Svea Hovrätt Dom (PDF)

1 SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Avdelning 07 2019-01-17 T 6549-18 071427 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom...

1 SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Avdelning 07 2019-01-17 T 6549-18 071427 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2018-06-07 i mål B 4708-17, se bilaga A PARTER Klagande Stefan Agerbark, 19640527-0155 Adress hos ombudet Ombud: Advokat Elsa Andersson Box 3431 103 68 Stockholm Motpart Rakhmat Akilov, 19780274-8215 c/o Anstalten Hall Box 19154 152 27 Södertälje Ombud: Advokaterna Johan Eriksson och Robin Söder Box 12107 102 23 Stockholm SAKEN Skadestånd ___________________ HOVRÄTTENS DOMSLUT Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten bestämmer det skadestånd som Rakhmat Akilov ska betala till Stefan Agerbark till 100 000 kr, jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 7 april 2017 till dess betalning sker. ____________________ Dok.Id 1455344 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00 08-561 670 59 måndag – fredag 103 17 Stockholm 08-561 670 50 09:00–16:30 E-post: [email protected] www.svea.se  2 SVEA HOVRÄTT DOM T 6549-18 Avdelning 07 YRKANDEN I HOVRÄTTEN Stefan Agerbark har yrkat att hovrätten ska förplikta Rakhmat Akilov att betala skadestånd till honom med 300 000 kr, i stället för 60 000 kr som tingsrätten bestämde. Rakhmat Akilov har motsatt sig att tingsrättens dom ändras. Målet har avgjorts utan huvudförhandling. HOVRÄTTENS DOMSKÄL Parterna har åberopat samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i tingsrätten. Hovrätten har tagit del av ljud- och bildfilen av förhöret med Stefan Agerbark från tingsrätten. Stefan Agerbark har vidare åberopat ett rättsutlåtande och – vilket är ny bevisning i hovrätten – ett utlåtande av en leg. psykoterapeut från september 2018. Stefan Agerbarks elvaåriga dotter Ebba dödades i terroristattentatet på Drottninggatan i Stockholm i april 2017. Tingsrätten dömde Rakhmat Akilov för terroristbrott genom mord till fängelse på livstid och förpliktade honom att till Stefan Agerbark betala skadestånd med 60 000 kr för psykiskt lidande, men avslog yrkandet om kränkningsersättning. Tingsrättens dom har fått laga kraft i alla delar med undantag för Stefan Agerbarks anspråk som prövas i denna dom. Stefan Agerbarks skadeståndskrav avser 150 000 kr för kränkning och 150 000 kr för psykiskt lidande. Kränkningsersättning När det gäller möjligheten att få ersättning för kränkning gör hovrätten samma bedömning som tingsrätten och kommer till samma slutsats, nämligen att brottet inte kan sägas ha varit riktat mot Stefan Agerbark – vilket är en förutsättning för att få sådan ersättning. Tingsrättens dom ska därför inte ändras i den delen.  3 SVEA HOVRÄTT DOM T 6549-18 Avdelning 07 Ersättning för psykiskt lidande Nära anhöriga, exempelvis en förälder, till den som dödats genom en skadeståndsgrundande handling har rätt till skadestånd för personskada (se 5 kap. 2 § första stycket 3 skadeståndslagen [1972:207]). Skadestånd för personskada omfattar ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur, alltså sveda och värk (se 5 kap. 1 § första stycket 3 skadeståndslagen). Sveda och värk avser lidande under den akuta sjukdomstiden efter skadan till dess att skadan läkts eller ett varaktigt invaliditetstillstånd inträder. Vad som ersätts är psykiska besvär som går utöver sådana känslor av sorg och saknad som ett dödsfall brukar medföra för anhöriga. För att besvären ska betraktas som personskada krävs att de är medicinskt påvisbara. När det gäller ersättning till efterlevande finns dock en bevislättnad genom att det normalt sett inte krävs läkarintyg eller liknande utredning för att styrka att de psykiska besvären är hänförliga till personskada (se prop. 2000/01:68 s. 71 och NJA 2017 s. 1208 p. 8). Skadeståndslagen innehåller inga anvisningar om hur ersättningen för sveda och värk bör beräknas. Högsta domstolen har godtagit att ersättning för sveda och värk bestäms schablonmässigt (se t.ex. NJA 1972 s. 81). En närstående till någon som dödats genom en uppsåtlig handling har enligt nuvarande praxis, schablonmässigt, rätt till 60 000 kr, vilket motsvarar ett års akut sjuktid med annan vård än sjukhusvård. Om det begärs högre belopp eftersom de psykiska besvären varit särskilt långvariga eller ovanligt omfattande i övrigt, kan särskild bevisning behövas som visar att den akuta sjuktiden överstiger ett år (se ovan angiven prop. s. 71 samt Bengtsson och Strömbäck, Skadeståndslagen [7 maj 2018, Zeteo] kommentaren till 5 kap. 2 §). Finns sådan bevisning kan ytterligare ersättning lämnas. I ett fall som detta – där det inte är fråga om en sjukskrivning – ligger det på domstolen att göra en uppskattning av den totala akuta sjuktiden.  4 SVEA HOVRÄTT DOM T 6549-18 Avdelning 07 Enligt hovrätten har Stefan Agerbark genom det utlåtande som han har åberopat i hovrätten visat att han fortfarande, drygt ett och ett halvt år efter Ebbas bortgång, lider av ersättningsgilla psykiska besvär. Han är därför berättigad till skadestånd med ett belopp som är något högre än det som tingsrätten bestämde. Enligt hovrätten bör beloppet bestämmas till 100 000 kr. Det nämnda utlåtandet ger inte stöd för ett högre belopp än så. Sammanfattning Hovrätten anser i likhet med tingsrätten att det i ett fall som detta inte finns någon möjlighet att få kränkningsersättning. Däremot bör – på grund av den utredning som har lagts fram i hovrätten – ersättningen för psykiskt lidande bestämmas till 100 000 kr, i stället för 60 000 kr som tingsrätten kom fram till. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2019-02-14. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Niklas Wågnert, referent, och Elisabet Brunlid samt tf. hovrättsassessorn Rezanne Marouf.  Bilaga A 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 4708-17 Avdelning 4 2018-06-07 Meddelad i Stockholm PARTER (Antal tilltalade:1) Tilltalad Rakhmat Akilov, 19780274-8215 Medborgare i Uzbekistan Frihetsberövande: Häktad f.n. Häktet Kronoberg Offentliga försvarare: Advokaterna Johan Eriksson och Robin Söder Försvarsadvokaterna Stockholm HB Box 12107 102 23 Stockholm Åklagare Vice chefsåklagaren Hans Ihrman och kammaråklagaren Hans-Jörgen Hanström Åklagarmyndigheten Riksenheten för säkerhetsmål Målsägande och målsägandebiträden Se domsbilaga 1 ___________________________ DOMSLUT Brott som den tilltalade döms för 1. Terroristbrott, 2 § första, andra och fjärde stycket och 3 § 1 och 8 lagen (2003:148) om straff för terroristbrott i sin lydelse före 15 maj 2017 samt 3 kap. 1 § brottsbalken 2017-04-07, genom mord i 5 fall och allmänfarlig ödeläggelse 2. Försök till terroristbrott, 2 § första stycket, 3 § 1 och 4 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott i sin lydelse före 15 maj 2017 samt 3 kap. 1 och 11 §§ samt 23 kap. 1 § brottsbalken 2017-04-07, genom försök till mord i 119 fall 3. Framkallande av fara för annan, 3 kap. 9 § brottsbalken 2017-04-07, 24 tillfällen Dok.Id 1868618 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 8307 Scheelegatan 7 08-561 654 10 08-561 650 04 måndag – fredag 104 20 Stockholm E-post: 08:00–16:00 [email protected] www.stockholmstingsratt.se  2 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 Åtal som den tilltalade frikänns från Försök till terroristbrott, 2 § första stycket, 3 § 1 och 4 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott i sin lydelse före 15 maj 2017 samt 3 kap. 1 och 11 §§ samt 23 kap. 1 § brottsbalken, alternativt framkallande av fara för annan, 3 kap. 9 § brottsbalken 2017-04-07, 2 tillfällen Påföljd m.m. Fängelse på livstid Utvisning Den tilltalade utvisas ur riket enligt 8 a kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) och för- bjuds att återvända hit. Överträdelse av förbudet kan medföra fängelse i högst 1 år. Skadestånd 1. Rakhmat Akilov ska utge skadestånd till var och en av målsägandena 3-5, 7, 11- 18, 21-24, 26, 28-32, 46-60, 62-63, 65-77, 79-102, 106-109, 112-113 och 119-123 med 125 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 7 april 2017 till dess betalning sker. 2. Rakhmat Akilov ska utge skadestånd till var och en av målsägandena 19-20, 25, 61, 64, 105, 111 och 114 med 150 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 7 april 2017 till dess betalning sker. 3. Rakhmat Akilov ska utge skadestånd till var och en av målsägandena 1-2, 27, 103- 104, 110 och 118 med 30 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 7 april 2017 till dess betalning sker. 4. Rakhmat Akilov ska utge skadestånd till var och en av målsägandena 124-138 med 40 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 7 april 2017 till dess betalning sker. 5. Rakhmat Akilov ska utge skadestånd till var och en av målsägandena 36-45 och 115-116 med 60 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 7 april 2017 till dess betalning sker. 6. Rakhmat Akilov ska utge skadestånd till var och en av målsägandena 6, 8-10 och 34-35 med 20 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen(1975:635) från den 7 april 2017 till dess betalning sker. 7. Rakhmat Akilov ska utge skadestånd till målsägande 33 med 185 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 7 april 2017 till dess betalning sker. 8. Skadeståndsanspråken framställda av målsägandena 78 och 117 avslås. Förverkande och beslag 1. I beslag tagen mobiltelefon av märket Huawei förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Stockholm, 2017-5000-BG37300-1). 2. I beslag tagen huva med utklippta hål för ögonen förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Stockholm, 2017-5000-BG37195-9). 3. I beslag tagen braständare av märket Bic och tändare av märket Cricket förklaras förverkade. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Stockholm, 2017-5000- BG37195-10 och 31). 4. I beslag tagen kniv av märket Switzner förklaras förverkad. Beslaget ska bestå  3 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 (Polismyndigheten Region Stockholm, 2017-5000-BG37245-7). 5. I beslag tagna delar till en spränganordning, tejp, fem gasbehållare, en acetonburk, 38 skruvar och en väska förklaras förverkade. Beslaget ska bestå (Polismyndighet- en Region Stockholm, 2017-5000-BG37245 p. 4–6, 8–9, 12, 14 och 18). 6. I beslag taget minneskort av märket SanDisk MicroSDHC förklaras förverkat. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten Region Stockholm, 2017-5000-BG37127- 9:6). 7. Beslaget av färdskrivare från lastbil ska bestå tills domen vinner laga kraft (Polismyndigheten Region Stockholm, 2017-5000-BG38843-8). 8. Beslaget av en barncykelhjälm av märket Raskullz ska bestå tills domen vinner laga kraft. Därefter ska den utlämnas till målsägande 33 (Polismyndigheten Reg- ion Stockholm, 2017-5000-BG40722-1). 9. Beslaget av kläder som burits av Rakhmat Akilov vid attentatet ska bestå tills do- men vinner laga kraft. Därefter ska de utlämnas till Rakhmat Akilov (Polismyn- digheten Region Stockholm, 2017-5000-BG37195-1–4). Häktning m.m. Rakhmat Akilov ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Sekretess Med stöd av 43 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) förordnar tings- rätten att sekretessen enligt 21 kap. 1 § respektive 35 kap. 1 § samma lag ska bestå beträffande journalanteckningar, rättsintyg och obduktionsprotokoll m.m. i aktbilaga 245 (sidorna 6–17, 60–71, 104–107, 109, 129–131, 165–177, 179–186, 188–189, 194, 205-207), aktbilaga 246 (sidorna 222–231, 234–236, 257–260, 371–372, 425–429, 435–447), aktbilagorna 662, 665 och 763 som har föredragits inom stängda dörrar. Sekretessen ska enligt samma lagrum bestå för tre övervakningsfilmer som har visats bakom stängda dörrar: filmer från butikerna BikBok, Change Money (sekvens 2 end- ast) samt Salt Drottninggatan 65. Att sekretess kan gälla för övriga sidor m.m. i nu nämnda aktbilagor som inte föredragits följer av offentlighets- och sekretesslagen. Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Advokaten Johan Eriksson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 2 091 935 kr. Av beloppet avser 1 577 017 kr arbete, 54 780 kr tidsspillan, 41 751 kr utlägg och 418 387 kr mervärdesskatt. Av ersättningen har tidigare i för- skott betalats ut 750 000 kr (beslut 2017-11-02 och 2018-02-08). 2. Advokaten Robin Söder tillerkänns ersättning av allmänna medel med 1 544 894 kr. Av beloppet avser 1 175 540 kr arbete, 57 893 kr tidsspillan, 2 482 kr utlägg (rätt räknat) och 308 979 kr mervärdesskatt. Av ersättningen har tidigare i förskott betalats ut 500 000 kr (beslut 2017-11-02 och 2018-02-08). 3. Advokaten Ester Andersson Zandvoort tillerkänns ersättning av allmänna medel med 655 614 kr. Av beloppet avser 475 650 kr arbete, 28 160 kr tidsspillan,  4 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 20 681 kr utlägg och 131 123 kr mervärdesskatt. 4. Advokaten Sanna Bergenheim tillerkänns ersättning av allmänna medel med 891 394 kr. Av beloppet avser 679 500 kr arbete, 33 615 kr tidsspillan och 178 279 kr mervärdesskatt. 5. Advokaten Sofia Björksten tillerkänns ersättning av allmänna medel med 894 506 kr. Av beloppet avser 679 500 kr arbete, 36 105 kr tidsspillan och 178 901 kr mervärdesskatt. 6. Advokaten Thomas Bodström, som vid huvudförhandlingen ersatts av advokaten Elsa Svalsten, tillerkänns ersättning av allmänna medel med 444 624 kr. Av beloppet avser 339 750 kr arbete, 15 563 kr tidsspillan, 386 kr utlägg och 88 925 kr mervärdesskatt. 7. Advokaten Göran Hjalmarsson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 1 002 969 kr. Av beloppet avser 747 450 kr arbete, 43 575 kr tidsspillan, 11 350 kr utlägg och 200 594 kr mervärdesskatt. 8. Advokaten Henrik Hoffman tillerkänns ersättning av allmänna medel med 863 578 kr. Av beloppet avser 679 500 kr arbete, 9 960 kr tidsspillan, 1 402 kr ut- lägg och 172 716 kr mervärdesskatt. 9. Advokaten Gustaf Linderholm tillerkänns ersättning av allmänna medel med 1 005 040 kr. Av beloppet avser 747 450 kr arbete, 43 575 kr tidsspillan, 13 007 kr utlägg och 201 008 kr mervärdesskatt. 10. Advokaten Gustaf Ljungström tillerkänns ersättning av allmänna medel med 888 281 kr. Av beloppet avser 679 500 kr arbete, 31 125 kr tidsspillan och 177 656 kr mervärdesskatt. 11. Jur.kand. Sunita Memetovic tillerkänns ersättning av allmänna medel med 419 931 kr. Av beloppet avser 271 800 kr arbete, 49 800 kr tidsspillan, 14 345 kr utlägg och 83 986 kr mervärdesskatt. 12. Advokaten Jessica Sandberg tillerkänns ersättning av allmänna medel med 1 129 948 kr. Av beloppet avser 747 450 kr arbete, 73 513 kr tidsspillan, 82 995 kr utlägg och 225 990 kr mervärdesskatt. Av ersättningen har 99 175 kr betalats ut som förskott (beslut 2018-04-20). 13. Advokaten Mari Schaub tillerkänns ersättning av allmänna medel med 821 935 kr. Av beloppet avser 611 550 kr arbete, 42 953 kr tidsspillan, 3 045 kr utlägg och 164 387 kr mervärdesskatt. Av ersättningen har 300 000 kr betalats ut som för- skott (beslut 2018-05-16). 14. Advokaten Kristofer Stahre tillerkänns ersättning av allmänna medel med 958 615 kr. Av beloppet avser 679 500 kr arbete, 68 488 kr tidsspillan, 18 904 kr utlägg och 191 723 kr mervärdesskatt. 15. Jur.kand. Theodora Starberg tillerkänns ersättning av allmänna medel med 370 875 kr. Av beloppet avser 271 800 kr arbete, 24 900 kr tidsspillan och 74 175 kr mervärdesskatt. 16. Advokaten Fredrik Åkerblom tillerkänns ersättning av allmänna medel med 885 948 kr. Av beloppet avser 679 500 kr arbete, 29 258 kr tidsspillan och 177 190 kr mervärdesskatt. 17. Kostnaden för försvaret och målsägandebiträdena ska stanna på staten. ___________________________  5 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 1. SAMMANFATTNING............................................................................................... 6 2. YRKANDEN M.M...................................................................................................... 6 3. UTREDNINGEN......................................................................................................... 7 4. DOMSKÄL.................................................................................................................. 8 4.1 Vad som har kommit fram genom utredningen i målet.................................................... 8 4.1.1 Om Rakhmat Akilov................................................................................................ 8 4.1.2 Rakhmat Akilovs förberedelser och avsikter med attentatet................................... 9 4.1.3 Attentatet den 7 april 2017.................................................................................... 10 4.2 Tingsrättens bedömning i skuldfrågan............................................................................ 18 4.2.1 Rättsliga utgångspunkter...................................................................................... 18 4.2.2 Ytterligare utgångspunkter för bedömningen av skuldfrågan.............................. 21 4.2.3 Bedömning zon A.................................................................................................. 29 4.2.4 Bedömning zon B.................................................................................................. 30 4.2.5 Bedömning zon C.................................................................................................. 34 4.2.6 Bedömning zon D.................................................................................................. 42 4.2.7 Bedömning zon E.................................................................................................. 54 4.2.8 Bedömning zon F.................................................................................................. 63 4.2.9 Sammanfattande bedömning zon A-F................................................................... 69 4.2.10 Är lagen om straff för terroristbrott tillämplig?.................................................... 69 4.3 Tingsrättens bedömning i påföljdsfrågan........................................................................ 74 4.4 Tingsrättens bedömning i skadeståndsfrågorna.............................................................. 75 4.4.1 Rättsliga utgångspunkter...................................................................................... 75 4.4.2 Kränkningsersättning – försök till mord och framkallande av fara för annan..... 77 4.4.3 Anhörigersättning................................................................................................. 79 4.4.4 Kränkningsersättning till efterlevande.................................................................. 83 4.5 Tingsrättens bedömning i övriga frågor.......................................................................... 85 4.5.1 Utvisning............................................................................................................... 85 4.5.2 Häktning och beslag m.m...................................................................................... 85 4.5.3 Ersättningar till offentliga försvarare................................................................... 86 4.5.4 Ersättningar till målsägandebiträden................................................................... 88 5. ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE................................................................. 97  6 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 1. SAMMANFATTNING Strax före klockan tre på eftermiddagen fredagen den 7 april 2017 tillgrep Rakhmat Akilov en lastbil och körde den nedför Drottninggatan i Stockholm. Under sin färd dödade han fem personer, skadade ett tiotal personer samt utsatte ett ytterligare stort antal personer för direkt livsfara. Färden på Drottninggatan tog knappt 40 sekunder och avslutades med att Rakhmat Akilov kraschade lastbilen in i Åhléns varuhus. Rakhmat Akilov antände sedan en hemmabyggd spränganordning i lastbilens förarhytt, vilken dock inte detonerade på det sätt han hade tänkt. Han avvek därefter från platsen. Tingsrätten har kommit fram till att Rakhmat Akilov ska dömas för terroristbrott dels genom fem mord, dels genom allmänfarlig ödeläggelse. Tingsrätten har vidare kommit fram till att Rakhmat Akilov ska dömas för försök till terroristbrott genom 119 försök till mord. Slutligen har tingsrätten funnit att han i 24 fall har gjort sig skyldig till fram- kallande av fara för annan. Straffet för Rakhmat Akilov har bestämts till livstids fäng- else. Tingsrätten har också beslutat om livstids utvisning. Tingsrätten har därutöver prövat ett stort antal skadeståndsyrkanden. De personer som har utsatts för försök till mord eller framkallande av fara för annan har tillerkänts ska- destånd för kränkning. Anhöriga till avlidna personer har tillerkänts ersättning för per- sonskada. Skadeståndsbeloppen har fastställts utifrån rättspraxis. Tingsrätten har dock i vissa fall gått utöver de schabloner som finns på området. 2. YRKANDEN M.M. Åklagaren har yrkat ansvar mot Rakhmat Akilov för terroristbrott, för försök till terro- ristbrott samt för framkallande av fara för annan. Åklagarens ansvarsyrkande i dess helhet framgår av domsbilaga 2. Där framgår också huvuddelen av den bevisning som åklagaren har åberopat.  7 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 Målsägandena i målet har yrkat skadestånd av Rakhmat Akilov samt biträtt åtalet. De yrkade beloppen och vad de avser framgår av domsbilaga 3. Rakhmat Akilov har erkänt terroristbrott genom dels mord i fem fall, dels allmänfarlig ödeläggelse. Han har även erkänt försök till terroristbrott genom försök till mord i 108 fall. Slutligen har han erkänt framkallande av fara för annan i 18 fall. Beträffande 18 målsägande har han förnekat brott. Rakhmat Akilovs övergripande inställning i fråga om skuld och skadeståndsskyldighet framgår även den av domsbilaga 3. Hans inställ- ning i förhållande till respektive målsägande redovisas också löpande nedan. Rakhmat Akilov greps i Märsta på kvällen den 7 april 2017. Han har sedan dess varit frihetsberövad på grund av de brottsmisstankar som prövas genom denna dom. 3. UTREDNINGEN Det har varit fråga om en omfattande rättegång. Huvudförhandlingen pågick i 24 da- gar. Förundersökningsmaterialet omfattar cirka 8 500 sidor, fördelat på drygt trettio delprotokoll. Rakhmat Akilov har företrätts av två offentliga försvarare. Antalet mål- sägande i målet uppgår till 138 stycken, vilka har biträtts av 14 målsägandebiträden. Några av målsägandena har identifierats först efter det att åtal väcktes i slutet av janu- ari 2018, och har då trätt in i rättegången. 25 personer som omfattas av åtalet är ännu okända för domstolen. Lastbilens färdväg har under utredningen delats in i sex zoner (A-F). I målet har Rakhmat Akilov hörts. Förhöret med honom har hållits i början av huvud- förhandlingen, där han har fått lämna en sammanhängande berättelse. Han har därefter hörts kompletteringsvis i anslutning till att respektive zon har avhandlats. De flesta målsägandena i målet har hörts, dock inte de som är barn. Något förhör har också lagts  8 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 fram genom uppspelning av ljud och bild. Ett tiotal vittnen har därutöver hörts inför domstolen. Tingsrätten har tagit del av ett stort antal övervakningsfilmer från framför allt Drott- ninggatan. En omfattande bevisning har därtill åberopats av åklagaren, däribland be- slagsprotokoll, fotografier och animerade rekonstruktionsfilmer av händelseförloppet. I den åberopade bevisningen finns även brottsplatsundersökningar, sakkunnigutlåtanden, kartor, rättsintyg och obduktionsprotokoll. Åklagaren har också under förhören hänfört sig till en fotopresentation, vilken har skapats genom en s.k. 360°-fotografering av brottsplatsen. En grundlig analys av Rakhmat Akilovs beslagtagna mobiltelefon har redovisats för domstolen med genomgång av olika sparade data såsom fotografier, fil- mer, chattkonversationer och webbhistorik. Telefonens mastuppkopplingar har gåtts igenom, varigenom Rakhmat Akilovs rörelser före, under och efter gärningen har kun- nat klarläggas. Även målsägandena och Rakhmat Akilov har åberopat skriftlig bevisning. 4. DOMSKÄL 4.1 Vad som har kommit fram genom utredningen i målet 4.1.1 Om Rakhmat Akilov Rakhmat Akilov är i dag fyrtio år gammal. Han härstammar från och är medborgare i Uzbekistan. Han är troende muslim och hyser uttalade sympatier med Islamiska Staten (IS). Han har såvitt framkommit fru och fyra barn, med vilka han endast har haft spo- radisk kontakt de senaste åren. Han talar flera språk, bland annat ryska, arabiska och tadzjikiska. Han kom till Sverige den 1 oktober 2014 och sökte asyl här. I november 2014 reste han vidare till Turkiet, i syfte att ta sig till Syrien. Han blev dock kvar i Turkiet i ett par månader, innan han återvände till Sverige i februari 2015. Han har  9 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 sedan dess vistats i landet. Han har i Sverige försörjt sig på ströjobb och har även er- hållit dagersättning från Migrationsverket. Migrationsverket avslog hans asylansökan i juni 2015. Han överklagade beslutet till Migrationsdomstolen som i september 2016 avslog överklagandet. I december 2016 nekades prövningstillstånd av Migrationsöver- domstolen. Sedan januari 2017 har Rakhmat Akilov vistats olovligen i landet. 4.1.2 Rakhmat Akilovs förberedelser och avsikter med attentatet Genom förhöret med Rakhmat Akilov samt framför allt analys av hans mobiltelefon har framkommit att Rakhmat Akilov började förbereda ett terrorattentat under våren 2017. Han gjorde då med sin telefon t.ex. webbsökningar på olika kemiska ämnen i syfte att bygga en spränganordning. Han gjorde också sökningar på tänkbara attentats- objekt, t.ex. ”gay club in Stockholm”. Under mars 2017 begav han sig in till centrala Stockholm för att rekognoscera. Det har i hans mobiltelefon påträffats bilder tagna från bl.a. Drottninggatan, Vasagatan och Hötorget. Han har uppenbarligen rekognoscerat den 17 mars och den 24 mars 2017. Dessa datum var fredagar och bilderna är enligt tidsstämplarna tagna på eftermiddagen. Han har under rekognosceringen även tagit närbilder på de betonglejon som på flera ställen fungerar som trafikhinder längs med Drottninggatan. I telefonens webbhistorik fanns hemsidor innehållande IS-propaganda. I telefonen fanns därutöver ett stort antal chattkonversationer mellan Rakhmat Akilov och andra IS-sympatisörer. I dessa konversationer sökte Rakhmat Akilov tillåtelse och stöd för att utföra ett attentat i Stockholm, och han diskuterade i chatten särskilt tänk- bara attentatsobjekt och tillvägagångssätt. Till sina chattkontakter har Rakhmat Akilov skickat bilder från centrala Stockholm. Rakhmat Akilov har själv berättat i tingsrätten att han ville skapa problem för Sverige och att avsikten med attentatet var att döda svenskar. Enligt honom deltar Sverige i en koalition mot IS och hans förhoppning var att Sverige skulle sluta sponsra ”kriget mot kalifatet”. Det är riktigt att han har inspirerats av andra attentat som har utförts i IS namn, och han har genom olika chattar tagit del av uppmaningar om att utföra attentat. Han har dock inte träffat de personer som han har chattat med, och han är osäker på  10 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 vilka deras riktiga identiteter är. Beslutet att utföra detta attentat fattade han någon gång i mitten av mars 2017, men att det blev just Drottninggatan var något av en slump. Han valde Drottninggatan eftersom det finns mycket människor och turister där. 4.1.3 Attentatet den 7 april 2017 Utredningen i denna del är mycket gedigen och får sägas vara i princip heltäckande när det gäller Rakhmat Akilovs förehavanden. Genom telefonuppkopplingar, chattutskrif- ter och övervakningsfilmer har Rakhmat Akilovs position, förflyttningar och göranden den 7 april 2017 i det närmaste helt kunnat klarläggas, från det att han steg upp på morgonen till dess att han greps på kvällen. Utan att redovisa denna del av utredningen i detalj är följande händelser klarlagda och därtill ostridiga i målet. Rakhmat Akilov tillbringade natten mot den 7 april 2017 i en lägenhet i Skärholmen. Av telefonanalys framgår att han lämnade lägenheten på förmiddagen. Runt lunchtid chattade han med två av sina kontakter (”togut shikan” och ”muovia44”) och sände dem bilder på den av honom medhavda spränganordningen, som bestod av fem ihoptejpade butangasburkar. Han bar spränganordningen i en axelväska. Han bar även med sig en kniv och en rånarluva. Han befann sig i Vårby Gårds centrum strax efter kl. 12.30 där han besökte en tobakshandel, varefter han steg på ett tåg mot T-centralen på tunnelbanans röda linje. Rakhmat Akilov anlände till T-centralen cirka kl. 13.15 och bytte då till grön linje. Han steg av vid Odenplan strax efter kl. 13.20 och lämnade sedan tunnelbanan för att vandra omkring till synes planlöst i Vasastan. Det tycks som att Rakhmat Akilov redan vid denna tidpunkt var ute efter att tillgripa en lastbil. Rakhmat Akilov har också själv berättat att det var nära att han tillgrep en annan lastbil vid Odenplan i syfte att utföra attentatet där, men att chauffören hann komma tillbaka. Han fortsatte därför via Svea- vägen ned mot Drottninggatan, dit han anlände runt kl. 14.30. Han fångades på en  11 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 övervakningsfilm kl. 14.40 på Adolf Fredriks Kyrkogata, en tvärgata till Drottningga- tan, där han dröjde sig kvar. Här tog han bilder på den lastbil som han kort senare till- grep, och han skickade bilderna till ”togut shikan” samt hade röstkontakt med den- samme. Strax innan kl. 14.49 tillgreps så lastbilen i ett obevakat ögonblick. Rakhmat Akilov har några sekunder därefter fotograferat från förarhytten och skickat den bilden till ”togut shikan”. Tingsrätten avser nu att redogöra övergripande och zonvis för vad som har kommit fram om den åtalade gärningen. En mer detaljerad redogörelse lämnas sedan i avsnitten 4.2.3–4.2.8, där gärningarna i förhållande till respektive målsägande prövas. Själva lastbilsfärden har kunnat fastställas utifrån ett flertal samspelande faktorer, framför allt övervakningsfilmer, tidsuppskattningar, lastbilens färdskrivare, brottsplatsundersök- ningar, spårsäkringar såsom däckspår, märken i gatan och på fasaden samt nedrivna väggskyltar. Det finns därutöver ett stort antal iakttagelser från målsägande och vitt- nen. Det är också känt att lastbilen var cirka två och en halv meter bred, exklusive si- dospeglarna. Drottninggatans bredd liksom vilka hinder, uteserveringar och pappers- korgar m.m. som fanns utplacerade där den 7 april 2017 är också förhållanden som är kända för domstolen. Dessa bevisfakta kompletterar varandra och åklagaren har genom utredningsmaterialet i detalj kunnat triangulera fram lastbilens färdväg. Sammantaget utgör utredningen ett mycket gott underlag i denna del, och den färdväg som åklagaren har gjort gällande i målet, d.v.s. lastbilens placering och hastighet, får enligt tingsrät- tens bedömning som utgångspunkt anses som mycket säker. Zon A: Rakhmat Akilov körde först lastbilen österut på Adolf Fredriks Kyrkogata, tog vänster norrut på Holländargatan i två kvarter och svängde sedan vänster (västerut) in på Kammakargatan. Han svängde därefter söderut in på Drottninggatan och touchade där ett uppställt betonglejon. Lastbilen fördes sedan söderut i ett kvarter, varefter Rakhmat Akilov tog vänster (österut) in på Wallingatan. Han touchade där en parkerad bil som stod till vänster i färdriktningen. Fram till denna tidpunkt fördes lastbilen med låg hastighet, vilket har kunnat fastslås med hjälp av övervakningsfilmer, tidsuppskatt-  12 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 ningar och lastbilens färdskrivare. I korsningen Wallingatan/Holländargatan ökade Rakhmat Akilov hastigheten och när han tog söderut på Holländargatan höll han en hastighet mellan 13 och 20 km/h. Precis efter denna högersväng var en målsägande, Håkan Holmgren, tvungen att hoppa undan för lastbilen. Inför nästa korsning touchade Rakhmat Akilov ytterligare en parkerad bil, varpå en målsägande, Anna-Karin Johans- son, klämdes mot husfasaden och skadade sig. Färden gick sedan åter in på Adolf Fredriks Kyrkogata, nu i västlig riktning, där lastbilen fångades på övervakningsfilm kl. 14.52.57, cirka fyra minuter efter det att den tillgreps. Lastbilens färd i zon A på- gick i knappt 600 meter och zonen innefattar två målsägande. Åklagaren har åberopat kartan nedan över lastbilens färd i zon A. Väderstrecken framgår av kompassrosen och är ungefärliga i förhållande till kartan. Zon B: Ungefär när Rakhmat Akilov påbörjade färden på själva Drottninggatan, i höjd med butiken 7-Eleven, har lastbilens färdskrivare upphört att fungera tillfredsställande. Det är dock känt genom färdskrivaren att hastigheten strax dessförinnan var runt 30 km/h. I slutet av vänstersvängen in på Drottninggatan touchade Rakhmat Akilov ytter-  13 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 ligare ett betonglejon. Det var i detta skede som Rakhmat Akilov körde på och dödade Marie Kide och Lena Wahlberg, vilka var på väg söderut på Drottninggatan. När fär- den i zon B påbörjades bör hastigheten sålunda ha varit relativt hög och därtill i accele- rerande. I vart fall bör hastigheten i början av zon B initialt ha varit runt 25-30 km/h, en slutsats som får stöd av det som kan iakttas på filmerna från butikerna Carat och C.U.M. Lastbilen har därefter förts något till höger (västra sidan) på Drottninggatan fram till korsningen Olof Palmes gata. Zon B innefattar 17 målsägande, varav två alltså avled. Åklagaren har åberopat kartan nedan över lastbilens färd i zon B. Zon C: Någonstans i höjd med övergångsstället vid Olof Palmes gata styrde Rakhmat Akilov lastbilen mer mot mitten av Drottninggatan, förmodligen för att undvika två betonglejon. Det var vid detta övergångsställe som Rakhmat Akilov körde på familjen Dzabic, vilka var på väg söderut på Drottninggatan. Efter korsningen Apelbergsgatan avdelas Drottninggatan på mitten av parkbänkar och stora blomkrukor m.m., varför utrymmet för lastbilen minskade. Rakhmat Akilov styrde lastbilen till höger om bän- karna, d.v.s. den fördes på Drottninggatans västra sida fr.o.m. denna korsning. Strax söder om växlingskontoret Change Money körde Rakhmat Akilov på och dödade Crispin Bevington och Mailys Dereymaeker. På denna plats har lastbilens hastighet  14 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 uppmätts till 63 km/h, genom att klocka lastbilen på övervakningfilm. Här kördes last- bilen i princip mot den västra husfasaden, innan Rakhmat Akilov åter styrde mot mit- ten av Drottninggatan, troligen för att undvika att köra på betonglejonen som stod strax innan korsningen Kungsgatan. Rakhmat Akilov körde dock in i det västra lejonet som kilades fast under lastbilsfronten. Zon C innefattar 32 målsägande, varav två avled. Åklagaren har åberopat kartan nedan över lastbilens färd i zon C.  15 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 Zon D: Efter att ha passerat Kungsgatan styrdes lastbilen nu till vänster om bänkarna, över till den östra sidan av Drottninggatan. Rakhmat Akilov körde här återigen mycket nära husfasaden och var ytterst nära att köra på ett större antal personer utanför inred- ningsbutiken Zara Home. På denna plats har lastbilens hastighet klockats till 57 km/h. Rakhmat Akilov passerade sedan korsningen Gamla Brogatan något mer mot mitten, innan han åter styrde mot den östra husfasaden. Utanför klädbutikerna Zara och Salt var det ett flertal människor som var mycket nära att bli påkörda. Zon D avslutas i höjd med Bryggargatan, och zonen innefattar 59 målsägande. Åklagaren har åberopat kartan nedan över lastbilens färd i zon D. Zon E: Vid Bryggargatan kolliderade Rakhmat Akilov med ytterligare ett betonglejon, vilket fick till följd att det lejon som tidigare hade kilats fast under lastbilsfronten nu lossnade och for iväg framför lastbilen för att till sist kollidera med ett trafikljus vid Mäster Samuelsgatan. Det andra betonglejonet kraschade in i entrén till butiken Sta- dium. På denna plats har lastbilens hastighet åter uppmätts till 63 km/h. Efter att ha kolliderat med en större blomkruka närmade sig lastbilen i hög hastighet korsningen Mäster Samuelsgatan. Ungefär här tycks Rakhmat Akilov ha tappat kontrollen över lastbilen, sannolikt p.g.a. att lastbilens högra framhjul skadades. Den kraftiga högergi- ren och förlusten av kontroll kan också ha föranletts av att Rakhmat Akilov försökte undvika att köra in i en större vit lastbil, som körde österut på Mäster Samuelsgatan. Någonstans vid korsningen Mäster Samuelsgatan dödades den elvaåriga flickan Ebba  16 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 Åkerlund. Lastbilen kraschade in i varuhuset Åhléns, strax sydväst om korsningen. Zon E avslutas här och innefattar 23 målsägande, varav en avled. Åklagaren har åbero- pat kartan nedan över zon E. Zon F: Lastbilen kraschade alltså slutligen in i Åhléns varuhus, närmare bestämt i en bärande betongpelare mellan butikerna Make Up Store och Armani. Lastbilens högra front trängde in ungefär en meter i Make Up Store-butiken, och orsakade stor materiell förstörelse. Därefter antände Rakhmat Akilov spränganordningen i lastbilens förarhytt. Anordningen detonerade visserligen inte på avsett sätt, men orsakade likväl en våld- sam brand och ytterligare materiell förstörelse. När butangasburkarna exploderade uppstod höga smällar, vilket möjligen utlöste ryktena om skottlossning. Zon F består av ett antal butiker på Åhléns parfym- och kosmetikavdelning och zonen innefattar 15 målsägande. Åklagaren har åberopat kartan nedan över zon F. Pilen visar ungefär där lastbilsfärden tog slut.  17 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 Drottninggatan Zon F Sammantaget är det genom utredningen styrkt att Rakhmat Akilov tillgrep lastbilen, körde den nedför Drottninggatan och därigenom orsakade fem personers död samt ut- satte ett stort antal personer för livsfara eller fara för svår kroppsskada. Det är också styrkt att han utlöste en spränganordning i syfte att orsaka ytterligare skador på männi- skor och egendom. Det är slutligen utrett att han hade förberett sig i vart fall i ett par veckor innan han utförde attentatet och att syftet var att straffa Sverige och dess med- borgare för det som enligt Rakhmat Akilovs egna ord var en inblandning i ”kriget mot kalifatet”.  18 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 4.2 Tingsrättens bedömning i skuldfrågan 4.2.1 Rättsliga utgångspunkter I lagen (2003:148) om straff för terroristbrott ges bestämmelser för genomförande av Europeiska unionens rambeslut om bekämpande av terrorism av den 13 juni 2002 (2002/475/RIF). Enligt lagen döms den som begår bl.a. mord, allmänfarlig ödeläggelse och grov skadegörelse för terroristbrott om gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation. För straffbarhet krävs vidare att avsikten med gärningen är att - injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp, eller - otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller - allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisat- ion. I den subjektiva delen räcker det för ansvar att gärningsmannen har någon av de tre ovan nämnda avsikterna. Gärningsmannen behöver inte uppnå sitt syfte. I den objek- tiva delen krävs inte heller att den skadliga effekten inträffar, utan det räcker att gär- ningen allvarligt kan skada en stat. Försök till terroristbrott är straffbelagt enligt 4 § samma lag. Rakhmat Akilov har erkänt terroristbrott genom mord respektive allmänfarlig ödeläg- gelse. Han har också erkänt försök till terroristbrott genom försök till mord. Eftersom endast fullbordade brott (och inte försöksbrott) är uppräknade i 3 § lagen om terrorist- brott, inställer sig frågan om ett mordförsök kan grunda ansvar för ett försök till terro- ristbrott. Frågan är inte närmare belyst i motiven till den nu gällande strafflagstiftning- en. I författningskommentaren sägs dock att bestämmelsen om försök m.m. i 4 § inne-  19 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 bär en ”utvidgning av det straffbara området för vissa av de gärningar som anges i 3 §”, ett uttalande som antyder att lagstiftarens avsikt har varit att 3 § ska inbegripa även försök till de gärningar som räknas upp där. Vissa av gärningarna i 3 § är annars straffbelagda endast vid fullbordade brott (se prop. 2002/03:38, s. 92). Under lagstiftningsarbetet uttalade Lagrådet att det ur lagteknisk synpunkt kunde riktas invändningar mot regeringens förslag till lag om straff för terroristbrott. Den huvud- sakliga kritiken tog sikte mer allmänt på den valda brottskonstruktionen, att i 3 § hän- visa till ett antal andra uppräknade straffbestämmelser, se a. prop., s. 147 f. Enligt Lagrådet fanns det andra tänkbara lösningar för att genomföra rambeslutet, t.ex. genom straffmätnings- och straffskärpningsregler. När det gäller själva försöksbestämmelsen lämnade Lagrådet dock förslaget utan erinran. Det kan hävdas att tillämpningsområdet för försök till terroristbrott skulle framstå som snävt och något oklart om endast fullbordade gärningar enligt 3 § omfattades. Det framstår som särskilt ovisst vad själva försöksmomentet i så fall skulle ta sikte på, an- nat än möjligen det objektiva rekvisitet i 2 §, d.v.s. att gärningen ”allvarligt kan skada en stat”. Ett sådant försöksbrott skulle onekligen innebära gränsdragningsproblem. Som nämns ovan avser den nu aktuella lagstiftningen att införliva EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism. Av rambeslutets artikel 4.2 läst tillsammans med artikel 1.1 följer att medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att straffbelägga inte bara fullbordade brott, utan även försök att begå vissa uppräknade brott, däribland ”angrepp mot en persons liv som kan leda till döden”. Vid införandet av lagen om straff för terroristbrott ansåg lagstiftaren uppenbarligen att artikel 1.1 i rambeslutet utgjorde en brottsbeskrivning, se t.ex. a. prop., s. 39.  20 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 Sammantaget leder det nu anförda till slutsatsen att åklagarens gärningspåstående om försök till mord kan grunda ansvar för försök till terroristbrott enligt nu gällande lag- stiftning. Legalitetsskäl lägger inte heller hinder i vägen för detta. Åklagarens gärningspåstående aktualiserar även frågan om ett så stort antal underlig- gande gärningar som det nu är fråga om, borde kunna bedömas som ett samlat och fullbordat terroristbrott, d.v.s. att försöksmomentet konsumeras. Med hänsyn framför allt till det stora antalet försöksbrott har tingsrätten liksom åklagaren stannat för att pröva gärningarna dels som terroristbrott genom mord och allmänfarlig ödeläggelse, dels som försök till terroristbrott genom försök till mord. I detta sammanhang kan nämnas att regeringen har initierat en översyn av den straffrättsliga regleringen på terrorismområdet, bl.a. för att göra regelsystemet mer överskådligt. Utredningen väntas vara klar i januari 2019 (Ju 2017:03). Här bör redan nu också nämnas något om farebedömningen. För ansvar för försök till mord krävs att det har förelegat en fara för döden eller att sådan fara har varit utesluten endast på grund av tillfälliga omständigheter, 3 kap. 1 och 11 §§ samt 23 kap. 1 § brottsbalken. Med fara avses konkret fara, vilket innebär att det i det enskilda fallet har varit möjligt att gärningen skulle kunna orsaka döden samt att det dessutom har funnits en viss sannolikhet för detta, se t.ex. NJA 2004 s. 176. Om åklagaren varken förmår visa att sådan konkret fara har förelegat, eller att faran har varit utesluten p.g.a. tillfäl- liga omständigheter, kan Rakhmat Akilov inte dömas för de påstådda försöksbrotten. Rakhmat Akilov står också åtalad för framkallande av fara för annan i ett antal fall enligt 3 kap. 9 § brottsbalken. Straffansvar för detta brott förutsätter att någon av grov oaktsamhet utsätter annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom. Begreppet svår kroppsskada kan vara svårt lyte eller annat svårt kroppsfel, men även andra anatomiskt sett mindre svåra skador brukar omfattas av begreppet (se t.ex. Bäcklund m.fl., Brottsbalken m.m., Zeteo 25 april 2018, kommentaren till 3 kap.  21 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 6 och 9 §§). Vid en jämförelse med försök till mord kan anmärkas att det för ansvar räcker dels med grov oaktsamhet, dels med att fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom uppkommer. Något rekvisit om att faran p.g.a. tillfälliga omständigheter kan ha varit utesluten finns inte här. Försök till framkallande av fara för annan är inte heller straffbelagt. Som en del av terroristbrottet har åklagaren vidare anfört att Rakhmat Akilov har be- gått gärningen allmänfarlig ödeläggelse enligt 13 kap. 3 § brottsbalken. För det brottet döms den som åstadkommer bl.a. en explosion och därigenom framkallar fara för an- nans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom. Åklagaren har också gjort gällande att rekvisiten för grov skadegörelse är uppfyllda, se 12 kap. 3 § samma balk, genom att den utlösta explosionen har orsakat omfattande skador på last- bilen. Slutligen bör här sägas något om antalet gärningar som tingsrätten har att pröva. Enligt 2 och 3 §§ lagen om straff för terroristbrott räcker det med att någon begår en gärning för att dömas för terroristbrott. Ett exempel kan vara en attack riktad mot en central person i statsförvaltningen. I detta mål innefattar åklagarens gärningspåstående ett mycket stort antal gärningar, vilka såväl var för sig som tillsammans kan utgöra terro- ristbrott (eller försök därtill). Av detta följer att tingsrätten inte ska begränsa prövning- en till en övergripande bedömning av händelserna på Drottninggatan. I stället måste varje gärningspåstående prövas för sig. 4.2.2 Ytterligare utgångspunkter för bedömningen av skuldfrågan Tingsrätten ska dels pröva om det i objektiv mening har begåtts ett antal gärningar, dels om Rakhmat Akilov har haft subjektiv täckning för dessa. Med hänsyn till Rakhmat Akilovs avgivna inställning, det han har berättat i tingsrätten samt i övrigt vad som har framkommit om gärningen anser tingsrätten det klarlagt att han har hand- lat med direkt avsikt att döda så många som möjligt på Drottninggatan, d.v.s. han har  22 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 agerat med så kallat avsiktsuppsåt. När det gäller hans körning dessförinnan i zon A har han i vart fall agerat med så kallat likgiltighetsuppsåt i förhållande till de personer han utsatte för fara. I det sagda ligger att hans körning under hela färden även har inne- fattat grov oaktsamhet. Rakhmat Akilov har alltså fullt ut subjektiv täckning för de brott som åklagaren har påstått. När det sedan gäller den objektiva delen innefattar tingsrättens prövning ett stort antal ställningstaganden, vilka i huvudsak går ut på att fastställa vilken individuell och ob- jektiv fara som har förelegat för varje målsägande. Det rör sig om över 140 personer. Samtidigt befann sig långt fler personer på denna del av Drottninggatan vid gärnings- tillfället. Åklagaren har sakframställningsvis anfört att det torde ha rört sig om i vart fall ett tusental människor. De flesta omfattas inte av åtalet, även om de liksom målsä- gandena måste ha upplevt situationen som mycket obehaglig och skrämmande. Som redan har nämnts har Rakhmat Akilov erkänt merparten av de åtalade gärningar- na. Detta innebär dock inte att tingsrätten kan göra en övergripande bedömning av åta- let. Tingsrätten måste pröva varje målsägande för sig. Ett erkännande räcker inte heller för en fällande dom. Rakhmat Akilovs inställning är därtill endast av begränsad bety- delse för rätten, då hans erkännanden mest tycks vara baserade på en rättslig bedöm- ning av faran, och inte på vad han själv har kunnat iaktta under färden. Rakhmat Akilov har endast lämnat en allmän redogörelse för färden på Drottningga- tan. Även om han borde minnas flera målsägande än han vill medge, så kan han knappast ha uppfattat alla de personer som han körde på eller utsatte för fara. Pröv- ningen måste i stället baseras på målsägande- och vittnesuppgifter samt den tekniska utredningen i målet. När det gäller utsagorna i målet har det under huvudförhandling- ens gång emellanåt blivit tydligt för rätten att flera målsägande har haft skilda och ibland icke förenliga minnesbilder kring vad som hände längs med Drottninggatan. Det kan t.ex. handla om var på Drottninggatan som Rakhmat Akilov körde på någon, när  23 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 lastbilen bytte sida, huruvida Rakhmat Akilov hade rånarluvan neddragen eller i övrigt i vilken ordning saker och ting skedde. Ett återkommande tema har varit den panik målsägandena kände när lastbilen närmade sig. Påfallande många saknar tydliga min- nesbilder från själva passeringsögonblicket, och har endast kunnat beskriva en ”mörk vägg” eller ett stort ”moln” som passerade, samt uppgett att de först efteråt förstod att det rörde sig om en lastbil. I princip samtliga målsägande har upplevt starkt akuta känslor. Detta kan som försvaret har lyft fram naturligtvis ha påverkat deras iakttagel- seförmåga och minnesbilder. De personliga upplevelserna som målsägandena har redogjort för bör därför värderas med en viss försiktighet, och så långt möjligt stämmas av mot det som har framkommit i den tekniska delen. Ju bättre teknisk bevisning i form av t.ex. övervakningsfilmer eller dokumenterade skador, desto säkrare blir självfallet farebedömningen. Det bör dock understrykas att många upplevelser hos målsägandena ändå liknar varandra. Ge- nom mängden berättelser och den noggranna tekniska utredningen, har tingsrätten kunna iaktta en del återkommande förhållanden och gemensamma linjer i händelseför- loppet. Detta har i sin tur gjort det möjligt att ställa upp vissa hjälphypoteser, eller ”hjälpregler” om man så vill, som bör kunna tjäna som kompletterande underlag vid farebedömningen. Tingsrätten avser nu att redogöra för dessa hypoteser samt även för andra principer som har tillämpats vid bevisvärderingen. Det kan t.ex. som en allmän bevisvärderingsprincip anses gälla att om flera personer, t.ex. i ett sällskap, lämnar samstämmiga uppgifter om vad de har iakttagit på Drott- ninggatan, så framstår de lämnade uppgifterna som mer tillförlitliga än om endast en person lämnar uppgiften. Hänsyn måste dock självfallet tas till att de i efterhand kan ha talat med varandra om händelsen och på så sätt påverkats. Detaljerade minnesbilder av lastbilen, t.ex. av dess hjul eller front, är sådant som kan visa att målsägande har varit nära lastbilen. Minnesbilder av att lastbilen vajade, var-  24 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 vade med motorn eller skapade ett vinddrag eller sug, är vidare sådana utmärkande och återkommande enskildheter som kan öka bevisvärdet av en målsägandes utsaga. Det kan också vara så att vissa målsägande uppfattade lastbilen mycket tidigt och på så sätt hann sätta sig i säkerhet med förhållandevis god marginal, och därmed undanröjde faran. Flera personer har t.ex. omvittnat ett högt ljud och att de på grund av detta om- gående förstod att de behövde flytta på sig. För någon av dessa målsägande kan den rättsliga bedömningen bli att det inte förelåg någon konkret fara. Detsamma kan gälla de personer som på grund av andra individuella faktorer har haft större möjlighet att undkomma i tid. En äldre person kan ha sämre förutsättningar att förflytta sig än en yngre person. Vissa personer har haft tur och kunnat springa in genom större butiksen- tréer, medan andra inte har haft någonstans att ta vägen. Det är svårt att ställa upp någon allmängiltig regel om hur stor fara som krävs för att denna ska anses konkret. Prövningen måste i stället avpassas till de förhållanden som har rått i det enskilda fallet. Bedömningen görs visserligen i efterhand när alla omstän- digheter har blivit kända, men prövningen ska ändå utgå ifrån att det i gärningsögon- blicket inte med säkerhet går att slå fast den fortsatta händelseutvecklingen. När det gäller försöksbrotten görs denna bedömning vid försökspunktens inträde, se t.ex. Wennberg, Försök till brott, 2 uppl., s. 206 f. Det betyder att även om det i efterhand visar sig att brottet inte fullbordades (av någon anledning) så kan faran för brottets fullbordan likväl anses konkret. Rakhmat Akilov började verkställa sin brottsplan när han stal lastbilen. Han stod då i begrepp att fullborda brottet och han passerade därmed försökspunkten. Detta gäller i förhållande till samtliga mordförsök, se t.ex. NJA 2017 s. 531 p. 26. Det står enligt tingsrätten vidare klart att den åtalade gärningen inte kan jämföras med andra s.k. vansinneskörningar, t.ex. sådana som förekommer vid buskörning eller smitning, och där gärningsmannens syfte snarare är att komma undan än att faktiskt döda eller skada de som råkar finnas framför bilen.  25 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 Vid farebedömningen har tingsrätten särskilt försökt klarlägga om målsägandena stod stilla eller var på väg i en viss riktning när lastbilen närmade sig. Det kan t.ex. antas att de personer som gick med ryggen vänd mot lastbilen i regel uppfattade faran senare än de personer som gick åt motsatt håll. Vissa målsägande har berättat att de var upptagna med att lyssna på musik i hörlurar medan andra pysslade med sina telefoner eller var allmänt försjunka i tankar. Sådana individuella faktorer, såväl faktiska som personliga, skiljer sig åt mellan målsägandena. Likväl måste sådant få genomslag vid tingsrättens prövning av åtalet, med den följden att bedömningen av två till synes liknande situat- ioner kan falla ut olika. Det betyder inte att domstolen ifrågasätter en viss målsägandes upplevelse eller trovärdighet, utan endast att bevisningen i just deras fall inte för så långt som till en fällande dom helt enligt åklagarens gärningspåstående. Det står också klart att slumpen har spelat en avgörande roll för hur stor fara varje mål- sägande har utsatts för. Ett exempel på detta kan hämtas från butiken Zara Home. Av övervakningsfilmen därifrån framgår att sju målsägande med ytterst liten marginal räddade sig in i butiken, tack vare att Elisabeth Kiratlis (D14) röda rullväska fördröjde butikens skjutdörrar från att gå igen. Ett annat exempel är Claes-Göran Karlsson (B3). På övervakningsfilmen från butiken Carat syns lastbilen passera honom oerhört nära, vilket han först i tingsrätten verkar ha fått klart för sig. Ett flertal målsägande är inte heller hörda, utan är alltjämt okända för domstolen. I dessa fall har tingsrätten endast dömt till ansvar där övervakningsfilmen på ett mycket tydligt sätt visar att faran har varit konkret. Det ska också sägas att de olika övervak- ningsfilmerna är av skiftande kvalitet och skärpa. Många av målsägandena i målet har varit i sällskap med varandra på Drottninggatan, och ett flertal har dessutom haft med sig barn. I de fallen kan det antas att faran har  26 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 ökat, eftersom de som har haft ansvar för barnen av naturliga skäl först har försökt ”samla flocken” innan de tog skydd för lastbilen. En annan hållpunkt för farebedömningen är lastbilens hastighet. I början av zon B var hastigheten lägre än i zon C och framåt. Utsikterna att undkomma lastbilen minskar naturligtvis vid högre hastigheter, och faran torde därmed ha ökat fr.o.m. zon C. Från det att Drottninggatan delades av på mitten av parkbänkar m.m. krympte marginalerna ytterligare för de målsägande som befann sig på den sida av gatan där Rakhmat Akilov förde lastbilen. Det är också känt att lastbilen vid slutet av zon C träffade ett betonglejon som kilades fast under fronten, och att detta orsakade ett öronbedövande ljud. Många av målsägan- dena har beskrivit att det var just detta ljud som gjorde att de upptäckte lastbilen i tid. Likväl har det funnits liten tid att reagera. I en hastighet av t.ex. 60 km/h rör sig lastbi- len drygt 16 meter per sekund. Även om lastbilen befann sig ett eller till och med två kvarter bort vid upptäckt, krävdes det ett mycket alert agerande för att komma undan. Detta illustreras återigen på ett tydligt sätt av övervakningsfilmen från butiken Zara Home. Från det att människor på gatan reagerar till dess att lastbilen passerar går det drygt tre sekunder. Ett sådant litet tidsutrymme innebär naturligtvis en mycket stor fara för att träffas av lastbilen, då varje litet felsteg kan bli ödesdigert. En central fråga som tingsrätten har att ta ställning till blir alltså inom vilket avstånd från lastbilen en målsägande måste bevisas ha befunnit sig, för att han eller hon ska anses ha varit utsatt för konkret fara för döden. En särskild frågeställning är därvid hur man bör bedöma faran för de målsägande som inte behövde flytta på sig när lastbilen passerade, d.v.s. de som aldrig befann sig i lastbilens faktiska väg, låt vara att de kan ha stått mycket nära. I zon B gäller detta t.ex. makarna Bergquist (B1 och B2), som inte hann eller förmådde röra sig innan lastbilen kört förbi dem. Den konkreta faran för en stillastående målsägande framstår som mer svårbedömd än för den som har behövt  27 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 vidta en aktiv åtgärd för att undkomma. En tänkbar modell som tingsrätten har över- vägt har varit att pröva om faran för dessa målsägande har varit utesluten endast på grund av en tillfällig omständighet, något som åklagaren också har fört fram som alter- nativ. Det rekvisitet äger främst tillämpning i situationer där faran faktiskt har varit utesluten, och detta är resultatet av en tillfällig och oväntad slump. Rekvisitet är alltså inte avsett att gradera en i och för sig förekommande risk. I stället är avsikten att av- gränsa straffbarheten för s.k. otjänliga försök. Exempel på otjänliga men straffvärda försök har sagts vara att försöka stjäla ur en tom ficka eller att försöka skjuta någon som råkar stå bakom en skottsäker dörr, se t.ex. NJA 2003 s. 670. Är brottsplanen där- emot behäftad med en mer djupgående brist faller försöket i regel utanför det straffbara området. När det gäller förhållandena på Drottninggatan blir det enligt tingsrättens mening, inte minst av legalitetsskäl, svårt att tillämpa rekvisitet om tillfälliga omständigheter. Det är t.ex. känt att det befann sig ett mycket stort antal personer på och omkring Drottning- gatan den aktuella eftermiddagen, vilka p.g.a. vad som i allmänna termer kan beskrivas som rena tillfälligheter undkom helt oskadda. Dessa personer omfattas inte heller av åtalet. Stod personen t.ex. stilla och det inte visas annat än att han eller hon då var flera meter ifrån lastbilens färdväg blir det vanskligt att hävda att detta berodde på en sådan tillfällighet som avses i brottsbalkens försöksbestämmelse. Den straffrättsliga bedöm- ningen riskerar helt enkelt att bli för spekulativ om en rad olika och tänkbara tillfällig- heter tillåts spela in på den farebedömning som tingsrätten nu ska göra. Utgångspunkten måste i stället bli allvaret i den gärning som Rakhmat Akilov har be- gått, nämligen att köra en stor lastbil i hög hastighet nedför Drottninggatan. Stor hän- syn måste tas till förhållandena på just denna plats. Gärningens farlighet och allvaret i den befarade följden, d.v.s. ett stort antal potentiella dödsoffer, blir av central betydelse här, se t.ex. NJA 2004 s. 176. Körningen sträcker sig 500 meter längs en gågata full av människor, och den har skett med det uttalade syftet att döda så många som möjligt. Rakhmat Akilovs avsikter med gärningen får följaktligen viss betydelse även i objektiv  28 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 mening, d.v.s. gärningens farlighet återspeglas i dess syfte. I chatten med ”togut shi- kan” någon timme efter attentatet uttrycker Rakhmat Akilov t.ex. besvikelse över att inte fler dog, vilket visar att han av allt att döma försökte köra på så många människor som möjligt. Flera målsägande har upplevt att Rakhmat Akilov siktade på dem, även om det får förmodas att han samtidigt försökte köra på ett sätt som gjorde att han und- vek fasta hinder. Gärningens farlighet är tveklöst synnerligen hög. Marginalerna för de som befann sig på den smala Drottninggatan har varit ytterst små, med uteserveringar, människor, barnvagnar och andra hinder som har begränsat möjligheterna att med kort varsel komma undan. Många har dessutom berättat att de drabbades av panik när last- bilen närmade sig. Vissa blev handlingsförlamade medan andra kastade sig undan på ren instinkt. Det beskrivna beteendet bekräftas av övervakningsfilmerna. Gärningens syfte och oerhörda farlighet leder tingsrätten till slutsatsen att det har före- legat en stor och konkret fara inte bara för de personer som behövde hoppa undan för lastbilen, utan även för andra personer som befann sig i dess närhet. Tingsrätten bedö- mer följaktligen att det som utgångspunkt har funnits en konkret fara för döden för de målsägande som i passeringsögonblicket har befunnit sig på någon eller några meters avstånd från lastbilen, d.v.s. det har förelegat en form av ”farekorridor” kring lastbils- kroppen. Det gäller främst de målsägande som har tvingats till en aktiv åtgärd. När det gäller stillastående målsägande bör utgångspunkten vara ett avstånd på högst en till två meter för att konkret fara för döden ska anses föreligga. Faran måste dock prövas i tur och ordning för varje målsägande, utifrån de förhållanden som har gällt i varje enskilt fall. När det sedan gäller brottet framkallande av fara för annan bedömer tingsrätten att det har förelegat en konkret fara för svår kroppsskada inom ytterligare ett antal meter från lastbilen, framför allt med hänsyn till risken för att träffas av betonglejon eller kring- flygande föremål.  29 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 Avslutningsvis bör redan nu sägas att tingsrätten i de allra flesta fall har funnit åtalet styrkt, vilket kommer att redovisas i det följande. Tingsrätten övergår nu till att be- döma respektive gärningspåstående. Därefter kommer tingsrätten i avsnitt 4.2.10 att pröva om förutsättningarna för terroristbrott är uppfyllda. 4.2.3 Bedömning zon A Anna-Karin Johansson (A1). Rakhmat Akilov har erkänt gärningen. Rakhmat Akilov var i detta skede på väg mot Drottninggatan och han touchade dessförinnan både ett betonglejon och en bil. Hastigheten har genom färdskrivaren uppskattats till strax över 20 km/h. Anna-Karin Johansson klämdes mellan den påkörda bilen och husfasaden, med skador på fot och knä som följd. En gatuskylt tog delvis smällen, vilket förmodli- gen begränsade hennes skador. Rakhmat Akilovs körning var grovt oaktsam och han utsatte Anna-Karin Johansson för fara för i vart fall svår kroppsskada. Åtalet är styrkt och ska bedömas på det sätt åklagaren har gjort, d.v.s. som brottet framkallande av fara för annan. Håkan Holmgren (A2). Rakhmat Akilov har förnekat gärningen. Händelsen skedde precis efter en kurva, då lastbilen förmodligen saktade in något. Enligt färdskrivaren höll lastbilen en hastighet mellan 13 och 20 km/h där Håkan Holmgren befann sig. Hastigheten var således inte påfallande hög. Håkan Holmgren har berättat att han fick kasta sig undan till höger (öster ut) upp på en mur och att han kände vinddraget från lastbilen. Rakhmat Akilov har kortfattat uppgett att han minns Håkan Holmgren, att det aldrig var någon fara med denne samt att lastbilen inte heller var uppe på trottoar- kanten, innebärande att Håkan Holmgren i så fall torde ha varit mer än en meter från lastbilen. Enligt tingsrätten saknas det i och för sig anledning att ifrågasätta Håkan Holmgrens lämnade uppgifter om att han var tvungen att flytta på sig för lastbilen, men det blir likväl utifrån hans berättelse inte helt lätt att bedöma avståndet till den- samma, med hur god marginal han hann undan liksom vilka följderna hade blivit om han hade blivit träffad. Som framgått ovan tycks lastbilen ha förts med förhållandevis låg hastighet. Utredningen räcker därför inte så långt att det straffrättsligt är utrett att  30 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 konkret fara för döden har förelegat. Däremot finner tingsrätten styrkt att konkret fara för svår kroppsskada har funnits. Rakhmat Akilov har därför genom sin grovt oakt- samma körning gjort sig skyldig till framkallande av fara för annan. 4.2.4 Bedömning zon B Hans Bergquist (B1) och Anette Bergquist (B2). Rakhmat Akilov har förnekat gär- ningarna. Åklagaren har uppskattat makarna Bergquists position till ett par meter utan- för och norr om butiken C.U.M. Av Anette Bergquists berättelse framgår att hon be- vittnade hur Marie Kide (B8) och Lena Wahlberg (B6) blev påkörda, och att detta an- tingen skedde precis bredvid henne och maken, eller möjligen strax efter att lastbilen passerat dem. Hans Bergquist och Anette Bergquist tycks utifrån deras egna uppgifter vidare ha stått still när lastbilen körde förbi dem, d.v.s. de har inte vidtagit någon aktiv åtgärd för att komma undan. Deras lämnade uppgifter bekräftar en position strax söder om det västra betonglejonet på Drottninggatan, förmodligen i höjd med butiken C.U.M., där de kort senare fångades på övervakningsfilm och där Anette Bergquist ses komma in i butiken mycket omskakad. Makarna Bergquist kommer då norrifrån på Drottninggatan. Makarna Bergquist syns däremot inte på den intilliggande Carats övervakningsfilm, vilket bekräftar deras uppgifter om att de måste ha stått still en liten stund. På södra sidan om C.U.M. fanns en inhägnad uteservering, där makarna Ber- gquist uppenbarligen inte heller befann sig. Anette Bergquist har vidare gjort detalje- rade iakttagelser av Rakhmat Akilov, vilket indikerar att hon och maken var mycket nära lastbilen. Hon har också berättat att lastbilens motor varvade i kurvan in på Drott- ninggatan, något som Rakhmat Akilov själv har berättat om. Det är visserligen känt att lastbilen vid detta avsnitt av Drottninggatan touchade det östra betonglejonet, och inte det västra som stod närmast makarna Bergquist. Marginalerna på platsen har dock varit små, bl.a. med den nyss nämnda uteserveringen, och Anette Bergquist har beskrivit att de stod ”mitt i gatan” samt att avståndet mellan dem och lastbilen var ”en till en och en halv meter”. Hans Bergquist har uppgett endast en halvmeter och att han kände vind- draget av lastbilen. Med hänsyn till lastbilens fart, att två andra personer avled på plat- sen, de små marginaler som har gällt samt till makarna Bergquists i övrigt detaljerade  31 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 berättelser, finner tingsrätten klarlagt att faran har varit konkret för att de skulle träffas av lastbilen med dödlig utgång. Rakhmat Akilov har haft erforderligt uppsåt och för- sök till mord är därmed styrkt i två fall. Claes-Göran Karlsson (B3). Rakhmat Akilov har förnekat gärningen. Av övervak- ningsfilmen från Carat, vilken visar skeendet ur två olika vinklar, syns Claes-Göran Karlsson promenera norrut på Drottninggatan, samtidigt som han verkar titta ned i sin mobiltelefon. Claes-Göran Karlssons ljusa jacka underlättar urskiljandet av honom på filmen. Precis när han stannar upp är han placerad någon meter framför det västra be- tonglejonet, möjligen aningen öster om det. Då passerar lastbilen honom på ytterst nära avstånd. Även om Claes-Göran Karlsson själv har haft svårt att uppskatta marginalen till lastbilen, så visar filmen att konkret fara för döden har förelegat. Försök till mord är därmed styrkt. Två okända kvinnor (B4) och (B5). Rakhmat Akilov har förnekat gärningarna. Dessa två personer verkar vara i sällskap och de befinner sig i Claes-Göran Karlssons (B3) närhet. En av kvinnorna (B5) bär en orange ryggsäck, vilket gör det något lättare att följa henne på filmen. B5 förefaller vidare ha hunnit något längre norrut än Claes- Göran Karlsson. I själva passeringsögonblicket är det utifrån filmen inte helt lätt att estimera avståndet mellan lastbilen och dessa två kvinnor. B4 och B5 har av naturliga skäl inte kunnat höras, och de andra personer som har hörts i denna del har inte heller lämnat några detaljer om B4 och B5. Denna osäkerhet får falla tillbaka på åklagaren. Det betyder att farerekvisitet, d.v.s. konkret fara eller tillfälligt utesluten sådan, här inte är uppfyllt. Däremot måste det ha förelegat en konkret risk för svår kroppsskada, sär- skilt med hänsyn till risken för att träffas av kringflygande föremål eller kroppar. Tingsrätten stannar därför för att bedöma gärningarna som två fall av framkallande av fara för annan. Lena Wahlberg (B6). Rakhmat Akilov har erkänt gärningen. Det är utrett att Lena Wahlberg blev påkörd när hon promenerade söderut på Drottninggatan. Detta inträf-  32 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 fade strax norr om betonglejonen. Lena Wahlberg kastades flera meter framåt. Lena Wahlberg avled till följd av omfattande skador på huvud och överkropp. Detta täcks av Rakhmat Akilovs uppsåt. Gärningen ska bedömas som mord. Veronica Durango (B7). Rakhmat Akilov har förnekat gärningen. Veronica Durango finns med på övervakningsfilmer från Carat där hon syns promenera norrut, någon meter ut från den västra husfasaden. Veronica Durango har berättat att hon på nära håll såg Marie Kide (B8) träffas av lastbilen och att Rakhmat Akilov i svängen in på Drott- ninggatan varvade motorn innan han släppte kopplingen och tryckte ned gaspedalen. Särskilt av den andra filmsekvensen framgår att Veronica Durango befinner sig i höjd med Claes-Göran Karlsson när lastbilen passerar. Hon har alltså precis hunnit till det västra betonglejonet, möjligen förbi. Hennes lämnade uppgifter motsvaras av det som kan iakttas på övervakningsfilmerna och även med det som i övrigt har framkommit om lastbilens körning på denna del av Drottninggatan. Veronica Durango befann sig möjligen någon meter längre bort från lastbilen än Claes-Göran Karlsson. Å andra si- dan var lastbilens avstånd till honom nära på obefintligt. Även här bedömer tingsrätten därför att konkret fara för döden har funnits. Försök till mord är därmed styrkt. Marie Kide (B8). Rakhmat Akilov har erkänt gärningen. Marie Kide blev liksom Lena Wahlberg (B6) påkörd bakifrån strax norr om betonglejonen. Marie Kide landade invid det västra lejonet och hon avled senare på sjukhus till följd av skador på huvudet. Påkörningen orsakade alltså Marie Kides död, vilket täcks av Rakhmat Akilovs uppsåt. Gärningen ska bedömas som mord. Ella Strandman (B10) och Victoria Morales Rossello (B11). Rakhmat Akilov har erkänt gärningarna. Beträffande dessa målsägande saknas övervakningsfilm. Ella Strandman och Victoria Morales Rossello har dock lämnat samstämmiga och detalje- rade redogörelser för vad de har iakttagit och var de var placerade när lastbilen passe- rade. Victoria Morales Rossello har berättat att hon talade i telefon och gick av och an i mitten av gatan på de s.k. Strindbergcitaten samt att hon hade ryggen mot lastbilen när  33 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 Ella Strandman oväntat ryckte undan henne. Ella Strandman har bekräftat detta och också lämnat tydliga iakttagelser av hur Marie Kide blev påkörd några meter norrut på Drottninggatan. Victoria Morales Rossello har uppskattat hennes och Ella Strandmans avstånd till lastbilen till en halvmeter, medan Ella Strandman i stället uppgett en tids- marginal om någon sekund. Båda har också berättat att de föll till marken när de kas- tade sig undan. Hastigheten har vid detta tillfälle varit i accelererande, troligen mellan 30 och 40 km/h. På respektive trottoarkant har det funnits uteserveringar, vilket ytterli- gare har krympt utrymmet. Tingsrätten bedömer att konkret fara för döden har förele- gat. Gärningarna ska bedömas som försök till mord i två fall. Juli Dahlström (B12), Martti Harja (B13) och Lovisa Dahlström (B14). Rakhmat Akilov har erkänt gärningarna. Martti Harja och Lovisa Dahlström är föräldrar till Juli Dahlström. Av filmen från Salt Men på Drottninggatan 86 framgår att familjen prome- nerade söderut, d.v.s. lastbilen närmare sig dem bakifrån. Lovisa Dahlström bar en khakifärgad jacka med luva. Filmen visar att de upptäckte lastbilen när de befann sig i höjd med betonglejonen invid korsningen Olof Palmes gata, och att familjen kort där- efter kastade sig undan västerut. Det råder inget tvivel om att samtliga tre var mycket nära att träffas. Det framgår av filmen att Lovisa Dahlström, efter att ha upptäckt last- bilen, instinktivt fattade tag i Juli Dahlström och därmed räddade dottern från en säker träff. Lovisa Dahlström har bekräftat detta i förhör samt uppgett att hennes make Martti Harja samtidigt drog undan dem ur lastbilens färdväg. Även Juli Dahlström har bekräftat detta förlopp, samt uppgett att fadern slet tag i hennes krage och drog henne över betonglejonet. Lastbilens marginal till det lejonet var högst en meter. Tingsrätten bedömer att konkret fara för döden har förelegat. Gärningarna ska bedömas som tre fall av försök till mord. Magdalena Graf (B15), Tristan Hedman (B16) och Charlie Graf (B17). Rakhmat Akilov har erkänt gärningarna. Det saknas övervakningsfilm beträffande dessa målsä- gande. Det är dock klarlagt att Magdalena Graf befann sig på Drottninggatan med sina två barn Charlie och Tristan, vilka var fem respektive tolv år vid tillfället. Magdalena  34 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 Graf har berättat att hon och Tristan noterade lastbilen en stund tidigare, då den var längre upp på Drottninggatan och att lastbilen sedan tog av in på en tvärgata. Dessa uppgifter stämmer med verkliga förhållanden. Magdalena Graf har uppgett att åsynen av en lastbil på Drottninggatan skärpte hennes uppmärksamhet, och att hon tack vare detta reagerade snabbt när lastbilen några minuter senare dök upp igen. Hon har vidare uppgett att lastbilen då var ”precis bakom” dem, att hon slet undan sönerna till väster om lastbilens färdriktning och att de initialt sökte skydd på Café Belmondo. Magda- lena Graf har också redogjort för tydliga minnesbilder av Mirza Dzabic som kördes på vid övergångsstället korsningen Olof Palmes gata, vilket visar att hon och sönerna måste ha varit nära lastbilen. Tingsrätten finner inte anledning att ifrågasätta Magda- lena Grafs detaljerade berättelse. Marginalerna på platsen har som redan framgått varit små, med betonglejon och en uteservering utanför Café Belmondo. Målsägandena har promenerat söderut med lastbilen i ryggen och Magdalena Graf har haft ansvar för två barn, vilket ytterligare ökat risken. Lastbilens färdväg har därtill gått något väster om Drottninggatans mitt, d.v.s. på den sida där målsägandena uppehöll sig. Tingsrätten bedömer att konkret fara för döden har förelegat för samtliga tre. Gärningarna ska be- dömas som tre fall av försök till mord. Okänd kvinna (B18). Rakhmat Akilov har erkänt gärningen. B18 finns med på över- vakningsfilmen från Salt Men, och syns tillsammans med familjen Harja/Dahlström (B12, B13 och B14). Det råder ingen tvekan om att B18 svävar i samma livsfara som den familjen. Gärningen är styrkt och ska bedömas som försök till mord. 4.2.5 Bedömning zon C Mirza Dzabic (C1), Alma Dzabic (C2) och Edvin Dzabic (C3). Rakhmat Akilov har erkänt gärningarna. Det är utrett att Mirza Dzabic promenerade söderut på Drottning- gatan med sina barnbarn, två respektive sex år gamla vid tillfället. Den äldre Edvin satt i barnvagnen, medan den yngre Alma promenerade bredvid och höll i farmors högra hand. Lastbilen träffade Mirza Dzabic bakifrån. Flera personer har berättat om att Mirza Dzabic kastades högt upp i luften och att hon sedan landade i en ”onaturlig”  35 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 ställning. Edvin Dzabic, som också träffades av lastbilen, kastades framåt med huvudet före in i en uteservering. Edvin Dzabic kolliderade dessförinnan även med Marita Björkman (C8) som av kollisionen slogs till marken. Av sammanstötningen måste Ed- vin Dzabics fart ha bromsats upp. Trots detta var pojkens fart så hög att hans huvud slog igenom och kilades fast i en plexiglasskiva. Mirza Dzabic och Edvin Dzabic ådrog sig svåra skador. Den tvååriga Alma Dzabic tappade av allt att döma taget om farmors hand, men undkom att träffas av lastbilen. Alma Dzabic togs sedan om hand på ett förtjänstfullt sätt av bl.a. målsäganden Emily Sandström (C4), och Alma Dzabic kunde under kvällen återförenas med sin mamma och pappa. Dessa tre målsägande har naturligtvis utsatts för konkret livsfara. Gärningarna är styrkta och ska bedömas som försök till mord i tre fall. Emily Sandström (C4). Rakhmat Akilov har erkänt gärningen. Emily Sandström har berättat att hon befann sig precis invid familjen Dzabic (C1-C3) ungefär vid en svart papperskorg vid den östra trottoarkanten. Hon lyssnade på musik i hörlurar och var lite inne i sin värld. Hon skulle precis gå över övergångsstället norrut när hon hörde ett skrik och sedan såg lastbilen komma rakt mot henne. Hon tog instinktivt ett skutt bakåt, och uppfattade samtidigt hur en person (Mirza Dzabic) blev påkörd och tappade taget om ett litet barn (Alma Dzabic). Hon har uppskattat sitt avstånd till lastbilen till ”en halvmeter om ens det”. Genom sin lämnade berättelse, bl.a. de detaljerade uppgif- terna om familjen Dzabic och hennes egen position, samt i övrigt med beaktande av de små marginalerna på platsen finner tingsrätten utrett att konkret fara för döden har fö- relegat. Gärningen är styrkt och ska bedömas som försök till mord. Usanee Pinpetch (C5). Rakhmat Akilov har erkänt gärningen. Usanee Pinpetch har berättat att hon var på väg söderut och att hon befann sig ungefär i mitten av Drott- ninggatan när hennes pojkvän hastigt drog undan henne in mot den västra fasaden, ungefär i höjd med butiken Nicole och caféet Espresso House. Hon har själv uppskattat att hon hann upparbeta ett avstånd till lastbilen om ”max fem steg”. Hon har också beskrivit det som att lastbilen körde precis ”framför hennes ansikte”. Drottninggatan är  36 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 som redan har framgått mycket smal på denna plats, och det fanns därtill en uteserve- ring strax söder om butiken Nicole. Tingsrätten finner genom Usanee Pinpetchs berät- telse i kombination med förhållandena på platsen samt lastbilens bredd och fart, utrett att konkret fara för döden har förelegat. Gärningen är med andra ord styrkt och ska bedömas som försök till mord. Lena Glembring (C7). Rakhmat Akilov har erkänt gärningen. Lena Glembring har berättat att hon hade kommit ut från restaurangen Drottninghof och att hon precis hade börjat promenera norrut när hon hörde ”krockljud”. Hon har vidare uppgett att hon då upptäckte lastbilen och att hon kastade sig mot den västra husfasaden innan lastbilen passerade henne i hög hastighet. När åklagaren har visat Lena Glembring fotografier från Drottninggatan har hon uppskattat sin position till någonstans norr om Drottning- hof, samt tillagt att hon befann sig mitt i gatan innan hon kastade sig undan och att hon då möjligen var förbi den uteservering som hör till den intilliggande hamburgerrestau- rangen norr om Drottninghof. Enligt Lena Glembring var lastbilen alldeles intill henne och hon kände dess vinddrag. Hennes berättelse stämmer väl med förhållandena på platsen och tingsrätten finner inte anledning att ifrågasätta det hon har berättat. Lena Glembring har behövt vidta en aktiv åtgärd för att komma undan och marginalerna har varit små, särskilt med hänsyn till de båda uteserveringarna. Det är dessutom upplyst att Lena Glembring vid tillfället hade en nyopererad fot, vilket i hennes fall ytterligare torde ha ökat risken för att inte hinna undan. Tingsrätten finner sammantaget att kon- kret fara för döden har funnits. Gärningen ska bedömas som försök till mord. Marita Björkman (C8) och Raimo Mundér (C9). Rakhmat Akilov har erkänt gär- ningarna. Genom övervakningsfilmen från butiken Nicole är det utrett att Marita Björkman och Raimo Mundér promenerade söderut mitt på Drottninggatan och att de undkom lastbilen med en hårsmån genom att ta sig upp på trottoaren utanför Nicole. Marita Björkman hann dock inte undan helt utan slogs till marken av Edvin Dzabic, som kom farande efter att ha träffats av lastbilen. Marita Björkman ådrog sig genom  37 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM B 4708-17 2018-06-07 fallet ett komplicerat armbrott. Kon