Mesopotamien och Egypten - Jämförelse

Mesopotamien

• Mesopotamien, eller ”Tvåflodslandet” (nuvarande Irak), använde floderna Eufrat och Tigris för bevattning.
• Detta ledde till ökade skördar och befolkningstillväxt.
• Präster organiserade samhället och samlade in skatter i form av skörd, som delades med hantverkare.
• Sumererna utvecklade kilskrift för att dokumentera handel och lagar.
• Mesopotamien hade en stark militär och ekonomisk struktur.
• De mötte hot från nomadfolk.

Egypten

• Egypten utvecklade sin flodkultur kring Nilen.
• Nilen var lättare att kontrollera än floderna i Mesopotamien.
• Detta gav stabil jordbruksproduktion och politisk stabilitet.
• Naturliga barriärer, som öken och hav, skyddade landet från invasioner.
• Inledningsvis organiserade prästerna jordbruket, men senare tog faraon över makten och styrde över både samhället och naturen.
• Egypten gjorde betydande framsteg inom skrift, teknik, matematik och astronomi.
• De byggde pyramider och andra monument.

Gemensamma drag och skillnader

• Både Mesopotamien och Egypten hade organiserat jordbruk, starka maktstrukturer och tekniska framsteg.
• De skilde sig åt beroende på sina geografiska förhållanden och politiska organisationer.
• Andra kända högkulturer inkluderar Maya, Azteker, Inka samt vissa kulturer i Kina och på Kreta.

Antikens Grekland (700 fvt. - 300 evt.)

• Antikens Grekland var inte ett enhetligt land, utan bestod av flera självständiga stadsstater, kallade polis.
• De mest framstående var Aten, Sparta, Korinth och Thebe.
• Varje stadsstat hade sitt eget styre, lagar och traditioner.
• De delade språk, religion och kulturella värderingar, vilket skapade en gemensam grekisk identitet.
• Dessa stadsstater hade också egna politiska system; Aten var känt för sin tidiga demokrati, medan Sparta var en militärdiktatur.
• Under 400-talet f.Kr. hotades Grekland av det Persiska imperiet, en stor makt i öst.
• Perserna försökte ta kontroll över grekiska stadsstater, särskilt i Anatolien (nuvarande Turkiet).
• Grekerna gjorde uppror mot den persiska dominansen, vilket resulterade i en serie krig, kända som de persiska krigen.

Romarriket (753 f.v.t. – 476 e.v.t.) och dess fall

• Rom strävade efter att kontrollera hela Medelhavet (handel-pengar-makt), som de kallade "Mare Nostrum" (vårt hav).
• Rom var i strid med Kartago, en annan stormakt som ville kontrollera Medelhavet.
• Rom vann och förstörde Kartago helt.
• Romarna kunde erövra och kontrollera ett stort område tack vare deras effektiva vapen och krigsteknik, indelning av imperiet i provinser med lokala ledare, medborgarskap för många, slav-ekonomi och avancerade byggprojekt, inklusive vägar och akvedukter.
• Kriget ledde till att den romerska överklassen blev rikare på grund av krigsbyten och skatter.
• Bönderna blev fattiga och tvingades lämna sina marker, vilket ledde till att adeln köpte upp marken och skapade latifundier.
• Arbetet på latifundierna utfördes av slavar, vilket ledde till att bönderna blev proletärer.
• Slavupproret under ledning av Spartacus var lyckat men besegrades av den romerska armén.
• Romarrikets fall berodde på en kombination av faktorer, inklusive ekonomiska problem, politisk instabilitet, inre konflikter och yttre hot från germanska stammar och andra folk.

Spartacus: en frihetssymbol i historien

• Spartacus användes under Franska revolutionen (1700-talet), arbetarklassens kamp (1800-1900-talet), Spartakiader under Stalin och i film och litteratur (1900-talet) som en frihetshjälte.
• Han representerade kämpar för frihet, mot slaveri och för de undertryckta.
• Spartacus användes också som en sexsymbol och symbol för frigörelse i gayrörelser under 1900-talet.

Medeltiden (500 - 1500-talet)

• Medeltiden började efter Romarrikets fall.
• Perioden präglades av kaos, maktkamp, förstörda vägar, klimatförändring, pest och svält.
• Kyrkan blev en stabiliserande kraft som tog över statens ansvar.
• Kristendomen fick stor makt som statsreligion, medan islam växte fram i öst.
• Feodalismen växte fram som ett system för att reglera relationen mellan samhällsgrupper.
• Kungen delade ut mark, kallad län, till vasaller i utbyte mot trohet och militärt stöd.
• Vasallerna kunde även dela ut mark till undervasaller, som styrde över mindre områden och samlade skatt från bönderna.
• Jordbruket var den dominerande näringen, och de flesta bönder var livegna.
• Maktkampen mellan påven och kejsaren ledde till konflikter under högmedeltiden.
• Påvarna initierade korståg för att återta Palestina från islam, vilket också ledde till kulturella kontakter och återupptäckten av antika skrifter.
• Samhället delades in i fyra klasser: adel, präster, borgare och bönder.
• Feodalismen präglade Europa under större delen av perioden, med kyrkan som en dominerande kraft både religiöst och kulturellt.

Reformationen (1500-talet)

• Under 1500-talet började stora delar av Europa övergå från katolicism till protestantism.

Olika typer av historiebruk

• Kommersiellt historiebruk: när man vill tjäna pengar på historiebruk.
• Vetenskapligt historiebruk: när man forskar på historia på ett objektivt sätt.
• Ideologiskt historiebruk: när man försöker använda sig av historia för att få en ideologi att framstå som väldigt bra och knyta historia till en ideologi.
• Icke bruk: när man förnekar historien.
• Moraliskt historiebruk: när man forskar på saker som skett i samhället som är omoraliskt.