Vad är psykologi - Psykologi Anteckningar PDF

1.Vad är psykologi? Psykhe = sinne + logos = lära (grekiska) Psykologin har rötter i teologi och filosofi Tidig definition: vetenskap som undersöker människans beteende (behavioristerna) Idag: vetenskap som undersöker och förklarar människans aktivitet (humanisterna) Aktivitet Aktivitet...

1.Vad är psykologi? Psykhe = sinne + logos = lära (grekiska) Psykologin har rötter i teologi och filosofi Tidig definition: vetenskap som undersöker människans beteende (behavioristerna) Idag: vetenskap som undersöker och förklarar människans aktivitet (humanisterna) Aktivitet Aktivitet kan vara yttre (observerbar) eller inre (psykisk) Aktiviteten är alltid målinriktad Aktiviteten är medveten eller omedveten Aktiviteten är adaptiv adaptiv = anpassbar Vad innebär det att människans aktivitet är adaptiv och målinriktad? att människans aktivitet är adaptiv innebär att man kan anpassa sitt beteende enligt den omgivning man befinner sig i. Att människans aktivitet är målinriktad innebär att man alltid har en inre motivation för att göra något. I vilken bemärkelse och i vilka situationer kan aggression vara adaptiv? Till exempel om du bråkar med en familjemedlemmar är du kanske mera försiktig med språket och ditt sätt att uttrycka din aggression, jämfört med om du bråkar med en person du absolut inte har något gemensamt med. Kan depression vara adaptiv? En deprimerad person kan anpassa sig till sin omgivning och verka glad fast personen inte verkligen känner så inuti sig. Exempel på aktivitet som inte är adaptiv 2. Tre perspektiv på människan Ett holistiskt perspektiv Psykologin studerar människans som en helhet Tre perspektiv på människan Biologiskt/Fysiskt Psykiskt Socialt De tre faktorerna samverkar Kognitiva processer är de informations bearbetande processer Vardagligt och vetenskapligt tänkande Vardagligt tänkande Slumpmässigt När nånting händer av en slump, till exempel: (Huskurer) som att blåsa tobaksrök i öronen om man har öroninflammation. Baserar sig på subjektiva berättelser Att man litar mer på någon som varit med om samma händelse än statistik. Söker förklaring i efterskott Att man försöker se samband i saker. Till exempel om en person blivit fast för ett hemskt brott så kan gamla grannar eller vänner tänka att gärningsmannen alltid verkade skum. Förstärkningsillusion - konfirmeringsbias när vi tenderar att uppmärksamma och tro mer på information som bekräftar våra egna åsikter, medan vi ignorerar motsägande fakta. Korrelationer beskriver sambandet mellan två eller fler variabler, där en förändring i en variabel kan vara kopplad till en förändring i en annan. En positiv korrelation kan vara mellan antalet timmar som studeras och betyg, där fler studietimmar ofta leder till högre betyg. Illusoriskt självförtroende att en person har en överdriven tro på sina egna förmågor, ofta utan att ha grund för det. Viktiga begrepp Grundforskning (beskriva, förklara ) Tillämpad forskning (förutsäga, behärska) Reliabilitet (att resultatet/mätningen är pålitlig) Validitet ( att resultatet/mätningen mäter det som den avser) Standardisering anpassat för att kunna jämföra resultatet mellan olika grupper Forskningsprocessen Steg 1: problemformulering Forskningsfråga: ett intressant fenomen som forskaren vill förstå bättre. hypotes: utgående från forskningsfrågan bildar forskaren ett eller flera antaganden om vilka resultat undersökningen kommer att ge. Steg 2: Val av metod Vid valet av forskningsmetod funderar forskaren på: hur undersökningen ska genomföras i sin helhet (forskningsupplägg) vilka som ska delta i undersökningen (urval) hur hen ska kunna få tillförlitligt och intressant forskningsmaterial (datainsamlingsmetoder). Vanliga typer av forskningsupplägg experimentella undersökningar korrelativa undersökningar deskriptiva undersökningar fallstudier Population och stickprov stickprovet skall motsvara populationen med avseende på demografisk fördelning steg 2: Datainsamling observationer intervjuer enkäter psykologiska test hjärnundersökningsmetoder fysiologiska mätningar arkiv, databaser och andra materialsamlingar Steg 3: Upplägg Oberoende variabel = den egenskap som forskaren gör förändringar i beroende variabel = den egenskap som undersöks Försöksgrupp = den grupp som utsätts för den oberoende variabeln kontrollgrupp = den grupp som inte utsätts för den oberoende variabeln operationalisering= formulering av den oberoende variabeln i mätbar form Steg 4 och 5: skriva rapport och utvärdera Forskningsetik De viktigaste etiska principerna för forskning inom psykologi är respekt för den undersökta personens självbestämmanderätt undvikande av skador personlig integritet och dataskydd. Hjärnverksamhet som grund för aktiviteten Nervcellen och nervsystemet lägger i princip grunden för all informationsbearbetning. Centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) Det perifera nervsystemet Det sensoriska nervsystemet för all information till hjärnan Det motoriska nervsystemet skickar ut information från hjärnan Det parasympatiska nervsystemet lagrar energi Nervcellen och dess funktioner Nervceller är grundläggande byggstenar i hjärnan och nervsystemet. De ansvarar för att ta emot, bearbeta och skicka vidare information. Informationen rör sig snabbt mellan olika hjärnområden. Informationsbehandlingen är också oerhört snabb. Nervcellens delar Cellkropp (soma): innehåller cellkärnan som är centrum för cellens metabolism. Dendriter: Grenliknande strukturer som tar emot signaler från andra nervceller. Axon: Lång, tunn utskott som leder elektriska impulser bort från cellkroppen. Myelinskida: Isolerande lager runt axonet som ökar signalens hastighet. (består av peptider) Axonterminaler: Änden av axonet där signaler överförs till nästa cell. Synapsens roll Definition: En synaps är kontaktpunkten där en nervcell kommunicerar med en annan cell. Presynaptisk terminal: Del av nervcellen som skickar signalen Synaptisk klyfta: Litet mellanrum mellan nervcellerna där signalöverföring sker Postsynaptisk membran: Del av mottagande cell som tar emot signalen  Det psykiska perspektivet av människans aktivitet Det psykiska perspektivet Kognition: Hur vi tänker, bearbetar information och löser problem. Emotion: Våra känslor och hur de påverkar vårt beteende. Motivation: Vad som driver oss att agera på olika sätt. Medveten och omedveten informationsbearbetning Medveten informationsbearbetning: När vi aktivt fokuserar på en uppgift eller tanke. t.ex. vad ska jag göra när jag slipper bort från skolan) Omedveten informationsbearbetning: När vi bearbetar information utan att vara medvetna om det. Inre modeller och varseblivningscirkeln Inre modeller: Mentala representationer av världen som hjälper oss att förstå och förutsäga händelser. (är kunskap som har lagrats i vårt minne). Viktigt till prov Varseblivningscirkeln: Hur våra inre modeller påverkar vår perception och hur perceptionen i sin tur uppdaterar våra inre modeller. Inre modeller Olika typer av inre modeller - Schema - Skript (handlar om hur vi ska bete oss i sociala situationer) Inre modeller är dynamiska och förändras med ny information. De hjälper oss att tolka och reagera på vår omgivning. - Tack vare inre modellerna kan vi varsebli (tolka) - De inre modellerna riktar in uppmärksamheten - Varseblivningar och minnesbilder är individuella Varseblivningscirkeln Perception: Hur vi tar emot och tolkar sensorisk information Uppdatering av inre modeller: Hur ny information integreras i våra befintliga mentala representationer Återkoppling: Hur förändringar i våra inre modeller påverkar vår framtida perception. Motivationen styr aktiviteten Begrepp Motiv: Ett inre tillstånd som driver beteende mot ett mål. Orsak till handling Motivation: Processen som initierar, styr och upprätthåller målinriktade beteenden. Helhet av motiv Varför behöver vi motivation? Engagemang uthållighet initiativ Viktig samhällsfråga att ha motiverade medborgare Olika typer av motivation Inre motivation: Drivs av inre belöningar som tillfredsställelse och glädje Yttre motivation: Drivs av yttre belöningar som pengar, betyg eller erkännande. DECI&RYAN Självbestämmandeteorin (SDT = self-determination theory) Autonomi Kompetens Samhörighet Ford Personliga mål: Vad individen strävar efter. Emotioner Känslor som påverkar motivationen Personliga resurser: Färdigheter och förmågor som individen har. § Människan som social varelse Socialisation Miljöfaktorer är de yttre omständigheter och influenser som påverkar en individs beteende och utveckling De mänskliga i oss föds genom växelverkan med andra? Socialisation står för hela process som leder till att individer formas enligt sin kultur samt samhällsgruppens och därmed blir medlemmar i sin egen grupp. Exemplet: Språk Alexander Luria Rysk neuropsykolog Studerade hur kognitiva processer påverkas av sociala och kulturella faktorer. Studier med analfabeter och läskunniga Vad vi lär oss genom socialisation Inlärning genom socialisation sker ofta omedvetet Socialisation är en ömsesidig process där individer påverkar och påverkas av sin sociala miljö. Social kognition Identitet Personlighet uppstår i samverkan mellan biologiska faktorer och socialisation Aktiviteten i större utsträckning på situationsfaktorer Identitet = relativt bestående uppfattning om det egna jaget Personlig identitet (mina egenskaper) svårföränderlig Social identitet (vi definierar oss genom de grupper vi tillhör) lättare att ändra Den sociala identiteten Den sociala identiteten uppstår genom: - Klassificering (t.ex. manu supporter, eller hör till en förening) - Identifikation (innegrupp/utegrupp) - Stereotypisering - Favorisering av innegruppen  - Innegrupper är grupper man hör till eller vill tillhöra (t.ex. kön eller varifrån man är) - Utegrupper är grupper man inte tillhör - (något som gör ett hot mot innegruppens mål/aktivitet) Gruppen Roller De förväntningar som grupper ställer på en individs beteende En rollkonflikt kan uppstå inom en roll mellan olika roller Attributioner Olika sätt att förklara egna och andras beteenden Konformitet och kohesion Inlärning Vad är inlärning? En relativt bestående beteendeförändring, som baserar sig på erfarenhetet (bestående förändring i aktivitet) Olika typer av inlärning Spontan t.ex. lär sig ett språk via socialisation Medveten/kognitiv kräver arbete Hur ska vi skapa en skola som är optimal för inlärning? Ett psykiskt perspektiv Inlärningen påverkas av Sammanhang → motivation → om man gillar något är man mera motiverad att göra det Känslor och sinnesstämning → lugnt beteende förbättrar koncentration och motivation Kunskapshierarkier → struktur där grundläggande kunskap byggs på för att förstå mer avancerade koncept. Dunlosky et al. Självtestning: regelbundna tester för att stärka minnet. Spridning av studietid: Studera i korta sessioner över tid istället för att “plugga” allt på en gång. Elaborativ förhöring: Förklara och beskriva begreppet med egna ord. Lärande som föremål för psykologisk granskning Felaktiga föreställningar om inlärningsstilar Visuell/auditiv/kinestetisk Kan begränsa möjligheterna att lära sig Istället bör vi involvera så många olika metoder som möjligt Ytinriktad/Djupinriktad/Strategisk inlärningsstrategi Biologiskt perspektiv på inlärning Neuroner synapser och substanser Den neurala grunden för inlärning När vi lär oss förändras hjärnans struktur och funktion Neurala nätverk formas av lärande Synapser Plasticitet Viktiga hjärnområden för inlärning: Hippocampus (långtidsminne) → acetylkolin (transmittorsubstans) Frontalloben (uppmärksamhet och arbetsminne) Biologiska faktorer Sömn Nervbanor återaktiveras Rensar nervsystemet från slaggprodukter Stress Ökar trötthet och försvårar koncentration Kortisol  Mat Koffein Nootropers för att en gymnasiestuderande ska få den mest effektiva inlärningen bör man tänka på flera olika faktorer. Att vara motiverad är viktigt för att få en effektiv inlärning. Man kan både ha inre och yttre motivation. Exempelvis behöver jag inte vara särskilt ivrig för att öva till ett prov, alltså då har jag ingen riktig inre motivation. Men att ha idén om att satsa på goda betyg så att jag kan få ett bra betalt arbete i framtiden är ett exempel på yttre motivation. Inre och yttre motivation är båda lika viktiga. Att ha en bra inställning och gott humör påverkar också inlärningen. Ifall jag är ledsen och negativ kan jag ha en låg nivå av inlärning jämfört med om jag tänker att jag klarar av det och har en positiv inställning på ämnet. En god studieteknik är väldigt viktigt för att maximera sin inlärning. Enligt Dunlosky är de effektivaste metoderna för inlärning: Självtestning, spridning av studietid och elaborativförhörning. Med självtestning innebär det att man skapar sina egna “lek förhör” för att få en aning om hur frågorna kan se ut i proven. Spridning av studietid är hemskt viktigt, eftersom man läser lite i taget under en längre period vilket är mycket mera effektivt, än att istället läsa allting dagen före provet. Elaborativförhörning är den tredje faktorn som Dunlosky påstår vara effektiv för inlärning. Med elaborativförhörning menar man att man tar in egna exempel till det man läst och förklarar begrepp med sina egna ord, vilket ger en djupare förståelse till ämnet. God sömn är en av de viktigaste faktorerna att ha en effektiv inlärning. När man sover en god natts sömn återaktiveras ens nervbanor vilket innebär att grejerna du lärt dig fastnar i huvudet. Sömnen rensar också nervsystemet från slaggprodukter så de viktigaste tankarna fastnar. Att sova en dålig natts sömn kan påverka din prestation för nästa dag med upp till 33% värre jämfört med en god natts sömn. Man kan alltså konstatera att de viktigaste faktorerna för god inlärning är motivation, gott humör, god studieteknik och god sömn.