Socialpsykologiska Perspektivet PDF

Det socialpsykologiska perspektivet - Fokus på socialt samspel och hur vi formas av miljön. (Är efter de tre perspektiv, men ungefär samtidigt som den humanistiska. Kommer som en effekt av världskrigen - varför begår människorna sådant grymhet (grupptryck, ledarskap, order) alltså att man är på...

Det socialpsykologiska perspektivet - Fokus på socialt samspel och hur vi formas av miljön. (Är efter de tre perspektiv, men ungefär samtidigt som den humanistiska. Kommer som en effekt av världskrigen - varför begår människorna sådant grymhet (grupptryck, ledarskap, order) alltså att man är påverkad av andra runt omkring oss. Huvudsakliga forskningsmetoder Experiment Observation Socialisering Process när vi ska bli en del av samhället, Med fokus på att följa regler och normer. Två teorier som förklarar socialiseringsprocessen: - Social inlärningsteori: Kombination av behaviorismen och social psykologi - Social identitetsteori: Handlar om att utveckla identitet Social inlärningsteori (albert bandura) Bild med how “how to get your child to read books” Barnet i bilden läser boken eftersom vuxna läser Alltså bygger teorin på att t.ex barns beteende byggs på imitation av de som de har som förebild. (Yt-the bobo doll experiment) Påverkas av de man observerar Att lära genom att imitera bygger på: Uppmärksamhet, minne, förmåga och motivation. Teorin kan sammanfattas av dessa fyra processer: (s:92) 1. Du måste uppmärksamma beteendet som du ska härma. Personer som drar uppmärksamhet till sig är till exempel dina föräldrar och syskon när du var liten och kändisar eller experter när du är äldre. 2. Du måste minnas beteendet du ska härma. Mycket av det beteende som du uppmärksammar utför du inte direkt. Du minns och tänker på beteendet innan du gör det. 3. Du måste själv fysiskt/psykiskt kunna utföra beteendet. Vi har fysiska begränsningar (alla kan inte bli en ny Zlatan Ibrahimovic) men om vi fortsätter studera beteendet, tror vi kan klara det och övar sà kan vi bli bättre och bättre pả beteendet. Vi har även olika psykiska förutsättningar att kunna imitera beteenden (alla kan inte bli en ny Steve Jobs), men kanske arbeta i riktning mot hans prestation. 4. Du måste vara motiverad att imitera beteendet. Du tar inte efter alla beteenden som du ser utan det krävs att något motiverar dig till att utföra handlingen. (T.ex när man lär sig simma, gå, cykla används dessa 4 processer) Self-efficiency: Att tro/vara övertygad om att man kan klara det underlättar inlärningen. Social inlärningsteori och genus Barn imiterar sina föräldrar Barn belönas och bestraffas (även utifrån det föräldrarna förväntar sig) Genus Poliser - Ser till att alla följer förväntningarna och kraven i samhället. Genus - En social konstruktion? Olika kläder för barn i ung ålder, man har olika förväntningar. killar = bilar, flickor = dockor) Genus = könsroller Svårt att välja en annan väg, känner mycke grupptryck, svårt för en kille att betee sig som en “tjej” från ung ålder Arv - miljö perspektiv Arv = Man föds Man eller Kvinna Miljö = Bygger dessa, utvecklar och formar (Genus och bobo doll är två olika område) Normer Skapar ordning och struktur Kan vara begränsande t.ex - Kroppsnormer - åldersnormer - vithetsnormen - funktionsnorm - CIS-norm Vi anpassar våra beteende efter vilka normer som finns Grupper Vilka regler finns i gruppen? Vilka förväntningar finns på gruppmedlemmarna = roller? Olika grupper är till exempel skolgrupper, vängrupp, familjegrupp. Man ingr i olika grupper och i olika grupper finns olika regler (normer), olika förväntningar. Såsom förväntning för en bror, bra vän, elev osv. "poesi, för fiskar - ta på mig” - ombytta roller, bryter normen Grupp Tanke: När sammanhållningen i gruppen är viktigare än att tänka kritiskt vilket kan leda till att dåliga beslut fattas. Kan bero på att man har rädsla för vad som händer om man går emot. (I ett möte kan man se ut att alla håller med men egentligen inte gör de, man är rädd att säga emot) DeIndividualisering: Att följa gruppen och bli anonym och/eller sluta tänka själv. Det personliga ansvaret minskar eller upphör. T.ex publik eller folk samlat för att demonstrera mot något. Människan lätt trängs med. Stämningen gör att man hänger med och följer gruppen. Avhumanisering: Nedvärdering av andra människor, som kan liknas av djur. Man tar bort det mänskliga värdet av någon. T.ex vid krig såg judar som råttor som ska dödas. Social identitetsteorin Människan har en social identitet som skapas utifrån de grupper hen tillhör. Social identitetsteori formas utifrån fyra steg: 1. Kategorisering: Indelning i inne- respektive utegrupp 2. Identifikation 3. Social jämförelse 4. Positiv åtskillnad Robbers cave experiment - Experiment av muzafer sherif Social identitet med rivalitet och konflikter som följd Lösningen: samarbete Social påverkan 1. Grupptryck (konformitet) 2. övertalning (Compliance) 3. Lydnad Asck - konformitet experiment 1) Solomon Ash: Konformitet Konformitet: Att ändra sitt beteende för att infria de förväntningar man upplever (ej uttalade). Man ändrar klädstil, beteende, attityd mm pga den grupp man är i. Behov att passa in och få bekräftelse. Man vill anpassa sig till de dominanta i gruppen. 2) Att bli övertalad Uttalade förväntningar på ett visst beteende.  Vi påverkas/låter oss övertalas bl.a för att vi får uppskattning, gillar personen, personen är en expert eller att vi fått hjälp av personen tidigare som försöker övertala oss. Strategier vid övertalning: - Få in en fot, dvs när man tagit första steget är det lättare att träda in i personens huvud. - Att börja lågt och gradvis öka, till exempel att man säger att något kostar lite och sedan säger “jag glömde säga att det var exklusive moms” t.ex. - Tjänst och gentjänst: vi får något och måste ge tillbaka. Strategier 1. Foot-in-the-door: Man vill något stort, men börjar med något litet. När man fått ja på det lilla ber man om det stora. 2. Door-in-the-face; man vill något, men börjar med något stort som personen säger nej till då ber man om det man vill som är lite mindre än det första. 3. That's not all: man får ett erbjudande, ett till och ett till, tills man till slut säger ja. 3) Stanley Milgram - Lydnad Förutsättningar Hur många som fortsatte Milgram Experiment vid skadlig (volt) nivå Ursprunglig version 67% Eleven slår i väggen 65% Eleven är i samma rum 40% Läraren tvingar elevens 30% hand “Mannen i vit rock” ej där 21% Läraren får själv välja 3% (volt) Varför kommer det sig att det inte är 0% på sista? ⤴ Svar: För att det finns vissa personer som inte är helt friska i huvudet och t.ex sadister som njuter av att se personer må dåligt/skada sig. Ju närmare man kom offret, desto mindre lydde Milgram undersökte om människor lydde en auktoritet, även om det innebar att de skadade en annan person. Resultat: ca ⅔ lydde auktoriteter. Stanford Prison Study s.108 Philip Zimbardo genomförde ett experiment i källaren på Stanford University. Exempel på begrepp: Lydnad, roller, avhumanisering Dvs, fångarna sågs som “mindre mänskliga”) (Använder psykologisk våld, får prisoners tvätta toaletter med egna händer, snackar skit om deras underdelar.) Det Biologiska Perspektivet - Med fokus på hjärnan och arvet Frågor: Vid vilken ålder är hjärnan färdigutvecklad? - Vid ca 25 årsåldern. Hur många hjärnceller har en vuxen? - 70-100 miljarder hjärnceller. Kan hjärnan förändras? Phineas Gage - Var en central person inom det Biologiska perspektivet som fick folk att fundera om olika delar i hjärnan var kopplade till olika förmågor/personligheter. Han var en sympatisk person innan olyckan som skedde, efter olyckan skedde personlighetsförändringar och han blev elak. Hjärnan  Pannloben: planering, koncentration, omdöme, personlighet, riskbedömning. Delen av hjärnan som utvecklar allra sist. Tinningloben: Rymmer det limbiska systemet där amygdala ingår, som har med känslor att göra. INnan 25 år är dessa inte färdigutvecklad. Skadad amygdala kan göra svårt att hantera och uttrycka känslor och empati. Grym fett: Kicken om belöningar (Video: Grymt Fett - Kickar & Belöningar) Främre pannloben: Omogen självkontroll & impulskontroll, har visat sig att det är den delen som utvecklas klart sist av alla delar i hjärnan, eftersom att den är “hjärnans beslutsfattarcentrum”, dvs att den gör att vi tänker kritiskt och riskbedömning, därför (i nästa punkt) är det anledningen till att ungdomar tar dumma beslut som är riskfyllda då hjärnan inte utvecklats färdigt. Brott (viss typ): Toppar i 17-18 årsåldern, avtagande i vuxen ålder, samma över hela världen. Plastiska hjärnan “Hjärnplasticitet” - innebär att hjärnan kan ändra sin struktur.  Plastisk = formbar hjärna - Ändras vid inlärning (utvecklas) - Ändras vid skada, (anpassar sig när den skadats) - Kan t.ex kompensera skadade delar med nya. Grymt fett: Lärandet Hjärnan bygger om sina kopplingar när vi lär oss nya saker. Att lära sig något nytt och att kunna saker resulterar i en dopaminkick. Signalsubstans = Signalsubstanser är ämnen i vår kropp som transporterar information från en neuron till en annan. (även kallad neurotransmittorer/transmittorsubstanser) Signalsubstanser & Hormoner Dopamin (njutning) - Del av belöningssystemet Serotonin (humör, ilska, tillfredsställande) - låg nivå av serotoni kan kopplas till depression. Noradrenalin (vakenhet, stress) Melatonin (sömn) - Låg melotonin - svårt att somna, inte får bra sömnkvalite Viktigt med normala nivåer. Impulskontroll är bland annat det sista som utvecklas i hjärnan hos tonåringar. Hormoner - formar beteendet hos en person. Reglerar kroppsfunktioner. Aggressivitet - Förklaringar ur det biologiska och det socialpsykologiska perspektivet. Aggression Skada, dominera & hota. Former av aggression : Fysiska och verbala Vem är mest aggressiv Små barn Personlighetsdrag: Impulsivitet, svårigheter med självkontroll, psykopatiska personlighetsdrag, lätt provocerade. Män, The young male syndrome - (Finns t.ex en syndrom som gör att man känner sig bättre än alla och ser omgivningen som idioter. Psykopatiska personlighetsdrag) Män anses mer aggressiva än kvinnor då statistik visar mer kriminalitet av män. Kategori unga ca 15 år män, hjärnan ej fullt utvecklad grupp mer benägen av alla män att vara mer aggressiv. Även räknas med våld i trafik. Biologiska förklaringar - Aggressiv beteende Amygdala kan “blockera” långsamt tänkande - dvs konsekvenstänkande/att man tänker efter innan handling Förändrad aktivitet i amygdala Skadad pannlob - Phineas geath - ledde till personlighetsförändring. Om man har skadat pannlob betyder att man har aggresiv beteende. Låg aktivitet i amygdala = Känslokall/lös, känner inte empati vilket leder till att lättare vara aggressiv. Hög aktivitet i amygdala = Mer känslor Hög dopaminnivå Serotoninbrist Testosteron Låg kortisolnivå Studie gjord av Adrian Raine (Classroom) Fall 1: Donta Page, en 21-årig våldsbrottsling, överraskas under ett inbrott och dödar personen med besinningslöst knivvåld. Svåra skallskador redan vid tre års ålder, bland annat efter att ha slängts ut genom ett bilfönster av sin mamma. Resultatet av arv och miljö: en ytterst låg aktivitet i pannloben. Fall 2: Randy Kraft, högintelligent dataprogrammerare. Under tolv år charmar, våldtar och dödar han mellan 12 och 67 personer, offren bokförs noga. Uppvuxen i en stabil vit medelklassfamilj. Hög aktivitet i den främre pannloben, men en kraftigt förminskad amygdala. Terrie Moffitts studie om MAOA–genen: Längd MAOA-gen Barndom Resultat Lång Trygg Fungerande Lång Otrygg I stort sett fungerande Kort Trygg Fungerande Kort Otrygg Aggressivt beteende (Arv och miljö bestämmer tillsammans) Flesta föds med den långa varianten, inget man kan bestämma över. Ifall man har den långa har man på sätt en genetisk skydd då miljön inte kommer vara den avgörande faktorn. (barndomen) Socialpsykologiska förklaringar - Aggressivt beteende Social inlärningsteori: Observation & imitation. Våldsamma spel och filmens betydelse. Barn som växer upp med våld tenderar att bli våldsamma/ aggressiva eftersom att deras föräldrar fungerar ofta som en slags “förebild”. (bobo dolls experiment)  Social identitetsteori: Dvs, vi och dem: Intergrupp Aggression, avhumanisering, utanförskap, (filmen om barnen som bodde i stugor - Boys alone) - Intergrupp Aggression: När det sker aggression mellan olika grupper. - fts förklara begrepp* Grupptryck/konformitet: Avindividualisering, aggressiva normer. Provokationer Stress orsakad av dålig fysisk miljö Alkohol & droger Fattigdom - Olika beroende på vart man bor Frånvarande pappor - Mer för pojkar Att värdera Undersökning: 1. Kan försökspersonerna representera många människor? Kan resultatet generaliseras? 2. Är reliabiliteten hög? (Har mätningen skett noggrant, blir det ungefär samma resultat om experimentet upprepas?) 3. Är validiteten hög? (Är det rätt sak som mäts, kan beteenden i verkliga livet förklaras?) 4. Följer forskaren etiska regler? 5. Ändrar försökspersonerna sitt beteende för att det är ett experiment? Teori 1. Finns det bevis för teorin? 2. Finns det en igenkänningsfaktor? 3. Finns det andra/bättre förklaringar? 4. Kan flera beteenden förklaras av teorin? 5. Hur ställer sig teorin till arv–miljö–perspektivet? 6. Är begreppen tydligt förklarade? Värdera experimentet på s.61 i läroboken som handlar om skärmljus påverkar vår sömn och därmed vår hälsa.  1. Kan försökspersonerna representera många människor? Kan resultatet generaliseras? 2. Är reliabiliteten hög? (Har mätningen skett noggrant, blir det ungefär samma resultat om experimentet upprepas?) 3. Är validiteten hög? (Är det rätt sak som mäts, kan beteenden i verkliga livet förklaras?) 4. Följer forskaren etiska regler? 5. Ändrar försökspersonerna sitt beteende för att det är ett experiment? Svar 1. 20 personer är ett litet eller t.o.m. mycket litet urval av personer. För att verkligen kunna använda resultatet på många människor behöver deltagarna vara fler. Samtidigt kan man ändå påstå att resultatet säger något om skärm ljusets betydelse för melatoninhalten, det gäller för de som deltog. 2. Mätningen har skett noggrant. Eftersom det tagits blodprov på deltagarna var forskarna där och kunde kontrollera att deltagarna läste i fyra timmar och om de läste tryckt bok eller e-bok. Reliabiliteten är hög. 3. Validiteten är inte lika hög som reliabiliteten, men ganska hög. Det man kan ha synpunkter på är att melatoninhalten påverkar hur lätt eller svårt det är att somna, men inte ensam. Annat som kan påverka hur lätt eller svårt det är att somna är till exempel oro, problem hen inte vet lösningen på, motionsvanor, kostvanor och/eller ekonomisk situation (det står att försökspersonerna är friska, så just sjukdom är inte  en faktor som kan ha betydelse). Experimentet mäter inte rätt sak helt och hållet, för melatoninhalten styr inte ensam hur lätt eller svårt det är att somna. 4. Ja, försökspersonerna tar inte skada, även om det förstås kan vara jobbigt att sova dåligt och inte vara så pigg kommande morgon. 5. Inte alls troligt, man somnar när man somnar och det finns ingen anledning att tro att försökspersonerna försökte hålla sig vakna för att påverka resultatet. Kommentar: det har gjorts många studier på detta och resultatet är att låg halt av melatonin påverkar sömnen negativt. Värdera social inlärningsteori s.91-95 Frågor att besvara och motivera: 1. Finns det bevis för teorin? 2. Finns det en igenkänningsfaktor? 3. Finns det andra/bättre förklaringar? 4. Kan flera beteenden förklaras av teorin? 5. Hur ställer sig teorin till arv–miljö–perspektivet? 6. Är begreppen tydligt förklarade? Svar 1. Det finns många studier som visar att social inlärningsteori stämmer, att försökspersoner/deltagare i experiment observerar och imiterar en modells/förebilds beteende. När det gäller bevis är det inte samma sak som att det stämmer. När man gör ett experiment finns det alltid en variation i personernas beteende, dvs. att det kan stämma väldigt bra eller ganska lite vilket gör det svårt att säga att teorin är bevisad (gäller alla). 2. Ja, många av oss kan känna igen sig i hur vi lärt oss saker efter att ha observerat och imiterat. Det finns gott om exempel på detta som hur man lärt sig att planera, lösa ekvationer, skala potatis, använda kniv och gaffel och så vidare. 3. Ja, det finns andra sätt att lära sig saker på, t.ex. genom klassisk betingning och operant betingning. Ett annat alternativ är learning by doing, dvs. att man lär sig genom att öva och det är inte säkert att man har en förebild att utgå från då. Vissa saker handlar om kroppens utveckling, t.ex. att lära sig krypa när man är liten bygger inte nödvändigtvis på att man ser förebilder krypa utan det handlar om att den egna kroppen är tillräckligt stark och utvecklad för att man rent fysiskt ska klara det själv. 4. Ja, teorin används för att förklara aggressivt beteende och genusbeteende (båda dessa tas upp i boken). 5. Teorin tillhör det socialpsykologiska perspektivet vars fokus är miljön. Detta är en brist. Dock finns det inslag av arv i teorin eftersom förmåga ingår. Förmåga handlar också om arv, lite beroende på vad man försöker lära sig. Men alla har inte förmågan att lära sig allt de vill (till exempel bli en simhoppare i världsklass). 6. Ja, begreppen som ingår i teorin (uppmärksamma, minnas, ha förmågan, motivation och senare self-efficacy) är tydligt förklarade och okomplicerade.