Regeringens proposition 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden PDF

Regeringens proposition 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden Prop. 2023/24:112 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 mars 2024 Ebb...

Regeringens proposition 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden Prop. 2023/24:112 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 mars 2024 Ebba Busch Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Regeringen föreslår utökade möjligheter för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som begår brott. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för trygga bostadsområden i hela landet. Förslagen innebär att ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen har begått brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten, ska gälla även att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten an- vänds för att begå brott. Hyresvärden ska ha rätt att säga upp avtalet om en bostadslägenhet eller en lokal används för att begå allvarlig eller om- fattande brottslighet. Vidare ska hyresgästens skyldighet att bevara trygg- heten inom fastigheten tydliggöras och skärpas. I syfte att motverka missbruk av reglerna om inneboende ska hyres- gästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten stramas upp. Hyresvärden ska också få bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används. Regeringen lämnar även förslag för att förbättra förutsättningarna för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom föreslås förstärkta möjligheter för en medhyres- gäst eller medboende maka eller sambo som utsatts för våld av en när- stående att överta ett hyreskontrakt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. 1 Prop. 2023/24:112 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4 2 Lagtext..............................................................................................5 2.1 Förslag till lag om ändring i jordabalken...........................5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder..................................16 2.3 Förslag till lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304)........................................................................20 2.4 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)......................................................................22 3 Ärendet och dess beredning............................................................ 23 4 Tryggheten i bostadsområden ska stärkas.......................................23 4.1 Ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden................................................................ 23 4.2 Hyresgästens ansvar för tryggheten inom fastigheten skärps................................................................................32 4.3 Hyresgäster som har begått brott som försämrar närmiljön ska kunna sägas upp.........................................38 4.4 Tillsynsansvaret vid brott som försämrar närmiljön.........53 4.5 Brott som begås i lägenheter bör i större utsträckning kunna leda till förverkande.......................... 59 4.6 Fler tvister om uppsägning ska handläggas särskilt skyndsamt.........................................................................68 5 Åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende....................... 69 5.1 Reglerna om upplåtelser till inneboende skärps...............69 5.2 Bättre möjligheter för hyresvärden att kontrollera hur lägenheten används.................................................... 73 6 Ett förstärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor..............76 6.1 Ett stärkt skydd vid uppsägning.......................................76 6.2 Utökade möjligheter att överta ett hyresavtal................... 79 7 Genomslag för förhandlingsöverenskommelser i enskilda hyresavtal........................................................................................ 85 8 Utökad möjlighet till delegering i hyresnämnd............................... 87 9 Övriga hyresrättsliga förslag........................................................... 89 10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................92 11 Konsekvenser.................................................................................. 94 12 Författningskommentar.................................................................104 12.1 Förslaget till lag om ändring i jordabalken..................... 104 12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder................................ 131 12.3 Förslaget till lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304)................................ 135 12.4 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)....................................................................136 2 Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Åtgärder för Prop. 2023/24:112 tryggare bostadsområden (SOU 2023:57)..................... 137 Bilaga 2 Betänkandets lagförslag................................................. 142 Bilaga 3 Sammanfattning av promemorian Stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor (Ds 2023:18).................................................................. 158 Bilaga 4 Promemorians lagförslag............................................... 160 Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser.................................. 164 Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag.......................................... 165 Bilaga 7 Lagrådets yttrande......................................................... 183 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 2024...... 185 3 Prop. 2023/24:112 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. 3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i hyresförhand- lingslagen (1978:304). 4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättshjälps- lagen (1996:1619). 4 2 Lagtext Prop. 2023/24:112 Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i jordabalken Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken 1 dels att 12 kap. 20, 25, 26, 41–43, 47, 63, 72 och 73 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 12 kap. 25 a–25 c §§, av följande lydelse. 12 kap. 20 § Har avtal ej träffats om tiden för Om avtal inte har ingåtts om tiden för betalning av hyra som skall utgå i betalning av hyra i pengar, ska hyran pengar, skall hyran betalas senast betalas senast sista vardagen före sista vardagen före varje kalender- varje kalendermånads början eller, månads början eller, om hyran beräk- om hyran beräknas för kortare tid än nas för kortare tid än en månad, en månad, senast sista vardagen före senast sista vardagen före början av början av den tid för vilken hyran den tid för vilken hyran beräknas. För beräknas. För bostadslägenhet får bostadslägenhet får dock den hyra dock den hyra som avser en annan som belöper på en annan kalender- kalendermånad än den första betalas månad än den första betalas senast senast sista vardagen före månadens sista vardagen före månadens början, början, även om tidigare förfallodag även om avtal träffats om tidigare har avtalats. förfallodag. Hyran skall betalas i hyresvärdens Hyran ska betalas i hyresvärdens hemvist eller under annan adress som hemvist eller under annan adress som anvisas av honom. Betalning får anvisas av denne. Betalning får alltid alltid ske genom postanvisning, post- ske genom en bank eller någon giro eller bankgiro. Skall hyran beta- annan liknande betalningsförmed- las på en ort utom riket, är hyres- lare. Om hyran ska betalas på en ort värden skyldig att svara för de sär- utanför Sverige, är hyresvärden skyl- skilda kostnader detta medför. dig att svara för de särskilda kost- nader detta medför. Om hyresgästen betalar hyran på Om hyresgästen betalar hyran på post- eller bankkontor, anses be- bankkontor, anses beloppet ha loppet ha kommit hyresvärden till kommit hyresvärden till handa omed- handa omedelbart vid betalningen. elbart vid betalningen. Lämnar hyres- Lämnar hyresgästen ett betalnings- gästen ett betalningsuppdrag på hyran uppdrag på hyran till bank-, post- till en bank eller någon annan liknan- eller girokontor anses beloppet ha de betalningsförmedlare anses belop- kommit hyresvärden till handa när 1 Balken omtryckt 1971:1209, 12 kap. omtryckt 1984:694. 5 Prop. 2023/24:112 betalningsuppdraget togs emot av det pet ha kommit hyresvärden till handa förmedlande kontoret. när betalningsuppdraget togs emot. 25 §2 När hyresgästen använder lägenheten Hyresgästen ska se till att det som skall han se till att de som bor i krävs för att bevara trygghet, omgivningen inte utsätts för stör- sundhet, ordning och gott skick inom ningar som i sådan grad kan vara fastigheten inte åsidosätts när han skadliga för hälsan eller annars för- eller hon använder lägenheten sämra deras bostadsmiljö att de inte (bristande skötsamhet). skäligen bör tålas (störningar i boen- det). Hyresgästen skall vid sin användning av lägenheten också i övrigt iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Hyresgästen skall hålla noggrann tillsyn över att detta också iakttas av dem för vilka han svarar enligt 24 § första stycket. Om det förekommer störningar i Hyresgästen ska vid sin använd- boendet, skall hyresvärden ge ning av lägenheten också se till att hyresgästen tillsägelse att se till att de som bor i omgivningen inte ut- störningarna omedelbart upphör sätts för störningar som i sådan samt, om denne är en bostadshyres- grad kan vara skadliga för hälsan gäst, underrätta socialnämnden i eller annars försämra deras den kommun där lägenheten är belä- bostadsmiljö att de inte skäligen gen om störningarna. bör tålas (störningar i boendet). Andra stycket gäller inte om Med störningar i boendet likställs hyresvärden säger upp hyresavtalet att hyresgästen begår brott, om med anledning av att störningarna är brottsligheten är ägnad att medföra särskilt allvarliga med hänsyn till en sådan försämring av närmiljön deras art eller omfattning (särskilt som inte skäligen bör tålas av dem allvarliga störningar i boendet). som bor i lägenhetens omgivning. När det finns bestämmelser om sär- skilt allvarliga störningar i boendet tillämpas dessa i stället. Om hyresgästen vet eller har anledning att misstänka att ett föremål är behäftat med ohyra får detta inte tas in i lägenheten. 25 a § Om det förekommer bristande sköt- samhet eller störningar i boendet, ska hyresvärden uppmana hyres- gästen att se till att beteendet omedelbart upphör och, om denne är en bostadshyresgäst, underrätta 6 2 Senaste lydelse 1993:400.  socialnämnden i den kommun där Prop. 2023/24:112 lägenheten är belägen. Första stycket gäller inte om hyresvärden säger upp hyresavtalet med anledning av bristande sköt- samhet som med hänsyn till dess art eller omfattning är särskilt allvarlig (särskilt allvarlig bristande sköt- samhet) eller med anledning av stör- ningar i boendet som är särskilt allvarliga (särskilt allvarliga stör- ningar i boendet). 25 b § Hyresgästen ska hålla noggrann tillsyn över att de personer som han eller hon svarar för enligt 24 § första stycket inte gör sig skyldiga till bristande skötsamhet eller stör- ningar i boendet. 25 c § Om hyresgästen vet eller har anled- ning att misstänka att det finns ohyra på ett föremål, får det inte tas in i lägenheten. 26 §3 Hyresvärden har rätt att utan uppskov Hyresvärden har på begäran rätt att få tillträde till lägenheten för att utöva utan uppskov få tillträde till lägen- nödvändig tillsyn eller utföra för- heten för att utöva nödvändig tillsyn bättringsarbeten som inte kan upp- av lägenheten eller hur den används, skjutas utan skada. När lägenheten är eller utföra förbättringsarbeten som ledig till uthyrning, är hyresgästen inte kan skjutas upp utan skada. När skyldig att låta den visas på lämplig lägenheten är ledig till uthyrning, är tid. hyresgästen skyldig att låta den visas på lämplig tid. Efter tillsägelse minst en månad i Efter tillsägelse minst en månad i förväg får hyresvärden i lägenheten förväg får hyresvärden i lägenheten låta utföra mindre brådskande för- låta utföra mindre brådskande för- bättringsarbeten som inte vållar bättringsarbeten som inte vållar väsentligt hinder eller men i väsentligt hinder eller men i nyttjan- nyttjanderätten. Sådana arbeten får derätten. Sådana arbeten får dock dock inte utan hyresgästens med- inte utföras utan hyresgästens med- givande utföras under den sista givande under den sista månad som månad som hyresförhållandet består. hyresförhållandet består. Vill hyres- Vill hyresvärden utföra annat arbete värden utföra annat arbete i lägen- i lägenheten, får hyresgästen inom heten, får hyresgästen inom en 3 Senaste lydelse 1991:850. 7 Prop. 2023/24:112 en vecka från det att han fick med- vecka från det att han eller hon fick delande om detta säga upp avtalet meddelande om detta säga upp till upphörande. Sådant arbete får avtalet till upphörande. Sådant inte utan hyresgästens medgivande arbete får inte påbörjas före den påbörjas förrän avtalet sålunda tidpunkt som hyresgästen kunnat kunnat bringas att upphöra. säga upp avtalet till, om inte hyres- Bestämmelserna i detta stycke gästen medger det. Bestämmel- gäller inte arbete som hyresvärden serna i detta stycke gäller inte har utfäst sig att utföra åt hyres- arbete som hyresvärden har utfäst gästen eller som han genom ett sig att utföra åt hyresgästen eller åtgärdsföreläggande har ålagts att som hyresvärden genom ett åt- utföra. gärdsföreläggande har ålagts att utföra. I fall som anges i första eller andra I fall som anges i första eller andra stycket skall hyresvärden tillse att stycket ska hyresvärden se till att hyresgästen ej förorsakas större hyresgästen inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt. Skada som olägenhet än nödvändigt. Hyres- förorsakas hyresgästen genom ar- värden ska ersätta hyresgästen för bete som avses i andra stycket skall skada som orsakas genom arbete ersättas av hyresvärden, även om som avses i andra stycket, även om skadan icke beror på hans för- skadan inte beror på dennes för- summelse. summelse. Hyresgästen är skyldig att tåla Hyresgästen är skyldig att tåla inskränkningar i nyttjanderätten, inskränkningar i nyttjanderätten, som som föranleds av nödvändiga åt- föranleds av nödvändiga åtgärder för gärder för att utrota ohyra i fastig- att utrota ohyra i fastigheten, även om heten, även om den av honom hyrda hyresgästens lägenhet inte besväras lägenheten inte besväras av ohyra. av ohyra. Då gäller 17 § andra Därvid gäller 17 § andra stycket. stycket. Underlåter hyresgästen att bereda Om hyresgästen inte ger hyres- hyresvärden tillträde till lägenheten värden tillträde till lägenheten när när denne har rätt till det, får krono- denne har rätt till det, får Krono- fogdemyndigheten meddela särskild fogdemyndigheten besluta om sär- handräckning. I fråga om sådan skild handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalnings- lagen (1990:746) om betalningsföre- föreläggande och handräckning. läggande och handräckning. 41 § Hyresgästen får inte inrymma utom- Hyresgästen får inte inrymma utom- stående personer i lägenheten, om stående personer i lägenheten i en ut- det kan medföra men för hyresvär- sträckning som hyresvärden inte den. skäligen ska behöva godta. Vid be- dömningen ska det särskilt beaktas – om det bor fler personer i lägen- heten än vad den är anpassad för med hänsyn till storlek och utform- ning i övrigt, – hur lång tid utomstående per- soner inrymts i lägenheten, 8 – boendeförhållandena i övrigt,  – risken för att förvaltningen av Prop. 2023/24:112 fastigheten försvåras eller fördyras, – risken för att andra boende utsätts för störningar eller andra olägenheter. 42 §4 Hyresrätten är förverkad och hyresvärden berättigad att säga upp avtalet att upphöra i förtid, 1. om hyresgästen, när det gäller en bostadslägenhet, dröjer med att betala hyran mer än en vecka efter förfallodagen och något annat inte följer av 55 e § femte–sjunde styckena, 2. om hyresgästen, när det gäller en lokal, dröjer med att betala hyran mer än två vardagar efter förfallodagen, 3. om hyresgästen, när det gäller en bostadslägenhet, utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåter hyresrätten, annars sätter någon annan i sitt ställe eller upplåter lägenheten i andra hand och inte kan visa någon giltig ursäkt, 4. om hyresgästen, när det gäller en lokal, utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåter hyresrätten, annars sätter någon annan i sitt ställe eller upplåter lägenheten i andra hand och inte efter tillsägelse utan dröjsmål antingen gör rättelse eller ansöker om tillstånd och får ansökan beviljad, 5. om hyresgästen, när det gäller en bostadslägenhet, lämnar eller tar emot en särskild ersättning för överlåtelse av hyresrätten till lägenheten, eller begär särskild ersättning för överlåtelse av hyresrätten eller för upplåtelse av lägenheten eller en del av den, 6. om hyresgästen, när det gäller en bostadslägenhet, vid upplåtelse av lägenheten eller en del av den tar emot en hyra som inte är skälig enligt 55 § fjärde stycket och inte kan visa någon giltig ursäkt, 7. om lägenheten används i strid 7. om lägenheten används i strid med 23 eller 41 § och hyresgästen med 23 eller 41 § och hyresgästen inte efter tillsägelse gör rättelse inte efter uppmaning gör rättelse utan dröjsmål, utan dröjsmål, 8. om hyresgästen eller någon annan, till vilken hyresrätten överlåtits eller lägenheten upplåtits, genom vårdslöshet är vållande till att ohyra förekommer i lägenheten eller genom att inte underrätta hyresvärden om detta bidrar till att ohyran sprids i fastigheten, 9. om lägenheten vanvårdas på 9. om lägenheten vanvårdas på något annat sätt eller hyresgästen något annat sätt eller hyresgästen eller någon annan, till vilken hyres- eller någon annan, till vilken hyres- rätten överlåtits eller lägenheten rätten överlåtits eller lägenheten upplåtits, åsidosätter något av det upplåtits, gör sig skyldig till bristande som ska iakttas enligt 25 § vid skötsamhet eller störningar i boendet användning av lägenheten eller inte eller inte håller den tillsyn som krävs håller den tillsyn som krävs enligt enligt 25 b § och rättelse inte görs nämnda paragraf och rättelse inte utan dröjsmål efter uppmaning, görs utan dröjsmål efter tillsägelse, 4 Senaste lydelse 2019:533. 9 Prop. 2023/24:112 10. om tillträde till lägenheten vägras i strid med 26 § och hyresgästen inte kan visa någon giltig ursäkt, 11. om hyresgästen åsidosätter en avtalsenlig skyldighet som går utöver hyresgästens skyldigheter enligt detta kapitel och det måste anses vara av synnerlig vikt för hyresvärden att skyldigheten fullgörs, eller 12. om lägenheten helt eller till 12. om lägenheten eller utrymme väsentlig del används för sådan som hör till den används för att näringsverksamhet eller liknande begå allvarlig brottslighet eller för verksamhet som är brottslig eller där att begå brott vanemässigt eller i brottsligt förfarande ingår till en inte större omfattning. oväsentlig del eller används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. I fall då hyran ska betalas i förskott för längre tid än en månad gäller första stycket 2 endast om hyresgästen dröjer med att betala den på kalendermånaden belöpande hyran mer än två vardagar efter månadens början eller, i fråga om hyran för första kalendermånaden under hyresförhållandet, efter förfallodagen. Ett hyresavtal som gäller bostads- Ett hyresavtal som gäller bostads- lägenhet får inte sägas upp enligt lägenhet får inte sägas upp enligt första stycket 9 på grund av stör- första stycket 9 på grund av bristande ningar i boendet förrän socialnämn- skötsamhet eller störningar i boendet den underrättats enligt 25 § andra förrän socialnämnden underrättats stycket. enligt 25 a §. Om det är fråga om särskilt all- Om det är fråga om särskilt all- varliga störningar i boendet gäller varlig bristande skötsamhet eller första stycket 9 även om någon särskilt allvarliga störningar i boen- tillsägelse om rättelse inte har det gäller första stycket 9 även om gjorts. Vid sådana störningar får ett någon uppmaning om rättelse inte hyresavtal som gäller bostadslä- har gjorts. Hyresavtalet för en bo- genhet sägas upp utan föregående stadslägenhet får då sägas upp utan underrättelse till socialnämnden. En föregående underrättelse till social- kopia av uppsägningen ska dock nämnden men en kopia av uppsäg- skickas till socialnämnden. Det som ningen ska skickas till socialnämn- nu har föreskrivits om särskilt all- den. En uppmaning om rättelse och varliga störningar gäller inte om underrättelse till socialnämnden ska det är någon till vilken lägenheten alltid lämnas om det är någon till har upplåtits i andra hand med vilken lägenheten har upplåtits i hyresvärdens samtycke eller hyres- andra hand med hyresvärdens nämndens tillstånd som åsidosätter samtycke eller hyresnämndens till- något av det som ska iakttas enligt stånd som gör sig skyldig till sådant 25 § vid användning av lägenheten åsidosättande eller inte håller den eller inte håller den tillsyn som krävs tillsyn som krävs enligt 25 b §. enligt nämnda paragraf. Hyresrätten är inte förverkad om Hyresrätten är inte förverkad om det som ligger hyresgästen till last det som ligger hyresgästen till last är av ringa betydelse. Vid bedöm- är av ringa betydelse. Detsamma ningen ska det särskilt beaktas om gäller om ett förverkande är oskä- det som ligger hyresgästen till last ligt med hänsyn till att det som har sin grund i att en närstående ligger hyresgästen till last har sin 10 eller tidigare närstående har utsatt grund i att en närstående eller tidig- hyresgästen eller någon i hyres- are närstående har utsatt hyres- Prop. 2023/24:112 gästens hushåll för brott. gästen eller någon i hyresgästens hushåll för brott. Om avtalet sägs upp på grund av förverkande har hyresvärden rätt till skadestånd. 43 §5 Om hyresrätten är förverkad på Om hyresrätten är förverkad på grund av ett förhållande som avses grund av ett förhållande som avses i 42 § första stycket 1, 2, 4, 7, 9 eller i 42 § första stycket 1, 2, 4, 7, 9 eller 10 men en rättelse görs innan 10 men en rättelse görs innan hyresvärden har sagt upp avtalet, hyresvärden har sagt upp avtalet, kan hyresgästen inte skiljas från kan hyresgästen inte skiljas från lägenheten på den grunden. Detta lägenheten på den grunden. Detta gäller dock inte om hyresrätten är gäller dock inte om hyresrätten är förverkad på grund av särskilt förverkad på grund av särskilt allvarliga störningar i boendet. allvarlig bristande skötsamhet eller Hyresgästen får inte heller skiljas särskilt allvarliga störningar i från lägenheten om hyresvärden boendet. Hyresgästen får inte heller inte har sagt upp avtalet inom två skiljas från lägenheten om hyres- månader från det att hyresvärden värden inte har sagt upp avtalet fick vetskap om ett förhållande som inom två månader från det att avses i 42 § första stycket 8 eller 11 hyresvärden fick vetskap om ett eller hyresvärden inte inom två förhållande som avses i 42 § första månader från det att hyresvärden stycket 8 eller 11 eller hyresvärden fick vetskap om ett förhållande som inte inom två månader från det att avses i 42 § första stycket 4 sagt till hyresvärden fick vetskap om ett hyresgästen att göra rättelse. förhållande som avses i 42 § första stycket 4 uppmanat hyresgästen att göra rättelse. Om hyresrätten är förverkad på grund av ett förhållande som avses i 42 § första stycket 3 eller 6 kan hyresgästen skiljas från lägenheten endast om hyresvärden har sagt upp avtalet inom sex månader från det att hyresvärden fick vetskap om förhållandet, dock senast sex månader efter att det förver- kandegrundande förhållandet upphörde. Om hyresrätten är förverkad på grund av ett förhållande som avses i 42 § första stycket 5 kan hyresgästen skiljas från lägenheten endast om hyresvärden har sagt upp avtalet inom sex månader från det att hyresvärden fick vetskap om förhållandet, dock senast fem år efter att den särskilda ersättningen lämnades, togs emot eller begär- des. En hyresgäst kan skiljas från En hyresgäst kan skiljas från lägenheten på grund av ett för- lägenheten på grund av ett för- hållande som avses i 42 § första hållande som avses i 42 § första stycket 12 endast om hyresvärden stycket 12 endast om hyresvärden har sagt upp avtalet inom två har sagt upp avtalet inom sex månader från det att hyresvärden månader från det att hyresvärden fick vetskap om förhållandet. Om fick vetskap om förhållandet. Om den brottsliga verksamheten har an- brottsligheten har angetts till åtal 5 Senaste lydelse 2019:523. 11 Prop. 2023/24:112 getts till åtal eller om en förunder- eller om en förundersökning har sökning har inletts inom samma tid inletts inom samma tid har hyres- har hyresvärden dock kvar sin rätt värden dock kvar sin rätt att säga att säga upp avtalet till dess att två upp avtalet till dess att sex månader månader har gått från det att domen har gått från det att domen i i brottmålet fick laga kraft eller det brottmålet fick laga kraft eller det rättsliga förfarandet avslutades på rättsliga förfarandet avslutades på något annat sätt. något annat sätt. 47 §6 Om lägenheten har hyrts gemen- Om lägenheten har hyrts gemen- samt av flera som inte gemensamt samt av flera som inte gemensamt har rätt till förlängning av hyres- har rätt till förlängning av hyres- avtalet på grund av att en av dem avtalet på grund av att en av dem sagt upp hyresavtalet eller till följd sagt upp hyresavtalet eller till följd av någon annan omständighet som av någon annan omständighet som hänför sig till endast en av dem, är hänför sig till endast en av dem, är en medhyresgäst berättigad att få en medhyresgäst berättigad att få hyresavtalet förlängt för egen del, hyresavtalet förlängt för egen del, om hyresvärden skäligen kan nöja om hyresvärden skäligen kan godta sig med honom eller henne som honom eller henne som hyresgäst. hyresgäst. Detta gäller inte när Detta gäller inte när hyresrätten är hyresrätten är förverkad utan att förverkad utan att hyresvärden har hyresvärden har sagt upp avtalet att sagt upp avtalet att upphöra i förtid. upphöra i förtid. Om medhyres- Om medhyresgästen är make eller gästen är make eller sambo till den sambo till den som sagt upp avtalet som sagt upp avtalet eller på annat eller på annat sätt föranlett att sätt föranlett att hyresgästerna inte hyresgästerna inte gemensamt har gemensamt har rätt till förlängning rätt till förlängning av avtalet, har av avtalet, har maken eller sambon maken eller sambon en sådan rätt en sådan rätt till förlängning även till förlängning även när hyresrätten när hyresrätten är förverkad på är förverkad på någon annan grund någon annan grund än dröjsmål än dröjsmål med betalning av med betalning av hyran. Detta hyran. Detta gäller också när hyres- gäller också när hyresvärden har värden har sagt upp hyresavtalet att sagt upp hyresavtalet att upphöra i upphöra i förtid på grund av för- förtid på grund av förverkandet. verkandet. Om en hyresgäst, som är gift eller Om en hyresgäst, som är gift eller samboende och vars make eller samboende och vars make eller sambo inte har del i hyresrätten, sambo inte har del i hyresrätten, säger upp hyresavtalet eller vidtar säger upp hyresavtalet eller vidtar någon annan åtgärd för att få det att någon annan åtgärd för att få det att upphöra eller om han eller hon i upphöra eller om han eller hon i annat fall inte har rätt till förläng- annat fall inte har rätt till förläng- ning av avtalet, har maken eller ning av avtalet, har maken eller sambon, om han eller hon har sin sambon, om han eller hon har sin bostad i lägenheten, rätt att överta bostad i lägenheten, rätt att överta hyresrätten och få hyresavtalet hyresrätten och få hyresavtalet 12 6 Senaste lydelse 2019:533. förlängt för egen del, under förut- förlängt för egen del, under förut- Prop. 2023/24:112 sättning att hyresvärden skäligen sättning att hyresvärden skäligen kan nöja sig med honom eller henne kan godta honom eller henne som som hyresgäst. Detta gäller också hyresgäst. Detta gäller också när när hyresvärden har sagt upp hyres- hyresvärden har sagt upp hyres- avtalet på grund av förverkande. avtalet på grund av förverkande. Har hyresgästen avlidit, har hans Har hyresgästen avlidit, har hans eller hennes efterlevande make eller eller hennes efterlevande make eller sambo samma rätt till förlängning, sambo samma rätt till förlängning, om dödsboet saknar sådan rätt och om dödsboet saknar sådan rätt och detta inte har föranletts av den efter-detta inte har föranletts av den levande maken eller sambon. efterlevande maken eller sambon. Bestämmelserna i 49–52 §§, 55 § Bestämmelserna i 49–52 §§, 55 § samt 55 e § femte–sjunde styckena samt 55 e § femte–sjunde styckena om hyresgäst gäller även i fråga om om hyresgäst gäller även i fråga om hyresgästs make och sambo. hyresgästs make och sambo. Vid bedömningen av om hyres- värden skäligen kan godta någon som hyresgäst ska det som skäl för förlängning beaktas om denne, eller någon i dennes hushåll, utsatts för brott av en närstående eller tidigare närstående. I en sådan situation ska det beaktas till perso- nens fördel att han eller hon har beviljats ekonomiskt stöd för sitt boende eller fått säkerhet utställd av kommunen för sitt fullgörande av hyresavtalet. Förlängs ett hyresavtal i fall som avses i andra stycket, svarar båda makarna eller samborna respektive den efterlevande maken eller sambon och den avlidne makens eller sambons dödsbo för förpliktelserna enligt avtalet för tiden före förlängningen, om inte annat har avtalats med hyres- värden. 63 §7 Ett meddelande som avses i 10 §, Ett meddelande som avses i 10 §, 11 §, 14 §, 18 e §, 24 §, 25 § andra 11 §, 14 §, 18 e §, 24 §, 25 a § första stycket, 33 §, 42 § första stycket 4, 7 stycket, 26 §, 33 §, 42 § första stycket eller 9, 44 §, 46 § andra stycket, 4, 7 eller 9, 44 §, 46 § andra stycket, 46 a § andra stycket, 54 § eller 54 a § 46 a § andra stycket, 54 § eller 54 a § ska anses lämnat när det har avsänts i ska anses lämnat när det har avsänts i ett rekommenderat brev till mottaga- ett rekommenderat brev till mottaga- rens vanliga adress. I fall som avses i rens vanliga adress. I fall som avses i 24 § är det dock tillräckligt att 24 § är det dock tillräckligt att meddelandet är avsänt på något annat meddelandet är avsänt på något annat ändamålsenligt sätt. ändamålsenligt sätt. 7 Senaste lydelse 2021:1097. 13 Prop. 2023/24:112 Om hyresgästen eller hyresvärden har lämnat uppgift om en adress dit meddelanden ska sändas, anses den som hans eller hennes vanliga adress. Hyresgästen får dock alltid sända meddelanden till den som är behörig att ta emot hyra på hyresvärdens vägnar. Om hyresgästen inte har lämnat någon särskild adressuppgift, får hyresvärden sända meddelanden till den uthyrda lägenhetens adress. 72 §8 Hyrestvister som rör störningar i Hyrestvister som rör störningar i boendet skall handläggas särskilt boendet, särskilt allvarlig bristande skyndsamt. skötsamhet och användning av lägenheten för att begå brott ska handläggas särskilt skyndsamt. 73 §9 I hyrestvister som avses i 49, 54 eller I hyrestvister som avses i 49, 54 eller 55 f § och i mål om åtgärdsföre- 55 f § och i mål om åtgärdsföre- läggande enligt 11 § första stycket 5 läggande enligt 11 § första stycket 5 eller 16 § andra stycket, om upprust- eller 16 § andra stycket, om upprust- ningsföreläggande enligt 18 a– ningsföreläggande enligt 18 a– 18 c §§, om tillstånd till förbättrings- 18 c §§, om tillstånd till förbättrings- och ändringsåtgärder enligt 18 d– och ändringsåtgärder enligt 18 d– 18 f §§, om förbud mot sådana åtgär- 18 f §§, om förbud mot sådana åtgär- der enligt 18 h §, om föreläggande der enligt 18 h §, om föreläggande om nytt hyresavtal enligt 46 b § eller om nytt hyresavtal enligt 46 b § eller om utdömande av vite enligt 62 § ska om utdömande av vite enligt 62 § ska vardera parten svara för sin rätte- vardera parten svara för sin rätte- gångskostnad i hovrätten, om inte gångskostnad i hovrätten. något annat följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken. Om en part handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 6 § rätte- gångsbalken, får rätten bestämma att den parten ska ersätta de kostnader som denne har orsakat motparten. Om partens ställföreträdare, ombud eller biträde har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 7 § rättegångsbalken, får rätten bestäm- ma att han eller hon tillsammans med parten ska ersätta sådana kostnader. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024. 2. De nya bestämmelserna gäller även för hyresavtal som har ingåtts före ikraftträdandet, om inte något annat framgår av 3–5. 8 Senaste lydelse 1993:400. 14 9 Senaste lydelse 2021:1097.  3. Om förpliktelsen åsidosatts före ikraftträdandet gäller 12 kap. 25– Prop. 2023/24:112 25 c, 42 och 43 §§ i de äldre lydelserna. 4. I den utsträckning som utomstående personer varit inrymda i lägen- heten före ikraftträdandet gäller 12 kap. 41 § i den äldre lydelsen. 5. För mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet gäller 42 § femte stycket och 47 § i de äldre lydelserna. 15 Prop. 2023/24:112 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder1 dels att 5, 5 a, 13 b, 19 c och 23 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 5 b §, med följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 §2 Hyresnämnden ska bestå av en lagfaren ordförande och två andra ledamöter, om inte något annat följer av tredje stycket eller av 5 a §. Av de senare leda- möterna ska den ena vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastigheter. Den andra ska vara väl förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden eller, när ärendet rör en annan lägenhet än en bostadslägenhet, med näringsidkande hyresgästers förhållanden. I ärenden enligt 2 kap. 10 §, 4 kap. 6 §, 9 kap. 16 § första stycket 1, 1 a och 2 eller 11 kap. 2 § bostadsrättslagen (1991:614) ska det som sägs om hyresfastigheter och hyresgästers förhållanden i stället avse bostadsrättsfastigheter och bostadsrättshavares förhållanden. Hyresnämnden får anlita en expert att biträda nämnden, om det behövs med hänsyn till ärendets beskaffenhet eller om det finns något annat särskilt skäl för det. Bestämmelserna i 2 § andra–fjärde styckena tillämpas också i fråga om hyresnämnden. Utöver vad som följer av 2 § tredje stycket får en anställd i hyresnämnden som har tillräcklig kunskap och erfarenhet även pröva en fråga om godkännande av en överenskommelse som avses i 12 kap. 45 a och 56 §§ jordabal- ken, om prövningen kan utföras av ordföranden ensam enligt 2 § andra stycket 5 och prövningen inte är av sådant slag att den bör för- behållas ordföranden. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela närmare föreskrifter om detta. Regeringen kan förordna att det i en hyresnämnd ska finnas flera avdelningar. Bestämmelserna om hyresnämnden gäller i tillämpliga delar även en avdelning. 1 Lagen omtryckt 1985:660. 16 2 Senaste lydelse 2019:246.  5 a §3 Prop. 2023/24:112 Bestämmelserna i 5 § första stycket tillämpas inte i ett ärende som gäller 1. fråga om en förhandlings- 1. fråga om en förhandlings- klausul skall föras in eller slopas i klausul ska föras in eller tas bort i ett hyresavtal enligt 2 § hyresför- ett hyresavtal enligt 2 a § hyresför- handlingslagen (1978:304), handlingslagen (1978:304), 2. ersättning enligt 20 § hyresförhandlingslagen till en hyresgästorga- nisation för dess förhandlingsarbete, 3. prövning av hyresvillkor med tillämpning av 21 § hyresförhandlings- lagen, 4. tvist om förhandlingsordning enligt 9 eller 13 § hyresförhandlings- lagen, eller 5. skadestånd enligt 26 eller 27 § hyresförhandlingslagen. Bestämmelserna i 5 § första Bestämmelserna i 5 § första stycket skall inte heller tillämpas i stycket ska inte heller tillämpas i andra ärenden, om de intresseleda- andra ärenden, om de intresseleda- möter som skall delta enligt dessa möter som ska delta enligt dessa bestämmelser har anknytning till bestämmelser har anknytning till organisationer som kan antas ha ett organisationer som kan antas ha ett gemensamt intresse som står i strid gemensamt intresse som står i strid med den ena partens intresse i med den ena partens intresse i tvisten. tvisten. I ärenden som avses i första och I ärenden som avses i första och andra styckena skall hyresnämnden andra styckena ska hyresnämnden bestå av två lagfarna ledamöter. bestå av två lagfarna ledamöter. 5b§ Utöver vad som följer av 2 § tredje stycket får en anställd i hyresnämn- den som har tillräcklig kunskap och erfarenhet 1. besluta om avskrivning av ett ärende när ansökan har åter- kallats, 2. besluta om avskrivning av ett ärende om medling enligt 12 kap. 58 eller 58 a § jordabalken, sedan avtalstiden har löpt ut, 3. stadfästa en förlikning som träffats mellan parterna i ett ärende om förlängning av hyresavtal för en bostadslägenhet, och 4. pröva en fråga om godkän- nande av en överenskommelse som avses i 12 kap. 45 a och 56 §§ jorda- balken. Första stycket gäller endast om prövningen kan utföras av ord- 3 Senaste lydelse 2005:1061. 17 Prop. 2023/24:112 föranden ensam enligt 2 § andra stycket 5 och prövningen inte är av sådant slag att den bör förbehållas ordföranden. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela när- mare föreskrifter om detta. 13 b §4 Om hyresvärden i ett ärende gör Om hyresvärden i ett ärende gör gällande att rätt till förlängning av gällande att rätt till förlängning av hyresavtalet enligt 12 kap. 46 § första hyresavtalet enligt 12 kap. 46 § första stycket 2 jordabalken saknas på stycket 2 jordabalken saknas på grund av störningar i boendet eller grund av dröjsmål med betalning av dröjsmål med betalning av hyran, ska hyran, bristande skötsamhet eller hyresnämnden lämna en under- störningar i boendet, ska hyres- rättelse om detta till socialnämnden i nämnden lämna en underrättelse om den kommun där lägenheten är belä- detta till socialnämnden i den gen. kommun där lägenheten är belägen. Underrättelsen till socialnämnden ska lämnas så snart som möjligt. Om det framgår att socialnämnden redan är informerad, behöver någon underrättelse inte lämnas. 19 c §5 Vardera parten ska svara för sina kostnader i nämnden. Om en part har handlat på ett Om en part har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 6 § sådant sätt som anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken får nämnden be- rättegångsbalken, får nämnden be- stämma att den parten ska ersätta de stämma att den parten ska ersätta de kostnader som han eller hon har kostnader som denne har orsakat orsakat motparten. motparten. Om partens ställföreträ- dare, ombud eller biträde har hand- lat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 7 § rättegångsbalken, får nämnden bestämma att han eller hon tillsammans med parten ska ersätta sådana kostnader. I fråga om hur kostnader ska fördelas i ett ärende som nämnden ska avgöra genom skiljedom gäller i stället 15 § andra stycket. 23 §6 Det finns bestämmelser om överklagande av hyresnämndens beslut i – 12 kap. 70 § jordabalken, – 6 § lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad, – 31 § hyresförhandlingslagen (1978:304), – 6 kap. 4 § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt, 4 Senaste lydelse 2014:356. 5 Senaste lydelse 2019:246. 18 6 Senaste lydelse 2012:980.  – 11 kap. 3 § bostadsrättslagen (1991:614), Prop. 2023/24:112 – 34 § bostadsförvaltningslagen (1977:792), och – 15 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt. Hyresnämndens yttrande enligt 12 a § första stycket får inte överklagas. Hyresnämndens beslut får överklagas hos Svea hovrätt, om nämnden 1. avvisat en ansökan som avses i 8, 11, 14, 15, 15 a, 16 eller 16 e §, eller avvisat ett överklagande, 2. avskrivit ett ärende enligt 8, 9, 10, 15 a, 16 eller 16 e §, dock inte när ärendet kan återupptas, 3. ogillat en invändning om jäv mot ledamot av nämnden eller en invändning om att det finns ett hinder för ärendets prövning, 4. avvisat ett ombud eller ett biträde, 5. beslutat om ersättning för någons medverkan i ärendet, 6. utdömt vite eller någon annan påföljd för underlåtenhet att följa före- läggande eller straff för förseelse i förfarandet, 7. beslutat i annat fall än som 7. beslutat i annat fall än som avses i 5 i fråga som gäller rättshjälp avses i 5 i fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619), enligt rättshjälpslagen (1996:1619), eller 8. beslutat i fråga om kostnader enligt 19 c § andra stycket, 8. stadfäst en förlikning. 9. stadfäst en förlikning, eller 10. beslutat om rättelse eller komplettering av ett beslut som får överklagas. Ett överklagande som avses i tredje stycket ska ges in till hyresnämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. I fråga om handläggningen hos hyresnämnden av ett överklagande som avses i första eller tredje stycket tillämpas 52 kap. 2 och 4 §§ rättegångs- balken. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024. 19 Prop. 2023/24:112 2.3 Förslag till lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304) Härigenom föreskrivs i fråga om hyresförhandlingslagen (1978:304) dels att 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Med en förhandlingsklausul avses i Med förhandlingsöverenskommelse denna lag en bestämmelse i ett avses en överenskommelse om hyra hyresavtal genom vilken en hyres- eller något annat hyresvillkor som gäst, sedan en förhandlingsordning har ingåtts med stöd av en förhand- kommit till stånd enligt denna lag, lingsordning enligt denna lag. godkänner att det gentemot honom eller henne får tillämpas en bestäm- melse om hyra eller något annat hyresvillkor som det har ingåtts en överenskommelse om med stöd av förhandlingsordningen eller den för- handlingsordning som ersatt denna (förhandlingsöverenskommelse). En tvist om att införa eller slopa Med förhandlingsklausul avses en förhandlingsklausul i ett hyres- ett villkor i ett hyresavtal om att hyra avtal kan prövas av hyresnämnd för lägenheten eller något annat enligt 12 kap. 51 § första stycket hyresvillkor som bestäms i en för- andra meningen eller 54 § jorda- handlingsöverenskommelse, som balken. Om hyresgästen har angett ingås med stöd av en förhandlings- sin uppfattning, ska hyresnämnden ordning som omfattar lägenheten, avgöra tvisten i enlighet med denna, får tillämpas mot hyresgästen. om inte synnerliga skäl talar emot det. Om hyresgästen inte har angett sin uppfattning, ska hyresnämnden avgöra tvisten i enlighet med hyres- värdens uppfattning. Om det finns särskilda skäl, får Om den förhandlingsordning hyresnämnden besluta att införan- som förhandlingsklausulen avser det eller slopandet av en förhand- ändras eller ersätts, får även villkor lingsklausul ska gälla först från och som bestäms i en förhandlings- med en viss dag. överenskommelse som ingås med stöd av en senare förhandlingsord- ning tillämpas mot hyresgästen. 20 1 Senaste lydelse 2022:1658.  2a§ Prop. 2023/24:112 En tvist om att införa eller ta bort en förhandlingsklausul i ett hyresavtal kan prövas av hyresnämnd enligt 12 kap. 51 § första stycket andra meningen eller 54 § jordabalken. Om hyresgästen har angett sin upp- fattning, ska hyresnämnden avgöra tvisten i enlighet med denna, om inte synnerliga skäl talar emot det. Om hyresgästen inte har angett sin upp- fattning, ska hyresnämnden avgöra tvisten i enlighet med hyresvärdens uppfattning. Om det finns särskilda skäl, får hyresnämnden besluta att införan- det eller borttagandet av en för- handlingsklausul ska gälla först från och med en viss dag. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024. 2. Bestämmelserna i 2 § i den nya lydelsen tillämpas även för hyresavtal som ingåtts före ikraftträdandet. 21 Prop. 2023/24:112 2.4 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619) Härigenom föreskrivs att 16 § rättshjälpslagen (1996:1619) ska ha följan- de lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 §1 När rättshjälp har beviljats, betalar När rättshjälp har beviljats, betalar staten kostnaderna för bevisning vid staten kostnaderna för bevisning vid allmän domstol och Arbetsdom- allmän domstol, Arbetsdomstolen, stolen. Om inte något annat följer av arrendenämnd och hyresnämnd. Om lag eller föreskrifter som lämnats inte något annat följer av lag eller med stöd av lag lämnas ersättning för föreskrifter som lämnats med stöd av bevisning med skäligt belopp. lag lämnas ersättning för bevisning med skäligt belopp. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024. 22 1 Senaste lydelse 2016:214. 3 Ärendet och dess beredning Prop. 2023/24:112 I juli 2022 gavs en särskild utredare i uppdrag att se över den hyresrättsliga regleringen kring uppsägning av hyresavtal i fall där hyresgästen, eller någon som denne ansvarar för, har begått brott i lägenheten eller i närom- rådet, och i fall där lägenheten används för brottslig verksamhet. Utredaren fick även i uppdrag att se över reglerna om upplåtelse till inneboende. Regeringen beslutade i mars 2023 tilläggsdirektiv till utredningen som ändrade uppdraget när det gäller hyresgästens tillsynsansvar, så att det blev möjligt att föreslå skärpta regler om uppsägning även i fall där ett barn till hyresgästen har begått brott i närområdet. Utredningen, som tog namnet Utredningen om tryggare bostadsområden, överlämnade i oktober 2023 betänkandet Åtgärder för tryggare bostadsområden (SOU 2023:57). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Utredningens lag- förslag finns i bilaga 2. I juni 2022 gavs en utredare i uppdrag att se över det hyresrättsliga skyddet för personer som utsatts för brott i en nära relation. Uppdraget redovisades i juni 2023 i departementspromemorian Stärkt hyresrättsligt skydd för vålds- utsatta kvinnor (Ds 2023:18). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3. Lagförslagen i promemorian finns i bilaga 4. Betänkandet och promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendena (Ju2023/02200 och Ju2023/01549). Lagrådet Regeringen beslutade den 22 februari 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Regeringen följer delvis Lagrådets förslag och synpunkter, som behandlas i avsnitt 4.3 och 10 samt i författningskommentaren. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs även vissa språkliga och redaktionella ändringar. 4 Tryggheten i bostadsområden ska stärkas 4.1 Ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden Regeringens bedömning: Det behövs utökade möjligheter för fastig- hetsägare att säga upp hyresgäster som begår brott, i syfte att skapa bättre förutsättningar för trygga bostadsområden i hela landet. Det är angeläget att fastighetsägare som arbetar aktivt med trygghets- frågor får tillgodoräkna sig detta vid hyresförhandlingarna mellan hyresmarknadens parter. Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Många remissinstanser delar bedömningen att det behövs större möjligheter för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som 23 Prop. 2023/24:112 begår brott eller har inte några invändningar mot den. Bland dessa finns Fastighetsägarna Sverige, Sveriges Allmännytta, Einar Mattson AB, Eskilstuna Kommunfastigheter AB, MKB Fastighets AB och Rikshem AB som anser att förslagen om utökade möjligheter till uppsägning ger fastighetsägare bättre verktyg att ingripa mot hyresgäster som genom att begå brott, eller på annat sätt, skapar otrygghet i ett bostadsområde. Även Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten tillstyrker förslagen. Barnombudsmannen, Borlänge kommun, Institutet för mänskliga rättig- heter, HSB Riksförbund, Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna i Stockholms och Östergötlands län, Malmö kommun, Riksbyggen, Social- styrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner och Uppsala kommun instämmer i att det kan finnas behov av att skärpa det hyresrättsliga regel- verket för att öka tryggheten i bostadsområden, men pekar samtidigt på vissa risker med och negativa konsekvenser av utredningens förslag som behöver beaktas i större utsträckning än vad utredningen har gjort. Liknande synpunkter framförs av Botkyrka kommun, Stockholms kommun, Sundsvalls kommun och Sundsvalls tingsrätt. Även Famna, Hyresgäst- föreningen, Myndigheten för delaktighet, Rädda Barnen och Sveriges Stadsmissioner, som avstyrker utredningens förslag om utökade möjlig- heter till uppsägning, framför liknande synpunkter. De övergripande synpunkterna på utredningens förslag tar framför allt sikte på risken för att barn eller andra som tillhör hyresgästens hushåll förlorar sin bostad, trots att personen inte själv har gjort sig skyldig till något hyresrättsligt åsidosättande. Det anses särskilt problematiskt i fall där en uppsägning grundas på att hyresgästen brustit i sitt ansvar att se till att ett barn i hushållet inte begår brott. Det ifrågasätts vidare om förslagen kommer att ha den avsedda effekten att öka tryggheten i bostadsområden, på grund av bland annat de negativa konsekvenser som en vräkning kan leda till och risken för att problemen med brottslighet förflyttas till ett annat område. Flera remissinstanser, bland andra Sveriges Allmännytta, Eskilstuna Kommunfastigheter AB, Malmö kommun, MKB Fastighets AB, Länssty- relsen i Östergötlands län och Sveriges förenade studentkårer, instämmer i utredningens bedömning att fastighetsägares arbete med trygghetsfrågor bör få genomslag i hyressättningen, och anser att det ger fastighetsägare goda incitament att arbeta aktivt med dessa frågor. Borlänge kommun, Famna, Länsstyrelsen i Stockholms län och Sveriges Stadsmissioner invänder mot att fastighetsägaren ska få tillgodoräkna sig trygghetsskapande arbete i hyressättningen, eftersom det riskerar att drabba personer i utsatta områden som ofta har sämre ekonomiska förut- sättningar att betala en högre hyra. Stockholms universitet anser att det borde anges i lag att trygghetsskapande arbete ska utgöra en bruksvärdes- faktor, som ska beaktas vid bedömningen av vad som är skälig hyra för en lägenhet. Rikshem AB, Sveriges advokatsamfund och Södertälje kommun efterfrågar tydligare riktlinjer för hur trygghetsskapande arbete ska beak- tas vid hyressättningen. 24 Skälen för regeringens bedömning Prop. 2023/24:112 Det finns stora problem med otrygghet i många bostadsområden Det är ett allvarligt samhällsproblem att många människor i dag känner sig otrygga i sina egna bostadsområden. Utredningens kartläggning visar att otrygghet på grund av brott förekommer i hela landet, men att problemen är mer utbredda och allvarliga på vissa platser. Det gäller framför allt i de bostadsområden som Polismyndigheten identifierat som utsatta områden. Där påverkas de boende av brottsligheten i stor utsträckning i sin vardag. I många utsatta områden finns det en stor andel hyresrätter. Av kartlägg- ningen framgår att andelen som upplever otrygghet i sitt bostadsområde är större hos dem som bor i hyreslägenheter än i andra boendeformer, och särskilt hos boende i hyreslägenheter i utsatta områden. Brottsföre- byggande rådets statistik från den nationella trygghetsundersökningen 2022 visar att så många som 50 procent av de boende i hyreslägenheter i utsatta områden känner sig otrygga inför att gå ut på kvällen i sitt bostads- område. Av utredningens kartläggning framkommer att mycket av den allvarliga brottsligheten de senaste åren, som skjutningar och sprängningar, har skett i eller haft koppling till utsatta områden och kriminella grupperingar i dessa områden. Många av dessa grova brott sker i närheten av bostäder. Det är även vanligt att polisen påträffar vapen i bostäder eller på allmänt tillgängliga platser i närheten. Riskerna för utomstående att skadas och dödas har ökat de senaste åren (se prop. 2023/24:84 s. 14 och 15). Det förekommer också ofta att kriminella nätverk i utsatta områden använder sitt våldskapital för att på olika sätt kontrollera området. Vidare framgår att en central del av narkotikahandeln i Sverige utgår från bostadsområden som präglas av ekonomisk segregation, sociala problem och otrygghet. Narkotikabrottslighet skapar stor otrygghet hos de boende i ett område och beskrivs av många fastighetsägare som vanligt förekommande. Det finns också ett geografiskt samband mellan platser där det sker öppen gatuförsäljning av narkotika och platser där det sker annan allvarlig brottslighet. Enligt kartläggningen är det vidare vanligt att personer begår brott i det område där de bor. Eftersom hyresrätten är en dominerande upplåtelse- form i många utsatta områden är det därmed ofta personer som bor i hyres- lägenheter som begår brott i dessa områden. Den brottslighet som förekommer i vissa områden drabbar inte bara dem som bor där. Utredningens kartläggning visar att även fastighetsägare i dessa områden påverkas i stor utsträckning. De tvingas hantera stora säkerhetsproblem i sin verksamhet och kan ha svårt att sköta förvaltningen av sina fastigheter och att driva ärenden om uppsägning. Det hyresrättsliga regelverket behöver skärpas för att öka tryggheten För att komma till rätta med det allvarliga samhällsproblem som brottslig- heten innebär och att återupprätta tryggheten i samhället, behövs kraftfulla åtgärder på många olika områden. Det handlar om att skärpa straffen för grova brott och att flytta fokus från gärningsmannen till brottsoffret. Även det brottsförebyggande arbetet är viktigt, med ett tydligt fokus på föräldra- ansvar, tidigare insatser och stöd till föräldrar. Fastighetsägare är en av flera aktörer som har en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet och för 25 Prop. 2023/24:112 att skapa trygga bostadsområden. Det gäller inte minst de allmännyttiga företagen, som är en dominerande fastighetsägare i många utsatta om- råden. Det hyresrättsliga regelverket i 12 kap. jordabalken (härefter hyres- lagen) ger redan i dag vissa möjligheter att säga upp hyresgäster som har begått brott som stör grannarna eller som använder lägenheten för brottslig verksamhet. Hyresgästen har också ett ansvar för att se till att andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte gör sig skyldiga till sådana ageranden. Enligt regeringens mening är det dock tydligt att reglerna inte är anpassade till den problembild som finns i dag, där vissa områden präglas av omfattande problem med brottslighet. Fastighetsägare efter- frågar bättre verktyg för att ingripa mot hyresgäster som agerar på ett sätt som skapar otrygghet i ett område. Behovet av detta framhålls av till exempel Fastighetsägarna Sverige, Sveriges Allmännytta, Einar Mattson AB, Eskilstuna Kommunfastigheter AB, MKB Fastighets AB och Rikshem AB. Det finns också en förväntan hos de boende att fastighetsägare ska agera i dessa situationer. En grundläggande utgångspunkt är att alla människor har samma rätt att känna sig trygga i sin bostad och närmiljön omkring denna, oavsett var man bor. En skärpning av det hyresrättsliga regelverket är enligt regering- ens mening en viktig del i att återupprätta tryggheten och minska den allvarliga brottsligheten i samhället. De flesta av remissinstanserna, även många av dem som har synpunkter på eller invändningar mot utredningens förslag om utökade möjligheter till uppsägning, instämmer i att det finns ett sådant behov. Regeringen anser att fastighetsägare bör ges utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som genom att begå brott, eller på annat sätt, bidrar till otrygghet i ett område. Några remissinstanser, bland andra Fastighetsägarna Sverige, Hyres- gästföreningen, Sveriges Allmännytta och Malmö kommun, framhåller vikten av att ansvaret för att motverka brottslighet i ett område inte över- lämnas till fastighetsägare. Det är inte heller syftet med regeringens förslag. Att förebygga och bekämpa brott är fortfarande i första hand en fråga för polis och andra relevanta myndigheter. Avsikten är inte att de hyresrättsliga åtgärderna ska ersätta ett straffrättsligt ingripande mot en hyresgäst som har begått brott, eller utgöra ytterligare ett straff för brottet. Förslagen syftar till att ge fastighetsägare större möjligheter att säga upp hyresgäster som agerar på ett sätt som skapar otrygghet för andra boende och försvårar för fastighetsägaren att bedriva sin verksamhet. Att skärpa det hyresrättsliga regelverket kan tillsammans med andra åtgärder bidra till att öka tryggheten i bostadsområden. Bland andra åtgär- der som regeringen vidtar kan nämnas den nya lagen om preventiva vistelseförbud som trädde i kraft den 1 februari 2024 (prop. 2023/24:57). Lagen innebär att personer som främjar brottslighet som är ägnad att allvarligt skada tryggheten hos allmänheten ska kunna förbjudas att vistas på vissa platser. Syftet är att öka tryggheten i det offentliga rummet och att förhindra att brottslig verksamhet utövas där. Regeringen har också nyligen föreslagit att Polismyndigheten i vissa fall ska kunna införa säkerhetszoner där polismän har särskilda befogenheter att söka efter vapen och andra farliga föremål (prop. 2023/24:84). Syftet är att skjut- ningar och sprängningar ska kunna motverkas mer effektivt vid konflikter 26 i den kriminella miljön.  Vissa remissinstanser, däribland Fastighetsägarna Sverige, Sveriges Prop. 2023/24:112 Allmännytta, Uppsala kommun, Jämställdhetsmyndigheten och Läns- styrelsen i Stockholms län, påpekar behovet av samverkan mellan fastighets- ägare och andra aktörer, som polis och socialtjänst, för att öka tryggheten i bostadsområden. Regeringen instämmer i vikten av en sådan samverkan. Som framgår av utredningens kartläggning finns det på flera platser en välfungerande frivillig samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Regeringen har vidare gett en särskild utredare i uppdrag att analysera i vilken omfattning samverkan bör vara obligatorisk mellan det offentliga och fastighetsägare i syfte att stärka trygghet, attraktivitet och det lokala näringslivet (dir. 2023:99). Utredaren ska också föreslå andra insatser som bidrar till ökad trygghet och brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön. I det brottsförebyggande arbetet har kommunerna en särskilt viktig roll. Den 1 juli 2023 trädde en ny lag om kommuners ansvar för brottsföre- byggande arbete i kraft (prop. 2022/23:43). Det innebär bland annat att kommunerna ska ta ett ansvar för samordningen av det lokala brottsföre- byggande arbetet. I det ingår att verka för att överenskommelser om sam- verkan ingås med relevanta aktörer, till exempel statliga myndigheter, regioner, det civila samhällets organisationer och aktörer inom näringslivet. En del remissinstanser, till exempel Borlänge kommun, Riksbyggen, HSB Riksförbund, Stockholms kommun och Rädda Barnen, pekar på att det, om en hyresgäst efter en uppsägning flyttar till ett annat område, finns en risk för att problemen med brottslighet förflyttas dit eller att hyresgästen ändå bor kvar i samma område. Bostaden utgör många gånger en lokal bas för den som begår brott i ett område, som personen blir av med vid en uppsägning. Utökade möjlig- heter till uppsägning kan också leda till att koncentrationen av kriminella personer inom ett visst område minskar. Den som efter en uppsägning flyttar till ett annat område har ofta inte samma förutsättningar att där fortsätta sin brottslighet. Förslagen kan därmed ha positiva effekter för tryggheten i ett område, utan att problematiken förflyttas till ett annat om- råde. Det kan också tänkas att vetskapen om att den här typen av ageranden kan leda till att hyresgästen förlorar sin bostad, kan ha en preventiv effekt på brottsligheten i ett område. Regeringen bedömer därför att utökade möj- ligheter att säga upp ett hyresavtal i fall där hyresgästen har begått brott i lägenheten eller i området omkring denna, kan bidra till en minskning av brottsligheten och en ökad trygghet i ett bostadsområde. Det kan inte ute- slutas att en hyresgäst efter en uppsägning i vissa fall ändå bor kvar i samma område, exempelvis som inneboende hos någon annan. Reger- ingen bedömer dock att den risken inte är så stor att det påverkar förslagens effektivitet. Några remissinstanser, bland andra Hyresgästföreningen, har synpunkter på att förslagen enbart tar sikte på hyresrätter och inte på andra boende- former som bostadsrätter och villor, trots att det finns problem med brotts- lighet även där. Sveriges Kommuner och Regioner anser att det även bör övervägas hur tryggheten för andra boendeformer kan stärkas. Stockholms universitet anser att motsvarande regelskärpningar för bostadsrätter bör övervägas och HSB Riksförbund föreslår att det tillsätts en utredning om det. Regeringen delar bilden av att problemen med brottslighet som kan kopplas till bostäder inte är isolerade till hyresrätter, utan att de före- kommer även beträffande andra boendeformer. Som framgår ovan är ande- 27 Prop. 2023/24:112 len som känner sig otrygga i sitt bostadsområde större hos dem som bor i hyreslägenheter än i andra boendeformer. Regeringen anser därför att det är särskilt angeläget att vidta åtgärder på detta område. De regler om förverkande som gäller för bostadsrätter liknar visserligen reglerna för hyresrätter. Det finns dock skillnader som behöver beaktas vid överväg- ande av om motsvarande regler bör införas för bostadsrätter. Under alla förhållanden finns det inte någon möjlighet att behandla dessa frågor inom ramen för detta lagstiftningsärende. Det är dock givetvis angeläget att det på andra områden vidtas kraftfulla åtgärder mot brottslighet i eller i närheten av bostäder, oavsett boendeform. En rimlig avvägning måste göras mellan de olika intressen som finns I denna proposition föreslår regeringen bland annat att det ska bli lättare att säga upp ett hyresavtal om hyresgästen, eller någon som hyresgästen ansvarar för, har gjort sig skyldig till brott som skapar otrygghet för andra boende (avsnitt 4.3 och 4.4), och i fall där lägenheten används för allvarlig eller omfattande brottslighet (avsnitt 4.5). Flera remissinstanser framhåller risken för att barn eller andra personer som tillhör hyresgästens hushåll förlorar sin bostad, trots att de själva inte har gjort sig skyldiga till något åsidosättande. Bland dessa finns Sveriges Kommuner och Regioner och ett antal kommuner, några myndigheter som till exempel Barnombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter och Socialstyrelsen, samt Famna, Hyresgästföreningen och Rädda Barnen. Det anses vara särskilt problematiskt i fall där ett hyresavtal ska upphöra på grund av att hyresgästen har brustit i sitt ansvar att se till att ett barn i hushållet inte begår brott. Det framhålls att en vräkning ofta leder till att en familj hamnar i en otrygg bostadssituation och att det är svårt för dessa att komma tillbaka till bostadsmarknaden igen, vilket har en rad negativa konsekvenser särskilt för barn. Några av de angivna remissinstanserna och Linköpings universitet ifrågasätter om förslagen är förenliga med bestäm- melserna i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Hyresgästens besittningsskydd är en grundläggande del av det hyres- rättsliga regelverket. Både bostadshyresgäster och lokalhyresgäster behöver skyddas mot obefogade uppsägningar. När det gäller bostadshyresgäster ska hänsyn tas till artikel 8 i Europakonventionen om den enskildes rätt till respekt för sitt hem. Det innebär att det krävs starka skäl för att någon ska fråntas sin bostad. För att ett hyresavtal ska upphöra måste det stå i rimlig proportion till de intressen som hyresgästen har åsidosatt. Utgångspunkten för regeringens förslag är att den enskilda hyresgästens besittningsskydd måste vägas mot övriga boendes och fastighetsägares intressen. Det kan inte accepteras att ett fåtal personer genom att begå brott skapar otrygghet i ett helt bostadsområde. Enligt regeringens mening behöver intresset av en trygg och säker boendemiljö hos det stora flertal som sköter sig få ett större genomslag i lagstiftningen. Utgångspunkten bör vara att detta intresse väger tyngre än intresset av att få behålla sin bostad hos en enskild hyresgäst som genom sitt agerande skapar otrygghet för andra boende. Det finns också skäl att tillmäta fastighetsägarens 28 intresse av att kunna bedriva sin verksamhet under trygga förhållanden en Prop. 2023/24:112 ökad betydelse. Regeringen anser vidare att det är rimligt att hyresgästen har ett ansvar för andra personer som bor eller vistas i lägenheten. Det är en viktig utgångspunkt redan enligt dagens regelverk. Det kommer till uttryck bland annat genom att hyresgästen har ett ansvar att hålla noggrann tillsyn över att andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte utsätter grannarna för störningar och iakttar det som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten (24 och 25 §§ hyreslagen). Vidare kan hyres- rätten förverkas på grund av att någon av de personer som hyresgästen ansvarar för använder lägenheten för brottslig verksamhet (42 § första stycket 12 hyreslagen). Enligt regeringens mening bör motsvarande utgångspunkter gälla i fråga om hyresgästens ansvar, i de situationer som förslagen om utökade möjlig- heter till uppsägning tar sikte på. Det är rimligt att kräva att en hyresgäst vidtar åtgärder för att förhindra att andra personer som bor eller vistas i lägenheten agerar på ett sätt som skapar otrygghet i ett område. Det gäller också fall där den som gör sig skyldig till ett sådant agerande är ett under- årigt barn. Det stämmer överens med hur tillsynsansvaret är utformat i dag. Regeringens överväganden i dessa frågor behandlas närmare i avsnitt 4.4. När ett hyresavtal ska upphöra innebär det i vissa fall att andra personer som bor tillsammans med hyresgästen drabbas genom att de blir av med sin bostad, trots att de inte själva gjort sig skyldiga till något åsidosättande. Om den som drabbas är ett barn ska bestämmelserna i barnkonventionen beaktas. Barnkonventionen gäller numera som svensk lag, se lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. En av konventionens grundprinciper är att vad som bedöms vara barnets bästa ska beaktas i första hand vid alla åtgärder som rör barn (artikel 3). En viktig del i sammanhanget är barnets möjlighet att få växa upp i en trygg och stabil hemmiljö, ett grundläggande behov som kommer till uttryck i flera artiklar i konventionen (se till exempel artiklarna 6 och 27). Det förhållandet att särskild hänsyn ska tas till barnets bästa innebär dock inte att detta alltid blir utslagsgivande för bedömningen. Konventionen medger att en intresseavvägning görs där barnets intressen balanseras mot andra intressen. Barnets bästa ska vid denna bedömning, när olika in- tressen vägs mot varandra, väga tungt men är alltså inte ensamt utslags- givande (se prop. 2017/18:186 s. 96). Det innebär att ett hyresavtal kan upphöra när hyresgästen allvarligt har åsidosatt sina förpliktelser enligt avtalet, utan att det står i strid med barnkonventionen. Det gäller redan i dag när hyresgästen gjort sig skyldig till ett allvarligt kontraktsbrott exempelvis genom att inte betala hyran eller störa sina grannar. Barnombudsmannen framhåller att det finns en risk för att barns situa- tion och barns bästa inte får tillräckligt genomslag i bedömningar och motiveringar i hyresmål. Myndigheten pekar på att barnkonventionens bestämmelser hittills har fått ett begränsat genomslag i rättstillämpningen i sådana mål. Regeringen bedömer att förslagen om utökade möjligheter till uppsäg- ning ger utrymme för domstolen eller hyresnämnden att i det enskilda fallet göra en prövningav om det åsidosättande som hyresgästen har gjort sig skyldig till är så allvarligt att det är proportionerligt att hyresavtalet upphör. Det finns också utrymme för att beakta intresset av skydd för sin 29 Prop. 2023/24:112 hemmiljö hos barn som har sin bostad i lägenheten. Det är viktigt att dom- stolarna och hyresnämnderna i det enskilda fallet gör en sådan bedömning och väger in vilka konsekvenser ett hyresavtals upphörande kan få för ett barn. Att barnets intresse av skydd för sin hemmiljö ska ges en självständig betydelse vid prövningen bör medföra att det finns ett utrymme för att, i fall där ett barn berörs, kräva att det kontraktsbrott som hyresgästen har gjort sig skyldig till ska vara något allvarligare än annars för att hyres- avtalet ska upphöra (jfr NJA 2021 s. 1065). Det hindrar inte att fastighets- ägarens och övriga boendes intressen, när hyresgästen har agerat på ett sätt som allvarligt har bidragit till otrygghet i ett område, kan väga så tungt att det kan anses proportionerligt att hyresavtalet ska upphöra. I det samman- hanget ska beaktas att många av dem som drabbas av otrygghet på grund av den brottslighet som förekommer i vissa områden är barn. Även dessa barn har rätt till en trygg hemmiljö. Kronofogdemyndigheten påpekar att det vid prövningen av en ansökan om avhysning enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning inte görs någon materiell prövning och att det då saknas utrymme att göra bedömningar och intresseavvägningar i enskilda fall. Det finns inte heller något utrymme för det vid en prövning av verkställighet av en avhysning. De synpunkter som framförs av Kronofogdemyndigheten gör sig gällan- de även i mål om avhysning där hyresvärden åberopar någon annan grund för att hyresrätten är förverkad än de som omfattas av regeringens förslag. Även mål som rör exempelvis störningar i boendet kan innefatta kompli- cerade bedömningar och förutsätta intresseavvägningar enligt barnkon- ventionen och Europakonventionen, som inte kan göras i samma utsträck- ning i processen hos Kronofogdemyndigheten. Det förhållandet att det i den processen finns ett begränsat utrymme för att göra bedömningar i det enskilda fallet, innebär enligt regeringens mening inte att den föreslagna regleringen står i strid med bestämmelserna i barnkonventionen eller Europakonventionen. En hyresgäst som motsätter sig en uppsägning har rätt att få saken prövad av domstol där det finns utrymme för att göra de intresseavvägningar som förutsätts. Det kan också antas att ärenden av den typ som är aktuella här, som ofta innefattar mer komplicerade bedöm- ningar än sådana som aktualiseras i exempelvis mål om bristande hyres- betalning, i större utsträckning kommer att hanteras i domstol. Som framhålls av flera remissinstanser kan en vräkning medföra en rad negativa konsekvenser, inte minst för barn. Även om det i vissa fall där hyresgästen har gjort sig skyldig till ett allvarligt kontraktsbrott behöver finnas möjlighet för hyresvärden att säga upp ett hyresavtal, är det samti- digt angeläget att motverka hemlöshet generellt och särskilt vräkningar av barn. För det krävs långsiktiga åtgärder på flera nivåer och inom flera politikområden. Regeringen har en nationell hemlöshetsstrategi för 2022– 2026 och det pågår ett antal uppdrag med koppling till strategin. Krono- fogdemyndigheten har bland annat i uppdrag att verka för att ett avhys- ningsförebyggande samarbete etableras med socialtjänst och hyresvärdar i samtliga kommuner. Arbetet ska särskilt inriktas mot att förebygga avhysningar som berör barn. Länsstyrelserna har även i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete att motverka hemlöshet. Vidare har Social- 30 styrelsen i uppdrag att ta fram en vägledning för att stödja kommunerna och stärka det uppsökande arbete som är riktat till vuxna som är eller Prop. 2023/24:112 riskerar att bli hemlösa och kan ha behov av stöd från socialtjänsten. Många fastighetsägare arbetar också för att i så stor utsträckning som möjligt undvika vräkningar, särskilt i fall där barn berörs, vilket framhålls av bland annat MKB Fastighets AB. Ytterst behöver dock hyresvärden ha möjlighet att säga upp hyresavtalet i fall där hyresgästen allvarligt har åsidosatt sina förpliktelser enligt avtalet. Det är angeläget att fastighetsägare som arbetar aktivt med frågor om trygghet får tillgodoräkna sig detta vid hyressättningen Genom att utöka möjligheterna att säga upp ett hyresavtal får fastighets- ägare bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt och effektivt med frågor om trygghet. Det kan bidra till en ökad trygghet i bostadsområden, särskilt i utsatta områden. Utredningen anser att fastighetsägare som arbetar aktivt med trygghetsfrågor bör få tillgodoräkna sig detta vid hyressättningen. Utredningen anser dock inte att frågan om hur detta arbete ska beaktas vid hyressättningen behöver regleras i lag, utan det bör överlämnas åt hyres- marknadens parter att hantera vid förhandlingar. Flera remissinstanser, däribland Sveriges Allmännytta, Eskilstuna Kom- munfastigheter AB, Malmö kommun, MKB Fastighets AB, Länsstyrelsen i Östergötlands län och Sveriges förenade studentkårer, instämmer i utred- ningens bedömning och framhåller bland annat att det ger fastighetsägare goda incitament att arbeta aktivt med frågor om trygghet. Borlänge kommun, Famna och Länsstyrelsen i Stockholms län motsätter sig att fastighetsägaren ska få tillgodoräkna sig trygghetsskapande arbete i hyressättningen, eftersom det riskerar att drabba personer i utsatta områd- en som ofta har sämre ekonomiska förutsättningar a