Debattartikel från Expressen.pdf

Debattartikel från Expressen Vi blir tvingade att se direkt märkliga ut Publicerad 21 aug 2024 kl 06.30 På senare tid har långtgående regleringar och detaljstyrning av människors liv präglat det politiska arbetet i Bryssel. EU har stagnerat ekonomiskt samtidigt som unionens beslutsfattare ägnar...

Debattartikel från Expressen Vi blir tvingade att se direkt märkliga ut Publicerad 21 aug 2024 kl 06.30 På senare tid har långtgående regleringar och detaljstyrning av människors liv präglat det politiska arbetet i Bryssel. EU har stagnerat ekonomiskt samtidigt som unionens beslutsfattare ägnar tid åt att tvinga fram värdelösa papperssugrör, omöjliga plastkorkar och pipande bilar, skriver Carl Albinsson på Timbro. Hur radikal kan klimatpolitiken bli? 01: DEBATT. Att EU-medlemskapet har gjort Sverige rikare råder det ingen som helst tvekan om. Tack vare medlemskapet och den ökade ekonomiska integrationen har Sveriges bnp höjts med uppemot 20 procent. För en vanlig svensk familj innebär det en ökning av den årliga disponibla inkomsten med 90 000 till 120 000 kronor. Men på senare tid har EU tyvärr övergivit den marknadsekonomiska och frihandelsvänliga linje som har byggt Europa starkt. Efter britternas utträde har protektionism, fransk industripolitik och gemensam skuldsättning blivit Bryssels nya melodi. Produktion ska kommenderas och subventioneras fram av politiker, vilket ofta leder till dyra felsatsningar som skattebetalarna får stå för. Den nya inriktningen riskerar att avsluta Europas era som en av världens ekonomiska stormakter. Vi reduceras då till ett museum över svunna tider som varken kan leverera framtidstro eller ökat välstånd.  EU:s regleringsiver påverkar inte bara den ekonomiska tillväxten. Man lägger sig även i människors vardag. Hade det stannat vid plastkorkar och sugrör hade det kanske gått att ignorera. Som småbarnsförälder har jag under sommaren närmast dagligen svurit åt de värdelösa papperssugrören (ofta förpackade i plast) som barnen varken kan trycka ned i Festisen eller än mindre dricka ur. Samma sak gäller alla fastsatta plastkorkar som gör att man häller mjölk över halva frukostbordet, eller får varje läskdrickare att se direkt märklig ut när han eller hon försöker ta några svalkande klunkar utan att spilla på hela tröjan. Visst – det här är inga enorma problem. Man överlever både utan plastsugrör och löstagbara plastkorkar. Men att EU tvingar fram dessa försämringar i vardagen illustrerar hur unionen rör sig i fel riktning. I stället för att via frihandel och tillväxt leverera ökat välstånd gör man livet lite sämre och lite svårare för vanligt folk. Hade det stannat vid plastkorkar och sugrör hade det kanske gått att ignorera. Men tyvärr tycks regleringarna bara bli fler, och viljan att detaljstyra ökar hela tiden. Djungel av regleringar Exempelvis får inte nya bilar säljas i EU om det inte finns en funktion installerad som gör att fordonet ger ifrån sig ett pipande läte om föraren bryter mot hastighetsbegränsningen. Varje gång du kör om en långtradare på motorvägen och det börjar pipa i bilen kommer du att bli påmind om varför politik inte är svaret på allt. Samma sak gäller när du googlar en plats och inte direkt kan komma in på Googles kartfunktion eftersom EU har förbjudit det. För att inte tala om varje gång du måste acceptera ”cookies” så fort du öppnar din webbläsare. Tillsammans skapar alla dessa regleringar en djungel som varken gynnar tillväxten eller förbättrar vår vardag. Exemplen visar hur snett det kan gå när politiker och byråkrater får för stort inflytande över våra liv. Särskilt illa tycks det gå när dessa beslutsfattare sitter långt borta, exempelvis i Bryssel, utan omfattande medial bevakning.  Det är därför EU:s makt måste begränsas. Unionen är till för att hantera stora gränsöverskridande frågor som handel, säkerhetspolitik och organiserad brottslighet. Hur jag öppnar mitt mjölkpaket eller hur mina barn dricker sin Festis ska inte Bryssel lägga sig i. Det är dags att EU släpper plastkorken fri och fokuserar på Europas verkliga problem. Sådana finns det nämligen gott om. Av Carl Albinsson programansvarig på Timbro