Historiaprov 1 PDF

**Historia** **Källkritik** **Vad är en källa?** - Källa= var vi hämtar information från, granska kvalitén - Kan vara: - **Kvarlevor --** en lämning av en historisk händelse, kvarlevor ex. byggnader - **Berättande källor --** det som främst används ex. brev, dagböcker - Både kva...

**Historia** **Källkritik** **Vad är en källa?** - Källa= var vi hämtar information från, granska kvalitén - Kan vara: - **Kvarlevor --** en lämning av en historisk händelse, kvarlevor ex. byggnader - **Berättande källor --** det som främst används ex. brev, dagböcker - Både kvarlevor och berättande källor behövs, när de berättar samma sak kan vi med säkerhet säga vad som stämmer **Källkritisk metod** 4 kriterier för att bedöma och värdera en källa: - ju längre tid som gått innan någon berättar om en händelse, desto osäkrare blir uppgifterna - bygger källan i själva verket på en annan källa? Har den påverkats på något sätt? - Förstahandskälla=oberoende källa - Kan personen bakom källan tjäna på det den berättar, ex pengar **Källkritik i antikens Grekland** - Man trodde länge att allt under antiken var vitt och rent då man hittat kvarlevor ex. gamla statyer som var helt vita, men motsatsen har bevisats och egentligen så var antikens Grekland ett färgsprakande samhälle - Historia ändras och skrivs om: när kyrkan under antikens Grekland började tycka att nakenhet var omoraliskt så hackade de bort alla könsorgan på statyerna **Högkulturer och flodkulturer** **Mesopotamien - sumererna** - Högkultur= Ett välutvecklat samhälle i jämförelse med andra samtida samhällen, nått en hög nivå av ex. jordbruk, handel, teknik osv. - Kännetecknas av skriftliga system, stora byggnadsverk, maktstruktur och teknologi - Flodkultur= En typ av högkultur som har utvecklats i anslutning till stora floder, floderna är viktiga då det ger samhället vatten vilket möjliggör jordbruk och överskott av mat - Jordbruket uppstod i Mellanöstern och utnyttjade floderna Eufrat och Tigris. - Skapade dammar och kanaler för att kontrollera vattentillgången och bevattna fälten - Detta möjliggjorde större skördar, vilket gjorde att fler människor kunde livnära sig - Området runt Eufrat och Tigris kallas Mesopotamien, eller \"Tvåflodslandet\". Det ligger i dagens Irak - Här utvecklades den sumeriska kulturen där en komplex samhällsorganisation växte fram - **Prästernas roll:** - Prästerna organiserade arbetet och bönderna betalade en del av sin skörd som skatt till templen, som blev mäktiga institutioner i samhället. - **Ekonomiskt system:** - Jordbrukets överskott samlades in av makthavarna och delades ut till andra grupper i samhället, som hantverkare och svältande. Detta skapade en arbetsfördelning där alla inte behövde producera livsmedel. - Skriftsystemet kilskrift uppfanns och användes för att dokumentera handel, lagar och religiösa ritualer - En stark militärmakten växte fram för att försvara samhället och kontrollera bönderna, blev en viktig del av Mesopotamiens samhällsstruktur - När jordbruket var stabilt behövde människor inte längre bara fokusera på att överleva, vilket gav utrymme för innovationer som ex. metallframställning och andra tekniska framsteg - Handel med andra områden i Mellanöstern ökade, vilket bidrog till ekonomisk tillväxt och kulturellt utbyte - Samhället utsattes periodvis för hot och förtryck från nomadfolk - **Historiebruk:** i bibeln står det om Noaks Ark som kommer från Mesopotamien, kallas tvåflodslandet **Egypten** - Runt Nilen i Egypten växer det fram en flodkultur - Det var enklare att kontrollera Nilen än Eufrat och Tigris, vilket bidrog till en stabil och förutsägbar jordbruksproduktion - Egypten hade naturligt försvar genom öknen i väst och Röda havet i öst, vilket skyddade mot anfall och bidrog till politisk stabilitet, geografiskt bättre än Mesopotamien - Till en början organiserades arbetet av prästerna, men senare övertogs detta av kung Farao, som betraktades som en gudomlig ledare - Farao ägde all mark i landet och ansvarade för ordningen i både naturen och samhället - Egypten utvecklade skrift och gjorde stora framsteg inom teknik, matematik och astronomi - Egyptierna byggde imponerande byggnader som pyramider, tempel och palats, pga. teknisk kunskap och religion - **Flodkulturer:** - Mesopotamien - Egypten - Kina - **Högkulturer:** - Maya - Azteker - Inka - (Kreta) **Antikens Grekland - 700 fvt-300 evt.** **Antikens Grekland början** - Antik= gammal - Kreta var den första civilisationen i det som senare skulle bli Grekland, ca 2000 fvt - Civilisationen på Kreta försvinner runt 1400 fvt., troligtvis på grund av en naturkatastrof, som en tsunami, vulkanutbrott eller en invasion - Efter Kretas fall börjar de grekiska stadsstaterna växa fram - Stadsstater som Sparta, Aten, Korinth, Mykene och Thebe utvecklas - Grekland var uppdelat i flera olika städer som kallades stadsstater= städer som är självstyrande stater - Alltså en stad som var en självständig stat - Hade egna lagar och statsskick - **Varför pratar vi idag om ett Grekland och en grekisk kultur om det var olika stater?** - **Språk -** Alla stadsstater pratar grekiska, samma språk=lättare att skapa kultur, känsla av att man hör ihop - **Litteratur --** Alla skriver på samma språk, gemensamma berättelser är något som förenar människor, Homeros (Illiaden och odyssén) - **Teater** -- amfiteater, olika genrer ex. tragedi och komedi - **Dramaturgi --** hur handlingen i en pjäs/film är uppbyggd - **Religion --** alla greker hade samma livsregler pga etik och moral i religion - **Idrott --** förenade grekerna och samlade människor ex. startade olympiska spelen som gjorde att var fjärde år träffas dom - **Allting förenar grekerna och skapar en gemensam kultur** - På grund av matbrist och överbefolkning sprider sig grekerna till områden som Italien och Turkiet **Persiska hotet (400-talet fvt.)** - Perserna, en stor makt i öster, vill att grekiska stadsstater i Turkiet ska lyda och betala skatt. Grekerna gör uppror, vilket leder till konflikt med Persien - **Slaget vid Maraton - 490 fvt.** - Perserna attackerar grekiska stadsstater som stöttat upproret - Grekerna vinner slaget vid Maraton - Grekiska soldater springer från Maraton till Aten för att varna, vilket har inspirerat dagens maratonlopp = **[historiebruk]** - **Slaget vid Thermopyle och Salamis - 480 fvt.** - Perserna gör ett nytt försök att erövra Grekland och bygger en bro vid Bosporen (Istanbul) - Vid Thermopyle håller kung Leonidas från Sparta och hans soldater bort perserna i ett dygn då de är i ett smalt bergspass - sedan blir de förrådda då någon skvallrar på var det finns en utväg - Men det dygnet när perserna är, fast köper tid för de andra grekiska stadsstaterna att förbereda sig för slag - **Sjöslaget vid Salamis:** - Strax efter sker sjöslaget vid Salamis, där grekerna, trots att de har färre och mindre båtar, besegrar perserna genom att utnyttja ett smalt sund där perserna som har större båtar inte kan vända **Greklands guldålder (400-talet fvt.)** - Efter att ha besegrat perserna inleds Greklands guldålder - Stadsstaterna Aten och Sparta blir två av de största och mest inflytelserika, trots att de är rivaler - **Sparta:** - **Kungadöme** (skulle idag beskrivas som en diktatur) - Alla män behövde bli militärer, redan vid 7 års ålder behövde pojkar börja utbilda sig till krigare - Flickorna tränar löpning, brottning, spjutkastning och målet är att de ska föda friska starka barn - Kvinnor förväntades föda pojkar för att stärka armén, och de hade rätt att skilja sig om de inte kunde få barn - Sparta hade rasbiologi, där svaga barn sorterades bort - Exempel av **historiebruk** då nazisterna använde sig av liknande tankesätt - Exempel av **historiebruk** är [att bo spartanskt], alltså att man bor väldigt enkelt och minimalistiskt - **Aten**: - **Demokrati** - Den störta stadsstaten - Aten hade en väldigt stor flotta vilket gör att de kan hjälpa många andra statsstater med resurser, båtar och bemanning - Många stadsstater belånade sig till Aten vilket gör att dom blir rika och får makt - Aten uppfann i princip demokrati där alla fria män hade rösträtt, men kvinnor, slavar och invandrare var exkluderade - Röstade genom handuppräckning - Atens medborgare samlades var nionde dag för att diskutera och rösta - Aten blev ett kulturellt centrum, med fokus på retorik, filosofi, matematik, arkitektur och litteratur - Samhället byggde på att vissa var fria och andra slavar, slavekonomi **Trojanska kriget** - Mycket historiebruk om trojanska kriget - Virus på datorn, trojansk häst **[= historiebruk]** - Akilleshäl: symboliserar en persons svaghet - Akilles mamma doppade honom i en sjö som skulle göra honom stark, men missade hälen som fortsatte vara svag - En svaghet - Kan liknas med Balder i nordisk mytologi, hans mamma får reda på att han ska dö och går runt och säger till alla växter att inte skada honom men glömmer tisteln som dödar honom **Peloponnesiska krigen (400-talet fvt.)** - Inbördeskrig mellan de grekiska stadsstaterna, främst Sparta och Aten - Allianser gör att krigen eskalerar och blir större än de borde vara - Sparta var en diktatur och Aten var en demokrati, de bråkade om vad som skulle gälla - Kan jämföras med senare världskrig i hur allianser bidrar till att förstora konflikter - Inbördeskrig mellan stadsstaterna - Sparta vs Athen **Alexander den Store (300-talet fvt.)** - Alexander den Store var kung i Makedonien men ville ha makt över hela Grekland - Efter de peloponnesiska krigen är Grekland försvagat, och Alexander den Store från Makedonien erövrar Grekland - Alexander fortsätter att erövra områden ända fram till Indien - Efter hans död splittras riket i flera delar och den grekiska kulturen blandas med andra kulturer - Hellenism: den grekiska kulturen sprids då den blandas med de kulturer som fanns i Alexander den Stores - Den grekiska kulturen sprider bla kultur, språk, vetenskap och arkitektur över ett gigantiskt område 1. **Perserkrigen** 2. **Peloponnesiska krigen** 3. **Alexander den Store** **Romarriket - 500 fvt-500evt** **Romarrikets början** - Rom grundas enligt myten av Romulus och Remus, uppfostrade av en varghona - Rom växer fram och börjar expandera, mellan ca 500 år fvt. till 500 år evt. Riket delas in i två perioder: **republik** och **kejsartid** - Republiken pågår från 500 år fvt. tills kejsartiden börjar runt Kristi födelse - 500 år fvt. republik Kristus föds kejsartid 500 år evt. - Till en början var Rom en liten stadsstat i Italien som försörjdes mycket av **handel** - Varorna fraktas över medelhavet (mycket under den här tiden är en kamp om medelhavet) - Har man kontroll över havet har man även kontroll över handeln och handel ger pengar och makt - Stadsstaten Rom var en monarki och styrdes av en kung, men romarna gör uppror och slänger ut kungen - Rom avskaffar monarkin och inför republik ca 500 år fvt, när kungen är borta och republiken är bildad så börjar rom växa - Alla fria manliga medborgare hade rösträtt i valen - Senaten sätter minst två konsuler som styr med tidsbegränsad makt för att undvika envälde igen (en som styr) - För att sitta i senaten behövde man tillhöra överklassen, Patricier, medan resten av befolkningen kallades Plebejer - Romarriket var under republiken en form av demokrati ** Romerska expansionen** - Rom krigar med andra stadsstater och vinner ca 200 år fvt. har Rom tagit över nästan hela makten över Italien och blir ett imperium - Imperium= stort rike - Rom strävar efter att kontrollera hela Medelhavet (handel-pengar-makt) - som de kallar \"Mare Nostrum\" (vårt hav) - **Kriget mot Kartago, de puniska krigen**: - Kartago var också en stormakt som ville kontrollera medelhavet - Rom tävlar om makten mot Kartago (nuvarande Tunisien) - Hannibal från Kartago försöker attackera Rom från norr, men misslyckas - Rom vinner och förstör Kartago helt genom att elda upp staten, hälla salt i odlingsmarken, döda alla invånare och tar då över området kring Medelhavet - När Kartago är ur vägen kan Romarna ta över ännu mer, till slut kontrollerar de medelhavet - **Hur kunde rom lyckas?** - Effektiva vapen och krigsteknik - Indelning av riket i provinser med lokala ledare (som kommuner) - Många fick romerskt medborgarskap, vilket minskade uppror 1. Om de kände sig som en del av romarriket ville de inte göra uppror - Slavekonomi, med krigsfångar som tvingades arbeta gratis - Avancerade byggprojekt, inklusive vägar (alla vägar bär till Rom), akvedukter, alltså rent vatten och avloppssystem 2. Vägar gör att soldater snabbt kan förflyttas och vägarna ger kontroll - Krigets återverkningar: - Romerska överklassen blir rikare pga krigsbyten och skatter - Bönderna var fattuga och tvunga att lämna sina marker 3. Då kunde adeln köpa upp marken och då skapades latifundier 4. Arbetet på latifundierna utfördes av slavar 5. Bönderna blev proletärer= ingen egen egendom förutom deras barn 6. Proletärer var medborgare och fick rösta - **Politiker:** - De som beslutar om att starta krig, delar in provinser och bygger vägar är politikerna - När rom var en republik hade man val: alla fria manliga medborgare fick rösta (inte kvinnor och slavar) - Senaten (alltså Roms parlament) tillsätter minst två konsuler (de som är ledare) då en person inte ska få för mycket makt, dessutom styr de med tidsbegränsad makt för att undvika envälde igen (en som styr) - För att sitta i senaten behövde man tillhöra överklassen, Patricier, medan resten av befolkningen kallades Plebejer - Romarriket under republiken var [en form] av demokrati - Makten i Romarriket skulle alltså delas upp men det vill inte Julius Ceasar - De politiska spelen i rom bestod av en maktkamp mellan olika grupperingar i medelklassen - Kärnan var ett antal familjer som var släkt och stod under en huvudman (familjefadern), kring denna kärna så fanns en bredare grupp från olika samhällsskick som kallades klienter - Familjefader var klienternas patronus och lovade dem hjälp och beskydd i utbyte mot stöd, deras röster i folkförsamlingen och att de spöade hans motståndare - De mäktigaste senatspolitikerna kunde ha flera tusen klienter **Julius Caesar och republikens fall** - Marius, högt uppsatt i armen värvade proletärer till yrkessoldater, frivilligt, fick mat, tak över huvudet och framför allt pengar - Ceasar var en general som var mycket populär bland soldaterna, eftersom de var yrkessoldater - Vill ha makten över hela romarriket ensam, ta makten genom våld - För att skydda landet mot statskupper är det förbjudet för generaler att ta med sig sina trupper in i dagens Italien, gränsen gick vid floden Rubicon - Men år 49 fvt. går Julius Caesar över floden **Rubicon** med sina soldater, trots att det var förbjudet - \"*Tärningen är kastad\"* -- Caesar avslutar republiken, tar över makten och utropar sig själv till diktator på livstid - Julius Caesar, Crassus och Pompejis bildar ett triumvirat, men Caesar konkurrerar ut de andra och blir ensam härskare - Caesar mördas 44 år fvt. av senatorer, inklusive Brutus, efter att ha haft makten i 5 år **Kejsartidens början -- romarrikets storhetstid** - Efter Caesars död blir det först inbördeskrig, sedan inleds kejsartiden med kejsare Augustus som tar makten (Ceasars adoptivson) - Augustus inför skattskrivning och stabiliserar riket, skapar bättre villkor för de fattiga, blir omtyckt av alla - **Pax Romana** (romerska freden) infaller, och riket når sin största utsträckning ca 0--200 evt - Jesus föds under Augustus regeringstid - Kristendom var länge förbjuden i Romarriket, då det hotade makten - Kejsare Konstantin blir den första kristna kejsaren ca 300 år evt - Kristendomen blir statsreligion, och alla i riket tvingas bli kristna, då är pax romana, den romerska freden över **Romarrikets uppdelning och fall** - Kejsare Konstantin flyttar huvudstaden och byter namn på staden till Konstantinopel (dagens Istanbul) - År 395 evt. delas Romarriket i två delar: Västrom och Östrom, med varsin kejsare - År 476 evt. avsätts kejsaren i Västrom, vilket markerar slutet på Västrom och den klassiska perioden för Romarriket **Orsaker till Romarrikets fall** - **Teori 1:** Brist på slavar ledde till ekonomisk kollaps - **Teori 2:** Det politiska systemet kunde inte försvara de långa gränserna - Historiker tror att kombinationen av flera faktorer bidrog till Romarrikets fall **Arvet efter Romarriket** - Kristendomen fortsatte att spridas och blev en global religion - Konstantinopel överlevde som centrum för det bysantinska riket (Östrom), dagens Istanbul - Många ord och begrepp, som \"senatorer\", kommer från Romarriket **Medeltiden - 500 -- 1500-talet** **Medeltidens början** - Romarriket hade precis fallit, vilket skapade kaos och en maktkamp mellan olika småkungar - Vägar förstördes, vilket försvårade resor och handel, ekonomin försämrades - Dessutom spreds pesten och klimatet blev kallare, vilket ledde till dåliga skördar, svält och massdöd. - Efter Romarrikets fall blev kyrkan en stabiliserande kraft - kyrkan tog över statens tidigare ansvar, som att hålla ordning i samhället genom ex. egna domstolar - kyrkan blev också den huvudsakliga källan till kunskap, då de flesta som kunde läsa och skriva var kyrkans män - tack vare klostren bevarades och översattes många texter, och universiteten började växa fram - Romarriket hade gjort kristendomen till statsreligion, vilket gav kyrkan mycket makt och resurser. - Islam börjar växa fram, vilket återigen skapar från öster - Jordbruket växte fram väldigt mycke **Samhällsorganisationen och feodalismen** - **Feodalismens framväxt**: Under tidig medeltid växte feodalismen fram som ett system där skyldigheter och rättigheter reglerade relationer mellan olika samhällsgrupper - den svaga kungamakten gjorde att stormän (adel) fick stor makt över lokala områden. - Kungen delade upp mark, så kallade län (feodum), till vasaller, som i gengäld lovade trohet och militärt stöd - vasallerna kunde i sin tur dela ut mark till undervasaller - dessa vasaller och undervasaller styrde över marken och tog ut skatt från bönderna - Kungen hade begränsad makt och var beroende av vasaller och stormän för att upprätthålla sin position - kungen hade inte råd med den nya dyra krigstekniken (häst och rustning) och betalade därför stormän med mark för militär hjälp **Jordbruk och livegenskap** - Under medeltiden var jordbruket den huvudsakliga näringen, och de flesta levde på det de själva producerade - Marken ägdes av **stormän** (godsherrar), som brukade en del av marken själva medan resten arrenderades ut till bönder - Bönderna i stora delar av Europa var livegna= de var bundna till jorden och följde med gården om den såldes Livegna kunde inte säljas som slavar, men hade begränsad frihet och var tvungna att arbeta för godsägaren - I utbyte mot arbete fick de skydd från godsägaren. - Bönderna samarbetade ofta, och de betalade skatt i form av skörd och dagsverken till godsherren **Konflikter och korståg** - Påven ville ha mer politisk makt, vilket ledde till en långvarig maktkamp mellan påven och kejsaren under högmedeltiden - **Korstågen**: Påvarna initierade korståg för att återta Palestina från islam, vilket ledde till flera krig i kristendomens namn - korstågen hade också kulturell betydelse då korsfararna kom i kontakt med mer utvecklade civilisationer och återupptäckte grekiska skrifter, som blev grunden för studier vid de nya universiteten **Feodalsamhällets hierarki och struktur** - **Nya samhällsklasser**: Med tiden utvecklades fyra huvudsakliga samhällsklasser: adel, präster, borgare och bönder. Dessa blev grunden för det feodala samhället. - **Feodal hierarki**: - **Kung**: Formellt den högsta makten och ägde all mark. - **Vasaller**: Högre adel som styrde stora landområden, svor lojalitet till kungen. - **Undervasaller**: Mindre adel som styrde mindre områden under vasallerna. - **Bönder**: Arbetade på marken, var beroende av adeln och betalade skatt **Feodalismens långvariga betydelse** - Vasallernas titlar och privilegier gick i arv genom släkten, vilket gjorde att de hade makt över flera generationer - Ex. i vissa länder, som Frankrike, var adeln skattebefriad och hade exklusiva rättigheter ända fram till 1700-talet, när den franska revolutionen började upplösa feodalsystemet - Feodalismens system och hierarki präglade Europa under större delen av perioden, och kyrkan var en dominerande kraft både religiöst och kulturellt **Reformationen 1500-tal** - När vissa delar av Europa övergår från att vara katolska till protestantisk - Före reformationen hade påven den högsta makten inom kyrkan, och kyrkan spelade en stor politisk och ekonomisk roll. - **Missnöje med den katolska kyrkan** - Kyrkan ansågs inte längre vara som den en gång var då den började sälja ex. avlatsbrev (förlåtelsebrev) för att tjäna pengar på människor som vill köpa sig fria - Kyrkan blev en maktfaktor som tjänade stora summor pengar, bland annat genom att bygga stora och påkostade kyrkor. - **Martin Luther** - Menade att människans egen tro och Bibeln skulle vara i centrum, inte kyrkan - Kyrkan var bara ett hinder mellan människan och Gud. - Luther blev populär bland många kungar i Europa eftersom hans kritik av kyrkan gav dem en möjlighet att ta mer makt - **Kungarnas maktövertagande över kyrkorna:** - Kungar såg sin chans att minska påvens inflytande och öka sin egen makt genom att göra kyrkorna till statskyrkor - Genom att bryta med den katolska kyrkan fick kungarna makten över kyrkorna och därmed större kontroll över både religion och stat - **Exempel på kungar som bröt med den katolska kyrkan** - *Henrik VIII av England*: Bröt med kyrkan för att kunna skilja sig och få mer makt och pengar - *Gustav Vasa av Sverige*: Bröt för att han har ekonomiska problem och genom att ha makt över kyrkan kan han tjäna mer pengar - **Den katolska kyrkans svar och motreformationen** - Den katolska kyrkan blev kraftigt skakad när stora delar av norra Europa bröt sig loss - Kyrkan försökte genomföra förbättringar, som kallas motreformationen, men trots ansträngningarna kunde man inte stoppa förlusten av makt och inflytande - **Det 30-åriga kriget (1600-talet)** - Ett religionskrig som drabbade stora delar av Europa, där striden mellan katolicism och protestantism blev en central fråga **Historiebruk** **Spartacus** - Spartacus var en slav som ledde det största slavupproret i Romarriket cirka 70 f.Kr. - Upproret samlade mellan 120 000 och 140 000 slavar som kämpade för frihet från sina herrar. - Slavupproret var väldigt lyckat men besegrades av den romerska armén - Efter nederlaget korsfästes 6 200 överlevande slavar för att statuera exempel - **Spartacus som frihetssymbol** (historiebruk) - **Franska revolutionen (1700-talet)**: under franska revolutionen på sa man att man slåss åt dom som styr landet, samma som Spartacus sa för att peppa, Spartacus används som en frihetshjälte - **Arbetarklassens kamp (1800--1900-talet)**: här lyfter kommunisterna upp att arbetare var förslavade, Spartacus blir en symbol som jämförs med alla som jobbar i fabriker och blir utnyttjade av kapitalister - **Spartakiader under Stalin**: I Sovjetunionen organiserades \"spartakiader\", idrottstävlingar uppkallade efter Spartacus, som en symbol för kollektiv kamp och kommunistiska ideal - **Film och litteratur**: Under 1900-talet, framför allt i Hollywood, var Spartacus som en hjälte för den vanliga människan - **Ex. en film** från 1960 framställde honom som en frihetskämpe, och hans historia anknöts till den amerikanska drömmen om självständighet och individuell frihet - **Ex. John F. Kennedy** ser filmen och gör om iden om Spartacus genom att få filmens budskap att handla om något annat (" lilla mannens kamp för att bli självständig", the American dream)  - **Moderna rörelser**: - **Gayrörelsen**: Spartacus har ibland använts som en sexsymbol och symbol för frigörelse i gayrörelser under 1900-talet, hans kamp för frihet tolkades som en kamp för personlig och sexuell frihet **Olika typer av historiebruk** - **Kommersiellt historiebruk:** när man vill tjäna pengar på historiebruk - Ex. alla företag som visar att de funnits länge, "sedan 1890" - Ex. filmer, böcker - **Vetenskapligt historiebruk:** - Ex. en lärobok i Sverige - **Ideologiskt historiebruk:** när man försöker använda sig av historia för att få en ideologi att framstå som väldigt bra, knyta historia till en ideologi - Ex. kommunister som använde Spartacus - **Icke bruk:** när man förnekar historien - Ex. att man förnekar förintelsen, säger att den inte har hänt - **Moraliskt historiebruk:** när man forskar på saker som skett i samhället som är omoraliskt - Ex. historisk forskning kring samerna - Ex. jämställdhetsfrågor, forskning på hur kvinnor hade det innan de fick rösträtt - Ex. slaveri i USA, att man forskar på det - **Existentiellt historiebruk:** man lyfter fram historia när en grupps existens är hotad, man skapar ett helt centrum för forskning, bygger upp historia kring att en grupp nästan blivit förintad - Ex. i Jerusalem finns ett stort center för förintelsen, skapades eftersom den judiska gruppen höll på att utrotas - **Pedagogiskt historiebruk:** när man jämför med något som hänt tidigare, symboler - Ex. Hitler mustasch på Putin - Ex. en Halo **Sammanfattningar** **Källkritik** Källkritik handlar om att granska och bedöma de källor vi använder för att få information. En källa kan vara antingen en kvarleva, som exempelvis byggnader eller andra fysiska lämningar, eller en berättande källa, som brev, dagböcker och liknande texter. Både kvarlevor och berättande källor är viktiga, och om de stämmer överens kan vi vara mer säkra på att informationen är korrekt. För att värdera en källas trovärdighet används en källkritisk metod baserad på fyra kriterier. Det första är äkthet -- vi måste säkerställa att källan verkligen är vad den utger sig för att vara. Det andra kriteriet är tid -- ju närmare i tid källan skapades i förhållande till den händelse den beskriver, desto mer pålitlig är den. Det tredje kriteriet är beroende -- vi måste fråga oss om källan är en förstahandskälla eller om den bygger på andra källor. Förstahandskällor är mer oberoende och därför mer tillförlitliga. Det fjärde och sista kriteriet är tendens -- vi behöver undersöka om källan har en vinkling eller om den kan ha intressen att bevaka, till exempel ekonomiska vinster. Ett exempel på vikten av källkritik finns i antikens Grekland. Tidigare trodde man att allt från denna tid var vitt och rent, eftersom statyer och andra kvarlevor man hittade var vita. Men forskning har visat att antikens Grekland faktiskt var ett färgsprakande samhälle, och att historien hade förändrats och skrivits om under årens gång. Ett exempel är hur kyrkan påverkade vår bild av antiken genom att hacka bort könsorgan på statyer för att dölja nakenhet, som ansågs omoraliskt. Detta visar hur viktigt det är att ifrågasätta och undersöka historiska källor noggrant. **Högkulturer och flodkulturer** **Definition av högkultur**\ En högkultur är ett välutvecklat samhälle med avancerade nivåer av jordbruk, handel och teknik. Den kännetecknas av skriftsystem, stora byggnadsverk, en maktstruktur och teknologiska framsteg. En flodkultur är en typ av högkultur som har utvecklats nära stora floder, vilka är avgörande för jordbruk och livsmedelsproduktion. **Mesopotamien**\ Mesopotamien, eller \"Tvåflodslandet\" (nuvarande Irak), använde Eufrat och Tigris för bevattning. Detta ledde till ökade skördar och befolkningstillväxt. Präster organiserade samhället och samlade in skatter i form av skörd, som delades med hantverkare. Sumererna utvecklade kilskrift för att dokumentera handel och lagar. Mesopotamien hade en stark militär och ekonomisk struktur, vilket gjorde det till en framstående högkultur, trots hot från nomadfolk. **Egypten**\ Egypten utvecklade sin flodkultur kring Nilen, som var lättare att kontrollera än floderna i Mesopotamien. Detta gav stabil jordbruksproduktion och politisk stabilitet. Naturliga barriärer, som öken och hav, skyddade landet från invasioner. Inledningsvis organiserade prästerna jordbruket, men senare tog faraon över makten och styrde över både samhället och naturen. Egypten gjorde betydande framsteg inom skrift, teknik, matematik och astronomi, vilket möjliggjorde byggandet av pyramider och andra monument. **Gemensamma drag och skillnader**\ Både Mesopotamien och Egypten hade organiserat jordbruk, starka maktstrukturer och tekniska framsteg, men de skilde sig åt beroende på sina geografiska förhållanden och politiska organisationer. Andra kända högkulturer inkluderar Maya, Azteker, Inka samt vissa kulturer i Kina och på Kreta**.** **Antikens Grekland (700 fvt. -- 300 evt.)** **Självständiga stadsstater**\ Antikens Grekland var inte ett enhetligt land, utan bestod av flera självständiga stadsstater, så kallade *polis*. De mest framstående av dessa var Aten, Sparta, Korinth och Thebe. Varje stadsstat hade sitt eget styre, lagar och traditioner, men de delade språk, religion och kulturella värderingar, vilket skapade en gemensam grekisk identitet. Dessa stadsstater hade också egna politiska system; Aten var känt för sin tidiga demokrati, medan Sparta var en militärdiktatur. **Konflikter och krig**\ Under 400-talet f.Kr. hotades Grekland av det Persiska imperiet, som var en stor makt i öst. Perserna försökte ta kontroll över grekiska stadsstater, särskilt i Anatolien (nuvarande Turkiet). Grekerna gjorde uppror mot den persiska dominansen, vilket resulterade i en serie krig, kända som de persiska krigen. - **Slaget vid Maraton (490 f.Kr.)**: En berömd seger för atenarna, där de besegrade en överlägsen persisk styrka. - **Sjöslaget vid Salamis (480 f.Kr.)**: En strategisk seger för grekerna, där de utnyttjade sin kunskap om de trånga vattenpassagerna för att övervinna den persiska flottan. **Guldåldern**\ Efter seger över Persien inleddes en period av kulturell och politisk blomstring känd som Greklands guldålder. Aten och Sparta blev de mest inflytelserika stadsstaterna trots sin rivalitet. - **Sparta**: En militärstat där pojkar tränades som soldater från ung ålder och där kvinnor hade en viss frihet och ansvar för att föda starka barn. Spartas fokus låg på disciplin och militär styrka. - **Aten**: Utvecklade en demokratisk styrelseform där alla fria män kunde delta i politiska beslut. Aten blev ett kulturellt och intellektuellt centrum, känt för sina framstående filosofer som Sokrates, Platon och Aristoteles, samt stora litterära och konstnärliga verk. **Mytologi och kulturella influenser**\ Det trojanska kriget, en central del av grekisk mytologi, skildras i verk som Homeros *Iliaden* och *Odysséen*. Berättelserna om händelserna i Troja har bidragit till kulturella uttryck och symboler som \"trojansk häst\" (en listig strategi) och \"akilleshäl\" (en svag punkt). **Inbördeskrig**\ Trots de kulturella framstegen ledde rivaliteten mellan stadsstaterna till konflikt. Peloponnesiska kriget (431--404 f.Kr.) bröt ut mellan Aten och Sparta och deras allierade. Detta inbördeskrig försvagade de grekiska stadsstaterna och öppnade upp för utländska makter att ingripa. **Alexander den Store och hellenismen**\ På 300-talet f.Kr. steg Alexander den Store från Makedonien fram och erövrade hela Grekland samt stora delar av Asien, inklusive Egypten och så långt som Indien. Efter Alexanders död (323 f.Kr.) delades hans rike, men hans erövringar spred den grekiska kulturen, vilket ledde till hellenismen, en period präglad av kulturell sammansmältning mellan grekiska och östliga influenser. Hellenismen såg en spridning av grekiskt språk, filosofi, vetenskap och konst över stora delar av den kända världen. **Romarriket (500 fvt. -- 500 evt.)** **Uppkomst och tidiga år**\ Romarriket växte fram omkring 500 f.Kr. och började som en liten stadsstat i Italien. Enligt romersk mytologi grundades Rom av bröderna Romulus och Remus, som uppfostrades av en varghona. Den romerska republiken inleddes när kungadömet avskaffades runt 500 f.Kr. Under denna period styrdes Rom av valda konsuler och en senat, där makten var koncentrerad till överklassen, patricierna. Endast fria män hade rösträtt, medan plebejerna, som utgjorde majoriteten av befolkningen, hade begränsat inflytande. **Expansion och krig**\ Rom expanderade kraftigt och omkring 200 f.Kr. hade riket kontrollerat hela Italien och blivit ett imperium. En avgörande faktor för denna expansion var de puniska krigen mot Kartago (264--146 f.Kr.), där Rom till slut besegrade sin rival. Den mest kända konflikten var det andra puniska kriget, där den karthagiska generalen Hannibal ledde sina trupper genom Alperna, men till sist förlorade mot romarna. Rom förstörde Kartago helt, vilket gav dem full kontroll över Medelhavet, som romarna kallade \"Mare Nostrum\" (vårt hav). Rom använde sig av effektiv krigföring och stark infrastruktur, inklusive byggandet av vägar och akvedukter, för att underlätta handeln och militärens rörelser. En slavekonomi stödde även denna expansion och gjorde det möjligt för Rom att utnyttja arbetskraft utan att behöva betala löner. **Politik och maktkamp**\ Den politiska scenen i Rom präglades av maktkamp mellan olika aristokratiska familjer och politiska ledare. Klientelismen var vanlig; politiker knöt allianser med klienter som gav dem röster i utbyte mot skydd och förmåner. Julius Caesar, en framstående general, bröt mot republiken genom att föra in sina trupper i Italien, trots ett förbud. Han utropade sig själv till diktator på livstid, vilket ledde till republikens fall och hans egen död. **Kejsartiden och Pax Romana**\ Efter Caesars död tog hans adoptivson Augustus (tidigare känd som Octavianus) makten och inledde kejsartiden, vilket markerade Roms storhetstid. Under Augustus regeringstid inleddes \"Pax Romana\", en period av fred och stabilitet som varade i över 200 år. Under denna tid nådde Romarriket sin största utsträckning, och olika kulturer och språk blandades. Samtidigt föddes Jesus, och kristendomen, som först var en förföljd religion, blev senare statsreligion under kejsare Konstantin på 300-talet e.Kr. Konstantin flyttade även huvudstaden från Rom till det nya Konstantinopel (nuvarande Istanbul), vilket kom att bli en viktig knutpunkt i det östromerska riket. **Delningen av riket och fall**\ År 395 e.Kr. delades Romarriket i två delar: Västrom och Östrom (även kallat Bysantinska riket). Västrom föll år 476 e.Kr. när den siste kejsaren avsattes. Detta markerade slutet på den klassiska perioden för Romarriket. **Orsaker till fall och arv**\ Romarrikets fall berodde på en kombination av faktorer, inklusive ekonomiska problem, politisk instabilitet, inre konflikter och yttre hot från germanska stammar och andra folk. Trots detta lämnade riket ett betydande arv efter sig, såsom spridningen av kristendomen, avancerad byggteknik (t.ex. akvedukter och vägar) och politiska begrepp som \"senat\" och \"borgare\" som fortfarande påverkar moderna samhällen idag. **Medeltiden (500--1500-talet)** **Inledningen av Medeltiden**\ Medeltiden började efter Romarrikets fall, vilket ledde till kaos och maktkamp mellan småkungar. Vägar förstördes, vilket försvårade resor och handel, och en klimatförändring samt pest spred sig, vilket resulterade i svält och massdöd. Kyrkan blev en stabiliserande kraft som tog över statens ansvar, bevarade kunskap och bidrog till att universitet började växa fram. Kristendomen fick mycket makt som statsreligion, medan islam började växa fram i öst. **Feodalismens struktur**\ Feodalismen växte fram som ett system för att reglera relationer mellan samhällsgrupper. Kungen delade ut mark, kallad län, till vasaller i utbyte mot trohet och militärt stöd. Dessa vasaller kunde även dela ut mark till undervasaller, som styrde över mindre områden och samlade skatt från bönderna. Kungen hade begränsad makt och var beroende av vasaller och stormän för att upprätthålla sin position. **Jordbruk och livegenskap**\ Jordbruket var den dominerande näringen, och de flesta bönder var livegna, vilket innebar att de var bundna till jorden och arbetade för godsägare. I utbyte mot arbete fick de skydd och betalade skatt i form av skördar och dagsverken. **Konflikter och korståg**\ Maktkampen mellan påven och kejsaren ledde till konflikter under högmedeltiden. Påvarna initierade korståg för att återta Palestina från islam, vilket också ledde till kulturella kontakter och återupptäckten av antika skrifter. **Samhällshierarki och feodalismens betydelse**\ Samhället delades in i fyra klasser: adel, präster, borgare och bönder. Feodalismen präglade Europa under större delen av perioden, med kyrkan som en dominerande kraft både religiöst och kulturellt. Vasallernas makt och privilegier gick i arv, vilket gjorde att adeln kunde behålla sin ställning under lång tid, även fram till den franska revolutionen. **Reformationen (1500-talet)** **Övergången från katolicism till protestantism**\ Under 1500-talet började flera delar av Europa övergå från katolicism till protestantism. Före reformationen hade påven högsta makt inom kyrkan, som spelade en stor politisk och ekonomisk roll. **Missnöje med den katolska kyrkan**\ Det växte fram ett missnöje mot den katolska kyrkan, som började sälja avlatsbrev för att tjäna pengar. Många ansåg att kyrkan hade blivit en maktfaktor som fokuserade på rikedom och byggde stora, påkostade kyrkor. **Martin Luthers kritik**\ Martin Luther kritiserade kyrkans roll och menade att människans tro och Bibeln skulle stå i centrum. Han såg kyrkan som ett hinder mellan människan och Gud. Luthers åsikter blev populära bland många kungar, som såg en möjlighet att stärka sin egen makt genom att stödja hans kritik. **Kungarnas maktövertagande**\ Kungar såg sin chans att minska påvens inflytande och göra kyrkorna till statskyrkor. Genom att bryta med den katolska kyrkan kunde de få kontroll över religionen och öka sin egen makt. Exempelvis bröt Henrik VIII av England med kyrkan för att kunna skilja sig och öka sin makt, medan Gustav Vasa av Sverige gjorde det för ekonomiska fördelar. **Motreformationen**\ Den katolska kyrkan blev skakad av reformationen och försökte återfå makten genom förbättringar i en så kallad motreformation. Trots ansträngningarna kunde de inte stoppa förlusten av inflytande. **Det 30-åriga kriget**\ Reformationen ledde också till det 30-åriga kriget under 1600-talet, som blev ett religionskrig mellan katolicism och protestantism och drabbade stora delar av Europa. **Historiebruk** **Spartacus och slavupproret**\ Spartacus var en slav som ledde det största slavupproret i Romarriket omkring 70 f.Kr., där mellan 120 000 och 140 000 slavar kämpade för sin frihet. Trots framgångar besegrades de av den romerska armén, och efter nederlaget korsfästes 6 200 överlevande slavar som ett straff. **Spartacus som frihetssymbol**\ Spartacus har genom historien använts som en symbol för frihet: - **Franska revolutionen (1700-talet)**: Användes som en inspirationskälla för dem som kämpade mot förtryck, likt Spartacus. - **Arbetarklassen (1800--1900-talet)**: Kommunister lyfte fram Spartacus som en symbol för arbetarnas kamp mot kapitalismens förtryck. - **Spartakiader under Stalin**: Idrottstävlingar i Sovjetunionen kallades \"spartakiader\" och symboliserade kollektiv kamp och kommunistiska ideal. - **Spartacus i film och litteratur**\ Under 1900-talet framställdes Spartacus som en hjälte för den vanliga människan, särskilt i Hollywood. Filmen från 1960 framhöll honom som en frihetskämpe, kopplad till den amerikanska drömmen om självständighet. Även John F. Kennedy inspirerades av filmen och anpassade budskapet till "lilla mannens kamp för att bli självständig". **Moderna rörelser**\ Spartacus har också använts som en symbol inom gayrörelsen under 1900-talet, där hans kamp för frihet tolkades som en kamp för personlig och sexuell frihet. **Olika typer av historiebruk** - **Kommersiellt historiebruk**: Används för att tjäna pengar, som företag som betonar sin långa historia. - **Vetenskapligt historiebruk**: Historiska fakta används i läroböcker och akademiska verk. - **Ideologiskt historiebruk**: Historia används för att stödja en specifik ideologi, som kommunisternas hyllning av Spartacus. - **Icke bruk**: Förnekelse av historiska händelser, som förintelsen. - **Moraliskt historiebruk**: Forskning kring omoraliska händelser, som slaveri och kvinnors rösträtt. - **Existentiellt historiebruk**: Historia lyfts fram när en grupps existens hotas, som forskningen kring Förintelsen. - **Pedagogiskt historiebruk**: Jämförelser görs med tidigare händelser för att förklara nutida fenomen.