Sammanfattning - Det globala samhället och världspolitiken Studieguide

**Sammanfattning - Det globala samhället och världspolitiken** [Globalisering] **Global** betyder att något finns i *hela världen*. Globalisering handlar om att världen blir mer och mer *sammankopplad*. Olika länder, människor och företag är beroende av varandra. Till exempel: Var är dina kläder...

**Sammanfattning - Det globala samhället och världspolitiken** [Globalisering] **Global** betyder att något finns i *hela världen*. Globalisering handlar om att världen blir mer och mer *sammankopplad*. Olika länder, människor och företag är beroende av varandra. Till exempel: Var är dina kläder tillverkade? Om du levde för hundra år sedan, hade du kanske svarat att tyget kom från en fabrik i närheten. Och att någon i din familj sytt kläderna. Men idag är svaret ofta att dina kläder är tillverkade i en annan världsdel. **Den tekniska utvecklingen** har bidragit till globaliseringen. Idag kan vi snabbt kommunicera med personer på andra sidan jordklotet. Men pengar är den största orsaken. Ett tecken på **ekonomisk globalisering** är att handeln mellan länder har ökat. Många länder har gjort det enklare att importera och exportera, alltså köpa och sälja varor mellan länder. **Multinationella** företag finns på många platser i världen. Ofta finns ett huvudkontor i ett land. Medan fabrikerna kan finnas i en annan världsdel, där **arbetskraften** är mycket billigare. Därför är våra kläder ofta tillverkade i andra länder. Många tycker att globaliseringen är bra för världen. Till exempel kan ny forskning nå ut till fler. Nya jobb skapas. Men, en del tycker att globalisering kan vara dåligt. Till exempel för att de länder som redan är rika tjänar mest på globaliseringen. Eller att jobben i det egna landet flyttas utomlands. [Vad en stat är och olika typer av stater] Idag är alla jordens landområden indelade i olika **stater**, förutom Antarktis, som enligt en internationell överenskommelse inte får tillhöra någon stat. För att ett land ska kunna kallas en stat krävs det några olika saker. Först och främst måste det finnas ett landområde där det bor en fast befolkning. Det måste också finnas en organisation som har kontroll över landområdet och som kan bestämma över befolkningen. Detta maktcentrum brukar kallas **statsmakt**. Det får inte finnas någon annan, varken inom eller utanför landet, som kan bestämma över landet och befolkningen. Denna statsmakt gör att landet kan vara **suveränt** (självständigt) och det är viktigt för alla stater. För att ett land ska räknas som en stat måste det också bli **erkänt som stat**, genom att andra länder ger sitt godkännande. Det kan ske genom att den nya staten blir medlem i FN (Förenta Nationerna) eller genom att andra stater placerar en **ambassad** där. Det är först när ett land blir erkänt som stat som det faktiskt blir en stat. Vissa stater är inte erkända av alla stater. Palestina, Taiwan, Västsahara och Kosovo är exempel på sådana stater, då de erkänns av vissa av FN:s medlemsländer, men inte av alla. Olika staters **makt** och inflytande kan skilja sig åt mycket. Stater påverkar det som händer i världen genom handelsavtal, samarbeten och inblandning i olika krig och konflikter. Hur stor makt en stat får beror främst på hur stora **tillgångar** (resurser som t.ex. naturresurser och befolkning) staten har och hur väl man lyckas utnyttja dem. Om man utgår från den makt och styrka varje land har i världspolitiken kan man dela in jordens länder i fyra kategorier: **supermakter**, **stormakter**, **medelstora och små stater**, samt **ministater**. **Supermakter** har så stora tillgångar att de kan ha militära baser och stora flottstyrkor på olika håll i världen, samt ha tillgång till kärnvapen. Än så länge räknas endast USA som en supermakt, men detta kan förändras i framtiden. **Stormakter** är stater som har så stora tillgångar att de kan spela en ledande roll i världspolitiken. Dit hör länder som bland annat USA, Storbritannien, Japan, Ryssland, Indien och Kina. **Medelstora och små stater** kan vara allt från rika och politiskt stabila länder i Europa till fattiga länder med politisk oro i Afrika och Asien. Sverige och Pakistan är exempel på sådana länder. **Ministater** är länder med mindre än 100 000 invånare. Många av dessa är öriken, som ex. Seychellerna. [Samarbete mellan stater ] Länder gynnas ofta av att samarbeta. Därför går de samman och bildar **mellanstatliga organisationer**, alltså ett samarbete mellan olika stater. Sådana samarbeten kan handla om att öka handeln, bekämpa brottsligheten eller att göra världen bättre. Den största mellanstatliga organisationen är *Förenta Nationerna* (FN), där alla jordens stater är medlemmar. För att försvara sig mot olika fiender samarbetar många länder när det gäller försvaret. Ett sådant samarbete kallas **försvarsallians** eller **militärpakt**. Ett exempel på en sådan organisation är **NATO**. Stater kan bilda **ekonomiska samarbeten** för att underlätta handeln mellan sig. De kan bland annat skapa **frihandelsområden** eller **tullunioner**. Exempel på sådana samarbeten är *ASEAN* i Sydostasien och *EU* i Europa. **Socialt och humanitärt arbete** -- Stater kan samverka för att förbättra hälsan och öka den sociala tryggheten hos sin befolkning. Inom FN finns flera exempel på organ som arbetar med detta, som **WHO** (*Världshälsoorganisationen*) som arbetar för att minska sjukdomarna i världen, **UNICEF** (*FN:s barnfond*) som övervakar barnens situation och **UNHCR** (*FN:s flyktingkommissarie*) som bevakar rättigheterna för människor som måste fly från krig, katastrofer och förtryck. [Intresseorganisationer (s. 87-88)] Vi människor kan själva gå samman för att förändra olika saker. Sådana samarbeten kan kallas **intresseorganisationer**, **folkrörelser** eller **frivilligorganisationer**. På engelska kallas de **NGO** (*non-governmental organization*) vilket betyder icke-statlig organisation. **Amnesty international** arbetar för mänskliga rättigheter och finns över hela världen. **Greenpeace** arbetar emot miljöförstöring och vill att vi ska behandla djuren och naturen bättre. **Röda korset** och **Röda halvmånen** försöker förhindra och lindra mänskligt lidande genom att arbeta för och tillsammans med människor som befinner sig i utsatta situationer. [Globala samhällsfrågor] En **global samhällsfråga** är en stor och viktig fråga som berör många världen runt. I en globaliserad värld påverkar en enskild händelse i ett land många människor världen över. Det innebär att vi behöver samarbeta över landsgränser om vi ska kunna lösa de utmaningar som världen står inför. Ett exempel är frågan om **klimatförändringarna**. Det är en viktig fråga om vår livsmiljö som berör alla. Alla världens stater behöver samarbeta för att både vi människor och alla företag och industrier ska minska utsläppen av *fossila bränslen*. **FN:s klimatmål** är ett viktigt steg i den riktningen. Att motverka klimatförändringarna är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta leva på vår jord. En annan aktuell samhällsfråga som vi alla har påverkats av är **coronapandemin** och spridningen av **Covid-19**. Den snabba spridningen av den allmänfarliga sjukdomen har gjort att samhällen världen över har stängt ner. Vuxna har då behövt arbeta hemifrån och skolbarn läsa på distans. Vi har också varit tvungna att minska våra sociala kontakter. Miljoner människor världen över har avlidit eller fått långtgående symptom av sjukdomen. Ett sätt att stoppa svår sjukdom och död orsakad av Covid 19, har varit den världsomfattande vaccinationskampanj som utförts. Att bekämpa **terrorismen** i världen är också en svår fråga för världens länder att lösa. Terrorism innebär hot om våld eller direkt våld riktat mot oskyldiga civila eller mot stater. Terroristernas metoder är allt från självmordsbombningar, lastbilsattacker mot fotgängare, till cyberhot och olika slags sabotage. *Informationsutbyte* mellan länder kan vara en metod för att motverka terrorism, men det är inte alltid enkelt. Åtgärderna handlar också ofta om att begränsa människors rörelsefrihet, vilket drabbar många oskyldiga. De ökade **flyktingströmmar** vi har i världen idag, är en viktig politisk fråga. Människor flyr av olika skäl som *krig*, *förföljelse* och *naturkatastrofer*. De flesta flyr till sina grannländer. Dessa är ofta redan fattiga länder. Bara ett fåtal av flyktingarna når Europa. De länder som tar emot flyktingar behöver se till att de får en bostad och ett arbete. Det här var några exempel på globala samhällsfrågor. Världens länder behöver samarbeta för att hantera den här typen av stora, viktiga frågor. [Varför blir det krig?] **Konflikter** kallas det när två eller flera personer, olika grupper eller olika länder inte kan komma överens. En konflikt kan växa och leda till att de olika sidorna i konflikten börjar använda våld. En **väpnad konflikt** kallas det när ett land är i konflikt och människor dör i strider. Om mer än tusen personer per år dör på grund av konflikten - kallas det för ett **krig**. Konflikter kan finnas både inom ett land och mellan olika länder. **Mellanstatliga konflikter** innebär att olika stater är inblandade. **Inomstatliga konflikter** äger rum inom ett land och är det som är vanligast idag. Och om våldet ökar, kan en inomstatlig konflikt leda till **inbördeskrig**. Vad är det då som gör att länder och människor hamnar i konflikt och det i värsta fall utvecklas till ett krig? - Den största orsaken till konflikter är **ekonomi**, alltså **pengar**. Ofta är det kontrollen över **naturresurser** som leder till konflikter. - En annan orsak kan vara att olika grupper slåss att få den **politiska makten** i ett land. - Det kan finnas **geografiska orsaker** till konflikter. Till exempel kan länder vara osams om hur **landsgränser** ska dras. - Vissa konflikter har **historiska orsaker**. För att förstå konflikten måste man ta reda på vad som har hänt långt tidigare. - Konflikter kan ha **ideologiska orsaker** (alltså att parterna är drivna av och har olika politiska ideologier), som många av de konflikter som uppstod under Kalla kriget, efter andra världskriget, exempelvis under Vietnamkriget där Nord- och Sydvietnam slogs mot varandra. Nordvietnam var kommunistiskt och stöddes därför av det kommunistiska Sovjetunionen, medan Sydvietnam stöddes av det kapitalistiska USA. - **Psykologiska orsaker** - När känslor leder till konflikter, vilket ofta händer när länders ledare känner sig hotade eller kränkta. Krig och konflikter leder ofta till **fattigdom** och svåra förhållanden för befolkningen. Men konflikter uppstår också lättare i fattiga länder med **svag demokrati**, bland annat på grund av att det i dessa länder kan vara svårt att lösa konflikter på fredlig väg. Olika grupper i samhället kan utnyttja det och skaffa sig själva mer makt. Konflikter kan också medvetet skapas genom att vända olika **folkgrupper** mot varandra. Olika **religioner** eller **etnicitet**, alltså tillhörighet till en viss etnisk grupp, kan användas för att skapa en känsla av "vi mot dom". Det har hänt flera gånger under historien och på vissa håll orsakat stor skada med folkmord och miljontals döda. Det finns alltså många olika slags orsaker till varför krig och konflikter uppstår. Och, i de flesta konflikter är det flera av dessa orsaker som tillsammans leder fram till att det blir krig. [Hur kan vi stoppa krig?] Hur gör världens länder för att komma överens om frågor som de har olika åsikter om eller i värsta fall krigar om? **Internationell konflikthantering** handlar om att länder tillsammans försöker lösa olika konflikter. Det kan vara krig eller andra slags motsättningar mellan länder men ännu oftare inom länder. FN är en organisation där de flesta av världens länder är medlemmar. Och ett av FN:s uppdrag är att hjälpa de olika sidorna i en konflikt att komma överens. Detta arbete leds av FN:s säkerhetsråd. **Medling** innebär att en utomstående person, ofta en representant från FN, pratar med de olika sidorna och förhandlar om en lösning. Men, det är inte alltid som medling leder till att en konflikt försvinner och då behövs andra verktyg. För att få stopp på en konflikt kan man genomföra **sanktioner**. Det innebär att om till exempel ett land bryter mot en överenskommelse så straffas det på olika sätt. En sanktion kan till exempel vara att andra länder inte köper eller säljer varor till det landet. Tanken med en sådan sanktion är att det ska bli så dyrt för landet, att de tvingas ändra sig och konflikten kan lösas. Om inte heller sanktioner hjälper för att lösa en konflikt kan det leda till en **intervention**. Det innebär att ett eller flera länder går in i ett land med militärer. Detta sker på uppdrag från FN och har till syfte att skydda civilbefolkningen, alltså människorna som bor i ett land och som inte deltar i kriget. Att lösa konflikter är svårt. Det kräver mycket kunskaper om olika förhållanden i ett lands kultur och traditioner och vad som är bakgrunden till en konflikt. Förutom FN finns det fler organisationer där länder samarbetar för fred i världen\ och några exempel är: **EU** (Europeiska unionen), **AU** (Afrikanska unionen) och **NATO** (North Atlantic Treaty Organisation), som bildades efter andra världskriget. Tack vare de internationella samarbeten som finns idag, har vår värld blivit en allt fredligare plats att leva på, men på senare år har konflikterna i världen däremot ökat. **EU** **Europeiska unionen** är ett samarbete mellan länder i Europa. När samarbetet inleddes på 1950-talet var *freden* viktig. Hela Europa var då fortfarande påverkat av andra världskriget.\ Ett annat syfte var att underlätta *handeln* mellan medlemsländerna. Efter andra världskriget ville många länder i Europa samarbeta. Både för att hjälpa varandra efter kriget, och för att hindra fler krig. Det samarbetet växte till det vi idag kallar **EU, Europeiska unionen**. Sverige gick med i EU 1995. I dag handlar EU om så mycket mer. Här fattas beslut inom många olika områden. Och därför finns det regler för hur EU ska fungera. De här reglerna kallas för fördrag. Och för att samarbetet i EU ska fungera krävs en tydlig uppdelning om ansvar för olika områden. Samarbetet i EU grundar sig på fyra friheter för människor, varor, tjänster och kapital. Det innebär: - **Människor** ska fritt kunna resa, flytta och jobba inom EU. - **Varor och tjänster** ska säljas fritt, utan tullavgifter. - **Kapital**, alltså pengar, ska kunna flyttas mellan olika länders banker. Det finns sju olika **institutioner** eller avdelningar, som arbetar med olika frågor.\ EU-kommissionen leds av en ordförande och har en medlem från varje medlemsland.\ Kommissionen föreslår nya EU-lagar och kontrollerar att medlemsländerna följer de lagar som gäller.\ Vart femte år väljs representanter till **Europaparlamentet**. Parlamentets ledamöter röstar i olika frågor, om *lagstiftning*, om EU:s *budget* och vid val av medlemmar till **EU-kommissionen**.\ **Ministerrådet** är EU:s främsta beslutsfattande organ. Det består av *ministrar* från de olika *medlemsländerna*. Beroende på vilken fråga som ska diskuteras är det olika ministrar som kommer till ministerrådet. Om det är jordbruk som ska diskuteras är det jordbruksministrar som samlas.\ När en ny EU-lag ska bli till är det *kommissionen* som lägger fram ett förslag.\ Sen kommer europaparlamentet, medlemsländerna och ministerrådet med synpunkter på\ lagförslaget. Ministerrådet och Europaparlamentet måste komma överens innan en ny EU-lag kan stiftas. **EU-domstolen** ska se till att alla medlemsländerna följer EU:s regler på rätt sätt. **Europeiska centralbanken** sköter alla frågor som rör *euron*, EU:s egen *valuta*. **Revisionsrätten** kontrollerar att de pengar som finns inom EU används på rätt sätt. I **Europeiska rådet** träffas ländernas *stats*- eller *regeringschefer* fyra gånger om året på så kallade *EU-toppmöten*. Då diskuterar de hur EU ska fungera och vilka frågor som är viktigast för samarbetet i Europa. Medlemsländerna betalar en *årlig avgift* till EU. Avgiftens storlek beror på landets ekonomi. En stor del av pengarna går sedan tillbaka till länderna i form av olika *bidrag*. Till exempel till jordbruket eller kulturprojekt. EU:s medlemsländer samarbetar också i frågor om miljö och brottsbekämpning. För att förenkla handeln inom EU infördes 1991 en gemensam valuta, **euron**. 18 av EU:s medlemsländer har valt att införa euron. Sverige valde efter en folkomröstning att behålla den svenska kronan. Det ekonomiska samarbetet inom EU kallas för **EMU**. **FN** **FN, Förenta nationerna**, är en organisation där nästan alla världens länder *samarbetar* för ökad fred och säkerhet i världen, mänskliga rättigheter, levnadsvillkor och miljö. FN, eller Förenta nationerna , bildades 1945 på initiativ av segermakterna i andra världskriget då man ville bygga upp världen på nytt efter kriget och för att förhindra framtida konflikter i världen. Idag har FN 193 medlemsländer. De samarbetar frivilligt med varandra enligt överenskommelse i FN-stadgan. FN:s högkvarter ligger i New York. Där samlas representanter från medlemsländerna i generalförsamligen. De diskuterar och fattar beslut. FN:s första viktiga uppdrag var att komma överens om vilka de grundläggande fri- och rättigheterna för alla människor skulle vara. Detta arbete resulterade i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den består av 30 så kallade artiklar som alla medlemsländer ska följa även om deklarationen inte är juridiskt eller rättsligt bindande. Här står att alla människor är födda fria, är lika mycket värda och har samma rättigheter oavsett hudfärg, tro eller ursprung. Detta är grunden för frihet, rättvisa och fred i världen. FN har också antagit olika konventioner. De tar upp grundläggande politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Länder som antar en konvention accepterar att följa den juridiskt, det vill säga i sina lagar. Att godkänna en konvention kallas att ratificera den. I Sverige är det riksdagen som ratificerar konventioner. FN kontrollerar sedan hur väl vi lever upp till dem. För att särskilt tänka på barns rättigheter antog FN barnkonventionen i november 1989. Den kallas ibland "Barnens lag" och gäller för alla barn i världen upp till 18 års ålder. Det finns fyra grundregler i konventionen. FN är en mellanstatlig organisation. Det betyder att det bara är stater som medlemmar. Dessa stater representeras i Generalförsamlingen, en slags riksdag där varje stat har en röst. Här diskuteras FN:s arbete och sedan ges rekommendationer om vad som skall göras. Varje stat representeras av en FN-ambassadör. Säkerhetsrådet kan liknas vid en regering där bara vissa av länderna ingår. Säkerhetsrådet är den del av FN som enbart arbetar med att ansvara för fred och säkerhet i världen. De andra medlemsländerna gått med på att följa det som säkerhetsrådet bestämmer. Rådet består av 15 länder. 10 av dessa väljs av Generalförsamlingen och har sin plats i två år. De andra fem platserna är permanenta, vilket betyder att de aldrig byts ut. och de består av Kina, Frankrike, Ryssland, USA och Storbritannien. För att ett beslut skall gälla, måste 9 av 15 länder rösta för. Men de fem permanenta medlemmarna har så kallad vetorätt. Det betyder att om bara ett av dem röstar emot så går förslaget inte igenom. Vetorätten är en av de stora utmaningarna som FN har idag. Till exempel har Ryssland lagt sitt veto mot att låta FN engagera sig i kriget i Syrien, Kina mot att hjälpa människor i Myanmar och USA har lagt sitt veto mot att FN skall blanda sig i Israel-Palestina konflikten. Det har funnits förslag om att avskaffa vetorätten. Men några av de permanenta medlemmarna har sagt att de kommer lämna FN om detta sker. Sekretariatet ansvarar för det dagliga arbetet i FN. Det leds av Generalsekreteraren som väljs av Generalförsamlingen på fem år. Generalsekreteraren har sitt kontor i FN-huset i New York. FN:s ekonomiska och sociala råd, ECOSOC, arbetar med frågor om rättigheter,\ ekonomi och fattigdom. Under sig har de självständiga organisationer, fackorgan, som arbetar med olika frågor. Till exempel WHO, som arbetar med hälsofrågor, och UNESCO, som arbetar med frågor om utbildning, kultur och vetenskap. Det finns även underorgan som arbetar med specifika frågor. Som UNICEF, som arbetar med barns rättigheter och utgår från Barnkonventionen och UNHCR, som arbetar med flyktingar. Dessa organisationer får sin budget från pengar som medlemsländerna ger dem. Unicef är en underorganisation till FN och arbetar för alla barns rättigheter. Med hjälp av FN:s deklarationer och konventioner är tanken att länder tillsammans ska kunna arbeta med fred och säkerhet, utveckling och fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter. Om alla länder stod upp för de mänskliga rättigheterna skulle fler människor i världen få ett bättre liv. Internationella domstolen är en domstol som löser tvister mellan stater eller tar upp brott mot folkrätten. FN är som du ser en stor organisation och det är inte alltid lätt för medlemsländerna att enas i olika frågor. Flera länder vill dra ner på hur mycket de ekonomiskt ger till FN. I vissa fall för att de är missnöjda med hur FN jobbar. I andra fall för att de inte håller med om den politik som förs av de olika underorganen. Fortfarande är dock de flesta av världens länder med i FN.