Psykologi PDF - Google Dokument

‭PSYKODYNAMISKT‬‭PERSPEKTIV‬ ‭ unna‬‭berätta‬‭om‬‭och‬‭ge‬‭exempel‬‭på‬ K ‭Det‬‭psykodynamiska‬‭perspektivet‬‭är‬‭ett‬‭psykologisk‬‭perspektiv‬‭som‬‭betonar‬‭vikten‬‭av‬ ‭omedvetna‬‭processer/drifter,‬‭barndomsupplevelser‬‭och‬‭inre‬‭konflikter‬‭för‬‭att‬‭förstå‬‭mänskligt‬ ‭beteende,‬‭det‬‭är‬‭d...

‭PSYKODYNAMISKT‬‭PERSPEKTIV‬ ‭ unna‬‭berätta‬‭om‬‭och‬‭ge‬‭exempel‬‭på‬ K ‭Det‬‭psykodynamiska‬‭perspektivet‬‭är‬‭ett‬‭psykologisk‬‭perspektiv‬‭som‬‭betonar‬‭vikten‬‭av‬ ‭omedvetna‬‭processer/drifter,‬‭barndomsupplevelser‬‭och‬‭inre‬‭konflikter‬‭för‬‭att‬‭förstå‬‭mänskligt‬ ‭beteende,‬‭det‬‭är‬‭det‬‭inre‬‭faktorerna‬‭som‬‭styr‬‭vårt‬‭beteende,‬‭våra‬‭omedvetna‬‭drifter‬ ‭(grundläggande,‬‭instinktiva‬‭krafter‬‭som‬‭styr‬‭vårt‬‭beteende‬‭men‬‭som‬‭vi‬‭inte‬‭är‬‭medvetna‬‭om,‬ ‭som‬‭sigmund‬‭freud‬‭ansåg‬‭vara‬‭biologiska‬‭och‬‭medfödda‬‭med‬‭som‬‭är‬‭en‬‭av‬‭dem‬‭primära‬ ‭drivkrafterna‬‭bakom‬‭vårt‬‭mänskligt‬‭beteende),‬‭konflikten/sambandet‬‭mellan‬‭detet‬‭jaget‬‭och‬ ‭överjaget‬‭samt‬‭våra‬‭barndomsupplevelser.‬‭Perspektivet‬‭grundades‬‭av‬‭Sigmund‬‭Freud‬‭i‬‭slutet‬‭av‬ ‭1800-talet‬‭och‬‭lade‬‭grunden‬‭för‬‭psykoanalysen‬‭(en‬‭terapiform‬‭som‬‭används‬‭än‬‭idag).‬‭Det‬ ‭betonar‬‭att‬‭människans‬‭psyke‬‭är‬‭komplext‬‭och‬‭påverkas‬‭av‬‭krafter‬‭som‬‭individen‬‭ofta‬‭inte‬‭är‬ ‭medveten‬‭om.‬ ‭-‬ ‭Fokuserar‬‭på‬‭hur‬‭vårt‬‭beteende‬‭styrs‬‭av‬‭omedvetna‬‭drifter,‬‭barndomsupplevelser‬‭och‬ ‭konflikter/samspelet‬‭mellan‬‭detet,‬‭jaget‬‭och‬‭överjaget.‬ ‭ är‬‭uppstår‬‭perspektivet?‬ N ‭Det‬‭psykodynamiska‬‭perspektivet‬‭utvecklades‬‭i‬‭slutet‬‭av‬‭1800-talet‬‭av‬‭Sigmund‬‭Freud,‬‭som‬ ‭ansåg‬‭att‬‭dåtidens‬‭psykologi‬‭var‬‭för‬‭fokuserad‬‭på‬‭det‬‭synliga‬‭och‬‭medvetna.‬‭Freud‬ ‭introducerade‬‭íden‬‭om‬‭att‬‭mycket‬‭av‬‭vårt‬‭beteende‬‭styrs‬‭av‬‭omedvetna‬‭drifter‬‭och‬ ‭barndomstrauman.‬‭Under‬‭1900-talet‬‭vidareutvecklades‬‭perspektivet‬‭av‬‭Freuds‬‭efterföljare‬‭som‬ ‭Anna‬‭Freud,‬‭Carl‬‭Jung,‬‭Alfred‬‭Adler‬‭och‬‭Erik‬‭Erikson.‬ ‭Kända‬‭personer‬‭inom‬‭det‬‭här‬‭perspektivet‬ ‭-‬ S ‭ igmund‬‭F reud:‬‭Grundaren‬‭av‬‭d et‬‭p sykodynamiska‬‭p erspektivet.‬‭Han‬ ‭u tvecklade‬‭teorier‬‭o m‬‭d et‬‭o medvetna,‬‭p ersonlighetsstrukturen‬‭(detet,‬ ‭jaget‬‭o ch‬‭ö verjaget)‬‭o ch‬‭försvarsmekanismer.‬ ‭-‬ ‭Anna‬‭F reud:‬‭Utvecklade‬‭teorier‬‭o m‬‭försvarsmekanismer‬‭o ch‬‭b idrog‬‭till‬ ‭b arn‬‭p sykoanalysen‬ ‭-‬ ‭Carl‬‭Jung:‬‭Introducerade‬‭b egrepp‬‭som‬‭d et‬‭k ollektiva‬‭o medvetna‬‭o ch‬ ‭arketyper‬‭v ilket‬‭u tvidgade‬‭F reuds‬‭idéer‬‭o m‬‭d et‬‭p ersonliga‬‭o medvetna.‬ ‭-‬ ‭Alfred‬‭Adler:‬‭Betonade‬‭individens‬‭strävan‬‭efter‬‭ö verlägsenhet‬‭o ch‬ ‭v ikten‬‭av‬‭sociala‬‭relationer‬ ‭-‬ ‭E rik‬‭E rikson:‬‭Känd‬‭för‬‭sin‬‭teori‬‭o m‬‭d e‬‭p sykosociala‬ ‭u tvecklingsstadierna‬‭som‬‭sträcker‬‭sig‬‭g enom‬‭h ela‬‭livet,‬‭från‬‭b arndom‬‭till‬ ‭v uxen‬‭ålder.‬ ‭-‬ ‭ ur‬‭vårt‬‭beteende‬‭formas‬‭enligt‬‭det‬‭här‬‭perspektivet,‬‭arv?,‬‭miljö?‬ H ‭Inom‬‭det‬‭psykodynamiska‬‭perspektivet‬‭formas‬‭vårt‬‭beteende‬‭genom‬‭ett‬‭komplext‬‭samspel‬ ‭mellan‬‭arv‬‭(biologiska‬‭drifter)‬‭och‬‭miljö‬‭(Barndomsupplevelser,‬‭uppfostran‬‭och‬‭kulturella‬ ‭normer).‬‭Perspektivet‬‭betonar‬‭särskilt‬‭hur‬‭omedvetna‬‭processer‬‭och‬‭tidiga‬‭erfarenheter‬‭påverkar‬ ‭vår‬‭personlighet‬‭och‬‭våra‬‭handlingar‬‭som‬‭vuxna.‬ ‭ rvets‬‭roll‬ A ‭Enligt‬‭Sigmund‬‭Freud‬‭är‬‭våra‬‭grundläggande‬‭drifter‬‭biologiska‬‭och‬‭medfödda.‬‭Detta‬‭styrs‬‭av‬ ‭det‬‭omedvetna‬‭detet‬‭och‬‭utgör‬‭den‬‭primära‬‭drivkraften‬‭bakom‬‭allt‬‭mänskligt‬‭beteende.‬ ‭Huvudsakliga‬‭drifter‬‭är‬‭sexualdriften‬‭(libido‬‭):‬‭Denna‬‭driften‬‭handlar‬‭om‬‭fysisk‬‭sexualitet,‬ ‭njutning,‬‭överlevnad‬‭och‬‭reproduktion.‬‭Libido‬‭är‬‭livskraften‬‭som‬‭driver‬‭oss‬‭att‬‭söka‬‭kärlek,‬ ‭intimitet‬‭och‬‭kreativitet.‬‭Och‬‭aggressionsdriften‬‭(thanatos)‬‭:‬‭Denna‬‭destruktiva‬‭eller‬ ‭dödsdriften‬‭driver‬‭oss‬‭mot‬‭aggression,‬‭självdestruktivt‬‭beteende‬‭och‬‭konflikt.‬‭Den‬‭kan‬‭också‬ ‭yttra‬‭sig‬‭som‬‭en‬‭önskan‬‭om‬‭kontroll‬‭eller‬‭makt‬‭över‬‭andra.‬ ‭Dessa‬‭drifter‬‭är‬‭omedvetna‬‭och‬‭söker‬‭omedelbar‬‭tillfredsställelse‬‭(lustprincipen).Vår‬‭medvetna‬ ‭jag‬‭måste‬‭då‬‭balansera‬‭dessa‬‭impulser‬‭med‬‭verklighetens‬‭krav‬‭och‬‭sociala‬‭normer‬ ‭(realitetsprincipen).‬‭Om‬‭drifterna‬‭undertrycks‬‭eller‬‭inte‬‭tillfredsställs‬‭på‬‭ett‬‭hälsosamt‬‭sätt‬‭kan‬‭de‬ ‭orsaka‬‭ångest‬‭eller‬‭omedvetna‬‭konflikter.‬ ‭ xempel:‬ E ‭En‬‭person‬‭som‬‭har‬‭starka‬‭aggressiva‬‭drifter‬‭men‬‭inte‬‭kan‬‭uttrycka‬‭dem‬‭öppet‬‭kan‬‭utveckla‬ ‭passivt-aggressivt‬‭beteende‬‭eller‬‭använda‬‭förskjutning‬‭genom‬‭att‬‭ta‬‭ut‬‭ilskan‬‭på‬‭en‬‭annan‬ ‭person‬‭än‬‭den‬‭riktiga‬‭källan.‬ ‭ iljöns‬‭roll‬ M ‭Miljön,‬‭särskilt‬‭våra‬‭tidigare‬‭erfarenheter‬‭och‬‭relationer‬‭med‬‭föräldrar‬‭och‬‭andra‬‭viktiga‬ ‭personer,‬‭spelar‬‭en‬‭central‬‭roll‬‭i‬‭psykodynamiken.‬‭Freud‬‭menade‬‭att‬‭de‬‭första‬‭åren‬‭i‬‭livet‬‭är‬ ‭avgörande‬‭för‬‭personlighetsutvecklingen.‬ ‭Barndomens‬‭betydelse:‬ ‭Barnets‬‭relation‬‭till‬‭föräldrar‬‭formar‬‭grundläggande‬‭mönster‬‭för‬‭hur‬‭det‬‭senare‬‭relaterar‬‭till‬ ‭andra.‬‭En‬‭trygg‬‭anknytning‬‭kan‬‭leda‬‭till‬‭sunda‬‭relationer‬‭i‬‭vuxenlivet‬‭medan‬‭en‬‭otrygg‬‭kan‬ ‭skapa‬‭relationsproblem,‬‭traumatiska‬‭eller‬‭konfliktfyllda‬‭barndomsupplevelser‬‭kan‬‭trängas‬‭bort‬‭i‬ ‭det‬‭omedvetna‬‭men‬‭fortsätta‬‭påverka‬‭individens‬‭beteende.‬‭Genom‬‭uppfostran‬‭och‬‭socialisering‬ ‭utvecklas‬‭överjaget,‬‭som‬‭innehåller‬‭våra‬‭moraliska‬‭värderingar‬‭och‬‭samhällsnormer.‬‭Detta‬ ‭innebär‬‭att‬‭kulturella‬‭faktorer‬‭som‬‭religion,‬‭etik‬‭och‬‭sociala‬‭förväntningar‬‭påverkar‬‭hur‬‭vi‬ ‭hanterar‬‭våra‬‭drifter.‬‭Om‬‭överjaget‬‭är‬‭mycket‬‭starkt‬‭kan‬‭individen.‬ ‭Exempel:‬ ‭En‬‭person‬‭som‬‭växer‬‭upp‬‭i‬‭en‬‭miljö‬‭med‬‭strikta‬‭förväntningar‬‭på‬‭prestation‬‭kan‬‭utveckla‬‭ett‬ ‭starkt‬‭överjag‬‭och‬‭ständigt‬‭känna‬‭sig‬‭otillräcklig.‬‭Det‬‭kan‬‭leda‬‭till‬‭ångest‬‭och‬‭perfektionism.‬ ‭Det‬‭blir‬‭alltså‬‭samspelet‬‭mellan‬‭biologiska‬‭drifter‬‭(arv)‬‭och‬‭socialisering‬‭(miljö)‬‭som‬‭skapar‬‭de‬ ‭inre‬‭konflikterna‬‭som‬‭Freud‬‭menade‬‭är‬‭centrala‬‭i‬‭psykodynamiken.‬ ‭ ersonlighetsmodellen‬‭(medvetet,‬‭omedvetet,‬‭detet,‬‭jaget,‬‭överjaget)‬ P ‭Om‬‭vi‬‭kollar‬‭på‬‭vårt‬‭psyke‬‭som‬‭om‬‭det‬‭vore‬‭ett‬‭isberg,‬‭då‬‭hade‬‭toppen‬‭av‬‭isberget‬‭varit‬‭våran‬ ‭medvetet.‬‭Det‬‭är‬‭det‬‭som‬‭vi‬‭vet‬‭finns‬‭där,‬‭det‬‭som‬‭vi‬‭är‬‭direkt‬‭medvetna‬‭om,‬‭såsom‬‭våra‬‭tankar‬ ‭eller‬‭känslor‬‭för‬‭tillfället.‬ ‭Precis‬‭under‬‭vattenytan‬‭kommer‬‭våran‬‭förmedvetet‬‭att‬‭det‬‭finns‬‭delar‬‭av‬‭vårt‬‭psyke‬‭som‬‭man‬ ‭kan‬‭säga‬‭att‬‭“man‬‭har‬‭de‬‭på‬‭tungan”.‬‭Minnen‬‭som‬‭du‬‭inte‬‭tänker‬‭på‬‭ofta‬‭men‬‭om‬‭nån‬‭skulle‬‭ta‬ ‭upp‬‭ett‬‭minne‬‭med‬‭dig‬‭hade‬‭du‬‭kunnat‬‭komma‬‭ihåg‬‭det.‬ I‭ ‬‭botten‬‭på‬‭isberget‬‭hittar‬‭vi‬‭vårt‬‭omedvetna.‬‭Här‬‭finns‬‭minnen,‬‭önskningar,‬‭trauman‬‭och‬‭drifter‬ ‭som‬‭lagrats‬‭bort.‬‭Även‬‭fast‬‭vi‬‭inte‬‭är‬‭medvetna‬‭om‬‭det‬‭har‬‭dessa‬‭omedvetna‬‭drifterna‬ ‭fortfarande‬‭en‬‭stor‬‭påverkan‬‭på‬‭oss.‬ ‭Sen‬‭har‬‭vi‬‭en‬‭personlighetsmodell,‬‭enligt‬‭Freud‬‭finns‬‭det‬‭tre‬‭delar‬‭av‬‭vår‬‭personlighet‬‭som‬ ‭samspelar‬‭och‬‭bildar‬‭vår‬‭personlighet.‬ ‭Den‬‭första‬‭delen‬‭av‬‭vårt‬‭psyke‬‭som‬‭vi‬‭får‬‭är‬‭Detet.‬ ‭Detet‬‭är‬‭den‬‭omedvetna‬‭delen‬‭av‬‭personligheten,‬‭där‬‭våra‬‭grundläggande‬‭drifter‬‭och‬‭behov‬ ‭finns.‬‭Detet‬‭är‬‭medfött‬‭och‬‭kan‬‭kallas‬‭för‬‭evolution‬‭driftet,‬‭här‬‭spelar‬‭arvet‬‭en‬‭viss‬‭del.‬‭Detet‬ ‭styrs‬‭av‬‭lustprincipen,‬‭vilket‬‭innebär‬‭att‬‭det‬‭söker‬‭omedelbar‬‭tillfredsställelse‬‭utan‬‭att‬‭ta‬‭hänsyn‬ ‭till‬‭konsekvenser‬‭eller‬‭omständigheter.‬ J‭ aget‬‭är‬‭den‬‭medvetna‬‭delen‬‭av‬‭personligheten‬‭och‬‭en‬‭del‬‭som‬‭försöker‬‭balansera‬‭detets‬‭drifter‬ ‭och‬‭överjagets‬‭moral‬‭med‬‭verklighetens‬‭krav.‬‭Jaget‬‭styrs‬‭av‬‭realitetsprincipen,‬‭vilket‬‭innebär‬‭att‬ ‭jaget‬‭försöker‬‭hitta‬‭realistiska‬‭och‬‭socialt‬‭acceptabla‬‭sätt‬‭att‬‭tillfredsställa‬‭drifterna.‬ ‭ verjaget‬‭är‬‭den‬‭del‬‭av‬‭personligheten‬‭som‬‭innehåller‬‭vår‬‭moral‬‭och‬‭vårt‬‭samvete.‬‭Det‬ Ö ‭utvecklas‬‭genom‬‭uppfostran,‬‭kultur‬‭och‬‭samhälleliga‬‭normer,‬‭och‬‭överjaget‬‭dömer‬‭och‬ ‭kritiserar‬‭våra‬‭handlingar‬‭och‬‭tankar.‬‭Det‬‭strävar‬‭efter‬‭att‬‭vi‬‭ska‬‭agera‬‭i‬‭enlighet‬‭med‬‭vas‬‭som‬ ‭anses‬‭vara‬‭moraliskt‬‭rätt‬‭och‬‭ideal.‬ ‭De‬‭två‬‭principerna:‬‭realitetsprincipen‬‭och‬‭lustprincipen‬‭och‬‭hur‬‭de‬‭fungerar‬ ‭ ustprincipen‬‭styr‬‭detet‬‭och‬‭innebär‬‭att‬‭våra‬‭drifter‬‭och‬‭behov‬‭vill‬‭tillfredsställas‬‭omedelbart,‬ L ‭utan‬‭att‬‭ta‬‭hänsyn‬‭till‬‭konsekvenser‬‭eller‬‭sociala‬‭normer.‬ ‭ ealitetsprincipen‬‭styr‬‭jaget‬‭och‬‭innebär‬‭att‬‭jaget‬‭måste‬‭ta‬‭hänsyn‬‭till‬‭verkligheten‬‭och‬‭de‬ R ‭externa‬‭omständigheterna‬‭för‬‭att‬‭hitta‬‭realistiska‬‭sätt‬‭att‬‭tillfredsställa‬‭drifterna.‬‭Detta‬‭inkluderar‬ ‭att‬‭tänka‬‭på‬‭konsekvenser‬‭av‬‭våra‬‭handlingar‬‭och‬‭anpassa‬‭oss‬‭till‬‭samhällets‬‭normer‬‭och‬‭regler.‬ ‭ amspelet‬‭mellan‬‭personlighetens‬‭olika‬‭delar‬ S ‭Detet‬‭vill‬‭ha‬‭en‬‭tårta‬‭NU,‬‭överjaget‬‭vill‬‭vänta‬‭tills‬‭alla‬‭redan‬‭har‬‭fått‬‭en‬‭bit,‬‭Jaget‬‭får‬‭lösa‬ ‭konflikten‬‭och‬‭näst‬‭intill‬‭kompromissa‬‭mellan‬‭detet‬‭och‬‭överjaget.‬ ‭Samspelet‬‭mellan‬‭de‬‭tre‬‭delarna‬‭av‬‭personligheten‬‭är‬‭avgörande‬‭för‬‭hur‬‭vi‬‭hanterar‬‭våra‬‭drifter,‬ ‭känslor‬‭och‬‭tankar.‬‭Det‬‭handlar‬‭om‬‭att‬‭skapa‬‭en‬‭balans‬‭där‬‭alla‬‭tre‬‭delar‬‭av‬‭sinnet‬‭samspelar.‬ ‭-‬ N ‭ är‬‭det‬‭är‬‭en‬‭god‬‭balans‬‭mellan‬‭de‬‭olika‬‭delarna‬‭fungerar‬‭vi‬‭normalt‬‭i‬‭vår‬‭vardag.‬‭Vi‬ ‭följer‬‭sociala‬‭normer,‬‭våra‬‭behov‬‭tillgodoses‬‭på‬‭ett‬‭realistiskt‬‭sätt‬‭och‬‭vi‬‭känner‬‭oss‬‭inte‬ ‭överväldigade‬‭av‬‭skuld‬‭eller‬‭ångest.‬ ‭-‬ ‭Om‬‭detet‬‭dominerar:‬‭Om‬‭detets‬‭drifter‬‭inte‬‭kontrolleras‬‭kan‬‭individen‬‭agera‬‭impulsivt‬ ‭och‬‭själviskt,‬‭vilket‬‭leder‬‭till‬‭problem‬‭med‬‭impulskontroll‬‭och‬‭aggression‬ ‭-‬ ‭Om‬‭överjaget‬‭dominerar:‬‭Om‬‭överjaget‬‭är‬‭för‬‭starkt‬‭kan‬‭individen‬‭känna‬‭skuld‬‭och‬ ‭ångest‬‭för‬‭sina‬‭handlingar‬‭och‬‭vara‬‭överdrivet‬‭självkritiskt.‬ ‭-‬ ‭Om‬‭jaget‬‭dominerar:‬‭Om‬‭jaget‬‭dominerar‬‭kan‬‭det‬‭leda‬‭till‬‭att‬‭individen‬‭blir‬‭överdrivet‬ ‭rationell‬‭eller‬‭överdrivet‬‭kontrollerad.‬ ‭ örsvarsmekanismer‬‭-‬‭hur‬‭fungerar‬‭dessa?‬ F ‭(förskjutning,‬‭förnekande,‬‭regression,‬‭bortträngning,‬‭rationalisering,‬‭projektion,‬ ‭reaktionsbildning)‬ ‭Försvarsmekanismer‬‭skyddar‬‭oss‬‭från‬‭att‬‭känna‬‭känslor‬‭som‬‭vi‬‭vill‬‭förtränga‬‭genom‬‭att‬ ‭förvränga‬‭verkligheten‬‭omedvetet‬ ‭1.‬ F ‭ örskjutning‬‭-‬‭Du‬‭tar‬‭ut‬‭känslor‬‭på‬‭någon‬‭annan‬‭t.ex.‬‭du‬‭är‬‭arg‬‭på‬‭läraren‬‭men‬‭tar‬‭ut‬‭det‬ ‭på‬‭familjen‬‭där‬‭hemma,‬‭du‬‭tar‬‭ut‬‭aggressionen‬‭där‬‭det‬‭känns‬‭mer‬‭tillåtet‬ ‭2.‬ ‭Förnekande‬‭-‬‭Man‬‭vägrar‬‭acceptera‬‭eller‬‭erkänna‬‭till‬‭en‬‭jobbig‬‭situation‬‭t.ex.‬‭att‬‭man‬‭är‬ ‭sjuk‬‭eller‬‭har‬‭ekonomiska‬‭problem‬ ‭3.‬ ‭reaktionsbildning‬‭-‬‭Man‬‭agerar‬‭motsatsen‬‭till‬‭sina‬‭känslor,‬‭då‬‭sina‬‭känslor‬‭kan‬‭vara‬ ‭“förbjuden”‬‭till‬‭exempel.‬‭Man‬‭agerar‬‭överdrivet‬‭snällt‬‭till‬‭någon‬‭man‬‭inte‬‭gillar‬ ‭4.‬ ‭Regression‬‭-‬‭Man‬‭agerar‬‭mer‬‭hjälplöst/barnsligt‬‭för‬‭att‬‭få‬‭en‬‭viss‬‭uppmärksamhet‬‭t.ex.‬ ‭Ett‬‭barn‬‭som‬‭fått‬‭ett‬‭lillasyskon‬‭kan‬‭börjar‬‭bete‬‭sig‬‭mer‬‭som‬‭en‬‭bäbis‬‭för‬‭att‬‭få‬‭samma‬ ‭uppmärksamhet,‬ ‭5.‬ ‭Rationalisering-‬‭Man‬‭bortförklarar‬‭händelser‬‭eller‬‭saker‬‭man‬‭gjort‬‭för‬‭att‬‭det‬‭ska‬‭låta‬ ‭och‬‭kännas‬‭bättre‬‭för‬‭sig‬‭själv.‬‭t.ex‬‭om‬‭ett‬‭prov‬‭går‬‭dåligt‬‭så‬‭skyller‬‭man‬‭på‬‭läraren‬ ‭6.‬ ‭Projektion-‬‭Du‬‭tillskriver‬‭andra‬‭dina‬‭känslor,‬‭så‬‭någon‬‭annan‬‭är‬‭dålig.‬‭Du‬‭är‬‭avundsjuk‬ ‭på‬‭din‬‭kompis‬‭men‬‭du‬‭säger‬‭att‬‭det‬‭är‬‭kompisen‬‭som‬‭är‬‭avundsjuk.‬ ‭7.‬ ‭Bortträngning-‬‭Man‬‭pressar‬‭bort‬‭obehagliga‬ ‭minnen‬‭och‬‭upplevelser‬‭till‬‭det‬ ‭omedvetna.‬‭T.ex.‬‭om‬‭du‬‭som‬‭barn‬‭gick‬‭igenom‬‭något‬‭traumatiserande‬‭kan‬‭du‬‭har‬ ‭förträngt‬‭det‬‭för‬‭att‬‭undvika‬‭att‬‭tänka‬‭på‬‭det.‬ ‭ arför‬‭perspektivet‬‭anses‬‭vara‬‭deterministiskt‬ V ‭Huvudtanken‬‭inom‬‭det‬‭psykodynamiska‬‭perspektivet‬‭är‬‭att‬‭vårt‬‭beteende‬‭formas‬‭och‬‭styrs‬‭av‬ ‭de‬‭omedvetna‬‭krafterna‬‭som‬‭vi‬‭har‬‭i‬‭vårt‬‭psyke.‬‭Omedvetna‬‭drifter,‬‭barndomsupplevelser‬‭och‬ ‭konflikter/samspelet‬‭mellan‬‭detet,‬‭jaget‬‭och‬‭överjaget‬‭är‬‭det‬‭som‬‭formar‬‭vårt‬‭beteende.‬‭Därmed‬ ‭är‬‭vårt‬‭beteende‬‭och‬‭våra‬‭val‬‭inte‬‭fria,‬‭då‬‭styrs‬‭av‬‭faktorer‬‭utanför‬‭vår‬‭kontroll.‬‭Detta‬‭göra‬‭att‬ ‭perspektivet‬‭är‬‭deterministiskt.‬ ‭ eterministiskt‬‭-‬‭Vårt‬‭beteende‬‭och‬‭våra‬‭val‬‭är‬‭inte‬‭fria,‬‭utan‬‭styrs‬‭av‬‭faktorer‬‭utanför‬‭vår‬ D ‭kontroll,‬‭som‬‭biologiska‬‭drifter,‬‭barndomsupplevelser‬‭eller‬‭miljö.‬ ‭Kunna‬‭resonera‬‭om‬ ‭Vardagsexempel‬‭när‬‭du‬‭tolkar‬‭beteenden‬‭utifrån‬‭det‬‭här‬‭perspektivet!‬ ‭Vardagsexempel‬ ‭Undvikande‬‭av‬‭konflikter:‬‭Om‬‭någon‬‭alltid‬‭undviker‬‭att‬‭ta‬‭upp‬‭problem‬‭i‬‭relationer‬‭kan‬‭det‬ ‭tolkas‬‭som‬‭att‬‭personen‬‭undermedvetet‬‭återupplever‬‭en‬‭barndom‬‭där‬‭konflikter‬‭i‬‭familjen‬‭var‬ ‭obehagliga‬‭och‬‭undveks.‬ ‭Perfektionism:‬‭En‬‭person‬‭som‬‭ständigt‬‭strävar‬‭efter‬‭perfektion‬‭kan‬‭ha‬‭ett‬‭överjag‬‭som‬‭formats‬ ‭av‬‭höga‬‭krav‬‭från‬‭föräldrar‬‭i‬‭barndomen.‬ ‭Rädsla‬‭för‬‭att‬‭misslyckas:‬‭Om‬‭en‬‭elev‬‭undviker‬‭att‬‭försöka‬‭på‬‭prov‬‭kan‬‭det‬‭bero‬‭på‬‭en‬ ‭omedveten‬‭rädsla‬‭för‬‭att‬‭uppleva‬‭känslor‬‭av‬‭otillräcklighet,‬‭kanske‬‭grundat‬‭i‬‭tidigare‬‭negativa‬ ‭erfarenheter‬‭av‬‭att‬‭misslyckas.‬ ‭Styrkor‬‭och‬‭svagheter‬‭med‬‭det‬‭här‬‭perspektiv‬ ‭Styrkor‬ ‭‬ B ‭ arndomen‬‭lägger‬‭grunden‬‭för‬‭våra‬‭personligheter‬‭-‬‭logiskt‬‭att‬‭leta‬‭där‬‭när‬‭vi‬‭söker‬ ‭efter‬‭svar‬‭för‬‭varför‬‭vi‬‭beter‬‭oss‬‭som‬‭vi‬‭gör‬‭-‬‭Freud‬‭var‬‭den‬‭första‬‭psykologen‬‭som‬ ‭insåg‬‭vikten‬‭av‬‭barndomen‬ ‭‬ ‭Djup‬‭förståelse:‬‭Fokus‬‭på‬‭omedvetna‬‭processer‬‭och‬‭barndomens‬‭betydelse‬‭ger‬‭en‬‭rik‬ ‭och‬‭komplex‬‭bild‬‭av‬‭varför‬‭människor‬‭beter‬‭sig‬‭som‬‭de‬‭gör.‬ ‭‬ ‭Helhetsperspektiv:‬‭Det‬‭psykodynamiska‬‭perspektivet‬‭inkluderar‬‭både‬‭biologiska‬ ‭drifter‬‭och‬‭social‬‭påverkan,‬‭vilket‬‭gör‬‭det‬‭mångsidigt.‬ ‭Svagheter,‬‭Förstår‬‭jag‬‭verkligen‬‭svagheterna?‬‭Om‬‭inte‬‭byt‬‭ut‬‭dom.‬ ‭‬ *‭ Att‬‭gå‬‭i‬‭psykoanalytisk‬‭terapi‬‭är‬‭en‬‭svår,‬‭komplicerad,‬‭dyr‬‭och‬‭tidskrävande‬ ‭behandlingsmetod.‬ ‭‬ ‭*Freuds‬‭teorier‬‭är‬‭ovetenskapliga,‬‭bygger‬‭på‬‭ett‬‭fåtal‬‭fall.‬‭Teorierna‬‭bygger‬‭på‬‭''sjuka''‬ ‭patienter,‬‭kan‬‭man‬‭verkligen‬‭dra‬‭generaliseringen‬‭att‬‭alla,‬‭även‬‭''friska''‬‭människor,‬ ‭fungerar‬‭på‬‭detta‬‭sätt.‬ ‭‬ ‭De‬‭flesta‬‭av‬‭Freuds‬‭teorier‬‭är‬‭byggda‬‭på‬‭vita‬‭medelklass,‬‭tog‬‭inte‬‭hänsyn‬‭till‬ ‭kulturella‬‭variationer.‬ ‭‬ ‭Svårt‬‭att‬‭testa:‬‭Många‬‭av‬‭teorierna‬‭är‬‭svåra‬‭att‬‭vetenskapligt‬‭bevisa‬‭eller‬‭motbevisa,‬ ‭eftersom‬‭omedvetna‬‭processer‬‭inte‬‭kan‬‭observeras‬‭direkt.‬ ‭Beteendeperspektivet‬‭(och‬‭dess‬‭synonyma‬‭namn)‬ ‭Kunna‬‭berätta‬‭om‬‭och‬‭ge‬‭exempel‬‭på‬ ‭När‬‭uppstår‬‭perspektivet?‬ ‭Tidigt‬‭1900-tal‬‭och‬‭får‬‭uppsving‬‭under‬‭1960-1970‬‭talet.‬‭John‬‭B.‬‭Watson‬‭grundade‬‭perspektivet‬ ‭Kända‬‭personer‬‭inom‬‭det‬‭här‬‭perspektivet‬ ‭Ivan‬‭Pavlov‬‭(1849-1936)‬‭-‬‭Upptäckte‬‭klassisk‬‭betingning‬ ‭John‬‭B.‬‭Watson‬‭(1878-1958)‬‭-‬‭Grundade‬‭teorin‬ ‭B.F‬‭Skinner‬‭(1904-1990)‬‭-‬‭Upptäckte‬‭förstärkningar‬ ‭Albert‬‭Bandura‬‭(1925-2021)‬‭-‬‭Ligger‬‭bakom‬‭teorin‬‭om‬‭social‬‭inlärning‬ ‭Hur‬‭vårt‬‭beteende‬‭formas‬‭enligt‬‭det‬‭här‬‭perspektivet,‬‭arv?,‬‭miljö?‬ ‭ eteendeperspektivet‬‭lägger‬‭starkt‬‭fokus‬‭på‬‭miljöns‬‭påverkan‬‭och‬‭anser‬‭att‬‭beteenden‬‭formas‬ B ‭genom‬‭inlärning.‬‭Ärftlighet‬‭har‬‭liten‬‭eller‬‭ingen‬‭betydelse‬‭i‬‭detta‬‭perspektiv;‬‭det‬‭är‬‭istället‬ ‭upplevelser‬‭och‬‭konsekvenser‬‭som‬‭formar‬‭individens‬‭handlingar.‬ ‭Klassisk‬‭betingning,‬‭stimuli‬‭och‬‭respons‬ ‭Klassisk‬‭betingning‬ ‭ S‬‭=‬‭Obetingat‬‭stimuli‬ O ‭OR‬‭=‬‭Obetingad‬‭respons‬ ‭NS‬‭=‬‭Neutralt‬‭stimuli‬ ‭BR‬‭=‬‭Betingad‬‭respons‬ ‭‬ F ‭ öre‬‭betingning‬‭:‬‭Mat‬‭(OS)‬‭→‬‭Salivering‬‭(OR),‬‭Klocka‬‭(NS)‬‭→‬‭Ingen‬‭respons.‬ ‭‬ ‭Under‬‭betingning‬‭:‬‭Klocka‬‭(NS)‬‭+‬‭Mat‬‭(OS)‬‭→‬‭Salivering‬‭(OR).‬ ‭‬ ‭Efter‬‭betingning‬‭:‬‭Klocka‬‭(BS)‬‭→‬‭Salivering‬‭(BR).‬ ‭ etta‬‭är‬‭den‬‭grundläggande‬‭processen‬‭i‬‭klassisk‬‭betingning,‬‭där‬‭en‬‭tidigare‬‭neutral‬‭stimulus‬‭blir‬ D ‭kopplad‬‭till‬‭en‬‭naturlig‬‭respons‬‭genom‬‭upprepad‬‭association.‬ ‭Stimuli‬ ‭Framkallar‬‭en‬‭reaktion‬ ‭Finns‬‭2‬‭typer:‬‭Yttre‬‭stimuli:‬‭Ett‬‭högt‬‭ljud‬‭som‬‭gör‬‭att‬‭du‬‭vänder‬‭huvudet‬‭(hörselstimulus).‬ ‭Inre‬‭stimuli:‬‭Hunger‬‭eller‬‭törst‬‭som‬‭får‬‭dig‬‭att‬‭leta‬‭efter‬‭mat‬‭eller‬‭vatten.‬ ‭Respons‬ ‭ et‬‭är‬‭individens‬‭reaktion‬‭på‬‭ett‬‭stimuli,‬‭och‬‭det‬‭kan‬‭vara‬‭resultatet‬‭av‬‭en‬‭betingning.‬‭Med‬ D ‭andra‬‭ord‬‭är‬‭responsen‬‭det‬‭observerbara‬‭beteendet‬‭som‬‭uppstår‬‭som‬‭svar‬‭på‬‭ett‬‭stimuli.‬ ‭Ett‬‭exempel‬‭på‬‭respons‬‭är:‬ ‭En‬‭elev‬‭som‬‭räcker‬‭upp‬‭handen‬‭(respons)‬‭efter‬‭att‬‭läraren‬‭ställt‬‭en‬‭fråga‬‭(stimuli).‬ ‭ betingad‬‭respons‬‭(OR):‬ O ‭Ett‬‭barn‬‭rycker‬‭undan‬‭handen‬‭om‬‭det‬‭råkar‬‭röra‬‭vid‬‭något‬‭varmt.‬‭Här‬‭är‬‭smärtan‬‭från‬‭värmen‬ ‭stimuli‬‭och‬‭ryckningen‬‭en‬‭naturlig,‬‭reflexmässig‬‭respons.‬ ‭ etingad‬‭respons‬‭(CR):‬ B ‭En‬‭person‬‭som‬‭börjar‬‭känna‬‭sig‬‭nervös‬‭(respons)‬‭när‬‭den‬‭hör‬‭ljudet‬‭av‬‭en‬‭tandläkarborr‬ ‭(stimuli),‬‭eftersom‬‭det‬‭tidigare‬‭associerats‬‭med‬‭obehag.‬ I‭ nstrumentell‬‭betingning,‬‭olika‬‭typer‬‭av‬‭förstärkningar‬‭och‬‭bestraffningar‬‭och‬‭hur‬‭de‬ ‭fungerar‬ ‭ perativ‬‭/‬‭Instrumentell‬‭betingning‬‭är‬‭en‬‭inlärningsmetod‬‭där‬‭k onsekvenserna‬‭av‬‭ett‬ O ‭beteende‬‭påverkar‬‭s annolikheten‬‭för‬‭att‬‭beteendet‬‭s ka‬‭upprepas.‬‭Skinner‬‭s tuderade‬‭detta‬ ‭genom‬‭att‬‭använda‬‭den‬‭anordning‬‭s om‬‭k om‬‭att‬‭k allas‬‭en‬‭s kinnerbox.‬‭I‬‭denna‬‭box‬‭k unde‬‭en‬ ‭råtta‬‭eller‬‭en‬‭duva‬‭trycka‬‭s pak‬‭eller‬‭en‬‭k napp‬‭för‬‭att‬‭få‬‭en‬ ‭belöning‬‭(‬‭s om‬‭m at‬‭eller‬‭undvika‬ ‭en‬‭ett‬‭obehag)‬ ‭I‬‭en‬‭typisk‬‭s kinnerbox‬‭experiment:‬ ‭1.‬‭djur‬‭(t.ex.‬‭en‬‭råtta)‬‭placeras‬‭i‬‭boxen‬ ‭2.‬‭När‬‭råttan‬‭trycker‬‭på‬‭en‬‭s pak‬‭(beteendet)‬‭får‬‭den‬‭m at‬‭(belöning/förstärkning).‬ ‭3.‬‭M ed‬‭tiden‬‭lär‬‭s ig‬‭råttan‬‭att‬‭associera‬‭s pak‬‭tryckning‬‭m ed‬‭att‬‭få‬‭m at,‬‭och‬‭därför‬ ‭trycker‬‭råttan‬‭oftare‬‭på‬‭s parken.‬ ‭O perant‬‭betingning‬‭innebär‬‭att‬‭inlärningen‬‭s ker‬‭genom‬‭att‬‭beteende‬‭förstärks‬‭eller‬‭försvagas‬ ‭beroende‬‭på‬‭de‬‭k onsekvenser‬‭de‬‭får.‬‭O m‬‭en‬‭handling‬‭leder‬‭till‬‭positiva‬‭k onsekvenser,‬‭ökar‬ ‭s annolikheten‬‭att‬‭handlingen‬‭upprepas‬‭i‬‭framtiden.‬‭O m‬‭handlingen‬‭leder‬‭till‬‭negativa‬ ‭k onsekvenser,‬‭m inskar‬‭s annolikheten‬‭att‬‭den‬‭upprepas.‬ ‭Social‬‭learning‬ ‭ ocial‬‭learning‬‭är‬‭en‬‭central‬‭teori‬‭inom‬‭beteendeperspektivet,‬‭särskilt‬‭utvecklad‬‭av‬‭psykologen‬ S ‭Albert‬‭Bandura.‬‭Denna‬‭teori‬‭betonar‬‭att‬‭vi‬‭inte‬‭bara‬‭lär‬‭oss‬‭genom‬ ‭våra‬‭egna‬‭direkta‬ ‭erfarenheter,‬‭utan‬‭också‬‭genom‬‭att‬‭observera‬‭och‬‭härma‬‭andra,‬‭samt‬‭genom‬‭att‬‭ta‬‭del‬‭av‬‭de‬ ‭konsekvenser‬‭som‬‭andras‬‭beteenden‬‭får.‬ ‭ tt‬‭av‬‭de‬‭mest‬‭kända‬‭experimenten‬‭som‬‭Bandura‬‭utförde‬‭för‬‭att‬‭visa‬‭social‬‭inlärning‬‭var‬ E ‭Bobo-dock‬‭experimentet.‬‭I‬‭detta‬‭experiment‬‭såg‬‭barn‬‭en‬‭vuxen‬‭person‬‭slå‬‭på‬‭en‬‭uppblåsbar‬ ‭docka‬‭(bobo-docka)‬‭och‬‭visa‬‭aggressiva‬‭beteenden‬‭mot‬‭dem.‬‭När‬‭barnen‬‭sedan‬‭fick‬‭leka‬‭med‬ ‭samma‬‭dock,‬‭imiterade‬‭de‬‭vuxnas‬‭aggressiva‬‭beteende,‬‭vilket‬‭visar‬‭hur‬‭starkt‬‭observation‬‭och‬ ‭imitation‬‭kan‬‭påverka‬‭vårt‬‭beteende.‬‭Barnen‬‭tenderade‬‭att‬‭härma‬‭de‬‭vuxnas‬‭handlingar,‬‭både‬‭i‬ ‭form‬‭av‬‭fysiska‬‭handlingar‬‭och‬‭i‬‭form‬‭av‬‭verbala‬‭uttryck.‬ ‭Social‬‭inlärning‬‭är‬‭extra‬‭vanlig‬‭när‬‭vi‬‭ser‬‭att‬‭någon‬‭får‬‭en‬‭belöning‬‭för‬‭sitt‬‭beteende,‬‭till‬‭exempel‬ ‭om‬‭ett‬‭barn‬‭ser‬‭sin‬‭syster‬‭få‬‭beröm‬‭så‬‭kommer‬‭syskonet‬‭göra‬‭samma‬‭sak‬‭för‬‭att‬‭få‬‭belöningen.‬ ‭Kunna‬‭resonera‬‭om‬ ‭Vardagsexempel‬‭när‬‭du‬‭tolkar‬‭beteenden‬‭utifrån‬‭det‬‭här‬‭perspektivet!‬ ‭Styrkor‬‭och‬‭svagheter‬‭med‬‭det‬‭här‬‭perspektivet‬ ‭Styrkor‬ -‭ ‬‭Vetenskaplig‬ ‭metod‬‭:‬ ‭Beteendeperspektivet‬ ‭bygger‬ ‭på‬ ‭objektiva‬ ‭och‬ ‭mätbara‬ ‭observationer,‬ ‭vilket‬‭gör‬‭det‬‭vetenskapligt‬‭testbart‬‭och‬‭lätt‬‭att‬‭reproducera.‬ ‭Praktisk‬ ‭tillämpning‬‭:‬ ‭Tekniker‬‭som‬‭beteendeterapi,‬‭operant‬‭och‬‭klassisk‬‭betingning‬‭används‬ ‭effektivt‬‭inom‬‭utbildning,‬‭terapi‬‭och‬‭beteendemodifiering.‬ ‭Förklarar‬ ‭inlärning‬ ‭tydligt‬‭:‬ ‭Det‬ ‭visar‬ ‭hur‬ ‭människor‬ ‭och‬ ‭djur‬ ‭lär‬ ‭sig‬ ‭genom‬ ‭belöningar,‬ ‭bestraffningar‬‭och‬‭observation,‬‭vilket‬‭hjälper‬‭oss‬‭att‬‭förstå‬‭och‬‭förutsäga‬‭beteenden.‬ ‭Effektivt‬ ‭inom‬ ‭behandling‬‭:‬ ‭Perspektivet‬ ‭har‬ ‭visat‬ ‭sig‬ ‭särskilt‬ ‭användbart‬ ‭för‬ ‭att‬ ‭behandla‬ ‭fobier,‬‭beroenden‬‭och‬‭andra‬‭beteendestörningar‬‭genom‬‭att‬‭ändra‬‭beteenden‬‭direkt.‬ ‭Konkret‬‭-‬‭man‬‭forskar‬‭med‬‭djur‬‭för‬‭att‬‭få‬‭fram‬ S‭ vagheter‬ ‭Ignorerar‬‭interna‬‭processer‬‭:‬‭Beteendeperspektivet‬‭tar‬‭inte‬‭hänsyn‬‭till‬‭inre‬‭tankar,‬‭känslor‬‭och‬ ‭motivation,‬‭vilket‬‭kan‬‭begränsa‬‭förståelsen‬‭av‬‭komplexa‬‭mänskliga‬‭beteenden.‬ ‭Överförenkling‬ ‭av‬ ‭mänskligt‬ ‭beteende‬‭:‬ ‭Det‬ ‭kan‬ ‭förenkla‬ ‭mänskligt‬ ‭beteende‬ ‭till‬ ‭enbart‬ ‭reaktioner‬‭på‬‭stimuli‬‭och‬‭missar‬‭hur‬‭personlighet‬‭och‬‭sociala‬‭faktorer‬‭påverkar.‬ ‭Bristande‬ ‭hänsyn‬ ‭till‬ ‭biologiska‬ ‭faktorer‬‭:‬ ‭Behaviorismen‬ ‭förklarar‬ ‭inte‬ ‭hur‬ ‭genetik‬ ‭och‬ ‭hjärnans‬‭funktioner‬‭påverkar‬‭beteendet,‬‭vilket‬‭kan‬‭vara‬‭begränsande.‬‭Fungerar‬‭inte‬‭lika‬‭enkelt‬ ‭som‬‭möss.‬ ‭Moral‬ ‭och‬ ‭etik‬‭:‬ ‭Vissa‬ ‭behavioristiska‬ ‭experiment,‬‭särskilt‬‭inom‬‭djurstudier,‬‭har‬‭kritiserats‬‭för‬ ‭att‬‭vara‬‭etiskt‬‭tvivelaktiga.‬ ‭Varför‬‭perspektivet‬‭anses‬‭vara‬‭deterministiskt‬ ‭ nligt‬‭beteendet‬‭styrs‬‭vårt‬‭beteende‬‭av‬‭yttre‬‭faktorer‬‭som‬‭vår‬‭miljö‬‭och‬‭tidigare‬‭erfarenheter‬‭vi‬ E ‭har‬‭haft.‬‭Vårt‬‭beteende‬‭och‬‭våra‬‭val‬‭är‬‭därmed‬‭inte‬‭fria‬‭utan‬‭det‬‭kontrolleras‬‭av‬‭faktorer‬‭utanför‬ ‭vår‬‭kontroll‬‭som‬‭biologiska‬‭drifter.‬ ‭Humanistiska‬‭perspektivet‬ ‭Vilken‬‭grundsyn‬‭det‬‭här‬‭perspektivet‬‭har‬‭på‬‭människan‬ ‭ umanistiska‬‭perspektivet‬‭inom‬‭psykologin‬‭växte‬‭fram‬‭som‬‭en‬‭reaktion‬‭mot‬‭de‬‭mer‬ H ‭deterministiska‬‭och‬‭mekaniska‬‭teorierna,‬‭såsom‬‭psykoanalys‬‭och‬‭behaviorism.‬‭Det‬ ‭humanistiska‬‭perspektivet‬‭betonar‬‭människans‬‭inneboende‬‭potential‬‭för‬‭personlig‬‭tillväxt,‬ ‭självförverkligande‬‭och‬‭fri‬‭vilja.‬‭Istället‬‭för‬‭att‬‭fokusera‬‭på‬‭patologiska‬‭tillstånd‬‭och‬‭problem,‬ ‭fokuserar‬‭humanismen‬‭på‬‭det‬‭positiva‬‭i‬‭människan,‬‭som‬‭kreativitet,‬‭kärlek‬‭och‬‭självkännedom.‬ ‭Humanistiska‬‭psykologer‬‭ser‬‭människan‬‭som‬‭en‬‭aktiv‬‭och‬‭självmedveten‬‭individ,‬‭med‬ ‭förmågan‬‭att‬‭skapa‬‭mening‬‭i‬‭sitt‬‭liv‬‭och‬‭sträva‬‭efter‬‭att‬‭uppnå‬‭sina‬‭egna‬‭mål‬‭och‬‭drömmar.‬ ‭ änniskor‬‭ses‬‭som‬‭aktiva‬‭deltagare‬‭i‬‭sitt‬‭eget‬‭liv‬‭och‬‭inte‬‭som‬‭passiva‬‭mottagare‬‭av‬‭stimuli.‬‭Det‬ M ‭humanistiska‬‭perspektivet‬‭betonar‬‭att‬‭människan‬‭har‬‭en‬‭inneboende‬‭vilja‬‭att‬‭utvecklas‬‭och‬ ‭förbättra‬‭sig‬‭själva‬‭Människan‬‭har‬‭fri‬‭vilja‬‭och‬‭kan‬‭välja‬‭sina‬‭handlingar‬‭och‬‭beslut.‬ ‭ eorin‬‭om‬‭Maslows‬‭behovstrappa‬‭(de‬‭fem‬‭ursprungliga‬‭stegen),‬‭samt‬‭styrkor‬‭och‬ T ‭svagheter‬‭med‬‭denna‬‭teori!‬ ‭1.‬ ‭Fysiska‬‭behov‬‭(primära‬‭behov):‬ ‭○‬ ‭Basala‬‭behov‬‭som‬‭mat,‬‭vatten,‬‭luft‬‭och‬‭sömn,‬‭som‬‭är‬‭nödvändiga‬‭för‬ ‭överlevnad.‬ ‭○‬ ‭Exempel:‬‭Hunger‬‭och‬‭törst.‬ ‭2.‬ ‭Trygghetsbehov:‬ ‭○‬ ‭Behov‬‭av‬‭säkerhet‬‭och‬‭stabilitet,‬‭som‬‭skydd‬‭från‬‭fara,‬‭trygg‬‭bostad‬‭och‬ ‭ekonomisk‬‭säkerhet.‬ ‭○‬ ‭Exempel:‬‭Ett‬‭hem‬‭att‬‭bo‬‭i,‬‭tryggt‬‭jobb.‬ ‭3.‬ ‭Sociala‬‭behov:‬ ‭○‬ ‭Behov‬‭av‬‭kärlek,‬‭tillhörighet‬‭och‬‭relationer.‬ ‭○‬ ‭Exempel:‬‭Familj,‬‭vänner‬‭och‬‭social‬‭gemenskap.‬ ‭4.‬ ‭Självkänslobehov‬‭(uppskattning):‬ ‭○‬ ‭Behov‬‭av‬‭respekt,‬‭uppskattning‬‭och‬‭självförtroende.‬ ‭○‬ ‭Exempel:‬‭Att‬‭känna‬‭sig‬‭kompetent‬‭och‬‭erkänd.‬ ‭5.‬ ‭Självförverkligande:‬ ‭○‬ ‭Att‬‭nå‬‭sin‬‭fulla‬‭potential‬‭och‬‭utveckla‬‭sina‬‭unika‬‭förmågor.‬ ‭○‬ ‭Exempel:‬‭Skapa‬‭konst,‬‭utbilda‬‭sig,‬‭bidra‬‭till‬‭samhället‬ ‭Styrkor:‬ ‭1.‬ ‭Tydlig‬‭struktur:‬ ‭○‬ ‭Behovstrappan‬‭ger‬‭en‬‭enkel‬‭och‬‭begriplig‬‭modell‬‭för‬‭att‬‭förstå‬‭mänsklig‬ ‭motivation.‬ ‭2.‬ ‭Betonar‬‭mänsklig‬‭potential:‬ ‭○‬ ‭Fokus‬‭på‬‭personlig‬‭utveckling‬‭och‬‭det‬‭positiva‬‭i‬‭människans‬‭natur.‬ ‭3.‬ ‭Flexibel‬‭och‬‭mångsidig:‬ ‭○‬ ‭Kan‬‭tillämpas‬‭i‬‭många‬‭olika‬‭sammanhang,‬‭som‬‭utbildning,‬‭arbetsliv‬‭och‬‭terapi.‬ ‭4.‬ ‭Helhetssyn:‬ ‭○‬ ‭Teorin‬‭tar‬‭hänsyn‬‭till‬‭både‬‭fysiska‬‭och‬‭psykologiska‬‭behov.‬ ‭Svagheter:‬ ‭1.‬ ‭För‬‭statisk:‬ ‭○‬ ‭Alla‬‭människor‬‭följer‬‭inte‬‭trappan‬‭i‬‭en‬‭strikt‬‭ordning.‬‭T.ex.‬‭vissa‬‭söker‬ ‭självförverkligande‬‭trots‬‭att‬‭basala‬‭behov‬‭inte‬‭är‬‭helt‬‭tillfredsställda.‬ ‭2.‬ ‭Individfokus:‬ ‭○‬ ‭Teorin‬‭är‬‭mer‬‭tillämplig‬‭på‬‭individualistiska‬‭samhällen‬‭och‬‭tar‬‭mindre‬‭hänsyn‬‭till‬ ‭kollektiva‬‭kulturer.‬ ‭3.‬ ‭Begränsad‬‭vetenskaplig‬‭grund:‬  ‭○‬ M ‭ aslows‬‭teori‬‭bygger‬‭på‬‭observationer‬‭snarare‬‭än‬‭omfattande‬‭forskning‬‭och‬ ‭saknar‬‭empirisk‬‭validering.‬ ‭4.‬ ‭Översimplifierad:‬ ‭○‬ ‭Mänskliga‬‭behov‬‭och‬‭motivation‬‭är‬‭ofta‬‭mer‬‭komplexa‬‭än‬‭vad‬‭modellen‬‭antyd‬ ‭Begrepp:‬‭fysiska‬‭behov,‬‭primära‬‭behov,‬‭sekundära‬‭behov,‬‭självförverkligande‬ ‭‬ F ‭ ysiska‬‭behov:‬‭Basala‬‭och‬‭livsnödvändiga‬‭behov,‬‭som‬‭mat,‬‭vatten‬‭och‬‭sömn.‬ ‭‬ ‭Primära‬‭behov:‬‭Behov‬‭som‬‭är‬‭nödvändiga‬‭för‬‭överlevnad,‬‭som‬‭fysiska‬‭och‬ ‭trygghetsbehov.‬ ‭‬ ‭Sekundära‬‭behov:‬‭Psykologiska‬‭och‬‭sociala‬‭behov,‬‭som‬‭kärlek,‬‭självförtroende‬‭och‬ ‭självförverkligande.‬ ‭‬ ‭Självförverkligande:‬‭Den‬‭högsta‬‭nivån‬‭i‬‭Maslows‬‭behovstrappa,‬‭där‬‭individen‬‭strävar‬ ‭efter‬‭att‬‭utveckla‬‭sin‬‭fulla‬‭potential‬‭och‬‭vara‬‭sitt‬‭bästa‬‭jag.‬