Socialpsykologi PDF

**Socialpsykologi** - Relationen mellan individen och samhället ***Kap 1. Socialpsykologins fält*** Man kan titta på människors beteende från fyra olika analysnivåer vilket hjälper oss att förstå hur individen och samhället hänger ihop och påverkar varandra. 1. **Den intrainindividuella nivån...

**Socialpsykologi** - Relationen mellan individen och samhället ***Kap 1. Socialpsykologins fält*** Man kan titta på människors beteende från fyra olika analysnivåer vilket hjälper oss att förstå hur individen och samhället hänger ihop och påverkar varandra. 1. **Den intrainindividuella nivån** - Individnivå - Vad som händer inne i individen, ens personlighet, tankar och känslor och hur dessa påverkar ens beteende - T.ex. varför blir Lisa blyg i stora grupper? Kanske för hon är introvert och ogillar uppmärksamhet 2. **Den interindividuella/situationsrelaterade nivån** - Relationer mellan människor - Hur människor påverkar varandra i direkt kontakt såsom mellan vänner, familj och kollegor - T.ex. Lisa känner sig trygg med sin bästa vän och blir därför mer pratglad i hennes närvaro 3. **Nivån för positioner** - Gruppnivå - Hur vi agerar i grupper och hur gruppens normer och regler påverkar oss, vilken roll man har i en grupp och hur det påverkar ens beteende - T.ex. När Lisa är med i sin studiegrupp anpassar hon sig och börjar prata mer för att alla andra är så aktiva 4. **Den ideologiska nivån** - Samhällsnivå - Hur samhället och kulturen vi lever i påverkar vårt beteende - T.ex. i Lisas kultur är det vanligt att kvinnor förväntas vara tystlåtna och blyga vilket påverkar hur hon ser på sig själv och sitt beteende \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Balansteorin:** Den handlar om hur vi strävar efter balans i våra relationer och attityder, alltså människor vill ha harmoni i sina sociala interaktioner - Om dem inte är i balans upplever vi obehag och försöker återställa balansen - T.ex. jag gillar min vän (positiv relation) och ens vän gillar fotboll (positiv relation) om jag också gillar fotboll skapas balans (alla relationer är positiva), men om jag inte gillar fotboll (negativ relation) så finns det obalans, då vill man försöka återställa balansen, antingen att jag börjar gilla fotboll, eller försöker få min vän att börja ogilla fotboll eller omvärdera ens relation till min vän *Tänk att man har tre saker i ett förhållande: en själv, en annan person och ett objekt (idé, åsikt eller sak.) Balansteorin säger att vi vill att dessa tre saker ska vara i harmoni med varandra.* **Kognitiv balans:** Det handlar om individens inre balans mellan tankar, känslor och attityder, oavsett relationer till andra människor - T.ex. jag gillar att träna och jag vet att det är bra för min hälsa, så då går jag till gymmet regelbundet, ens tankar (träning är bra för mig) och ens handlingar (jag går till gymmet) stämmer överens och man känner sig i kognitiv balans och nöjd **Kognitiv dissonans:** Det handlar om att individens tankar, känslor och attityder är i obalans - Detta skapar obehag hos individen som gör att man vill minska konflikten, genom att ändra sitt beteende, sina tankar eller hitta en förklaring som rättfärdigar konflikten - T.ex. jag vet att rökning är dåligt för hälsan men jag röker ändå, ens tankar (rökning är skadligt) och ens handlingar (att man röker) stämmer inte överens, det skapar obehag och man känner dissonans, alltså en inre konflikt man vill lösa \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ ***Kap 4. Socialisation och utveckling av det moraliska tänkandet*** **Socialisation:** Processen där vi människor lär oss hur vi ska bete oss i samhället. - Hur vi präglas av samhället och kulturen vi växer upp i, de normer, regler och värderingar som finns - T.ex. att säga tack när någon ger oss något, att stå i kö och vänta på vår tur, att respektera andra och deras åsikter **Socialisationsmiljöer:** De platser och sammanhang där socialisationen sker **Socialisationsagenter:** De personer eller institutioner som lär en hur man ska bete sig och tänka, de agerar som "lärare" i socialisationen [Familj/föräldrar]: Första och viktigaste socialisationen, man lär sig de grundläggande normer, moral och värderingar som att säga tack och visa respekt och vara ärlig [Skolan/lärare:] De hjälper oss att följa regler, socialt samarbete och förstå auktoritet, det är som en miniversion av samhället där man förbereds för att leva i större sociala sammanhang [Vänner/media:] Visar hur man "bör" vara och vad som anses vara "normalt", även hur man ska anpassa sig till grupper, vad som är socialt accepterande **Grundantagande:** Till stor del finns det inga medfödda kunskaper eller egenskaper. Vi måste bli omhändertagna och lära oss att överleva - Upp till man är 6--7 år behöver människan någon som tar hand om en - Socialisation är en livslång process men mest intensiv under barndomen - Människan är inte passiv (man blir aktiv redan som spädbarn) - Alltid en interaktion mellan samhälle och individ - Att lära sig och anpassa sig till samhället förväntningar och krav. **Sociogenes:** Sociala och miljömässiga faktorer som påverkar en individs utveckling (psykologiskt och kognitivt) - T.ex. en person från en kollektivistisk kultur värderar gruppens behov mer än individens, eller barn lär sig språk genom att interagera med familj och kamrater i sin sociala miljö **Internalisering:** En process inom sociogenes där man tar till sig och anpassar de normer, värderingar och beteenden som finns i samhället och kulturen, och gör dom till sina egna - Omvandlar det från ens omgivning till något som blir en del av ens egna identitet - T.ex. om man som barn alltid har fått höra att man ska vara ärlig börjar man själv värdera ärlighet och säger alltid sanningen \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Moralisk socialisation:** Hur vi lär oss vad som är rätt och fel - Hur vi utvecklar vårt moraliska tänkande - Man utvecklar en moralisk kompass baserad på olika moralgrunder - Varje moralgrund har en positiv sida (det vi strävar efter) och en negativ sida (det vi vill undvika) [Sex olika moralgrunder enligt Helkama:] 1. **Omsorg / Skada** - Vår förmåga att känna empati och medkänsla för andra 2. **Renhårighet / Ohederlighet** - Vår förmåga att vara ärlig och rättfram 3. **Frihet / Förtryck** - Vår förmåga att göra egna val och leva sitt liv utan att bli kontrollerad 4. **Lojalitet / Svek** - Vår förmåga att vara trogna och lojala mot grupper eller personer 5. **Auktoritet / Upproriskhet** - Vår förmåga att visa respekt för auktoritet och regler 6. **Helighet / Vanhelgande** - Vår förmåga att ha respekt för det heliga eller rena *Vissa grundläggande moraliska instinkter för att skilja mellan rätt och fel kan vara medfödda. Att man redan som små barn kan ha en slags naturlig känsla för vad som är rättvist. T.ex. att spädbarn kan reagera på orättvisa situationer som att dom visar tecken på att föredra personer som delar rättvist, över dom som inte gör det.* *Kulturen i Sverige handlar mycket om att kontrollera sig. Sätta gruppen före individen. Att skjuta på sina egna behov.* \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Den sociala inlärningsteorin:** Det handlar om hur vi lär oss beteenden, attityder och färdigheter. - Vi lär oss saker genom två olika sätt [Direkt inlärning:] - Vi lär oss genom våra egna handlingar och deras konsekvenser - Detta kan ske genom *positiv förstärkning* eller *negativ förstärkning* - Denna teori ligger nära behaviorism (Pavlovs hundar) med stimuli och respons [Modellinlärning:] - Vi lär oss genom att se hur andra beter sig och vilka resultat det får, alltså genom *observation* och *imitation* - T.ex. om man som barn ser sina föräldrar säga "tack" i vissa situationer kommer man troligtvis lära sig att säga tack i dom situationerna Bottom of Form \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Två synsätt på socialisation** [Den kulturhistoriska skolan:] - Socialisation ses som en process där individer lär sig kulturens normer, regler och värderingar genom sociala interaktioner i samhället/kulturen. Det är som att lära sig ett språk genom att prata med och lyssna på andra. (sociogenes) - Vi människor *internaliserar* det runt om - T.ex. hur man äter olika maträtter, vissa maträtter äter man med bestick och andra med händerna, inget är självklart hur man ska äta utan man lär sig och om man ser någon som gör något annorlunda så reagerar man - Det är även svårt att bryta något man lärt sig [Den kognitiva utvecklingens perspektiv] - Socialisation ses som en process som är knuten till barnets kognitiva utvecklingsstadier. Barn förstår och *internaliserar* sociala normer, regler och värderingar när deras kognitiva förmågor utvecklas. Det är som att bygga ett hus där man gradvis lägger till nya delar när ens förståelse och färdigheter förbättras. - T.ex. barn som inte har lärt sig varför man ska följa sociala normer, regler och värderingar än - Miljön skyndar på eller hämmar utvecklingen - Detta är viktigt för det moraliska tänkandet och hur det utvecklar \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Lek och spel** - Praktiska exempel på hur vi lär oss sociala regler och roller genom att delta i sociala aktiviteter [Lek:] - Inga fasta regler, fri och kreativ, skapar en fantasivärld, utforskar olika roller - T.ex. när barn leker att det är superhjältar bygger de en fantasivärld där de kan vara vad de vill och experimentera med olika roller som hjälte eller skurk - Rolltagande: Se ur andras perspektiv, se och bedöma vårt eget beteende - Hjälper barn att förstå och internalisera sociala normer och roller. De lär sig hur man anpassar sig till olika sociala situationer och roller, vilket är grundläggande för att förstå sociala dynamiker och relationer. [Spel:] - Har tydliga regler, roller och mål, ofta med en vinnare eller förlorare - T.ex. i fotboll finns det regler som säger hur man ska spela, vad som räknas som mål och hur man samspelar med laget för att vinna matchen - Hjälper barn att lära sig struktur, regler, samarbeta med andra och fungera i grupp i sociala sammanhang *Barn börjar med att leka för att lära sig att spela senare i livet.* *Mellan stimuli och respons gör man en typ av snabbare rolltagande, t.ex. om man möter någon på gatan och man försöker se ur dens perspektiv vilken sida man ska gå på* \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ ***Kap 5. Personlighet*** **Personlighet:** Ett mönster hur en individ beter sig, tänker och känner - Alla människor har en personlighet - Det är vad som gör en unik i jämförelse med andra [Socialpsykologi]: Gemensamt mellan människor. [Personlighetspsykologi]: Olikheter mellan människor **Historisk syn på personlighet** - Förändrats genom tiden - Förr: Att vår personlighet berodde på balansen mellan olika kroppsvätskor, såsom blod, gul galla, svart galla och slem (humoralteorin), t.ex. om man hade mycket blod i kroppen skulle man vara energisk och optimistisk medan mycket svart galla skulle göra en mer melankolisk och deprimerad - Nu: Mer vetenskapliga förklaringar såsom The Big Five-modellen **The Big Five:** Ett sätt att dela in personligheten - Delar in personligheten i fem huvudsakliga dimensioner eller personlighetsdrag som beskriver olika aspekter av hur vi tänker, känner och beter sig. - Tanken är att varje individ kan placeras någonstans på en skala inom dessa dimensioner 1. **Neuroticism / Känslomässig stabilitet** - Hur känslomässigt stabil eller instabil man är, hur man hanterar stress - Neuroticism: Uppleva mycket oro och stress - Känslomässig stabilitet: Känna sig mer stabil och lugn 2. **Extraversion / Introversion** - Hur utåtriktad och energisk man är i sociala sammanhang - Extrovert: Pratsam och energisk - Introvert: Tyst och tillbakadragen 3. **Försonlighet / Oförsonlighet** - Hur benägen man är att samarbeta och vara hjälpsam mot andra - Försonlighet: Vänlig och empatisk - Oförsonlighet: Självcentrerad och osamarbetsvillig 4. **Öppenhet / Slutenhet** - Hur nyfiken och öppen man är för nya idéer och upplevelser - Öppenhet: Gillar nya utmaningar och kreativ - Slutenhet: Rutiner och traditioner 5. **Samvetsgrannhet / Ansvarslöshet** - Hur noggrann och ansvarstagande man är - Samvetsgrannhet: Organiserad och disciplinerad - Ansvarslöshet: Slarvig och spontan **Hur mäter man en personlighet?** - Personlighetstester: En individ fyller i frågeformulär som ofta innehåller påstående om deras beteende och tankemönster - Observera andras beteenden: Observera en individs beteende i specifika situationer, ofta i experiment - Kliniska intervjuer: En psykolog eller terapeut genomför en intervju där individens livshistoria, upplevelser och beteenden diskuteras. **Kan personlighet förändras?** Jag tror att personlighet inte ändras snabbt utan är relativt stabil över tid, men den kan förändras långsamt. Ibland anpassar man sitt beteende i olika sociala sammanhang, men det betyder inte att ens grundläggande personlighet förändras. \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ ***Kap 10. Attityder, beslutsfattande och beteendeförändring*** **Attityder:** Den inställning man har till något eller någon, ens uppfattningar och känslor, som ett inre filter man använder för att tolka världen - T.ex. man kanske har en positiv attityd till hundar eftersom man har haft trevliga erfarenheter med dom, när man då ser en hund reagerar man med glädje och vill klappa den - Dessa värderingar kommer utifrån och man gör det till sin egen (internalisering) - Attityder är kopplad till den sociala miljön vi befinner oss i, alltså vi anpassar våra åsikter och beteenden efter det som är runt oss, t.ex. om man är med i en grupp som gillar att träna börjar man kanske själv att tycka träning är viktigt *Alla attityder består av tre viktiga komponenter som hjälper oss att förstå hur vi känner, tänker och agerar i olika situationer, som att attityder är byggd av tre byggstenar som samspelar.* [De tre komponenterna:] 1. **Kognitiv komponent** (tankar och övertygelse) - Vad vi tänker och tror om något/någon, de fakta och uppfattningar man har - T.ex. om man har en attityd till att äta vegetariskt kan den kognitiva komponenten vara att man tror att det är bra för miljön och hälsosamt. 2. **Affektiv komponent** (känslor) - Hur vi känner inför något/någon - Den emotionella delen av attityden såsom glädje, ilska, sorg - T.ex. om man har en attityd till att äta vegetariskt kan den affektiva komponenten vara att man känner sig nöjd och stolt när man ätit vegetariskt för att man tror att man gör något bra för miljön 3. **Beteendekomponent** (handlingar) - Hur man beter sig eller planerar att agera - Det är ens val och handlingar som visar hur ens attityd spelar ut i praktiken - T.ex. om man har en attityd till att äta vegetariskt kan den beteendekomponenten vara att man kanske aktivt väljer vegetariska måltider *Kognitiv komponent och affektiv komponent hänger ihop till stor del* *De tre komponenterna är i harmoni om ens attityd leder till ett beteende (beteendekomponent) som stämmer överens med både ens tankar (kognitiv komponent) och känslor (affektiv komponent).* **Hur samspelar dessa komponenter?** Attityder formas av en kombination av tankar, känslor och handlingar. De kan förstärka eller påverka varandra. - T.ex. om ens tankar och känslor om något är positivt är det mer sannolikt att ens beteende speglar detta. Om det däremot finns en konflikt mellan dom kan man uppleva kognitiv dissonans \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Blott exponering:** Det är en idé om att ju mer vi ser/upplever något/någon desto mer gillar vi det, alltså exponeras för något - Alltså om man ser något/någon gång på gång, även om man först var likgiltig eller negativ till det, börjar man gradvis tycka bättre om det bara för att man har blivit van vid det. *"Att människor med likadana åsikter och värderingar gillar varandra är en av de mest solida lagbundenheterna inom socialpsykologin" (Helkama m.fl.)* \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Hur mäter man attityder?** - Självrapportering: Frågeformulär där personer själva svara på vad de tycker om olika saker, såsom stämmer helt, stämmer delvis, stämmer inte - Observation: Studera beteenden eller observera hur personer reagerar på olika situationer. \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Samband mellan attityder och handlingar** - Våra attityder påverkar hur vi beter oss - Men våra attityder och handlingar stämmer inte alltid överens, utan det kan vara andra faktorer som har en påverkan om man handlar efter ens attityder eller inte, såsom sociala normer eller praktiska hinder - T.ex. man kanske har en positiv attityd till att träna och tycker det är viktigt, men man kanske är trött eller har ont om tid, och därmed inte väljer att gå till gymmet (attityd och handling stämmer inte överens, därmed kognitiv dissonans) **\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_** **Priming:** Ett psykologiskt fenomen där vår hjärna blir omedvetet påverkad av tidigare erfarenheter eller stimuli, vilket i sin tur påverkar vårt beteende, tankar eller uppfattningar i framtiden. - Som att ens hjärna får en "försmak" eller ett "förslag" om vad som ska komma, som gör oss mer benägna att tänka eller agera på ett visst sätt - T.ex. man kör längs en väg och ser skyltar som varnar för halka, då kommer man automatiskt börja köra mer försiktig, även om man inte ser någon is än. \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Attitydförändringar** - Attityder kan förändras både planerat och spontant - Att vi aktivt tänker på något, analyserar information och fattar ett medvetet beslut att ändra vår attityd - Oftast en rationalisering om något, överväger fördelar och nackdelar, och sen ändrar vår inställning till något/någon - T.ex. Om man läser mycket fördelar med att äta mer vegetariskt kan man börja fundera över sin egen kost - En attityd förändras snabbt och ofta omedvetet, utan att vi tänker på att ändra vår uppfattning - Sker ofta genom emotionella reaktioner, automatiska associationer eller när man exponeras för något - T.ex. om man ser ett klipp på hur grisar behandlas innan slakt kan man få en känslomässig reaktion och inte vill äta mer griskött, **eller** genom att man hör en låt flera gånger och inte gilla den först men så hör man den massa gånger och sen gillar man den plötsligt (blott exponering) \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Vad för funktioner har attityder?** 1. **Kunskapsfunktion** - Attityder hjälper oss att förstå och organisera information om världen - T.ex. ens attityd om ett politiskt parti hjälper en att snabbare förstå och bedöma deras åsikter utan att granska varje detalj 2. **Instrumentell funktion** - Attityder hjälper oss att uppnå mål och undvika obehag - T.ex. om man har en positiv attityd till studier kanske man studerar mer för att få bättre betyg vilket i sin tur leder till bättre jobbchanser 3. **Värdeförsvarande funktion** - Attityder hjälper oss att uttrycka våra grundläggande värderingar - Uttrycka vilka vi är och vad vi står för - T.ex. om man värdesätter miljön kanske man har en stark positiv attityd till återvinning och köper miljövänliga produkter 4. **Social anpassningsfunktion** - Attityder hjälper oss att passa in i grupper och sociala sammanhang - Vilka människor man ska söka sig till och vilka man ska söka sig bort från - Vad som belönas och uppskattas - T.ex. om man märker att ens vänner är för vegetarianism kanske man också utvecklar en positiv attityd till det för att bli accepterad av gruppen \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Beslutsfattande** - Det handlar om hur vi väljer mellan olika alternativ vilket påverkas av våra attityder, känslor och tankar - Motivationen har en central påverkan hur vi gör val och varför vi agerar på ett visst sätt [Yttre motivation:] - Det handlar om att göra något för att uppnå en extern belöning eller för att undvika en konsekvens, alltså att ens beteende styrs av yttre faktorer - T.ex. man arbetar extra hårt för att få en bonus på jobbet, alltså driver den externa belöningen (bonus) ens beteende [Inre motivation:] - Det handlar om att göra något för att det är personligen tillfredsställande, intressant eller meningsfullt, alltså att ens beteende styrs av det egna intresset - T.ex. man spelar ett instrument och går på lektioner för man tycker det är roligt *Inre motivation kan ha sitt ursprung som yttre motivation* - T.ex. att man börjar träna på gymmet för man vill förlora vikt och få belöning i form av beröm (yttre motivation), efter ett tag på gymmet börjar man känna sig starkare och hälsosammare och att man faktiskt njuter av själva träningen och börjar se träningen som en positiv del av sin livsstil (inre motivation) *Inre motivation är "bättre" än yttre motivation för slutmålet (man gör något för att det är roligt/intressant och inte för en belöning osv vilket gör det lättare)* - Man kan även ta beslut på grund av kognitiv dissonans, att ens attityder och handlingar inte stämmer överens och man måste därmed ändra något för att få balans igen - T.ex. om man tycker det är viktigt att leva hälsosamt (attityd) men ändå äter snabbmat (handling), kan man uppleva kognitiv dissonans. För att minska obehaget kanske man antingen ändrar sin handling (äter hälsosammare) eller ändrar sin attityd (tänker att snabbmat inte är så farligt i små mängder) \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Självbestämmandeteorin:** Det handlar om att människor har tre grundläggande psykologiska behov som styr deras motivation och beteende 1. **Autonomi** - Känslan av att ha kontroll över sitt eget liv och kunna göra sina egna val - T.ex. man kanske känner sig mer motiverad att plugga om man får välja själv vad man ska läsa om, istället för att någon annan bestämmer åt en 2. **Kompetens** - Känslan av att vara bra på något och kunna bemästra utmaningar - T.ex. om man börjar förstå ett nytt ämne i skolan och man märker att man gör framsteg, kan man bli mer motiverad att fortsätta läsa 3. **Samhörighet** - Känslan av att känna tillhörighet och vara en del av en social grupp - T.ex. om man känner att man har vänner som stödjer en är man mer benägen att anstränga sig i olika situationer som att gå med i en sportklubb \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ ***Kap 12. Social påverkan*** **Social påverkan:** Det innebär att våra tankar, beteenden och beslut formas av andra människor - Människan är social till sin natur - Vi anpassar oss ofta för att passa in i grupper eller samhället, t.ex. klä sig på ett visst sätt eller hålla med en grupp i en diskussion även fast man tycker annorlunda *Ofta påverkas ens beteende om man gör saker framför andra, t.ex. en lätt uppgift kan man göra snabbare om folk tittar på, men om det är en svår uppgift så kan det hända att man gör det långsammare (t.ex. en tanke uppgift för man kan få svårare att tänka och koncentrera sig)* **Solomon Aschs experiment** - Ett experiment som visar hur kraftfull social påverkan kan vara *I experimentet fick försökspersoner delta i en enkel synuppgift där de skulle jämföra längden på streck. Alla förutom en var skådespelare som medvetet skulle ge fel svar, och forskaren studerade om den riktiga deltagaren också skulle ge fel svar för att passa in. Resultatet visade att många människor anpassade sig till gruppen och gav fel svar, även om de visste att det var fel svar. Detta visar hur stark vår vilja att följa gruppnormer kan vara.* **Avsiktlig social påverkan:** När någon medvetet försöker påverka andras beteenden eller tankar, t.ex. reklam eller propaganda [Olika tekniker:] **Foten i dörrspringan** - **Tekniken går ut på att få någon att gå med på en lite begäran först, och när personen har gått på den, ställer man en större begäran, tanken är att när någon redan har sagt ja till något litet, är de mer benägna att säga ja till något större** - **T.ex. man ber en vän att hjälpa en att bära en stol till ens vardagsrum och när de väl har hjälpt till ber man dem att hjälpa till att flytta hela soffan** **Dörren i ansiktet** - **Tekniken går ut på att man börjar med att ställa en mycket stor begäran som man förväntar sig att personen säger nej till, när personen säger nej frågar man om en mycket mindre begäran som då låter mer rimlig och personen känner sig då mer benägen att gå med på den** - **T.ex. man ber en vän om ett lån på 10 000 kronor och när de säger nej frågar man om man får låna 200 kronor istället, eftersom det är mycket mindre än den första begäran känns det lättare för dem att säga ja** **Vilseledning** - **Tekniken går ut på att få någon att göra något genom att ge dem information som inte är helt sant eller genom att dölja en viss information, man lockar någon med en viss förväntning men när de väl har gått med på det visar det sig vara något annat** - **T.ex. man ber någon att gå i borgen och de stod 50k och man säger ja, men sen när man kommer dit står det 200k men man skriver på ändå genom att man redan sagt ja** **\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_** **Auktoriteternas betydelse** - Det handlar om hur vi människor tenderar att lyda personer som har en viss makt eller auktoritet **Lydnadsexperiment av Milgram** ***Ett experiment som visar hur långt människor är beredda att gå för att lyda auktoriteter, även om det går emot deras egen moral. I experimentet blev deltagarna instruerade att ge vad de trodde var farliga elchocker till en annan person när dom svarade fel på frågor. För varje steg ökade volten i elchockerna. Många fortsatte lyda till maximala volt tros att de skadade någon annan, bara för de kände sig tvungna att följa auktoriteten.*** **Anledningar till att vi lyder auktoriteter** - Tro på auktoritetens kunskap. Vi antar att människor i maktpositioner såsom poliser, lärare, läkare, vet vad de gör och därför är det säkrare att lyda dem - Sociala normer och regler. Vi har lärt oss att det är viktigt att följa regler och auktoriteter för att samhället ska fungera. Speciellt i Sverige - Undvika negativa konsekvenser. Man följer regler och auktoriteterna för att undvika negativa konsekvenser och i vissa fall få belöningar - Ansvarsförskjutning. När man lyder en auktoritet tenderar vi att tänka att ansvaret för handlingarna ligger hos dom och inte oss själva. Ett vanligt sätt att resonera är "jag följde bara en order". \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ ***Kap 8. Social kognition*** **Social kognition:** Hur vi uppfattar, tolkar och minns information om andra människor och sociala situationer - Hur vi ser och bedömer världen beror mycket på våra egna erfarenheter, tankemönster och fördomar - Vi människor kan inte ta in verkligheten som den ser ut, utan redan som småbarn gör vi kategorisering och strukturering av verkligheten, t.ex. genom att man får språk att kunna uttrycka sina behov och önskningar och sätta ord på saker \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Kognitiv överbelastning:** När vi får för mycket information att hantera samtidigt och vår hjärna blir överväldigad, begränsad mental kapacitet - Därför kan man ha svårt att göra flera saker samtidigt (*cocktailpartyfenomenet*) för det blir för mycket på en och samma gång, däremot kan man göra flera saker samtidigt om det är en svår och en lätt uppgift, t.ex. som att köra bil och lyssna på musik samtidigt funkar men att köra bil och lösa en klurig problemlösning är svårare **Människan som kognitiv snålvarg** - Människor kallas ibland för "kognitiva snålvargar" eftersom vi alltid försöker spara energi när vi tänker, alltså vi tar ofta genvägar i vårt tänkande för att göra snabba bedömningar och beslut utan att använda för mycket mental kraft - *Heuristiskt tänkande*. Tumregelstänkande. Använder tumregler istället för logik och statistik - T.ex. ett stereotypiskt tänkande är bekvämt för oss och mindre ansträngande såsom att döma någon baserat på deras utseende eller beteende \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Scheman:** Ett mentalt mönster eller ramverk som hjälper oss att organisera och tolka information - Det är som en mental fil i huvudet för olika saker såsom människor, platser och situationer osv. När vi stöter på nya saker använder vi våra scheman för att förstå och kategorisera dom snabbt, alltså blir vår upplevelse av verkligheten påverkad av vilka scheman vi har - Kan liknas vid ett manuskript, man kan alltså improvisera men det finns ett manuskript att kolla tillbaka på hur det bör gå till (kopplat till minnet) - Scheman finns för att avlasta en och ens minne - T.ex. om man blir bjuden på en middag så man på ett ungefär hur det går/bör gå till [Olika typer av scheman:] 1. **Händelseschema** - Hur vi förväntar oss att en viss situation ska gå till - T.ex. hur en föreläsning ska gå till 2. **Personschema** - Hur vi tänker om specifika personer, t.ex. i olika sociala positioner - Stereotyper om människor - T.ex. hur en mamma ska vara, hur män ska vara, hur sjuksköterskor ska vara 3. **Självschema** - De föreställningar vi har om oss själva och hur vi fungerar - Våra personliga uppfattningar, övertygelser och tankar om oss själva, som en mental karta över vår egen identitet - Ens självschema påverkar hur man uppfattar situationer som är relevanta för självbilden - T.ex. om någon ger en kritik kan ens självschema få en att reagera extra starkt om det handlar om något man värdesätter mycket **Aktivering av scheman** - Hur våra hjärnor snabbt tar fram och använder redan inlärd information eller "mentala mallar" när vi tolkar situationer - Som mentala genvägar som hjälper oss att förstå världen utan att behöva analysera varje detalj - När ett schema aktiveras kan det påverkas av flera faktorer [Anledningar till aktivering av scheman:] 1. **Situationella ledtrådar** - Saker i ens omgivning kan aktivera scheman - Om man befinner sig i en viss miljö eller ser vissa signaler kan ens schema för hur man ska bete sig eller tänka triggas - T.ex. att man kliver in i ett klassrum och man automatiskt blir tyst och sätter sig ner för att lyssna, det aktiverar sitt "klassrumsbeteende-schema" eftersom man har lärt sig att i ett klassrum ska man vara lugn och lyssna 2. **Tidigare erfarenhet** - Ens hjärna tar fram scheman baserat på tidigare upplevelser - Om man har upplevt en liknande situation tidigare kommer ens schema från den erfarenheten aktiveras - T.ex. om man tidigare haft en dålig upplevelse med en hund kanske man blir nervös varje gång man ser en hund även om den verkar vänlig 3. **Personliga konstruktioner** - Hur vi ser på världen påverkas av våra unika upplevelser och hur vi konstruerat vår verklighet - Våra egna värderingar och tankar spelar in - T.ex. om man ser sig själv som en kreativ person och kommer i en situation som kräver problemlösning kommer man automatiskt tänka utanför ramarna eftersom ens "kreativitetsschema" aktiveras 4. **Sinnesstämning** - Ens känslomässiga sinnesstämning kan också aktivera specifika scheman, alltså hur man känner sig i ett visst ögonblick kan färga hur man tolkar och reagerar på en situation - T.ex. om man är på bra humör kan man se en utmaning som spännande och rolig men om man är stressad och på dåligt humör kan utmaningen kännas överväldigande och jobbig \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Accentureringseffekten:** Det innebär att vi människor tenderar att, överdriva skillnader mellan grupper **och** minimera skillnader inom grupper - T.ex. man ser två grupper av människor, en grupp bär röda tröjor och den andra gruppen bär blå tröjor. Även om det kanske inte finns så stora skillnader mellan dom som individer, tenderar vi att överdriva olikheterna mellan de två grupperna och se alla i samma grupp som mer lika varandra än vad de egentligen är, bara för att det är två olika färger. **Varför gör vi detta?** - Det handlar om att vi vill förenkla världen. Det är lättare för hjärnan att kategorisera människor och föremål i tydliga grupper. - Vi kan då snabbt skapa en bild av världen - Nackdelar är att detta ofta leder till stereotyper \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Stereotyper:** Det är ett förenklat schema om en grupp människor, alltså en grupp människor identifieras utifrån en egenskap, såsom nationalitet, musiksmak, etnicitet, yrke, hårfärg, klädstil, bostadsort - Det är som en mental genväg där vi generaliserar om hela grupper baserat på några få egenskaper - Stereotyper kan göra det lättare att hantera social information men är ofta missvisande och leder till felaktiga bedömningar - T.ex. att anta att alla ungdomar är lata, eller att alla äldre är tekniskt inkompetenta **Hur används stereotyper?** - Grupper som helhet tillskrivs fler egenskaper, t.ex. hårdrockare är långhåriga, svenskar är blyga - När man möter en person i gruppen så tillskriver vi den stereotypiska egenskaper såsom att "han är svensk och därför är han blyg" eller "klart han gillar teknik för han är man" \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Illusorisk korrelation**: När man tror att det finns ett samband mellan två saker fast det egentligen inte finns något eller så är sambandet mycket svagare än vi tror - Förstärker stereotyper - T.ex. man har sett några smarta personer med glasögon så kopplar man ihop att alla som har glasögon är smart, eller att man ofta ser på nyheterna att människor med en viss bakgrund begår brott, även om det bara är en liten andel av gruppen som begår brott, börjar man koppla ihop den gruppen med brottslighet **Varför gör vi detta?** - Vår hjärna gillar att skapa mönster och göra världen förutsägbar - Om man ser att något sticker ut eller upprepas några gånger kan man börja tro att de två sakerna hänger ihop trots att det bara är en slump \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Attributioner:** Hur vi förklarar orsakerna till andra människors beteende, alltså varför vi tror att någon agerar på ett visst sätt [Två teorier för att förstå attributioner:] **Motsvarighetskonklusion** - Vi drar slutsatser om någons personlighet (inre egenskaper) utifrån deras handlingar (yttre beteende) - Vi försöker förstå om handlingen motsvarar personens inre egenskaper som deras intentioner, motivation eller personlighet - T.ex. om någon är väldigt hjälpsam och städar upp efter ett möte kan man dra slutsatsen att personen är ansvarsfull och omtänksam **Kovariansmodell** - Om ett beteende beror på personen själv (inre faktorer) eller på omständigheterna runt omkring (yttre faktorer) - Man tar hänsyn till hur beteendet varierar i olika situationer genom att analysera olika saker 1. **Konsensus** - Hur beter sig andra människor i samma situation? - T.ex. om alla på en fest skrattar åt ett skämt så har beteendet hög konsensus, om bara en person skrattar är konsensus låg 2. **Distinkthet** - Hur unikt är beteendet för just den här situationen? Gör personen samma sak i andra situationer? - T.ex. om någon skrattar åt alla skämt i varje situation är distinktheten låg, men om personen bara skrattar åt specifika skämt är distinktheten hög 3. **Konsekvens** - Gör personen samma sak varje gång i just den här situationen? - T.ex. om någon alltid skrattar åt ett skämt på en specifik fest har beteendet hög konsekvens men om de ibland skrattar och ibland inte gör det är konsekvensen låg **Attributionsfel:** Vi tenderar att överdriva interna förklaringar för andras beteende och ignorera externa faktorer - T.ex. om någon kör för fort kanske vi tänker att det är oansvariga (intern förklaring) istället för att överväga att det kan ha en nödsituation (extern förklaring) - Att hamna i konflikt kan vara lärorikt - Om man är i en konflikt med en annan person, så tänker man själv att man agerade dåligt för att man kanske var arg, hungrig, trött eller stressad men att man egentligen är en bra person, medan man tänker att den andra agerar så bara för den är en dålig person och tänker på dens yttre faktorer (rättfärdigar sitt eget beteende) - Det sker även attributionsfel hos en själv - T.ex. när man lyckas med något tänker man att det är ens egen förtjänst medan när man misslyckas med något skyller man på yttre faktorer och inte att det är ens egna fel (då man vill ha en bra självkänsla) \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Haloeffekten:** Det innebär att man värderar ett personlighetsdrag hos en person och sedan använder den värderingen för att bedöma hela personen - T.ex. en person är trevlig och då kanske man antar att dom också är smarta, roliga och pålitliga, även om man egentligen inte vet det - Det kan vara negativa saker/egenskaper men oftast är det positiva \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ ***Kap 9. Människans självuppfattning och identitet*** **Identitet:** Vem vi är och hur vi ser på oss själva i relation till andra - Identiteten är som en berättelse om oss själva [Identitet kan delas in i två typer:] **Personlig identitet** - Den del av oss som är unik och skiljer oss från andra människor såsom våra individuella egenskaper, tankar och känslor - T.ex. om man är en person som gillar att läsa och tänka djupt över saker **Social identitet** - Den del av oss som vi delar med andra och som bygger på våra tillhörigheter till grupper såsom vår etniska grupp, kön, nationalitet eller fotbollslag - Gemensamma egenskaper med andra - De grupper man tillhör är en del av ens sociala identitet - T.ex. om man identifierar sig som svensk, eller stödjer ett visst fotbollslag \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Subjekt och Objekt** - Vi är båda subjekt och objekt i våra egna liv - *Subjekt*: Hur vi upplever oss själva. Vi själva är de som upplever och handlar. Vi är medvetna om våra egna tankar, känslor och handlingar. - *Objekt*: Hur andra ser på oss. Man blir betraktad av andra. Andra människor som har synpunkter och uppfattningar om en. Hur man föreställer sig vad andra tycker om en som kanske inte är sant *Förståelsen att som subjekt så är man i nuet och aktivt i sina tankar, känslor och handlingar. Medan objekt tar man ett steg tillbaka och blir självmedveten, tittar på sig själv.* - *På grund av detta beter man sig annorlunda beroende på om man är själv eller med andra.* \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Självuppfattning/självperception:** Den bild man har av sig själv, såsom ens egna förmågor, personlighet och egenskaper - Den kan förändras över tid beroende på våra erfarenheter och interaktioner med andra - T.ex. man tycker man själv är smart eller social **Självkännedom:** En djupare förståelse av sig själv och hur väl man verkligen känner sig själv, såsom att vara medveten om sina tankar, känslor, motiv och beteenden - Vi får vår självkännedom genom att reflektera över oss själva och genom att observera hur andra reagerar på oss - Kopplad till sociala relationer. Den är svår att påverka om man har flera sociala relationer. - T.ex. man tycker inte bara att man är smart utan man förstår också varför man tycker det **Är självuppfattning konstant eller beroende av situation?** Jag tror att ens självuppfattning kan förändras beroende på sammanhang. Vilka sociala och fysiska miljöer man befinner sig i, vem man umgås med och vilken roll man i en viss situation. - T.ex. i skolan kanske man ser sig själv som smart och duktig om det har gått bra på ett prov, medan med ens vänner kan man se sig själv som rolig och social om man får andra att skratta, eller på en ny arbetsplats kan man känna sig osäker och tveksamt på ens färdigheter för att man är på en ny plats med nya människor \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Motiv för identitetsbygget** - Vi bygger vår identitet och navigerar genom livet utifrån olika motiv och drivkrafter - Hur vi förstår oss själva och interagerar med andra 1. **Behov av självkännedom** (inåtvänt) - Behov att förstå vem man är på djupet, såsom ens egna känslor, tankar, styrkor, svagheter och värderingar - Hjälper oss att ta bättre beslut, navigera våra relationer och förstå varför vi reagerar på olika sätt i olika situationer 2. **Självhävdelse** (utåtvänt) - Att uttrycka och stå upp för sina behov, åsikter och rättigheter i olika situationer - Hjälper oss att få respekt, bli hörda och nå våra mål i sociala sammanhang \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Självpresentation/intrycksstyrning:** Hur vi vill visa upp oss själva för andra, såsom hur vi klär oss, hur vi pratar, vilka saker vi delar - Görs både medvetet och omedvetet - T.ex. om ingen skrattar åt ens skämt så är det svårt att fortfarande tro att man är rolig - Dessa intryck finns i olika steg, man vill framstå på ett visst sätt för klassen, ett för familjen, vänner osv \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Relationen mellan grupper** - Hur olika grupper förhåller sig till varandra, påverkas av varandra och ibland konkurrerar eller samarbetar - Man tenderar att göra en typ av uppdelning mellan "ingrupper" (vi) och "utgrupper" (dem), där man ser sin egen grupp (vi) som mer positiv och ibland ha fördomar eller stereotyper om andra grupper (dem) - T.ex. om man tillhör en grupp fotbollsfan kan man känna en stark gemenskap med sina egna fans och kanske se fans från det andra laget som fiender eller mindre värda, även fast man kanske är väldigt lika **Ingrupper**: Den grupp man själv tillhör och identifierar sig med - Den egna sociala identiteten kan stärkas i ingrupper **Utgrupper:** De grupper man inte tillhör, de som är "annorlunda" från en själv eller sin grupp *Gruppers stereotypiska tänkande kan undvikas genom att skapa överordnade kategorier eller gemensamma mål, t.ex. i skolan sätts olika grupper ihop av lärare för att göra en gruppuppgift tillsammans* **Hur påverkar grupper varandra?** - Det kan oftast bli konflikt mellan grupper när det t.ex. uppstår en tävling eller brist på resurser. När grupper ser varandra som konkurrenter kan negativa stereotyper om utgruppen växa fram som kan förstärka klyftor mellan "vi" och "dem". - Grupper kan även samarbeta, t.ex. om två grupper har gemensamma mål eller tvingas samarbeta för att lösa problem. Detta kan göra att relationen mellan grupperna blir bättre. \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Kap 11. Social interaktion** **Interaktioner:** Hur människor kommunicerar och samspelar med varandra i olika sociala sammanhang, såsom vardagliga samtal till mer komplexa sociala processer som teamwork eller konflikthantering - Kommunikation är ett budskap någon vill framföra och sprida till andra (ren odlad kommunikation är något som man gemensamt kommer överens om) \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Medvetandeteorin:** En teori om mentala tillstånd som handlar om vår förmåga att förstå att andra människor har egna tankar, känslor och intentioner - Att kunna "läsa av" vad andra kanske tänker eller känner även om de inte uttrycker det direkt - Förstå att andra har ett självständigt medvetande - Vår förmåga att *metallisera* kan försvåras av mentalitet eller sinnesstämning, t.ex. om man är stressad kan det vara svårare - Djur har inte samma komplexa nivå av självmedvetande eller förståelse för abstrakta sociala begrepp även om de kan visa tecken på t.ex. känslor och kommunikation \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ [Olika sätt att förstå interaktioner: ] 1. **Den sociala utbytesteorin** - Fokuserar på hur människor gör strategiska bedömningar i sociala relationer för att maximera nyttan, alltså vi väger fördelar och nackdelar i våra relationer (*rationalitet)* och försöker få så mycket nytta som möjligt med minsta möjliga kostnad - Handlar främst om *utbyte* vad man ger och får tillbaka i relationer, vilket kan vara materiella resurser eller emotionellt stöd **Nyttomaximerande:** Vi försöker maximera vårt personliga värde eller belöning för att få så mycket som möjligt - T.ex. om man hjälper en vän med ett projekt förväntar man sig att de kommer att hjälpa en i framtiden **Vänskap/kärlek relation** - I relationer gör man bedömningar baserat på vad man får ut av relationen. T.ex. om relationen ger mycket stöd och glädje ser vi den som värdefull och fortsätter investera tid och energi. 2. **Den översocialiserade Individen** - De som är starkt influerade av sociala normer och regler **Internaliserat**: Det innebär att samhällets normer och värderingar har blivit en del av individens personliga värderingar, alltså att en individ är översocialiserad - T.ex. om man har växt upp med starka normer för ärlighet kommer man troligen att vara mycket ärlig även som vuxen **Normteorin:** En teori som undersöker hur normer styr och påverkar våra handlingar - Vi följer ofta normer utan att tänka på det, för att bland annat undvika konflikter och för att bli accepterade i våra sociala grupper - Kan förklara en individs beteende **Makroperspektiv:** Hur stora sociala system och strukturer påverkar individens beteende - Hur samhällsnormer och kulturella förväntningar formar vår identitet. *Denna socialisation förklarar varför man drar sig till vissa interaktioner och undviker andra. Det handlar främst om hur våra tidigare erfarenheter och inlärda normer styr våra sociala preferenser och beteenden. T.ex. om man är uppväxt i en familj där det var viktigt att vara artig och respektfull, kan man känna sig obekväm i situationer där folk inte följer dessa normer. Då kanske man undviker att umgås med personer som verkar respektlösa eller oförskämda eftersom man har internaliserat en norm som säger att ett sådant beteende är oacceptabelt.* 3. **Etnometodologi** (läran om hur människor gör kultur) - Det handlar om hur människor skapar och upprätthåller sociala normer i vardagen - Bestämmer vilket beteende som är lämpligt i sociala interaktioner - Resurser för att göra det sociala begripligt **Sociala normer:** De regler vi följer för att få vårt sociala liv att fungera smidigt **Dubbelnatur:** Att normer kan vara både formella och informella - T.ex. lagen (formell norm) säger att man inte får stjäla och informella normer säger att man inte ska ljuga för vänner **Sociala ordningar**: De strukturer och normer som styr hur vi agerar och interagerar med varandra i olika sociala sammanhang - Dessa hjälper oss att tolka verkligheten - T.ex. hur vi hälsar på varandra eller hur vi förväntar oss att människor ska bete sig i olika situationer *När vi interagerar med människor förutsätter vi en social ordning. Vi har alltså en uppfattning om hur vi ska bete oss och hur vi förväntas interagera med andra i en given situation. Denna sociala ordning kan baseras på kulturella normer, sociala regler eller tidigare erfarenheter.* **Hur hänger dessa ihop?** - Sociala utbytesteorin: Hur vi strategiskt bedömer våra relationer för att maximera nytta - Den översocialiserade individen: Hur vi internaliserar normer och låter dem styra vårt beteende - Etnometodologi: Hur vi skapar och upprätthåller sociala normer och ordningar i vårt dagliga liv - Dessa ger en bild av hur vi interagerar och hur sociala regler och förväntningar formar vårt sociala liv \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Rumslig delad närvaro:** Det handlar om att vara fysiskt närvarande i samma utrymme som någon annan - Det är en grundläggande del av social interaktion eftersom det gör det möjligt att använda alla våra sinnen för att kommunicera och förstå varandra - Skapar en djupare känsla av gemenskap [Icke-verbal kommunikation:] **Blick** - Hur vi använder ögonkontakt för att kommunicera och förmedla känslor - Genom att titta på någon visar vi intresse, engagemang och förståelse - En central del av samtal - Ömsesidig uppmärksamhet om man har ögonkontakt **Ansiktsuttryck** - De känslor vi visar genom vårt ansikte såsom glädje, sorg, ilska eller förvåning - Dessa hjälper oss att förmedla våra känslor och reaktioner - Viktiga för att förstå hur andra mår eller vad de tycker **Gester** - Det används för att tydliggöra, förklara eller lägga till betydelse till det som sägs [Två typer av gester:] **Ikoniska gester:** Gester som efterliknar/illustrerar det de representerar - En direkt koppling till det vi försöker kommunicera - T.ex. vi efterliknar med gester att vi ska dricka **Symboliska gester**: Gester som har en specifik kulturell betydelse (som människor kommit överens om genom tiderna) - T.ex. att vinka med handen är en symbolisk gest för att säga hej eller hejdå (en norm i många kulturer trots att själva rörelsen inte har något med hej eller hejdå att göra) **Interaktion med hjälp av tekniska hjälpmedel** - Det handlar om hur vi använder tekniska verktyg såsom telefoner och datorer för att kommunicera när vi inte kan vara fysiskt närvarande - Kan simulera den rumsliga delade närvaron till viss del - Man använder bland annat emojis och ikoner för att kompensera för de kroppsspråk man inte kan använda genom tekniska verktyg \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Samtal:** En form av social interaktion där två eller flera personer kommunicerar genom att utbyta ord, tankar och idéer - Ett samspel där man både lyssnar och talar - Bygger på osynliga regler som vi följer omedvetet [Hur samtal organiseras:] **Turtagande:** Hur vi växlar mellan att tala och lyssna under ett samtal - Detta sker omedvetet och man vet när det är sin tur att prata tack vare små signaler som t.ex. en paus eller förändrad ton - En person som bara pratar utan att lyssna anser vi inte är givande, alltså inte nyttomaximerande **Sekventialitet:** Hur våra yttranden följer ett naturligt flöde och hur de hänger ihop med vad som sagts tidigare - Det finns alltså en förväntan att få en viss respons när man säger något - T.ex. om man frågar "hur mår du? så förväntar man sig att personen kommer svara hur den mår och inte något annat **Preferens:** Vilka typer av svar eller reaktioner som föredras i ett samtal - Det finns alltså en oskriven regel om vad som anses är det "bästa" svaret i en viss situation - Det handlar även om att man formulerar frågor så man kan få andra att säga ja - T.ex. om något ger dig en komplimang så förväntas man svara något positivt tillbaka såsom "vilken fin tröja!" "tack så mycket!", eller "vill du följa med hem och äta middag?" denna typ av fråga måste man säga ja eller nej till \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Hur förändras samtalet när det medieras genom teknik?** - **Icke-verbal kommunikation försvagas**. Såsom blickar, ansiktsuttryck och gester försvinner. Kan göra det svårare att tolka känslor och avsikter. Kan bli missförstånd. Försöker kompensera genom att använda emojis eller ett tydligare språk. - **Fördröjd respons.** Det kan ta tid innan en person använder sin mobil/dator. Irritation kan uppstå. Kan känna sig fastlåst vid mobil/dator. - **Turtagning blir otydligare.** Svårare att veta när man ska börja eller sluta prata utan t.ex. ögonkontakt och kroppsspråk. Försöker kompensera med tydligare pauser, tonfall eller tydligare språk. - **Minskad fysisk närvaro.** Känslan av gemenskap och närhet kan minskas utan rumslig närvaro. Kan påverka hur starkt vi känner oss kopplade till den andra personen. **\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_** **Kap 13. Grupper och grupprocesser** **Grupp:** En samling individer som har gemensamma mål, normer eller identitet och som samspelar med varandra, såsom familjer, arbetslag, vänskapskretsar - Grupper hjälper människor att förstå sin roll i ett socialt sammanhang och ger en känsla av samhörighet **Vad krävs det för att vara en grupp?** - Gemensamt mål eller syfte. Medlemmarna i gruppen arbetar mot samma mål eller har ett gemensamt syfte. Antingen något specifikt (projekt på ett jobb) eller mer övergripande (gemenskap i en vänskapsgrupp) - Interaktion mellan medlemmar. Medlemmarna i gruppen måste kommunicera och samspela med varandra. - Varaktighet. Gruppen måste vara över en viss tid för att kunna utveckla relationer och samarbeta på djupare nivå. [Olika typer av grupper:] **Primärgrupp:** Den viktigaste gruppen, den gruppen man är allra närmast, starka känslomässiga band - Avgörande betydelse för hur man formas som människa och social varelse - T.ex. familj, nära vänner **Sekundärgrupp:** Mindre viktig och personlig grupp där relationerna är mer formella - Ofta målinriktade och inge stark känslomässig kontakt - T.ex. arbetskollegor, lärare/chefer, vänner \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Gruppstrukturer:** Hur en grupp fungerar och är organiserad **Normer:** Oskrivna regler som styr beteendet i gruppen - T.ex. i en arbetsgrupp kan normen vara att alla respekterar varandras åsikter under möten **Roller:** Specifika uppgifter och förväntningar som människor har i en grupp - Vem vi är i förhållande till andra - T.ex. en person kanske blir utsedd som ledare och en annan som den som tar anteckningar **Maktfördelning:** Vissa individer har mer inflytande eller auktoritet än andra - De inflytande och status man har - T.ex. i en familj kan föräldrarna ha mer makt än barnen när det kommer till att fatta beslut **Kommunikation:** Hur medlemmarna i gruppen utbyter information - Vilken chargong en grupp har - *Sociolekt*. Ett sätt att tala som är typiskt för en viss social grupp eller samhällsgrupp. T.ex. ordval, uttal och grammatik. **Relationer:** Hur medlemmarna i gruppen känner och behandlar varandra - Vilken grad av gemensamma mål och känsla av samhörighet finns - "Vi" känsla kan skapas **Entitativitet:** Hur sammanhållen eller enad en grupp är - Ju högre entitativitet desto mer verkar gruppen fungera som en enhet - Kan påverkas av hur tydliga målen är, hur starka relationerna är och hur lika medlemmarna känner sig \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Grupparbete:** Flera personer samarbetar för att nå ett gemensamt mål eller lösa en uppgift tillsammans **Allmänningens/sociala dilemma**: Det som är bäst ur individens perspektiv kan vara dåligt för det gemensamma - T.ex. om individer i en grupp utnyttjar gemensamma resurser för egen vinning utan att tänka på gruppens långsiktiga behov såsom "jag behöver inte tänka på klimatet för alla andra gör det" **Social loafing/lättja:** När individer i en grupp bidrar mindre till gruppens arbete än vad de skulle göra om det jobbade själva - Detta kan t.ex. göra grupparbeten mindre effektiva om alla inte hjälper till lika mycket *Det växer fram normer i olika grupper, t.ex. på arbetsplatsen växer det fram en norm hur hårt man ska arbeta. Grupper kan vara både effektiva och ineffektiva. T.ex. på jobbet så får man bara en halvtimme lunch. Men om gruppen börjar ta lunch i en timme så skapar det en norm att varje dag så ska man ta lunch i en timme.* **\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_** [Olika typer av ledarskapsstilar:] **Auktoritär ledare** - Bestämmer allt själv - Kräver blind lydnad - Gruppmedlemmar kan sluta följa om inte ledaren alltid är där **Demokratisk ledare** - Involverar gruppmedlemmarna i beslut - Uppmuntrar delaktighet - Anses vara den bästa ledaren **Låt gå ledare** - Bryr sig inte - Gruppmedlemmarna får klara sig själva - Informella ledare tar ofta över \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ [Olika beslutsfattande i en grupp:] **Normalisering:** När gruppmedlemmar kommer överens om ett gemensamt beslut - Man hittar ett medelvärde av allas åsikter, alltså blir det balans i gruppen **Polarisering:** När gruppdiskussioner gör att medlemmarna får ännu starkare och mer extrema åsikter än innan (extremvärde) - T.ex. om en grupp diskuterar en politisk fråga kan de efter diskussionen bli ännu mer radikala i sina ståndpunkter **Grupptänkande:** När en grupp försöker hålla sams till varje pris, vilket leder till dåliga beslut eftersom medlemmarna inte vågar ifrågasätta varandra - Man kan tappa sin rationalitet och förnuft - T.ex. om en grupp ska välja film så är det några som inte gillar skräckfilm och när majoriteten föreslår skräckfilm så vågar de inte säga emot, så då går det med på det även om de inte är nöjda \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ ***(Kap 15 & 16 är inte de mest centrala delarna)*** **Kap 15. Massbeteende** **Massbeteende:** En stor grupp människor agerar gemensamt och påverkas av varandra - En individs beteende ändras oftast i en grupp - T.ex. om man är på en fotbollsmatch och plötsligt börjar hela publiken sjunga tillsammans, man kanske inte hade börjat sjunga själv, men man dras med i massans beteende eftersom alla andra gör det \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Hur förändras samhället?** - **Förändringar i samhället kan ske snabbt eller långsamt, planerat eller spontant** - **Vissa förändringar drivs av politiska beslut eller organiserade rörelser, medan andra sker mer spontant som en följd av massbeteende eller nya trender** - **Snabbt: T.ex. kris eller revolution** - **Långsamt: T.ex. den tekniska utvecklingen** - **Planerat: T.ex. nya lagar eller reformer** - **Spontant: T.ex. massrörelser eller sociala förändringar som inte är förutbestämda** **\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_** **Massrörelse: En organiserad rörelse som engagerar stora grupper människor som delar ett gemensamt mål eller intresse och strävare efter att påverka samhället** **[Olika typer av massrörelser:]** **Allmänna massrörelser: Stora förändringar i samhället som en politisk revolution eller en global social rörelse** - **Mer oorganiserade massrörelser, ingen organisation eller ledare utan vi bara reagerar på andras beteende** - **T.ex. miljörörelsen som arbetar för globalt medvetande om klimatförändringar** **Specifika massrörelser: Mindre förändringar som är mer avgränsade till en viss fråga eller grupp** - **Mer organiserade massrörelser, ofta en organisation och ledare** - **T.ex. en lokal protest mot en ny byggplan** ***[Specifik massrörelse delas in i två delar:]*** **Reformrörelse: Förändra samhället gradvis inom det befintliga systemet** - **Förbättra eller justera delar av samhället utan att helt förändra dess grundläggande struktur** - **T.ex. fredliga protester, lagändringar, utbildning** **Revolutionära rörelser: Förändra samhället genom att störta och ersätta det befintliga politiska, ekonomiska eller sociala systemet** - **De är radikala och syftar till en grundläggande förändring i maktstrukturen och samhällets uppbyggnad** - **T.ex. våldsamma uppror, väpnad konflikt, omfattande social omvälvning (kan även vara en fredlig metod)** **\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_** **Mode** - Ett exempel på massbeteende där människor följer trender som styr hur de klär sig, vad de köper eller hur de beter sig - Förändras ofta snabbt och påverkar stora grupper av människor samtidigt **Elitens betydelse** - Eliten kan bestå av politiska ledare, kändisar eller personer med makt och inflytande - De har stor inverkan på hur massbeteende utvecklas - De kan starta trender eller förändringar som sedan sprider sig till allmänheten **Masshändelser:** När en stor grupp människor plötsligt reagerar kraftigt på en situation, ofta under press eller hot - *Upplopp*: Kan uppstå när människor protesterar mot en orättvisa och spänningarna eskalerar vilket leder till våldsamheter - *Panik*: När en stor grupp människor grips av rädsla, t.ex. vid en brand i ett köpcentrum där alla försöker fly samtidigt \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Masspsykologi: Hur individer i en grupp kan agera annorlunda än de skulle ha gjort om det varit ensamma** - **I en grupp kan man känna mindre ansvar eller mer mod att agera på ett sätt man inte normalt skulle göra** - **Individualiteten försvinner, man blir en del av massan** - **Alla följer dock inte med på alla massrörelsen, beror på personligheten och individen** **[Olika sätt att förstå hur människor beter sig i massor och grupper: ]** 1. **Klassisk masspsykologi *(deindividuation)*** - **Denna teori menar att individer förlorar sin personliga identitet och sin självkontroll när de blir en del av en massa** - **Man förlorar sitt självmedvetande och ansvar när man smälter in i en stor grupp, som kan leda till beteenden som man normalt inte skulle visa såsom aggressivitet eller våld** 2. **Sociala förklaringsmodeller *(emergenta normer)*** - **Denna teori menar att när människor samlas i en grupp, uppstår nya sociala normer och dessa normer styr gruppens beteende och förklarar varför människor i massor ofta agerar enhetligt även om de inte känner varandra** - **Det handlar nödvändigtvis inte om att människor tappar sin individualitet utan att det anpassar sitt beteende efter vad som anses vara lämpligt inom gruppen** - ***Normaliseringsprocess*: Att vad som anses vara normalt flyttas när man är i en grupp, t.ex. om någon skulle börja skrika eller kasta sten i en demonstration så kan fler börja göra det och så trappas det upp, gränsen för vad som är normalt och avvikande förflyttas steg för steg** 3. **Social identitetsteori** - **Denna teori menar att vår identitet formas genom tillhörighet till grupper** - **När vi är i en grupp eller massa tenderar vi att tänka i termer av "vi" (ingrupper) och "dem" (utgrupper)** - **Gruppens normer och värderingar påverkar våra handlingar eftersom vi vill förstärka vår identitet och lojalitet till gruppen (förändrar vår beteende för att passa in i gruppens normer och värderingar)** **\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_** **Kap 16. Kultur, värden och socialt beteende** **Kulturella värden:** De gemensamma idéer och övertygelser som formar hur människor inom en kultur tänker, känner och agerar - Dessa värden påverkar vad vi anser vara viktigt och rätt eller fel **Kultur** - Kultur traderas, det är inte statiskt och fast utan det är i rörelse och förändras med tiden, anpassas till nutiden - "Relativt fast men förändras delvis med tiden" \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Sociala representationer:** De gemensamma idéer, bilder och symboler som ett samhälle eller kultur delar och som hjälper människor att förstå världen omkring dem - Våra föreställningar om det sociala representeras av något - "Figurativ kärna", bildmässiga kärna, lagrar som en bild - T.ex. om man tänker på en läkare så tänker man på vissa drag även om det inte kanske har något att göra med läkare \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Objektifiering:** Att abstrakta idéer eller koncept görs konkreta och förståeliga genom bilder, symboler eller metaforer - Vi konkretiserar något, alltså vi gör något som är svårt att förstå till något mer greppbart - T.ex. demokrati så kanske man tänker på när man lämnar fram en valsedel för att rösta, men det är ju inte vad demokrati är utan bara en del, det handlar om vilken kultur vi är uppväxta i och vad vi har lärt oss att demokrati är **Förankring:** Att koppla nya och främmande idéer till redan existerande kunskap eller värderingar för att förstå dem - När man får något okänt kan det vara svårt att tänka vad det är så då förankrar vi det i något som vi redan förstår eller är känt - T.ex. okända begrepp inom socialpsykologi förankras i begrepp inom det som man redan vet för att förstå \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ **Hur ser kopplingen mellan kultur och personlighet ut?** - Ens personlighet och beteende formas till stor del av den kultur man växer upp i - Värderingar och normer som finns i kulturen påverkar hur vi uttrycker oss och vilka vi är *[Komparativa studier på gruppnivå:]* - När forskare studerar hur kultur påverkar personlighet eller värderingar, gör de ofta komparativa studier, vilket betyder att de jämför stora grupper av människor från olika kulturer - T.ex. vad svenskar och norrmän tycker och sen tittar dom på genomsnittet/medelvärdet för varje grupp - Problem: Man får en allmän uppfattning men man ser inte hur mycket det skiljer sig mellan individerna i dessa grupper, alltså t.ex. mellan svenskarna **Vem jämför vi oss med när vi funderar över våra värderingar?** - När vi tänker på våra egna värderingar och personlighet, jämför vi oss ofta med människor som är en del av samma kultur. Vi kanske inte ser de större skillnaderna mellan kulturer lika tydligt eftersom vi bara jämför med dem som har liknande värderingar och upplevelser - *Felslutet*: Man kan missa hur mycket värderingar faktiskt varier mellan olika kulturer genom att man bara jämför sig med människor från samma kultur \_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_ s.287 **Universella värderingar:** De värderingar som verkar finnas i alla samhällen oavsett kultur - Det kan vara rättvisa, trygghet, frihet och omtanke om andra - T.ex. oavsett om man bor i Sverige eller Indien finns det en allmän önskan om trygghet och säkerhet, både för sig själv och för ens närmaste **Värderingars betydelse** - Våra värderingar styr våra beslut, handlingar och relationer - De fungerar som riktlinjer för hur vi bedömer vad som är rätt eller fel och hjälper oss att navigera genom livet - De har betydelse på gruppnivå, samhället, politik osv **\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_** **Aktör** - En individ eller grupp som agerar och gör val i samhället. Människors fria vilja och förmåga att handla utifrån sina egna intentioner och val - T.ex. som individ kan man välja vart man vill studera, vilka vänner man vill ha eller hur man vill klä sig **Struktur** - De sociala, kulturella och ekonomiska system som omger oss och som styr eller begränsar våra handlingar och val. Det kan vara samhällsregler, normer, lagar eller traditioner - T.ex. samhällets förväntningar på vad som är "lämpligt" att studera eller hur man bör klä sig *Man försöker förstå hur aktörer interagerar med strukturerna. Hur individens (aktörer) val formas och begränsas av samhället normer och regler (strukturen).* **\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_** Till tentan: Inte namn, begreppsförståelse, förstå begrepp och teorier Förläsningarna, powerpoints, läsa allt i boken men fokusera det som han säger på lektionerna (man ska kunna förstå, tillämpa ett begrepp och visa att man förstår, ge exempel) Inga detaljer om experiment Inte referenshantering, Harvard eller apa (parantes) Ordlista i slutet av boken **(senare i kursen)** **Identitetspolitik** - Försöker förstå massrörelse - Erkännande för min gruppidentitet, vilka v (politiken har blivit mer detta)