Mikrobiologi Frågor PDF

Mikrobiologi 1. Vad innebär begreppet normalflora och var hittas den? - Normalflora avser de mikroorganismer som naturligt lever på och i människokroppen utan att orsaka sjukdom. De finns exempelvis på huden, i munnen, tarmen och vagina. Normalfloran hjälper till att skydda mot pato...

Mikrobiologi 1. Vad innebär begreppet normalflora och var hittas den? - Normalflora avser de mikroorganismer som naturligt lever på och i människokroppen utan att orsaka sjukdom. De finns exempelvis på huden, i munnen, tarmen och vagina. Normalfloran hjälper till att skydda mot patogener och stödjer kroppens funktioner, som matsmältning 2. Vad menas med endogen och exogen infektion**?** - Endogen infektion uppstår när kroppens egen normalflora orsakar infektion, t.ex. vid nedsatt immunförsvar. - Exogen infektion orsakas av mikroorganismer som kommer utifrån, t.ex. via smitta från en annan person. 2. Varför finns det oftast inga bakterier i våra inre organ? - frånvaron av bakterier i inre organ främst på grund av kroppens barriärer (hud, slemhinnor) och immunsystemets effektiva försvar. Dessutom saknar inre organ de förhållanden (näring, pH) som främjar bakterietillväxt. 3. Hur kan det finnas anaeroba mikroorganismer i mun/tarm? - **Syrefattiga miljöer**: I munnen finns syrefattiga områden, exempelvis tandköttsfickor och tandbeläggningar. I tarmen är syrehalten mycket låg. - **Anpassningsförmåga:** Anaeroba mikroorganismer är specialiserade på att växa i miljöer utan syre och använder andra molekyler än syre för sin energiproduktion. 4. Den naturliga mikrofloran i tarmen är viktiga för människans hälsa. Ge flera exempel och motivera. - **Bryter ner näring** -- Hjälper till att spjälka komplexa kolhydrater. - **Producerar vitaminer** -- Som vitamin K och vissa B-vitaminer. - **Skyddar mot patogener** -- Konkurrerar ut skadliga bakterier. - **Stärker immunsystemet** -- Stimulerar immunförsvaret och tolerans mot nyttiga mikrober. - **Reglerar inflammation** -- Hjälper till att balansera immunreaktioner. 2. Hur kan antibiotika påverka den normala mikrofloran och kan det vara skillnad mellan olika antibiotika, motivera. - Antibiotika kan störa den normala mikrofloran genom att döda både skadliga och nyttiga bakterier, vilket kan leda till obalans, t.ex. diarré eller svampinfektioner - **Skillnad mellan antibiotika**: - **Bredspektrumantibiotika** (exempelvis tetracykliner) påverkar ett stort antal bakterier, inklusive normalfloran, och orsakar oftare störningar. - **Smalspektrumantibiotika**påverkar endast specifika bakteriegrupper, vilket minskar risken för störningar i normalfloran. 3. Kan antibiotikaeffekten på normalfloran slå olika beroende på individ? - Ja, antibiotikaeffekten varierar mellan individer beroende på skillnader i tarmflora, ålder, immunstatus och tidigare antibiotikaanvändning. 4. Kan den endogena floran ge infektioner? Hur då? - Ja, den endogena floran kan orsaka infektioner om bakterier hamnar på fel plats, t.ex. tarmbakterier i urinvägarna, eller vid nedsatt immunförsvar. - Vid kateterisering av en patient kan personalen föra in tarmbakterier från patientens egen hud eller slemhinna till urinvägarna om sterila rutiner inte följs -- urinvägsinfektion. - Vid kirurgi kan personal föra in bakterier från patientens hudflora in i operationssåret om huddesinfektion eller steril teknik inte tillämpas korrekt -- sårinfektion 5. Vad krävs för att en mikroorganism ska kunna orsaka infektion? - En mikroorganism måste ha virulensfaktorer, kunna undvika immunförsvaret och få tillgång till en lämplig miljö i kroppen för att orsaka infektion. Hur sprids olika mikroorganismer? Förklara varför de har olika sätt**.** - Mikroorganismer sprids på olika sätt beroende på deras egenskaper och livsmiljö: - **Direktkontakt**: Mikroorganismer kan spridas genom direkt fysisk kontakt med en infekterad person eller kontaminerade ytor. - **Luftburen spridning**: (aerosol): Luftvägsinfektioner sprids genom små droppar som andas in från en hostande eller nysande person sväver länge - **Droppsmitta**: Sprids genom stora droppar från nysningar eller hostningar svävar inte lika länge i luften som luftburen smitta - **Fekal-oral spridning**: Bakterier som sprids via kontaminerad mat eller vatten, vilket orsakar tarminfektioner. - **Indirekt kontakt**: Mikroorganismer som kan spridas via ytor eller föremål som kommer i kontakt med kontaminerade händer. - **Blodsmitta**: Sprids via blodkontakt, t.ex. hepatit B och HIV. - **Livsmedelsburen smitta** innebär att mikroorganismer sprids via kontaminerad mat eller dryck - Mikroorganismers spridningssätt beror på deras överlevnadsstrategier och anpassning till specifika miljöer eller värdar. 6. Vad betyder opportunist? Är det bara normalflora som kan vara opportunistisk? - En opportunist är en mikroorganism som normalt inte orsakar sjukdom, men som kan göra det vid förändrade förhållanden, som nedsatt immunförsvar. Det är inte bara normalfloran som kan vara opportunistisk; även andra mikroorganismer kan utnyttja försvagade kroppsförsvar för att orsaka infektion. 7. Vad är skillnaden mellan aktiv och passiv vaccination? - **Aktiv vaccination**: Innebär att en person får ett vaccin som innehåller döda eller försvagade mikroorganismer. - Kroppen reagerar genom att producera egna antikroppar och aktivera immunförsvaret, vilket ger långvarigt skydd mot infektioner. - **Passiv vaccination**: Innebär att en person får färdiga antikroppar, antingen från en annan person eller ett djur, för att ge omedelbart skydd. Detta skydd varar kortare tid eftersom kroppen inte producerar egna antikroppar. 8. Varför har vi ett vaccinationsprogram i Sverige? - Vi har ett vaccinationsprogram i Sverige för att skydda befolkningen mot allvarliga sjukdomar, minska spridningen av infektioner och förhindra epidemier. Vaccinationer bidrar till att skapa flockimmunitet och skyddar både individer och samhälle. - **Vaccination mot mässling**: **Varför**: Mässling är en allvarlig sjukdom som kan orsaka komplikationer som lunginflammation och dödsfall, särskilt hos små barn. - **Samhällets förklaring**: Genom att vaccinera stora delar av befolkningen mot mässling, skyddar vi både individen och samhället genom att minska spridningen av viruset och skapa immunitet, vilket skyddar de som inte kan vaccineras, t.ex. personer med nedsatt immunförsvar. 9. Vilka anledningar kan finnas för vaccination? - Vaccinationer ges för att skydda individer från allvarliga sjukdomar, förhindra spridning av infektioner i samhället, skapa flockimmunitet och minska dödlighet och sjukdomsbelastning. De kan också bidra till att utrota eller kraftigt minska förekomsten av vissa sjukdomar. 10. Vad menas med ett antimikrobiellt läkemedel? - **antimikrobiellt läkemedel** ett ämne som används för att döda eller hämma tillväxten av patogen, såsom bakterier, virus, svampar eller parasiter. Det kan vara: **Antibiotika** -- för att behandla bakteriella infektioner. 18. Redogör för skillnad mellan biocid och antimikrobiella läkemedel som tex penicillin. - **Biocid**: Biocider är kemiska ämnen som dödar eller hämmar mikroorganismer i miljön, exempelvis på ytor eller i vatten. De används för att desinficera och sterilisera. Biocider är ofta bredspektrum och påverkar många typer av mikroorganismer, inte bara de som orsakar sjukdom hos människor. - **Antimikrobiellt läkemedel (t.ex. penicillin)**: läkemedel som används för att behandla infektioner hos människor eller djur. **Penicillin** är ett antibiotikum som specifikt riktar sig mot bakterier och hindrar deras cellväggssyntes, vilket gör det effektivt för att behandla bakteriella infektioner. 19. När används antibiotika inom sjukvården, det vill säga vilka skäl finns att använda antibiotika? - Antibiotika används inom sjukvården för att behandla bakterieinfektioner, förebygga infektioner vid kirurgiska ingrepp eller vid nedsatt immunförsvar, samt för att behandla vissa kroniska sjukdomar som är relaterade till bakteriella infektioner. Vilket ursprung har antibiotika (hur tillverkas det)? 1. **Naturligt**: Bakterier eller svampar tillverkar antibiotika när de odlas i stora tankar. 2. **Blandat**: Naturliga antibiotika ändras lite med kemi. 3. **Helt kemiskt**: Antibiotika skapas från grunden i labb. Ge exempel på biverkningar av antibiotikabehandling och förklara varför det uppstår? - Vanliga biverkningar av antibiotikabehandling inkluderar diarré, illamående, allergiska reaktioner och störningar i den normala mikrofloran. Dessa uppstår eftersom antibiotika inte bara dödar de patogena bakterierna utan också kan påverka kroppens egna nyttiga bakterier, vilket kan leda till obalanser i mikrofloran eller överväxt av svampar Vad är skillnaden mellan bredspektra och smalspektra antibiotika. Fördelar nackdelar**?** - Bredspektra antibiotika verkar mot ett brett spektrum av bakterier, både grampositiva och gramnegativa, medan smalspektra antibiotika är riktade mot ett smalare spektrum av bakterier. - Fördelar: - Bredspektra: Används när orsaken till infektionen är okänd eller för att snabbt bekämpa en infektion med flera olika bakterier. - Smalspektra: Mer specifika och minskar risken för att skada den normala mikrofloran. - Nackdelar: - Bredspektra: Ökar risken för resistensutveckling och påverkar mer av kroppens normalflora. - Smalspektra: Kräver att man har en korrekt diagnos för att vara effektivt. 20. Varför skadar oftast inte antibiotika våra eukaryota celler - Antibiotika skadar oftast inte våra eukaryota celler eftersom de är utformade för att rikta in sig på strukturer och funktioner som finns i bakterier men inte i våra egna celler, som cellväggar, ribosomer eller specifika enzymsystem. Eukaryota celler saknar dessa målstrukturer, vilket gör att antibiotika kan selektivt döda bakterier utan att påverka våra egna celler i stor utsträckning. Ge skäl till att hela antibiotikakuren måste tas även om symptomen försvunnit. - **Förhindra återfall**: Om antibiotikakuren avbryts för tidigt kan inte alla bakterier dö, vilket kan leda till att infektionen återkommer. - **Minska risken för antibiotikaresistens**: Om bakterier inte dödas helt, kan de utveckla resistens mot antibiotikan, vilket gör framtida behandlingar mindre effektiva. - **Fullständig eliminering av infektionen**: För att säkerställa att alla bakterier dör krävs att hela kuren fullföljds, vilket minskar risken för långsiktiga komplikationer. 21. Vad innebär antibiotikaresistens? - Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar förmåga att motstå effekten av antibiotika som tidigare kunde döda eller hämma dem. Detta sker när bakterier förändras genom mutationer eller genom att de får resistensgener från andra bakterier. Varför är antibiotikaresistens ett problem? - Antibiotikaresistens är ett problem eftersom det gör det svårare att behandla infektioner som tidigare var lätta att behandla med antibiotika. Detta leder till längre sjukdomstider, fler komplikationer och ökad dödlighet, samt att nya och dyrare läkemedel måste utvecklas och användas. Hur kan bakterier bli antibiotikaresistenta? - Bakterier kan bli antibiotikaresistenta genom mutationer som gör att de kan överleva behandlingar med antibiotika. De kan även ta upp resistensgener från andra bakterier genom horisontell genöverföring, som plasmider eller transposoner, vilket gör att resistens sprids mellan bakterier. 22. Vad gynnar uppkomst av antibiotikaresistens, dvs att nya bakterier blir resistenta? - Uppkomsten av antibiotikaresistens gynnas av överanvändning och felanvändning av antibiotika, såsom att antibiotika ges vid virusinfektioner eller att kuren avbryts för tidigt. Dessutom ökar spridningen av resistenta bakterier i miljöer med dålig hygien eller otillräcklig infektionkontroll. 23. Hur kan antibiotikaresistens motverkas? - **Selektiv och korrekt användning av antibiotika**: Antibiotika bör endast användas vid bakterieinfektioner, enligt riktlinjer, och hela behandlingskuren ska fullföljas. - **Förebyggande åtgärder**: Förbättra hygienrutiner, infektionkontroll och vaccinationer för att minska behovet av antibiotika. - **Övervakning och forskning**: Övervaka antibiotikaanvändning och resistensutveckling samt satsa på forskning för att utveckla nya antibiotika och alternativ behandling. 18. Hur kan spridning av antibiotikaresistenta bakterier minskas? - **Förbättra hygien och infektionskontroll** på sjukhus och vårdinrättningar. - **Minska onödig användning av antibiotika** och följa riktlinjer för korrekt antibiotikabehandling. - **Utbilda personal och allmänhet** om resistens och vikten av korrekt antibiotikaanvändning. - **Isolera infekterade patienter** för att förhindra smittspridning. Förklara följande begrepp: MRSA, VRE, ESBL, MRB, KNS, Clostridiodies difficile, Influensa, Calici, Betahemotlytisk streptokock, pneumokocker, Meningokock. Varicella Zoster. - MRSA: En bakterie som är resistent mot flera typer av antibiotika, inklusive meticillin. - VRE: Bakterier som är resistenta mot antibiotikan vancomycin och kan orsaka allvarliga infektioner. - ESBL: En grupp av bakterier som producerar enzymer som gör dem resistenta mot många betalaktamantibiotika, som penicillin och cefalosporiner. - MRB: En grupp bakterier som är resistenta mot meticillin och andra antibiotika, exempelvis MRSA. - KNS: En grupp stafylokocker som normalt finns på huden men kan orsaka infektioner vid nedsatt immunförsvar eller vid användning av främmande kroppar. - Clostridioides difficile: En bakterie som kan orsaka allvarliga tarminfektioner, särskilt efter antibiotikabehandling. - Influensa: En virussjukdom som orsakar feber, hosta och muskelsmärtor, och kan leda till allvarliga luftvägsinfektioner. - Calicivirus: Ett virus som orsakar mag-tarmbesvär, ofta förknippat med kräksjuka eller vinterkräksjuka. - Betahemolytisk streptokock: En bakterie som kan orsaka halsfluss och andra infektioner, särskilt i övre luftvägarna - Pneumokocker: Bakterier som kan orsaka allvarliga infektioner som lunginflammation, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. - Meningokock: En bakterie som kan orsaka allvarlig hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. - Varicella Zoster: Viruset som orsakar vattkoppor (första infektionen) och bältros (reaktivering av viruset senare i livet). Beskriv skillnad mellan gramnegativ och grampositiv bakterie. - **Grampositiva bakterier** har en tjock peptidoglykanlager i cellväggen som färgas blå/lila vid gramfärgning och gör att den klarar uttorkning bättre än gramnegativa. De har också en enklare struktur utan yttre membran. Utsöndrar exotoxin aktiv, - **Gramnegativa bakterier** har ett tunt peptidoglykanlager och ett yttre membran som innehåller lipopolysackarider. De färgas röd vid gramfärgning. frigör edotoxin när bakterien sönderfaller. sämre på att klara uttorkning 18. Namnge de strukturer som finns i den prokaryota cellen - Cellmembran, Cytoplasma, Cellvägg, kapsel, DNA, Ribosomer, Peptidoglykanlager (cellvägg), Flageller, Pili (fimbriae), Plasmider 19. Beskriv skillnad mellan virus och bakterie. - **Virus**: Mycket små, saknar egen ämnesomsättning och kan bara föröka sig i en värdcell. De består av genetiskt material (DNA eller RNA) och en proteinkapsel. - **Bakterier**: Är större, har egen ämnesomsättning och kan föröka sig självständigt. De har en cellvägg och kan vara grampositiva eller gramnegativa. 20. Förklara skillnad och likheter med endotoxin och exotoxin - **Endotoxiner** och **exotoxiner** är båda toxiner som utsöndras av bakterier, men de skiljer sig i ursprung, struktur och effekt: - **Endotoxiner** finns i cellväggen hos gramnegativa bakterier, särskilt i lipopolysackarider (LPS). De frigörs vid bakteriens död och orsakar inflammation, feber och kan leda till septisk chock. - **Exotoxiner** är proteiner som utsöndras aktivt av både grampositiva och gramnegativa bakterier. De är ofta mycket potentare (starkare) än endotoxiner och kan orsaka specifika skador på värdceller, t.ex. i form av neurotoxiner skada nervceller **Likheter**: Båda kan orsaka sjukdomar och förgifta värdorganismen 21. Förklara varför det är bra att bara en sporbildande bakterie - Sporbildning gör att bakterien kan överleva i svåra förhållanden, som värme och uttorkning, och växa igen när miljön blir bättre. Detta skyddar bakterien och gör den svår att ta bort. Om flera bakterier samtidigt är sporbildande kan det leda till att infektioner är svårare att behandla, 22. Beskriv skillnaden mellan höggradigt rent och sterilt. - **Höggradigt rent**: Produkten är fri från de flesta mikroorganismer, men inte alla, och används när fullständig sterilitet inte krävs (t.ex. hudinstrument). - **Sterilt**: Produkten är helt fri från alla levande mikroorganismer, inklusive sporer, och används vid ingrepp där det är viktigt att undvika infektion (t.ex. kirurgiska instrument). 23. Förklara skillnaden mellan DNA virus och RNA virus DNA-virus: - **DNA-virus**: Har DNA som arvsmassa. De replikerar oftast i cellkärnan och använder värdcellens maskineri för att producera nya virus. De är ofta stabilare och förändras långsamt (exempel: herpesvirus). - **RNA-virus**: Har RNA som arvsmassa. De replikerar oftast i cytoplasman och muterar snabbare än DNA-virus, vilket gör dem mer föränderliga (exempel: influensavirus). 24. Förklara skillnad mellan naket virus och höljevirus. - **Naket virus**: Har bara en proteinkapsel som skyddar arvsmassan. De är mer tåliga mot värme, torka och desinfektionsmedel. - **Höljevirus**: Har ett yttre hölje av lipider utöver proteinkapseln. De är känsligare för miljöpåverkan men kan lättare ta sig in i värdceller via deras membran. 25. Hur replikeras virus - **Binda till värdcellen** via specifika receptorer. - **Ta sig in i cellen**, antingen genom endocytos eller membranfusion. - **Frisätta sitt genetiska material** (DNA eller RNA) i cellen. - **Använda värdcellens maskineri** för att kopiera sitt genetiska material och producera virusproteiner. - **Sätta ihop nya viruspartiklar**. - **Frisätta de nya virusen** genom avknoppning (höljevirus) eller genom att spränga cellen (nakna virus). 26. Beskriv skillnad mellan kolonisatör och kontaminering - **Kolonisatör**: Mikroorganismer som etablerar sig och växer på kroppens ytor utan att orsaka sjukdom. - **Kontaminering**: Oavsiktlig närvaro av mikroorganismer på föremål, ytor eller i prover, utan att de nödvändigtvis orsakar infektion. 27. Vad betyder virulensfaktorer? Ge förslag på olika virulensfaktorer - **virulensfaktorer** de egenskaper hos en mikroorganism som gör att den kan orsaka sjukdom. - Exempel: exotoxiner och endotoxiner, enzymer som bryter ner vävnader och underlättar spridning av mikroorganismen. 28. Beskriv vad en kapsel är - En kapsel är ett skyddande yttre lager på vissa bakterier som hjälper dem att undkomma immunsystemet och fästa vid ytor. 29. Varför är det bra för bakterier att kunna bilda biofilm? Nämn en bakterie som är bra på att bilda biofilm. - Biofilm gör att bakterier kan skydda sig mot immunsystemet och antibiotika och att de kan fästa vid ytor och bilda ett skyddande lager. Ett exempel på en bakterie som är bra på att bilda biofilm är Staphylococcus aureus. 30. Nämn olika orsaker till vårdrelaterade infektioner - Otillräcklig handhygien. - Användning av katetrar och andra medicinska enheter. - Felaktig desinfektion av ytor och utrustning. - Långvarig antibiotikabehandling som påverkar mikrofloran 31. Förklara skillnad mellan primär urinvägspatogen och sekundärurinvägspatogen - **Primär urinvägspatogen** orsakar infektioner direkt i urinvägarna. - **Sekundär urinvägspatogen** orsakar infektioner i urinvägarna som en följd av en annan infektion eller komplikation, 32. Redogör för basala hygienrutiner, och fundera på hur just du kan göra skillnad för patienternas hälsa när det kommer till vårdhygieniska principer. - **Handhygien** (tvätta händerna noggrant eller använd handsprit). - **Användning av skyddsutrustning** som handskar, munskydd och förkläden vid behov. - **Rengöring och desinfektion** av ytor och utrustning. - Som vårdpersonal kan du göra skillnad genom att alltid följa dessa rutiner, vilket minskar risken för infektioner och bidrar till en säkrare vårdmiljö