finns dock undantag. Nofret tillhörde kungligheten, vilket höjdes hennes status och blev i detta fall avbildad i samma skala som sin make. Nofret är placerad till Rahoteps vänstra sida, sedd som den ”sämre” sidan i dåtidens Egypten, vilken representerar att hon har lägre status än sin man. Rahotep var inte kronprins (Sue D’Auria, Offerings to the Discerning Eye: An Egyptological Medley in Honor of Jack A. Josephson (Culture and History of the Ancient Near East), Brill 2009) Nofret lär inte ha haft samma makt som Rahotep, han var prins och hon var hans fru, han var inte någon kronprins, vilket eventuellt betyder att hon inte var någon prinsessa. Hon var av högre status pga sitt giftermål, men verkar inte ha varit av kungligt blod, likt sin make. Nofret bär en peruk, i vissa tidigare målningar, är en kvinnlig peruk associerat med något kvinnligt erotiskt, om detta är fallet här är svårt att säga. Nofret passar inom ett ideal av den vackra kvinnan, hon har blek hy, hon är smal, lång nacke, samt har fint svart hår, ideal vilka går att se i t.ex. kärlekspoesi från det gamla Egypten. (Barbara Watterson, Women in Ancient Egypt, kapitel 1: Ancient Egyptian Attitudes towards women) SIGNE – Marxism - Material & produktion - Åt vem gjordes konsten? - Statyernas syfte Material & produktion: Det är en skulptur i målad kalksten. Dess materiella värde, kalksten, pigment, polerad sten osv Värdet i produktionen och arbetskraften av att framställa statyn, att ta ut och bearbeta kalkstenen till den form den är i kräver konstnärlig kompetens, förmåga och tid. Åt vem gjordes skulpturen: Skulpturen är gjord för det kungliga paret, prins Rahotep och Nofret. De hade tillgångar/från aristokratin, alltså tillhörande ett högre skikt i klassamhället Statyns syfte: Den skapades i syfte att sättas i Rahoteps och Nofrets gravkammare och var i den tills gravkammaren upptäcktes i slutet av 1800-talet (ne.se) Statyn agerade roll som viloplats för själen “Ka” när man hamnat i dödsriket. Att endast de högre klasskikten fick ta del av denna lyx/ynnest i döden kan problematiseras, visar klassamhället. Det var ett fåtal i samhället som fick en skulptur gjord av en för dödsriket, att vanligt och fattigt folk inte fick det visar ju på att de även i döden hade mindre möjligheter och tillgångar (https://www.worldhistory.org/Egyptian_Burial/) Ger oss sociala kontext som visar en spegling av samhället då skulpturen skapades. “I alla situationer sker någon form av utbyte mellan samhälle och verk” - Fundamentals of art history chapter 3 - Fråga att utgå ifrån Vem var det som beställde (patron?), vem skulle se, vem var det till? Skulpturerna var menade för att stå i en grav för själen att finna ro i. Ur ett genusteoretisk perspektiv kan man fråga sig om det var fler män eller kvinnor som fick sådana skulpturer. Ur ett marxistiskt perspektiv kan man undra om även de fattiga arbetarna fick en skulptur för deras själv att finna ro i. Mykerinos m drottning Kamerernebty, 142 cm, skiffer, ca 2515 f.v.t - Frontal - Kontrast mellan intim och makt, styrka - Idealiserad: ung och stark - Ansikten har personlighet - Sammanhållen - Föremålen i händerna ska vara klubba - Falkhuvud på människa - avbildar guden Horus - Ett ben kan indikera att det är en gud - Relief - Ljuset ger konturer - Mycket av den monumentala skulpturen innehåller reliefer, det lyfter fram tyngden då det sirliga ligger i kontrast mot den tunga konstruktionen. Mastaba - Begravnings monument innan pyramider - Tegelbyggnad som byggdes över gravkammare - Arkitekt Imhotep - första välkända arkitekten - Tempelområden runt pyramider - Från tegel till huggsten, stapla mustabor på varandra - Mastaban blev en kompromiss (I övre Egypten begravdes man i öknen (Torr sand bevarande kropparna) och i nedre Egypten byggde man hus där de döda begravdes) - Mumie och staty samt ka begravdes med liket Pyramiderna i Giza Mellersta riket - Alla som har råd med ritualen kan bli gud efter döden - Fler färger - Mer avslappnat - Fler motiv, fler narrativ och historiska händelser En prinsessa (som sfinx) (dotter till Amenemhat II), 1876- 1842. Klorit, 38,9 cm - Avslappnat nästan ett leende Nya riket - Mäktigaste tiden/ storhetstid - Tempel Deir el-Bahri, gravtempel åt farao Hatshepsut, 1479-1458 (Senemut arkitekt) - Slutade mer pyramider för de plundrades - Gravtempel i grottor  - Inte grav - Amon Echnaton - För kultiskt - Ny gud: Aten istället för Amon - Nytt ideal: naturalistiskt, Halsen är böjd, magen, långsmalt Echntaton, Nefertiti och två döttrar offrar till Aton, ca 1372-1355 f Kr, målad kalksten och Nefertiti och Echnaton hand i hand (22, 5 cm) fr huskapell, 1340-tal f.v.t - Gick tillbaka till gamla kulturen efter hans son Tutankamon Medelhavet som länk - Egeiska havet hade mycket handelskontakt med Egypten och Akkadierna Minoisk kultur - 3400–1100 f.v.t - Kreta - För palatstid 3400–2100 - Äldre palatstid 2100–1700 - Yngre palatstid 1700–1400 - Efter palatstid 1400–1100 - Knossos, byggdes runt ett torg - Bekväma byggnader med luftflöde  - Typiskt med upp och ned vända kolonner - Geometriska kroppar - Livlig bild av natur, tjur återkommande antagligen religiöst - Fötterna placerad på linje - Hudfärg i konst liknande Egypten - Inte krig pga avlägset från andra, vattnet skyddade dem Knossos - Var det samma familj som ägde alla palats eller olika? – ingen vet - Mänsklig skala inte Egypten - Frescomålningar Snake goddess, from Knossos, c. 1600 f.v.t. 'Faience' 34.3cm - Kult-bild Fisherman, from Akrotiri, Thera (Santorini) c. 1550 f.v.t. Wall-painting, 1.35m - Halva Santorini sjönk år 1623 f.v.t av vulkanutbrott - Kulturell och politisk koloni - I ett privat hus ” Toreadorfresken" Knossos, 1450-1480 f.v.t. - Tre moment i en rörelse - Stiliserat - (OBS, bilden är rekonstruerad senare) Sarcophagus from Agia Triada, Crete, c. 1450-1400 bc. limestone with surface plastered and painted, 1,35 m - En bild från grav - Motiv är en begravningsritual: mannen som dött står vid hans grav på andra sidan står en kvinna (kanske hans änka) - Liknande Mesopotamiens och Egyptens konst står alla fötter på marken och ögonen är riktat framåt Mykensk kultur (Helladisk) - 1700-1150 f.v.t - Fastlandands grekiskt. - Flera små självständiga kungadömen - Rörde sig mot en social stratifiering - Massiva fästningar och vapen, mycket bilder av krig/hjältar och strider, indikation på mer krig i området under perioden (de levde ju på fastlandet alltså hade de fler fiender kring sig). - Härskare tog allt överskott för att bygga palats och stödja konstnärerna som skulle jobba med dyra material, Guld från Nubia i södra Egypten, elefantben från Afrika eller Indien genom Syrien och bärnsten från Baltikum Lejonporten, c. 1500–1300 f.v.t. Kalkstens relief, 2.9m hög - Tre stora block som Stonehenge, megalitiskt Krater, Mykensk, c. 1375-1350 f.v.t. Terrakotta, 36,7 cm. Metropolitan museum, NY. - Hittades på Cypern vilket visar på handelskontakt/handelsmönster - Inte bara ett kärl för att transportera något i, utsmyckningen gör det till ett konstverk "Atreus skattkammare" c. 1300 f.v.t. - Största tak utan stöd innan Pantheon Assyria - Assyria får namn av Mesopotamiens gud Assur eller Ashur efter Whom en stad i Tigris - 1300-talet f.v.t får självständig makt - Dominat makt i östasien - Brutala, våldsamma, militärt - All konst var publika - propaganda? - Berättade historia hur en händelse ledde till nästa - Kungarna hade direkt kontakt med gudarna - På bilder med kungar och gudar tillsammans visas gudar inte som levade utan som statyer - Reliefer: Visar att de förstår perspektiv men utvecklar det inte "Dying lioness" from Nineveh, Iraq, c. 650 bc. Limestone, 60.9cm high. Babylon - Assyrian makt stannar av efter Assyrbanuoals död - Skillnaden i konst syns mest i arkitektur - Palats saknar det monumentala som assyrian hade "Ishtar gate" from babylon (restored), c. 575 bc. Colored and glazed brick. Den grekiska konsten och arkitekturen - Arkaiska perioden c. 800 f.v.t - Klassiska perioden 490 f.v.t - Hellenistiska perioden 323 f.v.t Sammanattning: Bild konst (skulpturer) Arkaiska perioden Stiliserat utryck  "arkaiska leendet" Fortfarande ganska geometriskt efter den geometriska perioden, tydligt inspirerat av Egyptens konst Peplos Kore, marmor Klassiska perioden Idealiserat, korrekt proportioner, muskler, unga, snygga Mer rörlig, kontraposten Spjutbäraren, original i brons idag har vi endast en romersk kopia i marmor Hellenistiska perioden Mer dynamiskt, dramatiskt, emotionellt, rörligt Mer realism, huvudena blir mindre Skraparen, original i brons (motivet tvättar in med olja och skrapar bort smutsen Arkitektur Harmonisk estetik: allt ser perfekt symmetrisk ut med ögat men matematiskt står inte alla kolonner lika nära varandra etc. Skulptur och arkitektur går i ett Kolonnordning: dorisk, jonisk, korintisk Tempel: doriska kolonner, triglyfer och metoper Dorisk ordning: maskulint, enkelt, stadig Parthenon, huvudtemplet i Akropolis, pedimentet är dekorerat med pedimentskulpturer och metoperna är dekorerade med fler mytologiska skulpturer allt i marmor Joniskordning: feminin, mer dekorativ, voluter Erechtheon också i Akropolis är ett annat tempel har karyatider alltså kvinnor som kolonner vilket är under den joniska ordningen Korintiskordning: utveckling på joniskordning, ännu mer dekorativ, ofta blad/blomster liknande dekorationer på kapitälet Offentlig funktion Tempel var tillägnat till gudar som betonade Greklands respekt och vördnad för religion och deras strävan för det perfekta, det ideala Agora var ett torg, en samlingsplats och marknad som var dekorerad med kolonner och skulpturer av berömda personer, gudar. Dess ekonomiska funktion: marknad, sociala funktion: samlingsplats, politiska funktion: plats för att diskutera politiska ämnen (demokratins centrum) religiös funktion: hade tempel Arkaiska Perioden - 800-700 f.v.t - Geometriska perioden - Orientaliskt period Geometrisk krater från Dipylon Kyrkogården, Aten, c740 f.v.t - Gravsten (kanal till liket) dryckoffer - 2 register: 1a begravningsscen (bål)2a offer - Vader = benskydd Damen från Auxerre (kore), c. 650-625 f.v.t Kalksten - Geometriskt mönster i kjolen - Arkaiska leendet, blicken, stabbig - Frihuggen Early Corinthian olpe, c.600 f.v.t. 29cm - Motiv härledda från västasien - Typiskt: Röd, gul och svarta färger, orientalmotiv, inskurna linjer för att visa textur Arkaiska Perioden - 800 f.v.t - Arkaiska leendet, finns hos alla skulpturer - Stilisering och idealisering (de kollar inte hur muskler faktiskt ser ut utan bestämt sig en mall som alla följer) - Sten, kalksten eller marmor - Grova kolonner Kouros c. 600 f.v.t marmor - Rörelse, liv (ena foten framför den andra) - Frihuggen (tillskillnad från Egypten) - Många hittades nedgrävda för att skyddas från invasioner Kalvbäraren, dedikerad av Rhodos, Akropolis, Aten. 560 f.v.t marmor - Med tiden blir skulpturer mer muskulösa, huvuden mindre - Representation av kalv offer - Arkadiska drag i ansiktet - Skulptural idé, Återanvänder detta motiv senare; Grekland, rom, Kristendom Peploskore, Aropolis, Aten, 530 f.v.t, marmor - Skulpturen har varit målad Rekonstruktion och plan av Apollotempel i Prinia, Kreta c. 624 f.v.t - Platt tak, pelare mitt framför ingången. Det grekiska templet lånar sin form från megaron-hallen (en byggnadstyp). Enkelt tempeldekoration (på taket). - Sedan utvecklas det till en mer typisk form av tempelgavel (triangulär – pediment?). Västra pedimentet från Artemistemplet, Korfu, c. 600-580 f.v.t kalksten. Ark. Mus. Korfu Snifniernas skattehus i Delfi c. 530 f.v.t - Karyatider - Offentligt Döende krigare från västra pedimentet, Afaiatemplet, Aegina. c. 500-490. - Stiliserat hår, Flätat hår - Arkaiska leendet - Statisk position, odramatisk och orörlig - “som en Kouros man tippat över” - Som ett statiskt “M” Klassiska Grekland - 480–450 f.v.t. Tidigklassisk/Den stränga stilen - 450–400 f.v.t. Högklassisk - 400-323 f.v.t. Senklassisk Tidigklassisk/ den stränga stilen Döende krigare från östra pedimentet, c. 490-480. återskapad - Efter kriget (persiska invasionen), med blodigt - Emotionell, dramatiskt (foten trillar över kanten) - Bröstet och armen kvadratiskt - Tydliga muskelgrupper, man har börjat jobba mer att illustrera dem - Dynamisk, i rörelse - Ansträngd, gestaltar situationen - Skölden = Bild av världen, livet och medvetandet, stabil punkt genom sin enkla geometri - Mer “kött och blod”, levande. - Mer uttrycksfullt ansikte Euthymides, tre drinkare, Vulci, c. 510 f.v.t. - Mer volym i kroppen och den är mer plastisk - Keramiken övergår från den svartfiguriga arkaiska till den klassiska rödsvarta. Körsvennen från Delfi c.478 f.v.t - Fint fall, lite veckning, lite som ett mönster man tecknat ut senare. - Bronsskulptur  - Inte helt idealistiskt: hängbröst, rynkor, emotionella ansiktsuttryck Högklassiskt 450-400 f.v.t "Myron" Diskuskastaren (romersk kopia), orig, c. 450 f. Kr. - Först trodde man att detta var en rörelse som var ett krav att utföra inomdiskuskastning men senare har det kommit fram att det snarare är en sammanfattning av rörelserna under hela kastet. - Romersk kopia - Rörlig, tydliga muskler, återhållsamt ansikte visar inte känslor Polykleitos, spjutbäraren (Dorypharos), c.450-440 f.v.t. - Kontraposten = arbetande vänsterben och högerarm (eller högerben och vänsterarm) - Ansiktet utan känslor, “att behålla lugnet” / “coolhet” Tre ödesgudinnor, Östra gavelfältet, Partenon, c. 438-431. - Våta veck visar hur man fått djupare förståelse för kroppen och att man visar det genom “tyget” Iktinos och Kallikrates, Partenon, Aten, 447-438 f.Kr. - Högklassiskt Senklassisk tid Praxiteles, Hermes och Dionysosbarnet, Heras tempel, Olympia, c. 340 f.v.t. (romersk kopia, Arkeologiska museet Olympia)  - Kontakten mellan Hermes (Den vuxna individen) och Dinososbarnet, de tittar på varandra och “offrar” sin “coolhet”. Praxiteles, Afrodite från Knidos, c. 350-340 f. Kr (romersk kopia, Museo nazionale romano di palazzo Altemps, Rom) - Första konstnären (Praxiteles) som avbildade en naken kvinnofigur i den storleken - Rituellt bad - En av de mest kopierade statyerna som finns (Alexander den store dog) Hellenismen 323-32 f.v.t - Kulturblandningar - Nytt förhållningsätt till religionen (lite new age Egypten, laid back) - Oblyg härskarkult - Stora städer runt Medelhavet och i Mellanöstern - Medelklass, bildningskult, individualism (och ökning av fattiga) - Teater, konst, och litteratur som underhållning - Ett gemensamt språk, “koine” (Vilket också var nya testamentets språk Lysippos, Skraparen (Apoxyomenos), romersk kopia.  - Han tvättar sig med olja och skrapar av smutsen (han håller en skrapa mot armen) - Ännu mer finlemmade figurer med mindre huvuden. - (Originalet är i brons, detta är en romersk kopia) - Lysippos är känd för att han var den enda som fick tillåtelse att göra Alexander den stores porträtt. Lysippos (attr.), Den atalantiska Hermes, Arkeologiska museet, Aten. Porträtt av Attalos I (269–197 f.Kr), kung i Pergamon Porträtt av Alexander den store (kopia efter Lysippos original). Kopia Athena I kamp med Alkyneos, Gigantomachifrisen, Pergamonaltaret. Marmor, c. 175 f. Kr. Zeusaltaret, Pergamon, c.175 f.v.t - Joniskordning - Frisen går runt i ögonhöjd - Djupt skuren, djupa skuggor, kalabalik, kroppsdelar som korsar varandra, massa rörelse. Romerskonst och arkitektur Etruskerna - Toscana - Uppdelad i tre perioder; arkaisk, klassisk och hellenistisk - Bränd lera och terrakotta Apollotemplet i Veji - Frontal - Podium Apollon från Veji c. 510 f.v.t bränd lera - Terrakotta, h. 175 cm - Inspirerad av arkaiska Grekland  - Frihugget, arkaiska leendet, stiliserat hår, vecken i klädseln - Naturalistisk - Ideal Varginnan med Romulus och Remus, c. 500-480 f.v.t - Brons - Remus och Romulus lades till under renässansen, inte del av originalskulpturen - Stiliserat, realism, inte idealiserat - Balansen – inspirerad av klassisk grekisk konst - Etruskiskt motiv Nekropolen i Banditaccia - Nekropol = bostadsliknande gravplatser - Inne finns som bänkar för att sita eller lägga liket på Triclinium Graven, Tarquinia, c. 470 f.v.t - Väggmålningar är karaktäristiska - Visar hur de ska leva i livet efter detta  - Kattdjur är ett motiv som kommer upp igen och igen genom konsthistorien - Likt Egyptisk konst: Män mörkare än kvinnor, Frontal - Kontrast till egyptisk konst: Liv och rörelse, Dans, Fötterna Sakrofag med liggande par från Cerveteri c. 520 f.v.t målad terrakotta - Arkaisk och egyptiskt Aule Metele/Talaren från Sanguineto, c. 100 f.v.t brons - Talare, kroppsspråk som används genom tiden Romarriket - Byster - Naturalism - Eklektiskt - Verism = avbilda någon mycket sanningsenligt, högst naturalistisk inte alltid till motivets fördel, ansiktsuttryck blir viktiga - Bruket av skulpturer, i folks hem (fortfarande offentliga platser) - Porträtt hade personlighet - Bågar och betong inom arkitekturen - Korintiska kolonner, podium - Influenser från etrusker, antikens Grekland och Egypten - Verism - realism i verk, ålder och erfarenhet var något bra och visade på makt och kanske en spirituell vishet. Ex. Veristisk porträtt av en patricier i marmor - Propaganda - speciellt under kejsartiden många kejsarporträtt. Ex. Marcus Aurelius på sin häst i brons första ryttarporträttet som var väldigt vanligt historiskt hos europeiska kungar pga Marcus porträtt han har även ett skägg som refererade till grekiska filosofer så kejsare under denna tid ville visa sig intellektuella  - Monumentala byggnader och reliefer. Ex.Trajanuskolonnen i marmor relief i spiral upp för den höga ensamstående kolonnen segerkolonn för kejsaren Trajanus 40 meter hög inspirerad av Egyptens obelisker - Verism, propaganda, monumental. Ex. Patricier med två porträtt av sina förfäder Republikansk - 509-27 f.v.t - Anammar Grekiska konsten (Naturalistskit, Kopierade mycket äldre grekisk konst) Romersk patricier, Otricoli, marmor, c. 75- 50 f. Kr - Verism - Har antagligen varit målad - Rynkor visade både på visdom, ålder och kan ha symboliserat en spirituell visdom Porträtt av en romersk general, c. 75-50 f. Kr. - Verism i ansiktet, klassicerande i kroppen Togatus Barberini c.50 f.v.t marmor - Verism: Naturalistisk bild inte idealiserad som en grekisk skulptur hade varit, för att minnas de som dött - Formanalys: Vår grupp blev tilldelad en romersk skulptur, Togatus Barberini, som föreställer en patricier som bär två porträttbyster av förfäder. Skulpturen är gjord utav vit marmor och tillverkades sannolikt under första århundradet f.Kr. Skulpturen föreställer en stående man i “verklig/mänsklig skala”. Hans pose är avslappnad; han står rakt men det högra benet verkar bära vikten, medan hans vänstra ben är något böjt och lutar åt sidan (kontrapposto?). I vardera handen håller han en byst, båda föreställer äldre män med likartade fysiska attribut. Den högra bysten balanseras/stöds på en pelare i form av en kort stiliserad dadelpalm. Kapitälet föreställer stiliserade palmblad med kluster av dadlar, kolonndelen efterliknar en palmstam. Den vänstra porträttbysten hålls i en högre position än den högra, men båda är tillverkade i samma skala. Mannen bär en toga; ett långt, täckande, veckat klädesplagg som når ner till marken och också fungerar som en stödpunkt – formen hämtad från grekiska statyer. Dessutom bär han ett par skor/sandaler. Även de två bysterna är verkar bära liknande plagg. Skulpturens bas är enkel och odekorerad. Vi kan se att skulpturen är romersk eftersom huvudet är veristiskt, den bär drag av den romerska realismen; mannens neutrala uttryck och åldrade utseende (bl.a. rynkor) framhävs. Porträttbysterna bär dock inte samma veristiska drag men även dessa är utförda i den romerska skolans stil. Deras uttryck är inte lika neutrala, de ser mer allvarliga ut; ögonbrynen och munnen är lite spända. Skulpturen uppfattas som väldigt mänsklig, och man förstår att de tre männen på något sätt är menade att höra ihop. Observerar man skulpturen närmre ser man att den består av flera sammansatta delar, såsom stående mannens huvud. Dessa delar visar att den nuvarande skulpturen inte var skulpterad ur endast en sten, och att olika delar har tillkommit eller ändrats under olika perioder. Skulpturen är för den delen inte färdigställd på baksidan vilket kan innebära att den stått på en plats där baksidan inte syns och att den sannolikt var menad att betraktas frontalt, kanske i en patriciers hem eller på en mer offentlig plats. - Tolkning med ikonografisk metod: Av de senaste moderna tolkningarna har mannen som porträtterats inte kunnat identifieras, tidigare har man ansett honom vara Lucius Junius Brutus som bär bysterna av sina två döda söner. Konstvetaren Katherine Esdaille anser dock att det kan vara Julius Caesar som håller i bysten av Marius i höger hand och en annan okänd förfader i den andra. Dock kan det  fastställas att det är en patricier, då han bär en toga och bär ett speciellt par skor som endast överklassen bar. Sedan var det lag under antikens rom att endast överklassen lät göra dessa typer av porträtt. De två bysterna mannen bär kan högst troligt vara hans förfäder, då det var en vanlig praxis under antikens rom att göra dödsmasker av framstående familjemedlemmar och visa upp dem vid speciella tillfällen. Mos maiorum, att respektera sina förfäder, var en väldigt viktig oskriven regel för de antika romarna, och att visa upp förfäderna på det här sättet bidrar till den normen som var fastställd. Mannen är framställd i de typiska romerska stildragen och visas i verismen med äldre anletsdrag som tyder på att han levt ett längre liv och troligtvis själv kommit långt inom politiken och varit möjligtvis en senator. De två bysterna visas även som äldre män, med rynkiga ansikten och glesna hårfästen, vilket kan tyda på att de dog i äldre ålder och även så var framgångsrika patricier, dock behöver de inte nödvändigtvis ha dött gamla då verismen innebar att man kunde åldra upp personer i konsten för att ge intrycket av att vara mer erfarna och kunniga. Ett moment av skulpturen som kan vara lätt att missa är den typ av palmstam med kottar som sitter under den högra bysten. Själva palmstammen var väldigt vanlig inom den romerska bildkonsten. Kottarnas symbolik kan stå för det tredje ögat, som står för upplysthet och spirituell kunskap. Palmstammen kan annars ofta representera seger, och det brukar i många fall vara kopplad till det militära. Dock behöver inte detta betyda att personen bysten ska föreställa har en koppling till det militära, men det är en möjlighet. För att förtydliga så är det svårt att säga ifall kolonnen är en dadelpalm eller en palm med kottar. Vissa källor tolkar det som kottar medan andra kallar det dadlar. Oavsett så är representerar själva palmstammen seger. - Kontextualisera med en marxistisk teori: Statyn gjordes cirka år 15 e.v.t, men porträttet i hans högra hand gjordes ungefär 50-40 f.v.t och i hans vänstra 20-15 f.v.t patriciern egna huvud saknas och ersattes nyligen av ett huvud utan samband från cirka 40 f.v.t. Nu för att ni ska få kontexten runt bilden ska jag använda mig av marxistisk teori för att. Frågeställningen är: Vem är patronen? Vad var hans ekonomiska och sociala status? Som Molly tidigare nämnt vet vi inte vem det är som porträtteras, vi vet inte vem konstnären eller patronen är men vi vet att det är en Patricier alltså en elit i antikens rom. Hur vet vi detta? Som Jonas sa bär mannen en toga, som visar att han är av högre status, även rynkorna och hårlinjen symboliserar spirituell visdom men det mest väsentliga beviset vi har är motivet i sig. Det är en man som håller i två förfäder och rätten att föra porträtt av förfäder var begränsat till endast patricier. Alltså måste Patronen vara en patricier. När patricierfamiljens huvudman dog gjordes en bild av hans ansikte av vax som förvarades i relikskrin eller på ett familjealtare som låg centralt i hemmet. På begravningar bars dessa vaxbilder i procession av män med liknande kroppsform och storlek så de kunde imitera den som avbildades i masken de bar. Det finns rötter av denna förfädersdyrkan hos Etrusker som placerade den bortgångnas huvud då gjord av terrakotta på graven. Materialets skörhet gjorde så att bilden antagligen inte överlevde mer än några årtionden och på grund av detta kopierade man bilderna i sten för att bättre bevara ansiktsdragen hos förfäderna. Det var då inte konstverk utan dokumentation, avbilning och att de ska leva kvar. Det var detta som influerade utvecklingen hos romerska skulpturer, framför allt realismen och detaljfokuset, det var viktigare men ansiktet dokumenterades inte konstnärens stil. Det tog dock många år innan denna önskan uppstod. Kanske kände patricierna att deras traditionella ledarställning hotades och behövde bevisa de gamla banden offentligt. Att avbilda i marmor istället för vax gjorde både att de överlevde längre  men gav de samtidigt en monumentalitet. Timothy Motz argumenterar att skulpturen blev ”restorerad” under barocken och att porträtten är på Barberini en adelsman under barocken inte en patricier. Han menar att Skulpturen har gjorts om för att vara mer lik honom och hans förfäder så det kanske inte föreställer en patricier. Det var vanligt under barocken att ”restorera” genom att kopiera och i vissa fall göra om vissa bland annat ansiktsdrag för att passa på samtida ägaren. Så även om vi inte vet om patronen av skulpturen, vi ser idag är en patricier från antikens rom eller en adelsman från barocken, vet vi att han hade all makt över vad som utrycks och med tanke på att det mer var för dokumentation så hade konstnären ingen rätt för åsikter och egen stil. - Sammanfattning: Patricier bärande bystporträtt av sina anfäder är en skulptur med en primär samt sekundär mening och betydelse. Denna skulptur har levt flera liv bland annat under den romerska tiden i vilken den skapades och senare under 1500-talet som ett antikt föremål. Det är svårt att utläsa den originella antika meningen med denna skulptur då det finns flera frågetecken gällande dess utseende. Vi vet med stor sannolikhet att den inte ser ut som den gjorde under antiken. Vi vet heller inte om och huruvida den var målad, eller hur huvudet såg ut. Det är därför omöjligt att veta vem skulpturen avbildar och då blir det svårt att tolka vilket riktiga syfte som den hade. Vi kan dock dra generella tolkningar om dess mening baserade på skulpturens attribut. Den antika meningen var troligtvis att vissa på hans sociala status och cementera sin ställning genom koppling till hans föregångare. Denna simpla tolkning baserar på skulpturens utformning bärande på just två anfäders porträtt och att skulpturens antagligen befunnit sig i ett allmänt rum. På detta vis kunde manen som avbildas synas och legitimera sin makt för både sina jämlika patricier och för den allmänna folkmassan. Man kan utifrån detta anta att personen i fråga varit involverad i något statligt eller militärt. Den militära kopplingen kan dras från dadelpalmen. Något som dock är intressant är hur skulptören valde att avbilda patricierns anfäder. Vi vet sedan innan att man ofta hade vax porträtt hemma på sina anfäder och att övertid ersattes dessa men stenskulpturer. Skulpturens avbildas därför i en overklig ställning då det inte finns något antikt underlag som menar att man bar omkring stenbysterna. Man har därför valt bysterna som en slags symbol mer för kontinuitet än en verklig skildring av vad man gjorde. Familjens betydelse: I det romerska sammanhanget var det av yttersta vikt att hela tiden visa sitt ursprung. Bra exempel på detta är Octavianus som efter sin postuma adoption av Ceasar bytte namn till Ceasar Augustus för att tydligare visa koppling till hans adoptivfader. Ett annat exempel är Brutus som bar samma namn som sin kungastupande fader. Denna koppling användes flitigt då Brutus menade att även han stupat en tyrann då han bidrog i mordet på Caesar. Kejsartiden 27 f.v.t - 476 e.v.t Augustus Primaporta/Porträtt av Augustus som general, c. 20 f. Kr. - Anknyter till historian - Verism ansikte men idealiserande, personligt, grekisk kropp och skynke, Etruskisk pose Marcus Aurelius Ryttarporträtt, c. 175 e.v.t brons - Skägget - grekisk filosof - Hästen tillhör antagligen inte skulpturen i original - Rider på häst - nytt motiv Jämförelse: Parthenon och Pantheon Parthenon, uppfört 447–438 (Ska vi säga kring 440?) f.v.t. - Doriskordning: doriskkolonner och triglyfer och metoper - Krigsförråd efter - Parietal - Byggd i Athenas namn Pantheon i rom - Korintiskordning (kolonner) - Frontal - Concretum, kunde bygga en kupol - Kyrka efter - Rotunda - Byggd för alla gudar - Oculus (hålet) Likheter  - Båda byggdes efter en seger - Religiösa tempel - Hedra både religion och politik (Parthenon: demokrati, Pantheon: Kejsardöme) - Båda är en inspirationskälla till många nutida och historiska byggnader Skillnader - Olika stilar; dorisk och korintiskt - Panteon är bevarad pga gjordes om till en kyrka under medeltiden - Olika tempelplaner - Parthenon är för en gud Pantheon alla gudar/7 naturgudar - Fokus på olika saker, Parthenon: yttre, Pantheon: inre