Konstitutionell rätt Föreläsningar Anteckningar PDF

1 Konstitutionell rätt Introduktion till konstitutionell rätt............................................................................................ 7 Block 1 Riksdag och regering.................................................................................................... 8 Innehåll...

1 Konstitutionell rätt Introduktion till konstitutionell rätt............................................................................................ 7 Block 1 Riksdag och regering.................................................................................................... 8 Innehåll.................................................................................................................................... 8 Allmänt om grundlagarna.........................................................................................................8 Grunderna för statsskicket kap. 1 RF...................................................................................... 9 RF 1 kap 1§ 1 st.................................................................................................................9 RF 1 kap 1§ 2 st...............................................................................................................10 RF 1 kap 1§ 3 st - Den offentliga makten utövas under lagarna......................................10 Grunderna statsskicket - kap 1. RF 4 - 10§..................................................................... 11 Riksdagens arbete.................................................................................................................12 - Riksdagens funktion, RF 1:4 2 st...................................................................................12 Riksmöte.......................................................................................................................... 12 Talmannen....................................................................................................................... 12 Ett ärendes gång i riksdagen................................................................................................. 13 1. Initiativ..........................................................................................................................14 2. Utskottsberedning........................................................................................................ 14 3. Avgörande....................................................................................................................16 Riksdagens organ och nämnder............................................................................................17 Statschefen............................................................................................................................18 Snabbt uppslagslexikon till alla paragrafer...................................................................... 19 Regering - regeringsbildande................................................................................................ 20 Regeringen - regeringens arbete RF 7 kap..................................................................... 21 Ett ärendes gång i regeringen..........................................................................................21 Sammanfattat:..................................................................................................................23 Den konstitutionella kontrollen......................................................................................... 24 Regering är ansvarig inför riksdagen RF 1.6................................................................... 24 KU:s granskningsverksamhet RF 13.1 (konstitutionsutskottet)....................................... 24 Misstroendeförklaring.......................................................................................................25 Sammanfattat §§..............................................................................................................26 Riksdagsledamöternas rättsliga ställning.............................................................................. 26 Immunitetskydd “för yttranden och gärningar under utövande av uppdraget” RF 4.12 1 st: 27 Immunitetsskydd för brott utanför uppdraget, RF 4:12 2 st:.............................................27 Riksdagsvalet........................................................................................................................ 28 Allmänt............................................................................................................................. 28  2 Riksdagsvalet – när ska det hållas?................................................................................ 28 Riksdagsvalet – vem administrerar?................................................................................29 Rösträtt............................................................................................................................ 29 Valbarhet och partierna..........................................................................................................30 Genomförandet av valet i praktiken....................................................................................... 30 Mandatfördelningen i riksdagen.............................................................................................31 Valet - vad händer om något går fel?/ Överklagandet........................................................... 32 Folkomröstning...................................................................................................................... 33 Beslutande folkomröstning, RF 8:16................................................................................34 Normgivningsmakten enligt regeringsformen........................................................................34 Innehåll.................................................................................................................................. 34 Normhierarki i de olika ordningarna.......................................................................................35 Begrepp................................................................................................................................. 36 2. Riksdagens primärområde (Det primära lagområdet)....................................................... 37 8 kap. 2 § 2 st RF:................................................................................................................. 38 Det fakultativa lagområdet..................................................................................................... 39 Blankettstraffstadgande................................................................................................... 40 Skatt.......................................................................................................................................40 Skatter och avgifter tabell...................................................................................................... 41 Underställning........................................................................................................................42 Ökad normgivningskompetens.............................................................................................. 43 2 b. Det obligatoriska lagområdet.......................................................................................... 43 Regeringens primärområde................................................................................................... 43 Förvaltningsmyndigheters normgivningskompetens..............................................................44 Komparativ konstitutionell rätt.................................................................................................45 Sverige...................................................................................................................................46 USA....................................................................................................................................... 47 Grundlag och statsskick...................................................................................................47 Lagstiftande makt.............................................................................................................47 Tyskland.................................................................................................................................50 Frankrike................................................................................................................................53 Storbritannien........................................................................................................................ 55 Dammark............................................................................................................................... 58 Norge..................................................................................................................................... 60 Finland................................................................................................................................... 61 Block 2 EU 1 - Struktur och institutioner.................................................................................64 EU:s pionjärer.................................................................................................................. 64 EU:s nyckelhändelser...................................................................................................... 65 EU:s befogenheter........................................................................................................... 66  3 Fördragen........................................................................................................................ 66 Två huvudfördrag:............................................................................................................67 Viktiga EU-rättsliga principer............................................................................................68 Demokratiska principer.................................................................................................... 68 EU:s demokratiska värden...............................................................................................69 EU:mål............................................................................................................................. 69 Primärrätt - fördrag och stadga........................................................................................ 69 Vad kan EU lagstifta om?.................................................................................................70 EU:s befogenheter........................................................................................................... 71 Två viktiga lagstiftning principer.......................................................................................73 EU:s befogenheter........................................................................................................... 73 EU:s institutioner....................................................................................................................74 Kommissionen 1.................................................................................................................... 76 Europaparlamentet.......................................................................................................... 77 Rådet (minsiterrådet)....................................................................................................... 78 Europeiska rådet..............................................................................................................80 Organisation:......................................................................................................................... 80 Artikel 288 FEUF - rättsakter........................................................................................... 81 De fyra typerna av EU-lagstiftning:........................................................................................ 81 Två viktiga principer...............................................................................................................82 EU rättens företräde.........................................................................................................82 Direkt effekt......................................................................................................................82 EU lagstiftningsprocess................................................................................................... 83 Kommissionen – förslagsmonopol:........................................................................................83 Ordinarie lagstiftningsförfarandet.....................................................................................84 Lagstiftningsförfaranden:....................................................................................................... 84 Kvalificerad majoritet i Rådet........................................................................................... 85 Regler för kvalificerad majoritet:............................................................................................ 85 Lagstiftningsförfarandet................................................................................................... 85 Det ordinarie förfarandet.................................................................................................. 85 Det ordinarie lagstiftningsförfarandet:....................................................................................86 Särskilda förfaranden.......................................................................................................86 Delegation........................................................................................................................86 EU-domstolen.................................................................................................................. 87 Viktiga typer av mål:...............................................................................................................87 En unik institution:..................................................................................................................88 Ogiltighetstalan................................................................................................................ 88 EU-domstolens tre huvudsakliga funktioner:................................................................... 88 Fördragsbrottstalan..........................................................................................................89 Vad händer vid en fällande dom? (art. 260.1 FEUF):............................................................ 89 Förhandsavgöranden.......................................................................................................89  4 EU II: Företräde och rättigheter................................................................................................90 3. Skyddet för mänskliga rättigheter i EU (Stadgan och lite till).............................................91 1. EU-rättens rättskällor......................................................................................................... 91 Rättskällor - primärrätt........................................................................................................... 91 Artikel 288 FEUF – Rättsakter............................................................................................... 92 Rättskällor - sekundärrätt.......................................................................................................93 Rättskällor i EU-rätten – direktiv............................................................................................ 94 2. EU-rättens genomföra i medlemsstaterna......................................................................... 94 EU-rättens verkan: Vad är problemet?.................................................................................. 95 Direkt effekt 1.........................................................................................................................96 - Mål 26/62 Van Gend en Loos........................................................................................ 96 Vad betyder direkt effekt:................................................................................................. 96 Direkt effekt – villkor.........................................................................................................96 Direkt effekt –vertikal/horisontell...................................................................................... 97 Horisontell direkt effekt – exempel...................................................................................98 Mål 43/75 Defrenne................................................................................................... 98 Direkt effekt – rättsakter...................................................................................................98 Indirekt effekt (även kallat EU-konform tolkning)................................................................... 99 Vad är problemet?..........................................................................................................100 Företrädsprincipen 1...................................................................................................... 100 Mål 6/64 Costa mot ENEL....................................................................................... 100 Mål 11/70 Internationale Handelsgessellschaft..............................................................100 Mål 106/77 Simmenthal................................................................................................. 101 Sammanfattningsvis.......................................................................................................101 Enskildas rätt till skadestånd 1............................................................................................ 101 Mål Francovich C-6 och 9/90 Francovich och Bonifaci..................................................101 Francovich-principen........................................................................................................... 102 Mål C-224/01 Köbler...................................................................................................... 102 Mål C-46 och 48/93 Brasserie du pêcheur och Factortame III...................................... 103 Skyddet för mänskliga rättigheter i EU................................................................................ 103 EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna...........................................................103 Skydd för grundläggande rättigheter..............................................................................104 Stadgan............................................................................................................................... 104 EU 3 - Fri rörlighet................................................................................................................... 105 Den inre marknaden............................................................................................................ 105 Utveckling...................................................................................................................... 107 Harmonisering................................................................................................................107 Positiv harmonisering.....................................................................................................108 Negativ harmonisering................................................................................................... 108 Fri rörlighet av varor.......................................................................................................109 Regelverk.......................................................................................................................109  5 Förbud mot tullar och avgifter med motsvarande verkan.....................................................110 Fiskala hinder – Tullunionen 1....................................................................................... 110 Avgifter med mostvarande verkan................................................................................. 110 Fiskala hinder – Punktskatter......................................................................................... 111 EU:s standarder................................................................................................................... 111 EU:s standarder – dubbelt syfte...........................................................................................112 EU regler när inga standarder........................................................................................112 Sammanfattning:............................................................................................................ 113 Förbud mot Kvantitativa restriktioner och ÅMV....................................................................113 ÅMV – Mål 8/74 Dassonville.......................................................................................... 113 ÅMV – Mål 120/78 Cassis de Dijon................................................................................114 EU regelverk........................................................................................................................ 115 Undantag – Artikel 36 FEUF.......................................................................................... 115 Artikel 114 FEUF............................................................................................................ 116 Sammanfattningsvis.......................................................................................................116 Block 3 - Fri- och rättigheter I: Framväxten av rättigheter...................................................118 Grundlagarna....................................................................................................................... 118 Grundläggande rättigheter................................................................................................... 119 Rättigheter............................................................................................................................119 Hur uppstod rättigheter över huvudtaget?........................................................................... 119 Grekland 350 f.Kr........................................................................................................... 119 Aristoteles.................................................................................................................119 600 f.kr Drakon........................................................................................................ 120 Solon........................................................................................................................120 Kleisthenes.............................................................................................................. 120 Rom......................................................................................................................... 120 Medeltiden - England............................................................................................... 121 USA................................................................................................................................122 FN.................................................................................................................................. 123 Sverige...........................................................................................................................124 Fri- och rättigheter 2 RF kap 2................................................................................................125 Opinionsfriheter................................................................................................................... 126 1 §.................................................................................................................................. 126 De europeiska rättsordningarna och Europakonventionen..................................................133 Europakonventionen...................................................................................................... 133 Europarådet och Europakonventionen.......................................................................... 133 Viktiga aspekter av Europakonventionen.......................................................................134  6 Rättigheter och undantag...............................................................................................134 Klagomål till Europadomstolen...................................................................................... 134 Svensk rätt och Europakonventionen............................................................................ 134 Prejudikat och rättsliga principer..............................................................................134 Två principer inom straffrätten: Förverkligandeprincipen och skyddsbegränsning.............. 134 EU:s institutioner och beslutsfattande................................................................................. 135 EU:s tre huvudinstitutioner.............................................................................................135 Beslutsprocessen...........................................................................................................135 Prejudikat och Europakonventionens roll i svensk rätt........................................................ 135 Sammanfattning av Europakonventionens betydelse..........................................................135 Block 4: Tryckfrihet 1: Offentlighetsprincipen och TF:s tillämplighet................................137 Offentlighetsprincipen:......................................................................................................... 137 Skäl mot offentlighet...................................................................................................... 137 TF Kap. 2............................................................................................................................. 138 ”Konventionella” och tekniska upptagningar.................................................................. 138 Förvaras hos myndighet Myndighet:..............................................................................139 Inkommen eller upprättad.............................................................................................. 139 Specialbestämmelser.......................................................................................................... 140 Sekretess.............................................................................................................................141 SKILLNAD MELLAN OFFENTLIGA HANDLINGAR OCH ALLMÄNNA HANDLINGAR......141 Utgångspunkter för OSL...................................................................................................... 141 Exempel på sekretessbestämmelser............................................................................. 142 Lusläs varje sekretessbestämmelse....................................................................................143 Tryckfrihetsrätt..................................................................................................................... 143 Tillämpningsområde: innehåll........................................................................................ 144 När är TF tillämplig?............................................................................................................ 144 Uttryckliga undantag i 1:11–14 TF (delegationsregler).................................................. 144 Sammanfattat Begränsningar i form och innehåll:......................................................... 144 Tillämpningsområde: form............................................................................................. 145 Sammanfattat form........................................................................................................ 145 Periodisk / icke-periodisk..................................................................................................... 146 Tryckfrihet II: Straffansvar och process................................................................................ 147 Garantier för tryckfrihet före publicering.............................................................................. 147 Garantier för tryckfrihet efter publicering............................................................................. 147 Olika slags brott i TF............................................................................................................147 Tryckfrihetsbrott............................................................................................................. 147 Straff för tryckfrihetsbrott..........................................................................................149 Ansvarig för tryckfrihetsbrott.................................................................................... 150 Ansvarskedja........................................................................................................... 150  7 Periodiska skrifter.................................................................................................... 150 Icke-periodiska skrifter............................................................................................. 151 14 § Uppsåt presumeras..........................................................................................151 Meddelarskydd.................................................................................................................... 151 Meddelarbrott, anskaffarbrott...............................................................................................152 Sammanfattat.................................................................................................................153 Kvalificerad sekretess.................................................................................................... 153 Sammanfattning brott i TF............................................................................................. 154 Åtal – 9 kap. TF................................................................................................................... 154 TF 3........................................................................................................................................... 155 TF 10 kap. – möjligheter till tvångsmedel............................................................................ 155 11 kap. TF – skadestånd..................................................................................................... 155 12 kap. TF – rättegång........................................................................................................ 156 Juryns roll.......................................................................................................................156 MALL FÖR HUR MAN LÖSER TRYCKFRIHETSFRÅGOR................................................ 157 YGL............................................................................................................................................157 Tillämpningsområde.............................................................................................................158 Medietyp Program: när ett program kvalar in i YGL (3 regler).............................................158 Undantag....................................................................................................................... 159 Medietyp databaser (skyddas också av YGL)..................................................................... 159 Medietyp upptagningar tekniska upptagningar.............................................................. 160 Garantier för yttrandefrihet...................................................................................................161 Olika slags brott i YGL......................................................................................................... 161 Yttrandefrihetsbrott........................................................................................................ 161 Meddelarbrott.................................................................................................................162 Övriga brott.................................................................................................................... 162 Ansvar för yttrandefrihetsbrott 6 kap YGL......................................................................162 Meddelarskydd.................................................................................................................... 163 Sammanfattning brott i YGL...........................................................................................164 Grundlagarna - en historisk bakgrund....................................................................................... 166 Repetition och genomgång av ex-tenta.................................................................................172 Genomgång av omtenta VT24.............................................................................................172 Introduktion till konstitutionell rätt 21 / 10 Innehåll Hur kommer rättsregler till?  8 Förhållande mellan medborgare och staten Förhållandet mellan staten och juridiken - Val, riksdag och regering: hur viljan styr i riksdagen? Hur ska vi genomföra ett val? - EU-rätt, vi flyttar upp dessa frågor ett steg, vi medborgare är med och bestämmer - Fri - och rättigheter, begränsningar av folkviljan, - Tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen Block 1 Riksdag och regering 22 / 10 Innehåll - Vad betyder / innehåller konstitutionell rätt - Allmänt om grundlagarna - Grunderna för det svenska statsskicket - Riksdagens arbete - Ett (lagstiftnings-) ärendes gång i riksdagen - Riksdagens olika organ och nämnder - Statschefen - Regeringen - Regeringsbildningen - Regerings arbete - Ett (laggstiftnings-) ärendes gång i regeringen - Den konstitutionella kontrollen - Riksdagsledamots rättsliga ställning - Val - Folkomröstning - Kommunal självstyrelse Allmänt om grundlagarna - Regeringsformen RF - RO (Riksdagsordningen) (RF 8:17) - Successionsordningen SO Regleras av den som sitter på den svenska tronen - Tryckfrihetsförordningen TF Reglerar offentlighetsprincipen, rätten att ta del av offentliga handlingar  9 - Yttrandefrihetsgrundlagen YGL Reglerar friheten i radio, video, knuten till viss teknik Grundlagsstatus följer av RF 1:3: - ”Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är rikets grundlagar.” Beslutsformen är gemensam, se RF 8:14: - Två samständiga riksdagsbeslut med enkel majoritet, med val mellan. Ärendet måste ha tagits upp 9 månader innan valet. Om förslaget stöds av en majoritet blir det vilande, riksdagsval återkommer och ytterligare en röstning sker. - Grundlagarna tar tid att ändra och syftet bakom det är att det ska finnas tid för debatt samt att de ska ha en viss stabilitet över tid, så att de kan sätta ramarna för politiskt beslutsfattande. - Grundläggande idén är också att folkets vilja såsom den framträder i riksdagen inte ska bli uppbunden av stel juridik, utan att ledamöterna ska kunna bestämma och ändra såsom de tycker är nödvändigt. Ett exempel på detta är att man inte ville att det skulle finnas lagar som inte gäller i verkligheten, och därför är motsägelsefulla. Exempel på det är att det inte ska stå fortfarande att det är konungen som styr landet (från 1810). - Jmf med USA – där anses inte grundlagar/konstitutionen kunna ändras. Däremot kan tillägg, amendements skrivas som senare kan upphävas. Riksdagsordningen RO (RF 8:17) - Hade ställning som grundlag men har det inte längre. Finns speciella regler om den här i regeringsformen. Ändras på liknande sätt som andra grundlagar. Typiska drag för en grundlag är att legitimiteten för andra regler går att härleda hit. Grundlagar är svåra att ändra och har ett starkare symbolvärde än vanliga lagar. Grundlagarna ska vara stabila så att den kan sätta ramar för beslutsfattandet Grunderna för statsskicket kap. 1 RF - Maktdelning / funktionsfördelning - Folksuveränitet - Representativ demokrati - Parlamentarism (Parlamentarism innebär att regeringen är ansvarig inför riksdagen, och att regeringen måste ha stöd för sin politik där.) - Lokalt självbestämmande - Legalitetspricnipen  10 RF 1 kap 1§ 1 st - All offentlig makt (= stater och kommuner bland annat) i Sverige utgår från folket. Sverige är alltså en indirekt demokrati. Riksdagen är folkets företrädare - Den utgår från folket men utövas inte av folket såsom i en direkt demokrati. RF 1 kap 1§ 2 st - Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. - Kommunal självstyrelse, Väljarna utser de i det direkta valet , Riksdagen sätter ramarna för denna självstyrelse - Med lagarna menas allt som följer in under erkänningsregeln - För att rösträtten ska kunna fylla sin funktion och röstningen ge uttryck åt väljarnas politiska önskemål, är en fri åsiktsbildning en förutsättning. - Åsiktsfriheten garanteras genom yttrandefriheten och de övriga medborgerliga rättigheter som fastslås i RF 2 kap. 1-3 §§. Särskilt skydd ger TF och YGL. - Den makt som finns hos folket är den allmänna och lika rösträtten. RF 1 kap 1§ 3 st - Den offentliga makten utövas under lagarna. - Legalitetsprincipen/ lagbundenhetens princip. - Lagarna syftar på lagordningen i stort – rule of recognition - Det gäller för alla statliga och kommunala organ. Riksdagen är bunden av lagarna de stiftar och regeringen är bunden av sina egna förordningar. - Uttryckligt grundlagsstöd krävs för avsteg från legalitetsprincipen (RF 11 kap. 13 § om rensning och återställande av försutten tid, 12 kap. 8 § om dispens och 9 § om nåd). Parlamentariskt statsskick Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) (1 kap 6§) som utses genom allmänna och regelbundna val. Parlamentet har den övergripande lagstiftande beslutsrätten över styret. Men landet styrs av en regering som utses av parlamentet efter varje val (riksdagsval). Parlamentarismens två principer är: den styrande makten ska tillkomma regeringen och inte statschefen & regeringens maktställning ska vila på folkrepresentationens förtroende. Målsättningsstadgande i RF 1:2 (dessa är inte bindande) - Lika värde, frihet och värdighet - Välfärd i olika mening: arbete, bostad mm - Hållbar utveckling - Demokratins ideer  11 - Privatliv - Delaktighet, jämlikhet, motverka diskriminerng - Samiska folkets möjligheter att behålla sin kultur och språk - Bindande fri- och rättighetsskydd → 2 kap RF (dessa är bindande) Grunderna statsskicket - kap 1. RF 4 - 10§ Vem representerar folket? Riksdagen Detta grundas på att riksdagen är direkta val Riksdagen som folkets främsta företrädare och beslutar om skatter och lagstiftning, RF 1:4 → 3 och 4 kap. - Demokratin är alltså indirekt. - Innebär att riksdagen fattar sina beslut på svenska folkets vägnar samt att de har ensamrätt att företräda svenska folket, vilket innebär att de ställer sig avvisande till ett korporativt statsskick. Riksdagen granskar också landets styrelse och förvaltning, RF 1:4 → 13 kap - När riksdagen nämns först är detta ett uttryck för att den betraktas som det främsta statsorganet. I 4 § fastslås att riksdagen är folkets främsta företrädare, och vidare anges 7 dess viktigaste uppgifter: att stifta lag, besluta om skatt till staten, bestämma hur statens medel ska användas samt granska rikets styrelse och förvaltning. Statschefen roll. RF 1:5 → 5 kap - Det är inte riksdagens som styr landet, det är regeringen Regeringen styr landet RF 1:6 k→ 6 och 7 kap Kommunera RF 1:7 → 14 kap. Domstolar och förvaltningsmyndigheter RF 1:8 → 11 och 12 kap - Myndigheter: De statliga och kommunala organen delas in i två huvudkategorier: å ena sidan beslutande politiska församlingar (riksdagen och regeringen), å andra sidan myndigheter. Bland myndigheterna intar regeringen en särställning som utövare av riksstyrelsen. Övriga myndigheter delas in i domstolar och förvaltningsmyndigheter. Objektivitetsprincipen RF 1:9 - hovrätten, skatteverket olika nämnder ska behandla alla lika, de ska vara objektiva. De som utgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet iaktta saklighet och opartiskhet. - Syfte: att de offentliga organens handlingsfrihet inte utnyttjas på ett godtyckligt sätt.  12 - Denna lag riktar sig främst till domstolar samt kommunala och sttaliga förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör förvaltningsuppgifter. För riksdagen och regeringen (den statliga normgivningen) gäller istället de ramar som ställs upp och vissa diskrimineringsförbud i RF kap. 2. Vårt rättssystem “hänger ihop” med omvärlden, RF 1: 10 → 10 kap - Det svenska rättssystem hänger ihop med världen, tex EU, om Sverige vill lämna EU krävs det en grundlagsändring Riksdagens arbete - Riksdagens funktion, RF 1:4 2 st ” Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning.” - RF 3 kap. 1 §, 3 kap 2 §: Där stadgas att riksdagen ska utses genom fria, hemliga och direkta val, där röstning sker på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst. Riksdagen kan bestå av en kammare med 349 ledamöter, för vilka ska finnas ersättare. RF och RO (huvudbestämmelser, tilläggsbestämmelser, RF 8:17) Riksmöte - Riksdagens sammansättning efter ett val - ett ”verksamhetsår”. - Riksmötet inleds, RF 3:10, RO 3:2-3 - Finns detaljerade bestämmelser om när det ska ske och hur det ska gå till. Till exempel: - Sker senast 15 dagar efter valdagen - Dock tidigast 4 dagar efter valresultatets kungörande - Ska inledas kl. 11 - Händelseförlopp: 1. Valprövningsnämndens berättelse om granskning av bevis om val av ledamöter och ersättare föredras 2. Ledamöterna ropas upp 3. Talman och dess vice talmän väljs 4. Valberedning väljs  13 Talmannen - Talmannen leder sammanträdena, måste frånträda sitt uppdrag som riksdagsledamot, fär ej yttra sig i sakfrågor RF 4:13 och RO 6:3, 6 Talmannen: - Utses och kan ej avsättas - Representanten för riksdagen utåt – ädelt och aktat uppdrag. Folkets främsta företrädare. - Talmannen ska vara opartisk - Det är riksdagen som väljer sin talman - Talmannen gäller för en valperiod - Riksdagen kan neka att talmannen avgår - Talman utses och kan ej avsättas RF 4:2, 13 och RO 12:4 Riksdagen inom sig utser talmannen. Valet av talman gäller för en valperiod och sker vid det första sammanträdet för verksamhetsåret – öppnandet av riksmötet. - Rätten att yttra sig, jävs- och ordningsregler, RF 4:6 → RO 6:16, 19 och 21 Måste hålla sig till sak och får inte använda personligen förolämpande uttryck. Upp till talmannen att bestämma vad detta är. 21§ - reglering kring i hur länge man får prata, rätt till minst 4 min i varje fråga. - Riksdagsledamöter ska ha ett vårdat språk, inte säga förolämpande uttryck - Tid för anförandena - Varje riksdagsledamot ska kunna prata iallafall i 4 minuter - Riksdags kammarna är offentliga, - Offentlighet , RF 4:9 → RO 6:7 (den bestämmelsen öppnar upp för 6:7) Man kan också ha detta under stängda dörrar för en RO bestämmelse, RO Riksdagens sammanträder ska vara offentliga men kan hållas bakom stängda dörrar med stöd av RO 6:7 t.ex med hänsyn till rikets säkerhet - ”Sammanträden i kammaren är offentliga. Ett sammanträde får dock hållas inom stängda dörrar enligt bestämmelser i riksdagsordningen.” - Offentlighetsprincipen är huvudregeln. - Eftersom offentligheten finns i RF så är det svårare att avskaffa. RO: sammanträdet får hållas bakom stängda dörrar vid säkerhetspolitiska skäl eller risk för rikets säkerhet. RO ändras på samma sätt som en grundlag eller genom riksdagens beslut där ¾ av riksdagsledamöter röster för och en till person som är med RO: huvudbestämmelser och tilläggsbestämmelser En allmän bestämmelse i RF finns oftast detaljerat beskrivet i RO  14 Huvudbestämmelser är det som står och tilläggen är det som de uttrycker Ett ärendes gång i riksdagen 1. Initiativ → 2. Utskottsberedning → 3. Avgörande Ett ärende måste väckas, de kan väckas genom att regeringen lämnar förslag till riksdagen genom proposition även genom 4:4 Enskilda riksdagsledamöter kan väcka motion, väldigt vanligt att enskilda riksdagsledamöter väcker motioner, men ovanligt att de går igenom Dessa motioner får väckas under den allmänna motionstiden Man kan förlänga denna tiden genom 9:11 Riksdagsledamöter får också väcka följdmotioner, men det måste med saken att göra Man själv som person kan inte ringa till en riksdagsledamot och säga sitt förslag utan måste kanaliserar till ett parti och sedan till riksdagsledamöter eller till regering 1. Initiativ Väcka ärende → initiativ till lagförslag/lagändring - RF 4:4 + RO 9:2 Proposition = regeringens förslag - RF 4:4 + RO 9:10 Motion = enskild ledamots förslag (måste vara knutna i tid medbudgetpropositionen) RO 9:11 Allmänna motionstiden Knutet till budgetpropositionen, regeringens förslag till hur riksdagen ska använda pengarna. 9:11 →Talmannen kan förlänga tiden (börjar vid riksmötets öppnande). RO 9:12 Följdmotioner Regeringen kan ha tagit initiativ till ett ärende och följdmotionen måste ha med det att göra RO 9:15 Händelser av större vikt (10 ledamöter ska tillsammans väcka ärende) - RO 9:16 Utskottsinitiativ = väcka ärende som hör till utskottets område Ett riksdagsutskott kan väcka förslag till ett ärende i ett ämne som hör utskottet till. Om vi har en majortietsregering, går riksdagens förslag alltid igenom, men om vi har en minoritetsriksdag måste man komma överens över en lösning 2. Utskottsberedning - Beredningspricnipen → ärende bereds av utskott - Utskott = grupp riksdagsledamöter som ansvarar över specifikt område Utskott RF 4:5 (“miniriksdag”)  15 Arbetet regleras i RF 4:3 + RO 7 & 10 kap. - Konstitutionsutskott (RF 13 kap → se Kontrollmakten) och finansutskott (RF 9 kap) →följer grundlag (ytterligare bestämmelser RO) - RO 7:8 Konstitutionsutskott - RO 7:9 Finansutskott (äv. budgetlagen) - RO 7:2 + RO 7:10 Skatteutskott - RO 7:2:1 Övriga utskott regleras i tilläggsbestämmelse - RO 7:8-10 Utskottets ämnesområde (uppgiftsuppräkning) - RO 7:5:1 Ytterligare bestämmelser om utskottets ämnesområde - RO 7:4 Krav på udda antal ledamöter i utskott - RO 7:15 Utskotten sammanträden sker vid behov Vid behov = när det finns en proposition eller motion som handlar om ett ärende som faller inom utskottets område enligt denna uppdelning Utskott påbörjar utredning, men utredningen faller under annat utskotts ansvarsområde - RO 7:7 Gemensam beredning - RO 7:11 2 st Överlämna ärendet (1 st = avvikelser från ärendeförteckningar) - RO 10:7 Yttrande från annat utskott RO 10:8-9 Inhämta uppgifter från statliga myndigheter RO 7:16 HR: Stängda dörrar → när riksdag sammanträder i helhet - RO 7:17 UT: offentliga utfrågningar Betänkande, RO 11:4 Betänkandet överlämnas till kammaren – två alternativ, RO 11:2 andra stycket, RO 11:5, se också RO 11:3 särskild bordläggningsregel - De samlade riksdagsledamöterna. Kan acceptera betänkandet men det ska finnas tid att tänka över saken för kammaren. Innan kammaren röstar ska det bordläggas vid ett sammanträdande. = senarelägga beslut till nästa sammanträde. Undantag från beredningstvång: RF 6:4, RF 13:4, 3 st. samt RF 8:16, 1 st. - Talmannens förslag till ny stadsminister, misstroendeförklaring mot stadsråd och anordnande av folkomröstning i grundlagsfråga. RF 4:5 Beredningstvång RO 10:2 Beredningstvång och bordläggning (kammaren ska hänvisa ärende till utskott) RO 10:3 Behanlingstvång RO 10:5 Yttrande från Lagråd  16 Utskotten och deras arbete regler i RF 4.3 och RO 7 och 10 kap Sammanlagt finns det 15 utskott Riksdagsledamöter ska sammanträda vid behov alltså när S.35 till RO 7.5.1 Bordläggning innebär att man skjuter upp frågan till nästa gång 3. Avgörande RO 6 kap Bestämmelser om kammarens och dess sammanträden - RO 6:7 Offentlighet vid sammanträden - RO 6:8 Tystnadsplikt - RO 6:15-16 Yttranderätt Inget juridiskt ansvar att rösta enligt partiets linje HR: enkel relativ majoritet, RF 4:7 RF 2:22, 4:12, 6:3-4, 8:16-17, 10:6-9, 13:4, 15:11 → UT: Kvalificerad majorite Acklamation eller omröstning, RO 11:8 Om en ledamot yrkar på omröstning så ska det bli omröstning. Inte om det är vanlig majoritet som krävs? – kolla vad som står i lagen. - Huvudregeln, det som gäller är det som röstades fram av minst hälften av majoriteten - Om det skulle bli lika finns det olika regler för olika situationer - Är det en förberedande omröstning är det lotten som avgör - Ärendet ska bordläggas så att det inte blir samma svar igen, om det blir samma röstning skickar man tillbaka förslaget till utskottet, efter denna återvisning så blir det lottning även då 50-50 då? RO 11:11-12 UT från HR om enkel majoritet: statsomrsöstning efter val, förkasta förslag om ny statsminister, misstroendeförklaring mot statsråd, vid viss rättighetesbegränsande lagstiftning i visst fall mm (alla UT: RF 2.22, 4.12, 6.3-4 8.16-17, 10.6-9, 13.4 och 15.11) - 2:22, hänvisa till 2:20, friheten är begränsad inom vissa ramar - När nyval riksdag ska godkänna en redan sittande stadsminister, krävs mer än hälften av riksdagsledamöterna för att hen ska behöva avgå. Ny stadsminister, hälften av ledamöterna. Samma vid misstroendeförklaring. - Viss rättighetsbegränsande lagstiftning: Yttrandefriheten får begränsas genom lag under vissa förutsättningar. 2:22 – om 10 riksdagsledamöter yrkar på det ska inskränkningen vila i ett år. Men de kan köras över om minst 5/6 ledamöter vill det. - Grundlagsändringar, HR gäller med enkel majoritet.  17 - Ett fall, en minoritet kan genomdriva ett beslut mot majoriteten. RF 8:16: Folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag ska hållas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för yrkandet. Ärendenas avgörande/utfärdande RF 8.19 - Regering beslutar att denna lag ska utfärdas, då gäller den och sedan publiceras den - Varje utskott är som en miniriksdag, partier har ingen formell makt att binda en ledamot att rösta på en viss person, men det är ett politiskt pris att inte rösta på sitt egna parti, men det är inget juridiskt, RO 11:15 HR: Ärende ska avgöras under valperiod det väckts - UT: Beredning får skjutas upp till det första riksmötet i nästa valperiod RF 8:19 Beslutad lag ska utfärdas av regeringen snarast möjligas Alla paragrafer under steg 3 Förutsättningar för ärendets avgörande RO 11:2 st 1 Betänkande överlämnas till kammare (riksdagsledamöterna som helhet) RO 11:2 st 2 Betänketid (röstas om vid nästa sammanträde) RO 11:3 Särskild bordläggningsregel → extra viktiga frågor (grundlagsfrågor,misstroendeförklaringar, ny statsminister m.m) - Bordläggning ska ske två gånger RO 11:4 Framläggande av yrkande RO 11:5 Återförvisning för fortsatt beredning (⅓ av ledamöterna) → kan endast ske en gång Förfarande vid beslut RO 11:8 Acklamation eller omröstning → hur omröstning går till RO 11:11-12 Oavgjort (50/50) - Förberedande omröstning → drar lott - Huvudomröstning → bordläggning (beslut i frågan skjuts upp och att samma ärende ioförändrat skick ska tas upp vid nästa sammanträde) Fortfarande 50/50 → skickas tillbaka till utskott Fortfarande 50/50 → lottning RO 11:18-20 Särskilda förfaranden Ärendenas avgörande/utfärdande RO 11:15 HR: Ärende ska avgöras under valperiod det väckts - UT: Beredning får skjutas upp till det första riksmötet i nästa valperiod RF 8:19 Beslutad lag ska utfärdas av regeringen snarast möjligast Riksdagens organ och nämnder Det finns organ utöver utskotten, dock vem gör vad?  18 - t.ex valprövningsnämnden RF 3.12, utrikesnämnden RF 10.11-12 (ett samarbetsorgan mellan riksdag och regering i utrikesfrågor), EU-nämnden RF 10.10 och RO 7.3 och Riksdagens valberedning 12.2 Valprövningsnämnden, RF 3:12 Utrikesnämnden, RF 10:11-12 EU-nämnden, RF 10:10, RO 7:3 - Håller riskdagen informerad om EUs ministerråd Riksdagens valberedning, RO 12:2 Statschefen Symbolisk funktion - Kungen var en del av regeringen, kungliga majestätet i statsrådet (rådgivare åt kungen) 1945. - Torekovskompromissen: Kungen fick enbart ceremoniella uppgifter. Han är statschef som representerar Sverige utåt och fyller en funktion i diplomatiska sammanhang, medan regeringen styr. - Sverige har ett parlamentariskt statsskick enligt 1 kap. 1 § 2 st. En av parlamentarismens principer är att regeringens maktställning ska vila på folkrepresentationens förtroende. Det är tillgodosett genom att statschefen inte medverkar i regeringsarbetet. Informationskonselj, RF 5:3 - Statschefen ska hållas informerad om rikets angelägenheter. Regeringskonselj, RF 6:6 - Statschefen är ordförande. Ordförande i utrikesnämnden, RF 10:12 Öppnar riksmötet, RO 3:6 - Statschefen på talmannens begäran förklarar riksmötet öppnat Full åtalsimmunitet, RF 5:8 Protestantiskt kristen, SO 4 §, 14 p. Ög till RF - Ög = övergångsbestämmelse. Om det finns övergångsbestämmelse så finns de alltid sist i lagen, efter sista paragrafen. Aldrig paragraftecken utan punkter (eller inte ens det). - När man inför en ny lag, så kan det vara olämpligt att den plötsligt börjar gälla direkt i alla avseenden. En bestämmelse som inte har en egen paragraf men som säger att en viss sak ersätts av något annat vilket därefter är gällande. T.ex. paragraf 3 börjar gälla fr.o.m då och då. Alltså regler som är tillfälliga eller kommit till i anledning av att man utfört en ny lag. Förhinder, död, konungahuset utslocknar, RF 5:4-5, 7  19 - Den i kungahuset enligt tronföljdsordningen ska agera som tillfällig riksföreståndare. - Annars väljer riksdagen en tillfällig riksföreståndare som regeringen kan förordna att sköta uppdraget. Annars talman eller vice talman. Om konungahuset dör ut ska riksdagen välja en riksföreståndare (tillfälliga lösningar). - OM statsminister har sjukdom eller utrikesresa eller annat så att den inte kan uppfylla sin kungörelser ska … agera som tillfälligt statschef, om ingen i kungahuset kan agera som tillfällig statschef ska regering …, annars är det talmannen, Symbolisk funktion - Statsrådet var rådgivare till kungen, då kungen hade makten bak i tiden - Statschefen och regering är helt åtskilda organ - Regering styr i riket och statschefen representerar Sverige utåt, i diplomatiska sammanhang t,ex tar han emot gäster, andra statschefer Successionsordning bestämmer vem som är kung Kungen / drottningen eller kronpirnsessan måste vara protestantisk kristen Snabbt uppslagslexikon till alla paragrafer Sverige = monarki - Monark ≠ maktbefogenheter (Symbolistisk funktion → torekovskompromissen) SO → Reglerar tronföljd - SO 1 § Knuten till person RF 5 kap → Statschefen RF 5:3 Informationskonselj → ska hållas löpande informerad om rikets angelägenheter iinformationskonseljen (regeringssammanträde där kung är ordförande) - För kungens skull, han ska hållas uppdaterad (koll på rikets angelägenheter) RF 6:6 Regeringskonselj → statschef ska leda regeringskonselj i statsskifte RF 10:12 Ordförande i utrikesnämnden → inga maktbefogenheter, endast organ för informationoch samråd mellan regering och riksdag RF 5:4 Förhinder, död, kungahuset → tillfällig riksföreståndare = näst på tronföljd RF 5:5 Kungahus dör ut → tillfällig riksföreståndare - RF 5:5 2 st Abdikation = frivillig avsägelse RF 5:6 Upphör utöva sina funktioner under 6 månader (riksdag avgör om monark ansesavgången) RF 5:7 Tillfällig riksföreståndare = talman RF 5:8 Full åtalsimmunitet ≠ överordnad lag (skyldig att följa lag men saknar straffrättsligasanktioner) RO 3:6 Öppnar riksmötet  20 RO 6:17 Ämbetsförklaring → nytillträdkommande monark/riksföreståndare förklarar sig bereddatt åta ämbetspliktelser inför riksdagen Hovet nämns ej i RF → oklar rättslig ställning - Rättspraxis → riksmarskalk (hovets kanslichef) → ej myndighet i TF:s + offentlighets-och sekretesslagens mening → omfattas ej av regler om allmänna handlingarsoffentlighet Regering - regeringsbildande RF 6 kap Regeringen → reglerar regeringsbildningens yttre former RF 6:1 Statsministern och övriga statsråd Stadsministern utser statsråd och bland dem utser chefer för departementen. Hen har även befogenhet att entlediga statsråd, vilket ger hen mycket makt. Samtliga statsråd har den gemensamma uppgiften att överlägga och besluta vid regeringens sammanträden. - I regleringen av regeringen finns det att regeringen beslutas som ett kollektiv. Regeringsärenden avgörs genom regeringssammanträden, minst fem statsråd, och de måst bestämma tillsammans. Mycket liten egen beslutanderätt för statsråd. RF 6:2 Statsråd = svensk medborgare in fine (i slutet) - Normalt att förslaget till statsminister godkänns och att statsministern sen kan utse sina statsråd. Minst 5 men finns inget övre antal. RF 6:3 Statsministeromröstning efter val (statsminister kan avgå eller genomföra omröstning) - Negativ parlamentarism = parlamentet har förtroende för regeringen så länge inte en majoritet av parlamentets ledamöter röstar emot regeringen - Är mer en hälften emot måste man ge ett nytt förslag till statsminister, krävs ingen ja röst man kan ändå bli statsminister - Talmannen ansvarar för processen. Speciellt för Sverige (internationellt sätt är det ovanligt) att det är talmannen som har den rollen (som ursprungligen är vald som representant för ett parti). Ursprungligen skötte kungen regeringsbildningen, vilket ändrades i och med torekovkompromissen. RF 6:4 Omröstning av ny statsminister - När talmannen har ett förslag som känns rimligt ger han detta förslag till riksdagen - - Negativ parlamentarism! Om hälften röstar mot så är förslaget förkastat, personen blir inte statsminister. Svensk statsminister behöver inte en aktiv majoritet som stödjer, bara inte en negativ majoritet. Man kan alltså bli vald till statsminister utan en enda ja-röst och att 147 röstar nej! Att inte rösta räknas som tolerans. RF 6:5 Talman fyra chanser att föreslå statsministern  21 RF 6:8-9 Entledigande (säga upp) av statsråd (talman entledigar statsminister → statsråd måste avgå) RF 6:10 Ställföreträdande om statsminister fått förhinder (statsråd längst tid / ålderspresidenten) RF 6:11 Övergångsregering = expeditionsministär → gamla regering sitter kvar underövergångstid (får ej fatta kontroversiella beslut → har svagt demokratiskt stöd) - Det måste alltid finnas en regering. Det innebär att även om en regering har entledigats, så kommer den ändå sitta kvar tills det finns en ny regering. RF 4:13 Statsminister ersättare för statsråd RF 7:5 Departementschefer (speciellt uppdrag för statsråd) → föredragande i de ärenden som hörtill hans eller hennes departement - De är föredraganden vid regeringssammanträdena. Ett föredragande är ett sätt att fatta beslut på. Det kommer någon som berättar allt om ärendet – föredrag – och sen tas ett beslut. - I politiskt viktiga frågor är det vanligt att representanter för riksdagspartierna ingår i kommittéerna. Härigenom nås en viss garanti för att utredningsresultatet kommer att godtas av riksdagen. Majoritetsregering → Parti har majoritetsställning i riksdagen, bildar ensam regering Minoritetsregering → Parti med bäst förutsättning att samarbeta med riksdag, bildar regering - Behöver söka stöd hos andra partier → större inflytande från andra partier Koalitionsregering → Flera partier slår sig samman om att bilda regering Samlingsregering → alla partier bildar tillsammans regering (endast under svåra tider) - Förslaget om statsminsiter ska läggas utifrån alla utskott och ett förslag ska ges efter 4 dagaen frågan har väckts, talmannen förslag ska förkastas 4 gånger, om det har förkastats 4 gånger måste man ge ett nytt förslag, men detta har aldrig hänt, statsminister kan sedan utse sina statsråd? Föredragning: ett sätt att fatta beslut som finns ofta i offentlig rätt, beslutsfattaren berättar allt i ärendet, och sen fattar man belsut Regeringen - regeringens arbete RF 7 kap - Utser ordinarie domare med fullmakt - Internationella förhandlingar - Sista instans då beslut överklaga Regeringskansliet med departement RF 7.1 förordningen 1996.1515 med instruktion för regeringskansliet Regeringskansliet → stödjer regeringen - RF 7:1 → Regeringskansliet → myndighet  22 Med departement - Förordningen (1996:1515) med instruktion för regeringskansliet Beredningsprincipen → vid i stort sett alla lagstiftningsalternativ Ett ärendes gång i regeringen Begrepp: Kommite = en speciell sorts utredning SOU = statens offentliga utredningsmyndighet Ds = departement serien Remiss = förslag till förändringar, få feedback på förslage Ärendets gång: Politiskt ide → kommittedirektiv → betänkande (SOU, Ds) → remiss, RF 7.2 → lagrådsremiss, RF 8.21 → proposition → riksdagen RF 1.4 “Ett ärendes gång i riksdagen - hur en lag blir till: Regeringen tillsätter genom ett kommittédirektiv en utredning som resulterar i ett betänkande (publiceras i SOU eller Ds). Detta skickas på remiss (ev. också lagrådsremiss). Regeringen beslutar proposition som lämnas till riksdagen, där den bereds i utskott. Utskottets betänkande debatteras ev. i kammaren. Omröstning hålls i kammaren. Regeringen utfärdar lagen.” 1. Initiativ: (reformbehov, vallöfte, krav från EU) Handlingsnormer vi ska följa, och beslutas av en makthavare men utgår från ett initiativ. T.ex. ett vallöfte hos ett regeringsparti om initiativet kommer från regeringen eller uppstår inom partiet. Kan också vara ett krav från EU om det har beslutats om ett direktiv som ska omsättas i svensk lag. Kan också vara reformbehov. 2. Utredning: Tillsätts – kommittédirektiv Regeringen tillsätter genom ett kommittédirektiv en utredning som resulterar i ett betänkande (publiceras i SOU eller Ds). Regeringsformen 7:2, inte så mkt författningsreglerat men det finns en typisk ordning för hur det går till. Vid större lagstiftningsprojekt behöves en utredning enligt beredningsprincipen. Regeringen bestämmer att det ska utredas genom att tillsätta utredare eller besluta att tillsätta en hel kommitté. De får sitt uppdrag genom ett kommittédirektiv, vilket är ett skriftligt direktiv som uppställer ramarna för deras arbete. De är även viktiga styrmedel för regeringen. Utredningen ska bedrivas sakligt och opartiskt utifrån direktiven. 3. Utredningsbetänkande: Publiceras antingen som Ds eller SOU. Större utredning utanför Regeringskansliet publiceras på SOU. Ett betänkande, produkten som regeringen får tillbaka från utredningen. Mindre utredning publiceras ofta(st) i Ds-serien (Departementsserien). Årtal:nummer. Det är också ett  23 utredningsbetänkande. En ganska oviktig utredning publiceras inte alls, det kan utredas internt. 4. Departementet skickar betänkandet på remiss: Till myndigheter, kommuner, organisationer, berörda, enskilda, m.fl. Syftet bakom remissen är att regeringen ska få feed-back på förslaget, med förutsättningen att regeringen vill gå vidare med förslaget efter utredningen - SOUn eller Dsen läses av Regeringskansliet. Regeringen tar intryck och funderar på om de ska gå vidare med idén när man vet mer om läget. Sedan skickas det vidare och berörda får tillfälle att yttra sig över förslag som har konkretiserats. 5. Lagrådsremiss: (utkast till proposition) Efter att remissyttranden kommer tillbaka till Regeringskansliet så upprättas ett utkast till proposition, som ska skickas till Lagrådet, sk. Lagrådsremiss. Propositionen kan ha ändrats med hänsyn till remissyttranden. Ibland måste man höra med Lagrådet och ibland är det bara en bra idé. Lagrådet granskar utkastet utifrån det perspektiv som framgår i bestämmelsen. Regeringen kan ta intryck av det men behöver inte göra det. Exempelvis skickades ett förslag till stärkt straff för mord 2009, vilket Lagrådet avvisade. Det gick igenom ändå men det fick konsekvenser av att lagen inte fungerade, och en ny lagstiftningsprocess behövdes. Därför kan det vara bra att lyssna på Lagrådet. Det kan också vara bra att strunta i det, t.ex. kan man kolla vad Lagrådet historiskt har tyckt om semester och arbetsvecka osv. 6. Proposition: lämnas till riksdagen. Fixas och lämnas till regeringen. Ett av de sätt som regeringen kan anhängiggöra någonting i riksdagen. 7. Utskottsbetänkande och motioner Utskottets förslag till hur riskdagen ska besluta. Motioner kan ha väckts i anledning av propositionen, ex. bra alternativt förslag. Viktigt förarbete. 8. Beslut i kammaren – riksdagsskrivelse Riksdagen ska meddela om beslutandet av ny lag. Utslagsskrivelse – brev från riksdagen till regeringen, som utfärdar. Sammanfattat §§: Ett ärendes gång i regeringen 1. Politisk idé 2. Kommittédirektiv → tillsättning av statlig utredning (utgångspunkterna anges) 3. Betänkande (SOU / Ds) → kommitténs förslag på lag/lagändringar (resultat avberedning) - Statens offentliga utredningar (SOU) → publicerar offentligt - Departementsserien (Ds) → publiceras för arbetsgrupper inom Regeringskansliet4. 4. RF 7:2 Remiss  24 5. RF 8:21 Lagrådsremiss 6. RF 1:4 Proposition → lagförslag Beslutsformer RF 7:3 Ärenden avgörs vid regeringssammanträde RF 7:4 - Statsminister kallar statsråd - Statsminister är ordförande - Minst 5 statsråd närvarande vid regeringssammanträde RF 7:5 HR: departementschef föredragande vid regeringssammanträde - UT: om inte statsminister begär annat statsråd vara föredragande Den konstitutionella kontrollen Regering är ansvarig inför riksdagen RF 1.6 - Bedriva en allmän kontrollerande verksamhet - Riksdagen har vissa möjligheter att kontrollera vad regeringen och dess myndigheter har för sig. KU:s granskningsverksamhet RF 13.1 (konstitutionsutskottet) - Grovt åsidosättande - Konstitutionsutskottets (KU:s) granskningsverksamhet, RF 13:1: ”KU ska granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för granskningen få ut protokollen över beslut i regeringsärenden, handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Andra utskott och varje riksdagsledamot får hos KU skriftligen väcka frågor om statsrådens tjänsteutövning eller handläggningen av regeringsärenden.” - KU-anmälan om ngn i oppositionen inte tycker ngt är ok. KU får ta del av alla regeringens handlingar. De kan hålla förhör och utfrågningar som kan vara offentliga. - Juridisk administrativ kontroll. Politisk kontroll är misstroendeförklaring. - Granskningsförklaring en gång om året. - Om KU upptäcker brott, så är det KU som beslutar om åtal (statsrådet ska grovt ha åsidosatt sin tjänsteplikt). Prövas i HD. Åtal mot statsråd RF 13:3: - ”Den som är eller har varit statsråd får dömas för brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om han eller hon genom brottet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen.  25 - Det är inget självständigt brott, inte en beskrivning av ett brott i sig. Brott är en gärning som finns beskriven i annan lag. T.ex. förräderi, mutbrott, ekonomiska brott, trolöshet mot huvudman och liknande begått i rollen som statsråd. - Alla riksdagsutskott kan väcka dessa frågor - KU kan ta del av alla regerings handlingar - De har en administrativ kontroll, - KU beslutar om åtal inte åklagaren, det är högsta domstolen som prövar domen - RF 13.3, det är inget självständigt brott i sig, utan det måste vara ett brott mot, ett brott är en gärning är att det är brott, men det står ingenting vad som står om det är brottsligt - Kan också vara ekonomisak brott - Trolöshet mot huvudman (om regering är huvudman) - Den som är eller har varit statsråd får dömas för brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om han eller hon genom brottet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen. Misstroendeförklaring RF 13:4 förstya stycket: Riksdagen kan förklara att ett statsråd inte har riksdagens förtroende. Ett yrkande om en sådan misstroendeförklaring ska väckas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter för att tas upp till prövning. För en misstroendeförklaring krävs att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för den. → entledigande RF 6:7-9 - Det måste finnas i alla fall 10 bråkstakar för att man ska kunna misstroende hot, - Om en misstroendeförklaring skulle gå igenom ska den entledigande, de måste de avgå i sin helhet Riksdagsledamöternas rätt att framställa interpellationer och frågor, RO 8 kap. - Interpellationer = en skriftlig fråga som är avsedd att väcka politisk debatt Justitieombudsmannen, RF 13:6, RO 13:2-4, lagen (2023:499) med instruktion för riksdagens ombudsmän. - Senaste arbetet var åtal mot Stockholms landshövding. Justitiekanslern (ej under riksdagen iofs), RF 12:1, förordningen (1975:1345) med instruktion för justitiekanslern. - Tillsyn över Sveriges advokater, förkortas JK. - Ensam åklagare i tryckfrihetsmål Riksrevisionen, RF 13:7  26 - Exempel på riksorgan (fler ovan samt i Sveriges författning) Lagprövning, RF 11:14, 12:10 - RF 11:14: ” Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. … - Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.” - Motsvarande regler i 12:10. Synnerligen ovanligt men regeln finns ändå. Sammanfattat §§ Kontroll över den konstitutionella makten RF 1:1 Parlamentarism (riksdagen kontrollerar regeringen) RF 1:6 Regering ansvarig inför riksdagen RF 6:7-9 Entledigande RF 13:1 + RO 7:8 Konstitutionsutskottet (KU) RF 13:3 Tjänsteman grovt åsidosatt tjänsteplikt = döms för brott i utövningen av statsrådstjänsten RF 13:4 Misstroendeförklaring RO 8 kap Riksdagsledamöternas interpellationer och frågor Kontrollorgan RF 13:6 + RO 13:2-4 Justitieombudsmannen (JO), riksdagen → ej befogenhet att utfärdasanktioner RF 12:1 Justitiekanslern (JK), regeringen → övergripande tillsyn, upptäcker systematiska fel RF 13:7 + RO 13:5-8 Riksrevisionen → granskar hur statliga medel används RF 11:14 + 12:10 Lagprövning (konkret normkontroll) → domstol ogiltigförklarar författning,upphäver ej RF 8:22 Lagprövning (abstrakt normkontroll) → kontroll av lagens grundlagsenlighet (utfärdas iSverige av Lagrådet) Misstroendeförklaring RF 4:11 Ledamöter kan skiljas från domstol → uppenbart olämpliga RF 6:7 Talmannen kan entlediga statsråd RF 6:8 Statsministern entledigar statsråd, talmannen entledigar statsminister RF 13:4 Misstroendeförklaring → för att regeringen ska ha folkrepresentationensförtroende/tolerans  27 - 1/10 av riksdagsledamöterna yrkar för misstroendeförklaring○Mer än ½ av riksdagsledamöterna röstar för den Riksdagsledamöternas rättsliga ställning - Finns ingen motsvarande till misstroendeomröstning i riksdagen Immunitetskydd “för yttranden och gärningar under utövande av uppdraget” RF 4.12 1 st: Avser huvudsakligen verksamhet i kammaren och utskottet ⅚ av de röstande måste lämna medgivande (man kan ändå blir ansvarig men då måste ⅚ av riksdagen rösta mot, inte upp till den enskilde åklagaren) Gäller åtal, skadeståndstalan och frihetsberövande åtgärder - Man kollar i motiven i bestämmelsen så framgår vad de menar, riksdagsledamöter i olika organ - ”för yttranden och gärningar under utövande av uppdraget” Man menar vad riksdagsledamoten gör i kammaren och riksdagsorgan såsom kammaren. Vad man säger och gör där. Immunitetsskydd för brott utanför uppdraget, RF 4:12 2 st: - Avser endast skydd mot frihetsberövande inför rättegång - UT: erkänner, bar gärning, allvarliga brott - Kan ändå åtalas och dömas - Möjligheterna till straffprocessuella frihetsberövanden inför rättegång ska absolut inte kunna missbrukas av politiska skäl I 2 st i 4.12 finns det en begränsas form av immunitetsskydd Möjligheterna till straffprocessuella frihetsberövanden inför rättegång ska absolut inte kunna missbrukas av politiska skäl - Typiskt sätt häktning - Finns vissa undantag där man kan gripa och häkta en riksdagsledamot om man tas på bar gärning eller bestraffats med fängelse i minst 2 år, - Undantag om man tas på bar gärning, erkänner, eller att det rör sig om ett verkligt grovt brott med straffminimum på 2 år i fängelse. I exempelvis Jonstorps fall så hade han inte kunnat bli häktad eftersom brottet inte ger konsekvenser av fängelse i två år eller mer, p.g.a RF 4:12 2 st. Undantagna från ansvar för tjänstefel, Brb 20.2 § 3 st Tjänstefel är det brottet man begär när man har ett offentligt uppdrag och åsidosätter det  28 - Man ska inte kunna fatta felaktiga politiska beslut, någonting för väljarna. - ”Vad som sägs i första och andra styckena skall inte heller tillämpas, om gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse.” SKiljs från uppdraget om “uppenbart olämplig för uppdraget” RF 4.11 tredje stycket BRb 20.4 - Också när riksdagsledamot har visats sig vara högst olämplig för det uppdraget, det är ett allvarligt brott - Man kan också skiljas från ett brott om man har begått brottet sedan innan som har upptäckts, detta handlar om - T.ex. mutbrott men inte brott mot tystnadsplikt skulle kunna aktualisera detta. - Brottet behöver inte ha begåtts efter val. Det kan även vara att ett tidigare brott har upptäckts. - Allvarligt brott, men domstolen tillåts överpröva väljarnas bedömning. - BrB 20:4 1 st: ”Den som har valts till sådant uppdrag hos staten eller hos en kommun med vilket följer myndighetsutövning får av rätten skiljas från uppdraget, om han eller hon har begått brott för vilket är stadgat fängelse i två år eller däröver och han eller hon genom brotte har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha uppdraget.” Riksdagsvalet Allmänt Tre olika offentliga val (Riksdag, kommun, region + EU-val) - Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. RF 3 kap Ytterligare lagar: ValL + Kommunallag + EU-rätt - Val till kommun och regionfullmäktige regleras i vallagen och i kommunallagen. - Direktvalda ledamöter i Europaparlamentet. Det är reglerat genom EU-rättsliga regler och för Sveriges del i vallagen. - Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst. RF 3:1 Fria, hemliga, direkta val RF 3:2 Riksdag består av en kammare med 349 ledamöter - Proportionellt valsystem (ej majoritetsvalsystem) - det segrande partiet i varje valkrets besätter de mandat som valet gäller. I det svenska systemet fördelas mandatet i valkretsarna i förhållande till röstetalet. Hur man utformar valsystemet får stora konsekvenser för vilket partisystem som finns i lande t. - Federalt i USA och Englands system leder till färre partier. Inte så stora kons. För juridiken i valet i Sverige, för partierna är inte särskilt reglerade konstitutionellt. - En kammare = unikamarlism. Det finns inga mellanhänder.  29 RF 3:6 Proportionella val Riksdagsvalet – när ska det hållas? Tidpunkt för val Ordinarie val RF 3:3 + RO 2:2 + ValL 1:3 Andra söndagen i september Extra val RF 3:11 Extra val → sker på begäran av regering - RF 3:11 2 st Övergångsregering får ej utlysa extra val RF 6:5 Extra val obligatoriskt → om talman misslyckats 4x med att ge förslag på statsminister - UT: om det ska vara ordinarie val inom 3 månade - RF 6:5: ”Förkastar riksdagen talmannens förslag, ska förfarandet enligt 4 § upprepas. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, ska förfarandet avbrytas och återupptas först sedan val till riksdagen har hållits. Om inte ordinarie val ändå ska hållas inom 3 månader, ska extra val hållas inom samma tid.” - Obligatoriskt enligt 6:5 om riksdagen efter 4 försök har misslyckats med att välja en ny stadsminister efter ett val. Ett undantag är om det ändå ska hållas ord. Val för riksdagen inom 3 månader. - Anledningar: Regeringen beslutar ganska fritt om det ska hållas ett extraval. Till exempel om det har riktats misstroendeförklaring åt någon minister eller de inte har framgång med en politisk fråga, eller taktiskt. Finns vissa begränsningar 3:11. Det är viktigt att det finns en regering, en övergångsregering får inte utlysa extraval. De måste ha första sammanträde och vänta en viss tid innan extraval. - Regelbundenhet: En ny 4-års valperiod börjar inte löpa utan de infaller ändå som vanligt! 15 kap. 11 §: Vid krig eller krigsfara kan valperioden komma att förskjutas. Riksdagsvalet – vem administrerar? Central nivå → Valmyndigheten (ValL 3:1-3) Regional nivå → Länsstyrelsen Lokal nivå → Valnämnd i varje kommun Rösträtt Allmän och lika rösträtt” – men alla får ändå inte delta! - RF 1:1 2 st - RF 3:4 Behörighetsvillkor = Valbarhetsvillkor:”Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt 18 år.” - Kommunallagen 1:7  30 Röstlängden viktig som “bevismedel” och felaktigheter kan rättas. - RF 3:4 3 st: ”Frågan om någon har rösträtt avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd.” → ValL 5:1, 6 och 8. - Röstlängden är det enda beviset man kan använda på att man har rösträtt om tvivel skulle uppstå. Röstkort skickas till de röstberättigande. - Det kan bli fel i röstlängden, om man vill ha rättelse i den (bevismedel) så ska man begära det senast 12 dgr innan skriftligen. Annars kan det inte ligga till grund för rättelsen – 5:6. Valbarhet och partierna - Valbarhetsvillkor RF 3.4 kommunallagen 4.5 Bara den som kan ha rösträtt kan vara riksdagsledamot I riksdagen kan man sätta ett likamedtecken mellan Rösträtt = valbarhet Men kommunala revisorer kan ej väljas till fullmäktige Partierna vill inte bli reglerade av staten, det finns inget särskilt krav att partiet ska ha någon juridisk form, men vissa regler har fortfarande införts, man ska föranmäla partiet, kandidaterna måste samtycka att de kandiderar Region, kommun och EU-val lite annorlunda. - Man röstar på parti med möjlighet för särskild personröst. Partierna är betydelsefulla i valsystemet men är förvånansvärt oreglerade i lagstiftningen. De vill inte att deras inre angelägenheter ska bli reglerade av staten. De är alla ideella föreningar men måste kanske inte vara. Vissa krav! Föranmälning och kandidaterna måste samtycka till att de kanditaterar. Innan kunde man nominera. Ex. prank i kommunalval Partierna förhållandevis “oreglerade”, men: Förhandsanmälan av ett part som vill delta i val och kandidaterna ska lämna skriftligt samtycke, ValL 2:14-20 - Förstaghandsanmälan av ett parti som vill delta i val och kandidaterna ska lämna skriftligt samtycke, ValL 2:14-20 RF 3:4 Endast den som uppfyller rösträtt får vara riksdagsledamot (måste inte vara folkbokförd ilandet, men måste ha varit det) KL 4:5 Revisor inom kommun får inte vara ledamot (kommunfullmäktige och kommunalamyndigheter)○Måste vara folkbokförd i kommunen ValL 2:14-20 Partierna ska förhandsanmäla + kandidaterna ska samtycka till kandidatur Genomförandet av valet i praktiken - ValL 6-13 Analoga val (primärt) Väldigt mycket papper, ej elektroniskt Valen tillkommer så sällan är att tekniken skulle vara föråldrad  31 - ValL 7:1 Olika metoder att avge sin röst Man kan förtidsrösta i särskilda vallokaler, Olika metoder att avge sin röst, ValL 7:1 - 1: Vallokal på valdagen - 2: förtidsrösta - Sjukdom, ålder, funktionsnedsättning – ambulerade röstmottagare eller bud. - Bud om man bor på landsbygden, häktad eller fängelse och farlig. - Utomlands eller fartyg, rösta genom brev. - Gemensamt: Pappret valsedel spelar en central roll. Valsedlar: - Ogiltighetsgrunderna, ValL 13:6-7 - Obefintliga kandidatnamn (men giltig valsedel), ValL 13:8 - Inte säker förvaring, saknar partibeteckning, flera partibeteckningar, partier som inte är förhandsanmälda eller kännetecken med avsikt för att röja valhemlighet. Fler valsedlar i ett kuvert är inte heller giltiga. Samma parti så räknas en. ValL 11.1, 12.1 13.1 Offentlig rösträkning Om de har samma partinamn men olika kandidatnamn ser man det som en röst på partiet men inte någon kandidat Valet och rösträkning 1) Valresultatet ska vara rättvist 2) Principen att det är viktigt att det alltid finns en regering, virkigt att det inte finns någon splittring så att man kan man ta fram en regering (med hjälp av talmannen) Mandatfördelningen i riksdagen - Rättvist resultat och regeringsduglig majoritet - Valkretsar (29 stycken) RF 3.5 valL 4.2 - Fasta valkretsmandat (310 st) RF 3.6 - Utjämningsmandat (39 st) RF 3.6 Fasta mandat fördelas så att det blir proportionellt i alla län Uträkningen och för att räkna ut ser man i RF 3.8, mandatfördelningar kallas för jämkade uddatalsmetoden, en ren räkneoperation, - RF 3.8 De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.” 4 % spärr och 12 % reglen RF 3.7 andra stycket - Partiet måste få 4 % av hela riket för att få mandat,  32 - Ett proportionellt valsystem kan leda till att små partier kommer in i riksdagen, kanske för många för smidig regeringsbildning. - Om man får 12 % i någon valkrets så får man ändå vara med i mandatfördelningen Personröster krävs 5 % valL 14:9 Valresultatet kungörs och är därmed avsutat valL 14.25 - Publiceras på internet och valmyndighetens fysiska anslagstavla, det förklarar valet avslutat. RF 3:5-6 Valkretsar, fast valkretsmandat och utjämningsmandat RF 3:7 → 4% spärr + 12%-regel i kommun RF 3:8 Jämkade uddatalsmetoden ValL 14:9 Personröster (5% krävs) ValL 14:25 Valresultat kungörs och är därmed avslutat Valet - vad händer om något går fel?/ Överklagandet - ValL RF 3.12→15 kap Överklagande hos valprövningsnämnden, - Överklaga fastställandet av utgången av valet 15.3 4 p valL En överklagan kan grunda sig på resultatet av riksdagsvalet, valmyndighetens beslut att fastställa utgången av ett val eller av en sammanräkning för utseende av efterträdare eller ersättare. - Överklagan kan också grundas på påstådda felaktigheter som hänför sig till alla stadier av valförfarandet, såsom valkretsindelningen, partibeteckningar, anmälan av kandidater eller valresultatet. - Valprövningsnämndens beslut kan inte överklagas. De utses av riksdagen efter varje ordinarie riksdagsval. Överklagandetid 15.6 ValL - Man kan överklaga beslut av administrativ karaktär, tex valkretsindelning, registrering av partibeteckning - Om man är missnöjd man själva valresultat kan man överklaga valmyndighetens beslut, alltså resultat som kungjordes - När man överklagar måste man vara noga med frister, - Skrivelsen med överklagandet ska ges in till Valprövningsnämnden och kommit in senast dagen efter valdagen och senast inom 10 dagar efter valets avslutande. Gäller överklagandet ett beslut att utse nya ledamöter eller ersättare ska skrivelsen ha kommit in senast tio dagar efter sammanräkningens avslutande. Upphäva ett val - omval eller rättelse 15.13 ValL: - Avvikelse från föreskriven ordning (man har inte följt reglerna för hur ett val ska gå till) eller någon otillbörligen verkat vid valet, och endast om det med fog kan antas har inverkat på utgång (känslighetsanalys)  33 - Om det verkligen kan antas med fog bedöms av statistiker, de gör en känslighetsanalys som ger en sannolikhet på hur sannolikt det är att det felaktiga har inträffat har påverkat valutgången - Valet ska då göras om om man inte kan läka problemet med ett mindre ingripande sätt t.ex rösterna räknas om - Rättelse i första hand. Valet ska göras om i den valkretsen där det hände, om man inte kan ingripa på mildare sätt/mindre ingripande sätt såsom att rösterna räknas om. - De kan besluta om omval annars. - Fog = passande, lämpligt, gott sätt att gå till väga, medgörlighet, måtta. 9.6 2p b) ValL “Innan valkuvertet tas emot skall röstmottagarna kontrollera att väljarna enligt röstlängden … inte redan har röstat “ - Den regeln som aktualiserar om man blir nekad att rösta för att man redan har röstat är det lagen som man för in 9.6 2p b) ValL - Vanligaste felet som kan leda till överklagan. Råka kryssa fel. Avvikelse från 9:6 2.b. - Sannolikheten att det skulle påverka valet i det enskilda fallet var för lågt. Det kan inte ha påverkat valutgången. Folkomröstning Folkomröstningar är ett direktdemokratiskt inslag - Förbjudet i tex Ty - Brexit – svårt för parlamentet att hantera det förslaget. Krock mellan folkomröstningar och ett representativt system i övrigt. - Folkomröstning utgör ett visst undantag från principen att riksdagen representerar det svenska folket. Folkomröstning är alltså en form av direkt demokrati. - Folkomröstningar kan vara konsultativa, decisiva, obligatoriska eller fakultativa. Statliga och kommunala - Regleras i en speciell lag - Finns två olika folkomröstningar på statlig nivå: rådgivande och besslutande - Folkomröstningar är en fråga för riksdagen inte regering, riksdagen måste blandas in om det ska ske folkomröstning - Folkomröstningslagen finns allmänna bestämmelser §5 om man har rösträtt i riksdagen har man rösträtt i folkomröstningen Rådgivande folkomröstning, RF 8:2 p.5, folkomröstningslagen (1979:369)  34 - Rådgivande folkomröstningar: tex högertrafik röstades emot av folket, men riksdagen är oberoende resultatet, RF 8.16 Beslutande folkomröstning - Gäller bara när det rör ändringar av grundlagen - Säg att det ligger en ändring som blir vilande - Då måste det ske en folkomröstning, en minoritet kan få hjälp av folket att stopppa denna grundlagsändring - Förutsättningar för detta är att minst 1/10 ska framställa yrkandet, inom 15 dagar fråna tt riksdagen antog förslaget som viladet, och minst en tredjedel 116 röstar för det Rösträtt till riksdag = rösträtt, §5 folkomröstningslagen Rusdrycksförbud, högertrafik, ATP, kärnkraft, EU, EMU Riksdagen EJ bunden av resultatet Beslutande folkomröstning, RF 8:16 Minst 35 riksdagsledamöter framställer yrkande Inom 15 dagar från antagande av grundlagsförslaget Stöd från 116 ledamöter krävs för bifall Hålls samtidigt som det mellankommande riksdagsvalet Beslutande enbart i negativ riktigt Krävs att de som röstar nej är fel än hälften av de som (godkänt) röstat i riksdagsvalet - Kan användas som påtryckningsmedel Normgivningsmakten enligt regeringsformen 26 / 10 Torvald Larsson Innehåll 1. Det primära lagområdet (riksdagens primärområde) a. Det fakultativa lagområdet – delegation möjlig (fakultativ) (till regering, myndigheter eller kommuner) b. Det obligatoriska lagområdet – delegation inte möjlig (obligatorisk) 2. Regeringens primärområde - Gynnande och neutral offentlig rätt. Deras område går inte att dela i två delar, för att det inte finns något obligatoriskt primärområde för dem. Kan få normgivningsmakt delegerat till sig inom ramen för det fakultativa området 3. Förvaltningsmyndigheters normgivningskompetens - Ingen egen med direkt stöd av RF. Måste få bemyndigande i lag eller förordning.  35 4. Kommuners normgivningskompetens Ingen egen med direkt stöd av RF. Måste få bemyndigande i lag eller förordning 5. Sammanfattning Normgivningsmakt = det är makten att ge no