Intramuskulär injektion PDF
Document Details
Uploaded by Deleted User
Tags
Summary
This document provides information on intramuscular injections, including indications, injection sites, types, absorption, and risks. It describes the procedures and considerations for various injection types and locations.
Full Transcript
Intramuskulär injektion Indikation: - läkemedel absorberas för dåligt, eller inte alls, i tarmen och behöver injiceras direkt till muskel eller blodbanan. - läkemedel bryts ned i mag-tarmkanalen och behöver i stället injiceras, ex. Insulin. - skador eller sjukdomar i munhålan, svalget eller matstrup...
Intramuskulär injektion Indikation: - läkemedel absorberas för dåligt, eller inte alls, i tarmen och behöver injiceras direkt till muskel eller blodbanan. - läkemedel bryts ned i mag-tarmkanalen och behöver i stället injiceras, ex. Insulin. - skador eller sjukdomar i munhålan, svalget eller matstrupen som försvårar peroralt intag - sjukdomstillstånd där tarmmobiliteten är nedsatt - kräkningar och/eller illamående - om snabb effekt av läkemedel önskas (intravenös injektion) Injektionsställen Sätesmuskulatur: Mät ut en kvadrat mellan trochanter major, crista iliaca och sätesfåran. Dela in den stora kvadraten i fyra mindre kvadranter. Ge injektionen i den övre - yttre kvadranten. Dorsogluteala området. Ventrogluteala området. Lårmuskulatur: En mittlinje dras på lårets ovansida avståndet mellan trochanter major och patella delas in i tre delar och i den mittersta tredjedelen ges injektionen. En handflata precis under trochanter major (höftkulan) och en ovanför knäskålen. På utsidan av mittlinje är vastus lateralis. En handflata precis under (crista iliaca) tarmbenskammen och en ovanför knäskålen. I mitten är rectus femoris. Överarmsmuskulatur: Leta reda på skulderhöjden (acromoin), 2-3 tvärfingrar nedanför kan man tänka sig en triangel som riktas nedåt, där ska injektionen ges. Injektionstyper Subkutan Färre blodkärl Långsammare absorption Injicering av små mängder vätska, upp till 2ml Ges på samma ställe som i.m, även runt naveln på buken Ges med vinkel på 45 grader Kan ge lokal irritation i huden Vid injektion av insulin kan fettkuddar och skrumpning av fettvävnad uppkomma Intramuskulär Ges med nål som är 20-25mm 90 graders vinkel Användning av z-teknik minskar risk för spridning i andra vävnader Finns risk att nå större blodkärl och nerver, försiktighet om patient behandlas med blodförtunnande Absorption Styrs av: Läkemedelslöslighet, injektionsvolym, blodcirkulation i området Bättre blodcirkulation i muskel än i subkutan vävnad Nervförsörjning i subkutan vävnad är större än i intramuskulär, kan kännas mer smärtsamt Kanyl Bestäms av: Injektionsform, läkemedlets viskositet, patientens subkutana fettlager för att kunna komma åt muskel Korta kanyler förespråkas vid subkutana injektioner för att: För att endast penetrera det översta hudlagret och det subkutana fettet —> minskar smärta. Längre kanyler kan riskera att orsaka vävnadsskada och smärta. Hos patienter som ger injektioner själva kan det leda till minska obehag. Säkerställa att injektion hamnar i rätt vävnad och distribueras rätt. Distribution i andra vävnader kan påverka absorption och effekt. Observation/risker Infektionsrisk Mikroorganismer kan föras in i djupare vävnad Flaskor för flergångsbruk kan vara smittkälla, endast sterila uppdragningskanyler får användas Vävnadsskador Kunskap om injektionsställen och stickteknik behövs Kanyl kan komma i kontakt med nerver och orsaka nervskador tex känselstörningar till förlamning Kanyl kan nå benvävnad vilket orsakar smärta Kan uppkomma celluliter, vävnadsnekros, muskelskada Z-teknik används för att skapa en avbruten stickkanal och hindra läckage av läkemedel till andra vävnader Biverkningar Symtom från cirkulation tex bt-fall, arytmier Överkänsliga reaktioner tex utslag, klåda Biverkningar av själva läkemedlet Stickrädsla Förtroendefull relation där stickrädslan tas på allvar Genom att lyssna på patienten och visa hur denne kan medverka till att underlätta injektionen o Inta ett bekvämt kroppsläge, försöka slappna av Dölja förberedelser Använda minsta möjliga kanyl, snabb penetration av huden, långsam injektion medans kanyl hålls stabilt Kan vara fördel om erfaren person utför injektionen När det gäller barn kan man använda distraktioner tex såpbubblor, film, leksaker Bedövning med EMLA eller Rapydan KAD Indikation: Tömning av urinblåsa vid urinretention (oförmåga att kunna tömma urinblåsan) Kontroll av urinproduktion, ex. I samband med operation och vård av svårt sjuka patienter Insprutande av läkemedel i urinblåsa, tex. Cytostatika vid blåscancer Kontraindikationer Skadat urinrör Olika typer Latex - billigt men ej vävnadsvävnligt och allergiframkallande, bör kontrolleras om allergi finns Silikon - vävnadsvänligt, har bättre flöde pga styvare material dock ej helt tätt Kvarliggande kateter Har två kanaler, ena har förbindelse med ballong blåses upp, andra leder ut urinen Kan vara på plats i upp till 12 veckor, bytesfrekvens anpassas efter patients behov Vanliga storlekar är 12, 14, 16 mm i diameter Sätts in med aseptisk metod Bör kontrolleras om överkänslighet mot latex finns Första bytet bör göras efter 4-6v för att utvärdera behov, obehag mm. Bör avslutas så snart som möjligt Suprapubisk kateter Sätts in genom bukväggen Användas vid fysiska hinder för KAD via urinröret Minskad risk för UVI och ärrbildning i urinröret Bekvämare för sexuell integritet Patienten kan öva på att kissa på egen hand Tappningskateter Förs in i urinblåsan för att tillfälligt tömma blåsan på urin Mindre risk för UVI Upprätthålla normala aktiviteter Bedövning Xylocain Fungerar som glidmedel och minskar fraktion för att skydda urinröret, vidgar urinröret, smärtlindring 20g för män, 5-10g för kvinnor Bör kontrolleras om överkänslighet mot bedövningsgel Läckage Stopp i kateter Dåligt flöde vid lågt vätskeintag Grumligt pga UVI Blodkoagel i samband med tex operation Ansamling av salter och annat från urinet Dåligt vätskeintag Ger smärta och allmänpåverkan KAD behöver spolas eller ev byts Grov KAD Upphov till inflammation i urinröret Överaktiv blåsa Sammandragningar i blåsmuskulaturen Kateter trycker mot och irriterar blåsbotten eller urinrör Risker Mindre blödning kan uppkomma vid insättning, större blödning kan koagulera och ge stopp i kateter. Blod i urin i kombination med symtom på UVI bör undersökas UVI – vanligaste VRI, kontaminering av kateter i samband med insättning eller vid byte av uppsamlingspåse, behandling med KAD bör ständigt omprövas för att korta behandlingstiden Tryckskador - på slemhinna i urinblåsa och urinrör, viktigt att fixera både kateter och uppsamlingspåse Egenvård Kateterfakta.nu Fixering med uppsamlingspåse Tömning och byte av urinpåse Vart använda påsar ska kastas Betydelse av god personlig hygien Viktigt att dricka rikligt med vatten för att skölja urinvägar Vanliga komplikationer första veckan kan uppkomma tex lätt blödning och obehag Hjälp bör sökas vid dåligt flöde, grumligt, blodkoagel, läckage, smärta, feber, om kateter åker ut PVK Indikation: Behov av att tillföra vätska, elektrolyter eller näring direkt in i blodbanan pga tex störningar i mag- tarmkanalens funktioner. Behov av administration av läkemedel direkt in i blodbanan pga att de ej kan tillföras peroralt eller för snabb effekt. Behov av fri venväg i förebyggande syfte för att kunna ge vätska, läkemedel och hantera ev komplikationer. Vid transfusion av blod. Observationer Förlamning – symtom på tryckskador, subkutan infusion eller tromboflebit kan förbises AV-fistel – ökad risk för infektion, trombos och skada på fistel Borttagning av lymfkörtlar – lymfkörtlar utgör en barriär mot mikroorganismer, försämrat lymfdränage ger större tendens till svullnad vilket kan försvåra insättning. Mängd subkutant fett Nyttja patientens kunskap om blodkärl Undvika hud med mycket stick pga ärrbildning Välj arm som patienten använder minst Undvik ven som ligger nära led eller artär Om det finns svårigheter att hitta ven kan patienten pumpa handen för att öka fyllnaden i blodkärl Ökad sympatikuseffekt à vasokonstriktion à svårare att hitta ven, minska stress/oro Storlek på kanyl bestäms av: Behovet av flöde Patientens vener tex fettvävnad osv. Komplikationer Perforation – hematom uppstår. Infektion – bakterier kan ta sig in vid injektionsstället, kontaminerad injektionsport eller kontaminerade infusionslösningar eller läkemedel Tromboflebit – inflammation och blodproppsbildning i ytlig ven, symtom är smärta, ömhet, värme, svullnad. Luftemboli – sker om infusionsaggretgat eller trevägskranar inte fylls ordentligt med vätska innan infusionen kopplas, luft kommer in innan infusion Infiltration – venkatetern ligger utanför kärlet och vätska läcker extravasalt Stickrädsla Förtroendefull relation där stickrädslan tas på allvar Genom att lyssna på patienten och visa hur denne kan medverka till att underlätta injektionen o Inta ett bekvämt kroppsläge, försöka slappna av Dölja förberedelser Använda minsta möjliga kanyl, snabb penetration av huden, långsam injektion medans kanyl hålls stabilt Kan vara fördel om erfaren person utför injektionen När det gäller barn kan man använda distraktioner tex såpbubblor, film, leksaker Bedövning med EMLA eller Rapydan Midline Samma indikation som PVK Har längre användningstid, upp till 30 dagar Ven lokaliseras med ultraljud på överarmen Ska hanteras sterilt Minskad risk för kateterrelaterad infektion, men förhöjd risk för tromboflebit Ej lämpligt vid tillförsel av vissa cytostatika eller vätskor med lågt eller högt pH-värde Ger möjlighet till provtagning, minskar stick vid upprepade provtagningar SOND Indikation: Näringstillförsel vid tex sväljningsproblem. Avlastande vid störning av mag-tarmkanalens funktioner ex ileus. Preoperativt inför bukoperation om nedsatt tarmperistaltik kan förutses Ventrikelsköljning vid förgiftningstillstånd Provtagning för analys av ventrikelinnehåll Kontraindikationer: Sår i näsan eller näsvingar Avsaknad av normal luftpassage genom näsan Ansiktsfrakturer Svalgpares; svårt att medverka vid nedsättning, risk för att sond hamnar i luftvägarna då autonoma reflexer ej utlöses Leverpåverkan; ökat tryck i portådersystemet à lättblödande åderbråk, ökad risk för blödning Skallbasfraktur; ökad risk för felaktigt läge Olika typer Transnasal nutritionssond o Försörja patienten med näring o Genom näsan ner till magsäck eller tunntarm o Smalt plaströr med en ledare av en metall för att underlätta insättningen, ledaren tas bort efter fixering. Perkutan nutritionssond (peg), via bukväggen istället för näsan. Avlastande sond o Vid hinder för normalt passage genom mag- tarmkanalen, kopplas till uppsamlingspåse med mätning av vätskeförluster via sonden. o Innehåll i magsäck eller tarmkanal kan dräneras via sonden förhoppningsvis utan att utlösa kräkreflexer. o Innehållet inspekteras för ev avvikelser. o Har dubbellumen för luftning av ventrikeln och för tömning. Den tunnare så att luft kan passera in till magsäcken och kan tryckutjämna, gör att sonden ej sugs fast i magslemhinna. o Kan också användas vid provtagning tex tuberkulossmitta. Tas bort direkt efter provtagning. o Krävs att innerdiameter är tillräckligt för att kunna transportera bort även osmält maginnehåll, 2-6mm. Grov sond o Vid tablett- och alkoholförgiftning o Förs in via munnen och tömning sker med ejektorsug o Sköljning av ventrikel sker samtidigt Observera/risker Autonoma reflexer: När sond når bakre svalgväggen kan mekanoreceptorer stimuleras och kväljning och kräkreflexer via vagusnerven Aktivering av sympatiska reaktioner (vanligast) à hjärtklappning, förhöjt BT Kontraktion i luftvägarnaà laryngospasm (stängning av stämband à blockerar inandning, bronkospasm (luftrör blir smalare à hindrar inandning) Vid sväljning stängs struplocket automatiskt och förhindrar att sond hamnar i luftvägarna Slemhinneskada och trycksår o Kan orsaka ärrbildning och senare sväljsvårigheter o Risk minskas med tillräcklig mängd bedövningsgel i näsan och lägga sond i ljummet vatten innan insättning o Undvika tryck eller skav vid fixering Bedövning 2-3ml bedövningsgel i näsborre och låt patienten ”sniffa” in Bedövning på sondens spets är att minska friktion och underlätta nedläggningen NEX-mått Utgår med spets på sonden från nästipp till öronsnibb, från öronsnibb till bröstbenets nedersta utskott + 5 cm. Fixering: Kontrollera med tungspatel att sond ej hamnat i munhåla Om sond hamnat i luftvägarna reagerar patient med hosta, patienter med stroke kan ej reagera och då syns cyanos eller blekhet pga dålig syresättning Kurrtest Spruta fylls med 10-20ml luft och sprutas ner i luftningslumen för att höra kurr i magsäck Magsaft 50ml magsaft aspireras och appliceras på indikationspapper Om pH-värdet ej stämmer kan sonden dras tillbaka eller föras ner längre och därefter göra ny kontroll Kontroll med röntgen kan göras för att få mer exakt information om sondens läge Märkning Typ av sond för att ej förväxla med andra infarter Signatur Datum och tid Byte Nasogastrisk sond - 4-6 veckor VENPROVTAGNING Indikation Kontroll av koncentration av naturliga ämnen i kroppen Kontroll av läkemedelskoncentrationer, terapeutiska intervall och nivåer Kontroll av alkohol eller narkotiska preparat Elektrolyt- och vätskebalanskontroll P=plasma S=serum B=helblod Observera Förlamning – symtom på komplikationer förbises AV-fistel – kan försämra funktion av fistel, ökad risk för infektion, trombos och skada på fistel Borttagning av lymfkörtlar – ökad risk för infektion och svullnad kan göra patient svårstucken Komplikationer Punktion av artär – ger smärta och hematom Blödning runt punktionsstället – försiktighet vid blodförtunnande Inflammation – tromboflebit Nervpåverkan Orsaker till felvärden Rester av alkoholbaserad desinfektion i kanyl Långvarig stas – koncentrationer ökar och ger falska värden Muskelarbete – hemolys och läckage av kalium Tidsaspekter – analys inom 4 timmar, ibland kortare tid Pågående eller nyss avslutad infusion För stor kanyl eller via PVK