Anatomi och Histologi Del I PDF

Anatomi och histologi del I Sammanställning utifrån målbeskrivningarna Innehållsförteckning Terminologi............................................................................................................................ 2 Rörelseanatomi – rörelseapparatens...

Anatomi och histologi del I Sammanställning utifrån målbeskrivningarna Innehållsförteckning Terminologi............................................................................................................................ 2 Rörelseanatomi – rörelseapparatens principer....................................................................... 4 Rörelseanatomi - ben, leder och muskler............................................................................... 8 Epitel.................................................................................................................................... 15 Bindväv, brosk och fettväv................................................................................................... 20 Ben och benbildning............................................................................................................. 24 Nervsystemet........................................................................................................................ 28 Muskelvävnad...................................................................................................................... 36 Blodkärl, blodbildning och blod........................................................................................... 41 Lymfsystem och lymfatiska organ....................................................................................... 47 Hud och adnexa (ej komplett).............................................................................................. 51 Endokrina organ................................................................................................................... 52 GI anatomi............................................................................................................................ 57 GI histologi........................................................................................................................... 65 Respiratoriska organ............................................................................................................. 73 Njurar och urinvägar - anatomi............................................................................................ 78 Manliga UG - anatomi.......................................................................................................... 81 Kvinnliga UG - anatomi....................................................................................................... 84 Manliga UG – histologi........................................................................................................ 87 Kvinnliga UG - histologi...................................................................................................... 91 Njurar och urinvägar – histologi.......................................................................................... 97  Terminologi - Treordsterm: ord för strukturtyp + unikt namn på grupp + specificerande ord (ofta adjektiv). Ex v. cava inferior - ven, cava (något ben) undre - Musculus (m) = muskel, ex m.m. = plural – flera muskler - Arteria (a) = artär - Vena (v) = ven - Nervus (n) = nerv - Os = ben - Magnus – major – maximus = stor – större störst - Parvus – minor – minimus = liten – mindre - minst Begrepp inom lägesbeskrvningar - Anatomisk grundställning = Stående, benen ihop, armarna längs sidorna, handflatorna framåt - Superior = övre (kranialt = uppåt) - Inferior = undre (kaudalt = nedåt) - Ventral = framåt (anterior = främre) - Dorsal = bakåt (posterior = bakre) - Medial = in mot mittlinjen - Lateral = utåt sidan - Ex. tummarna är lateral i den anatomiska grundställningen och lillfingrarna medial - Proximal = nära bålen (uppåt i arm och ben) - Distal = långt ifrån bålen (nedåt i arm och ben) - Dexter = höger - Sinister = vänster - Profundus = djupgående - Superficialis = ytlig - Palmar = handflatessidan (lokal variant) – handryggen = dorsal / posterior - Plantar = fotsulesidan (lokal variant) Begrepp om de tre planen - Transversalplan = tvärsnitt delar kroppen i en över- och underdel - Frontalplan = delar kroppen i en fram- och bakdel  - Sagittalplan = delar kroppen i en höger- och vänsterdel, medianplanet är ett specifikt saggitalplan som ligger i mittenlinjen Begrepp om de tre rörelseaxlarna - Runt dessa sker all rörelse - Frontal - Sagittal - Vertikal/longitudinell Begrepp inom anatomisk kinematik för kinematik anatomisk kinematik = terminologi som beskriver rörelser - Flexion = böjning/framåt pendling - Extension = sträckning/bakåt pendling - Abduktion = föra ut åt sidan - Adduktion = föra in mot mitten - Lateralflexion = Rörelse av huvud, nacke eller columna (ryggrad) spm sker i frontalplanet kring sagittal axeln - Inåtrotation = framsidan vrids medialt (inåt mot mittlinjen) - Utåtrotation = framsidan vrids lateralt (utåt sidan) - Definitioner i termer av rörelseaxel och rörelseriktning - Palmarflexion à - Plantarflexion à - Dorsalflexion à I leder som har flera rörelseaxlar kan de användas samtidigt, ex flexion och abduktion – armarna 45 grader utåt från ursprungspositionen Plan Axel Rörelse Sagittal frontal Flexion och extension frontal Sagittal Abduktion och adduktion hortisontiell vertikal Inåt- och utåtrotation Fulcrum är rörelseaxelns mittcentrum, ex armbåge vid böjning och sträckning av armen  Rörelseanatomi – rörelseapparatens principer - Gångjärnsled: En rörelseaxel – frontal: Flexion – extension, ex knä, armbåge - Vridled: En rörelseaxel – vertikal: Rotation, ex nacke, armbåge - Kulled: Tre rörelseaxlar – fri rörlighet åt alla hål. Ex axelled, höftled Begrepp och orsakssamband/mekanismer om muskler - Antagonist = Muskeln som ansvarar för att bromsa rörelsen - Agonist = Muskeln som ansvarar för att driva rörelsen - Synergist = Muskler som samarbetar och kan underlätta en rörelse utan att vara drivande. Musklerna turas om att vara antagonist och agonist, ex vid flexion är muskel X agonist och muskel Y antagonist. Vid extension är det tvärtom då det är en motsatt rörelse. - Excentriskt muskelarbete = När muskeln förlängs och då bromsar rörelsen – görs av antagonisten - Koncentriskt muskelarbete = När muskeln förkortas och då driver rörelsen – görs av agonisten - Isometrisk = När muskeln håller sig kontraherande till en viss grad, och förhindrar vidare rörlese (orörlig), ex när man har en sak i handen utan att röra sig så krävs det ändå muskelkraft att hålla handen still Skelettet: livshistoria och effekter av belastning Benbildning - Sker ur brosk - Startar i benbildningscentra - Olika tillväxtzoner – när dessa är slut slutar man växa (sista är puberteten) Stor omsättning av ben – förlust av benmassa efter ca 25 år. När ett barn föds består skelettet till stor del av bindvävsfogar då dessa gör att fosterskallarna blir mer formbara. Detta underlättar födelse. Med åren minskar bindvävsfogarna tills de har vuxit bort. Anatomiska strukturer: Beskriva/känna igen form och läge, beskriva funktion Rörelsesystemets komponenter Dessa komponenter är viktiga i kroppens uppbyggnad - Skelett (benvävnad, brosk, bindväv) - Muskulaturer (hjärt-, glatt-, skelettmuskulatur) - Leder (synovialled, bursa, senskida) Synovialleden: uppbyggnad (viktigaste komponenter och deras grundfunktioner) Synovialled = ”äkta led”  - Leder är viktiga för att kroppsdelar ska kunna röra sig mot varandra, kan delas in i tre typer: o Fibrösa fogar o Brosk fogar o Synnovialleder - Ledbrosk = halkar mot varandra, funktion: glidyta för minskad friktion - Ledkapsel = producerar ledvätska på insidan av ledkapseln. Utsidan av ledkapseln håller ihop leden och hindrar vissa rörelser. Denna kan skrynkla ihop sig och sträckas ut – på detta sätt förhindras en rörelse. Insidan av leden är synovialmembranet - Ligament (ledband) = begränsar ledens rörelser, förstärkningar i ledkapseln - Ledvätska = den smörjer och försörjer ledbrosket - Många leder har en disk eller menisk som förbättrar passformen hos ledytorna Synovialleden: funktion (hur skelett, bindväv och muskler påverkar rörlighet och stabilisering) Rörelseomfång i en led bestäms av ledkapsel och ligament + ledytornas form. Ledkapseln kan skrynkla ihop sig och kan sträckas ut – på detta sätt kan den förhindra en rörelse Ben, brosk och bindväv: förekomst i rörelseapparaten Grunden till rörelseapparaten, kan delas in i tre stora vävnadstyper Stödjevävnader i rörelsesystemet Ben – hård bindväv, skelettdelar - Stödjer upp kroppen - Skyddar organ och andra vävnader - Möjliggör rörelser - Innehåller benmärg Brosk - Reducerar ledfriktion - Stötdämpare - Sammanhåller benen i skelettet - Två typer  o Hyalint brosk i ledbrosk – för att glida o Trådbrosk i broskfogar – för att hålla ihop Bindväv (kollagenfibrer) - Ger stadga åt vävnader - Håller ihop vävnader Fogar: exempel på bindvävsfogar och broskfogar: funktion (egenskaper) ”Oäkta leder” - Fogar = håller ihop benen - Bindvävsfogar = struktur mellan skallben o Syndesmoser = håller två ben samman med bindväv – ex finns mellan skenbenet och vadbenet - Broskfogar o Synchondroser: mellan ben o Symfyser § Mellan ryggkotor, ihålig fog med gelékärna som gör att man kan röra på ryggen. Finns mellan ryggkotorna – diskbrock = denna kärna har läckt ut § I bäckenet Bursor (slemsäck) och senskidor: form och funktion - Blåsa av ledkapselvävnad - Fylld med ledvätska - Finns för att kroppens olika vävnader ska kunna röra sig i förhållande till varandra o På detta sätt skyddas vävnaden på utsatta ställen - Bursan rör sig istället för direkt kontakt mellan två vävnader, ex hud och ben. För att huden ska kunna röra sig i förhållande till benet. Senskida är en bursa som är en rörformad kanal lindad runt en sena Tvärstrimmig muskel, hjärtmuskel, glatt muskel: egenskaper, förekomst i kroppen - Skelett/tvärstrimmig muskel = I alla vävnader och muskler, viljekontrollerad via nervsystemet, kontrolleras med motorik, snabb - Hjärtmuskel = endast i hjärtat, ej viljekontrollerad, spontanrörelseförmåga à kopplad till autonoma nervsystemet som inte är viljekontrollerat - Glatt muskulatur = i den inre organen, ej viljekontrollerad – kontrolleras av autonoma nervsystemet, långsam Skelettmuskeln: uppbyggnad (muskelursprung, muskelfäste, muskelhuvud, fjäderformad, spolformad) - Sammankopplad till benet med kollagenfibrer - Muskelns ursprung kallas för det proximala - Muskelns fäste kallas för distala - Muskeln dras mot fästet (fäste i ben)  - Flera ursprung = muskelhuvuden, ex biceps har 2 muskelhuvuden Rörelsen beskrivs som att fästet (insertion) rör sig och ursprunget (origin) är stilla. Finns i olika uppbyggnadsformer i kroppen - Fjäderformad (pennat), muskelfibrer på snedd i förhållande till muskelriktning, större kraft men mindre rörelser - Spolformad, muskelfibrer går i muskelriktning, stora rörelser men mindre kraft - Ringsluten, vid kroppsöppningar Skelettdelar: uppbyggnad och arkitektur (spongiöst och kompakt ben) Rör ben (långa) - Rör i mitten (den centrala delen) av kompakt ben - I ändarna kompakt ben som skal runt sponigöst ben Andra ben - Skal av kompakt ben runt spongiöst ben Relationen mellan muskelns läge i förhållande till ledens rörelseaxlar och överföring av kraft och rörelse till skelettet: förklara mekanismer Fysiologiskt tvärsnitt: betydelse för maximal kontraktionskraft Muskelns tvärsnittsyta tvärs med muskelfibrerna. Det är proportionellt mot den maximala muskelkraften Muskelns fiberarkitektur: betydelse för muskelfunktionen Muskelfibrernas längd är proportionell mot rörelseomfånget Fibrer ger muskelns tjocklek, samband mellan muskelns tjocklek och muskelns kraft  Rörelseanatomi - ben, leder och muskler Relationen mellan muskelns läge i förhållande till ledens rörelseaxlar och överföring av kraft och rörelse till skelettet: förklara mekanismer Ett urval av kroppens ben Läge (vilken kroppsdel) och identifikation på bild av följande bendelar: Kraniets ben: - Os frontale - Os parietale - Os occipitale - Os temporale - Os nasale - Os zygomaticum - Maxilla - Mandibula Kotpelarens ben - Vertebra cervicalis (C1 - C7) - Vertebra thoracalis (Th1 - Th12) - Vertebra lumbalis (L1 – L5) - Sacrum (S1 – S5) - Os coccygis Thorax skelettet - Costa – revben (Costae 1 – 12) - Sternum – bröstben Övre extremitetens ben: - Clavicula - Scapula - Humerus - Radius - Ulna - Carpus - Metacarpus - Proximala-, mellan- och distala falanger Nedre extremitetens ben: - Pelvis - Os coxae - Femur - Patella - Tibia - Fibula - Tarsus - Metatarsus Ledtabell Ledens namn Ingående ben Rörelseaxlar Käkleden Mandibula, os temporale Frontal, vertikal Intervertebrallederna 2 närliggande kotor Frontal, sagittal, vertikal Axelleden Humerus, scapula Frontal, sagittal, vertikal Armbågsleden Humerus, radius, ulna Frontal, sagittal Handleden Radius, carpalben Frontal, sagittal Interfalangeallederna 2 falanger Frontal Höftleden Os coxae, femur Frontal, sagittal, vertikal Knäleden Femur, tibia, patella Frontal Fotleden (övre språngbensleden) Tibia, fibula, tarsus (talus) Frontal Huvudet och halsens muskler Namn på muskel Ursprung Fäste Funktion m. temporalis os. Parietale mandibula Käkled: Elevation os. frontale m. masseter Os. Zygomaticum mandibula Käkled: Elevation  m. Sternum, clavicula Os. temporale Intervertebrallederna: sternocleidomastodeus Rotation, flexion lateralflexion, Bålens muskler Namn på muskel Ursprung Fäste Funktion m. intercostalis costae costae Andningsmuskel: interni utåtandning m. intercostalis costae costae Andningsmuskel: externi inåtandning m. erector spinae vertebrae Vertebrae, costae Intervertebralleden: extension m. rectus abdominis Strenum, costae Proximala humerus Intervertebralleden: ventralsida flexion Övre extremitetens muskler Namn på muskel Ursprung Fäste Funktion m. latissimus dorsi Vertebrae, sacrum, Proximala humerus Axelled: extension, os coxae ventralsida adduktion, inåtrotation m. pectoralis major Sternum, costae, Proximala humerus Axelled: flexion, clavicula ventralsida adduktion, inåtrotation m. trapezius Vertebrae, os scapula Höger scapula occipitalis m. deltoideus Scapula, clavicula Proximala humerus Axelled: abduktion, lateralsida flexion m. biceps brachii scapula radius Armbågsled: flexion m. brachioradlis Distala humerus, Distala radius Armbågsled: flexion ventralsida ventralsida m. triceps brachii Scapula, humerus Proximala ulnas Armbågsled: dorsalsida dorsalsida extension m. flexor digitorum Distala humerus Mellan falangernas Inre interfalangeal- superficialis ventralsidor leder: flexion Handled: palmarfl. m. extensor Distala humerus Proximala Inre interfalangeal- digitorum falangerna leder: extension Handled: dorsalfl. Nedre extremitetens muskler Namn på muskel Ursprung Fäste Funktion m. gluteus maximus Sacrum, os coxae Proximala femurs Höftled: utåtrotation, dorsalsida extension m. gluteus medius Os coxaes lateralsida Proximala femurs Höftled: abduktion lateralsida m. quadriceps Os coxae, femurs Proximala tibias Knä: extension femoris ventralsida dorsalsida m. adductur magnus Os coxae Femurs dorsalsida Höftled: adduktion m. biceps femoris Os coxae, femurs Proximala fibula Höft: extension dorsalsida Knä: flexion m. semitendinosus Os coxae Proximala tibias Höft: extension dorsalsida Knä: flexion m. semimenbranosus Os coxae Proximala tibias Höft: extension dorsalsida Knä: flexion m. tibialis anterior Tibias ventralsida Ventrala tarsus, Fotled: dorsalflexion metatarsus m. triceps surae Distala femurs Dorsala tarsus Knä: flexion dorsalsida, tibia Fotled: plantarflexion  Hjärta och cirkulation Begrepp om de två kretsloppen: - Systemkretsloppet/stora kretsloppet = Från vänster kammare ut i kroppen med syrerikt blod. Från kroppen till höger förmak med syrefattigt blod - Lungkretsloppet/lilla kretsloppet = Från höger kammare till lungorna med syrefattigt blod. Från lungorna till vänsterförmak med syrerikt blod. Övergripande begrepp: - Mediastinum = Del av thoraxhålan där hjärtat befinner sig - Cor/cardia = hjärtat - Septum interatriale och septum interventriculare = Hjärtats skiljevägg - Basis cordis = Hjärtbasen - Apex cordis = Hjärtspetsen - Sulcus coronarius = Hjärtfåran mellan förmak och kammare - Sulcus interventricularis anterior/posterior = Hjärtfåra längs septum interventriculare - Fossa ovalis = ”ovala gropen” rest efter förbindelse mellan förmaken under fostertiden Begrepp: Förmak, kammare, hjärtöra: - Atrium dextrum = höger förmak - Ventriculus dexter = höger kammare - Atrium sinistrum = vänster förmak - Ventriculus sinister = vänster kammare - Auricula dextra = höger hjärtöra - Auricula sinistra = vänster hjärtöra Begrepp: Klaffar: - Valva mitralis = Mitralisklaffen: segel- /AV-klaff (VF – VK) - Valva tricuspidalis = Tricuspidalisklaffen: segel-/AV-klaff (HF – HK) o Segelklaff mellan förmak och kammare - Chordae tendineae: Sentrådar som förankar segelklaffarna - Musculi papillares: Små muskler som utgör fästpunkter för Chordae tendineae o Papilarmusklerna och sentrådarna håller fast seglena så att blodet inte ska gå i backflöde - Valva aorte = aortaklaffen: fickklaff - Valva trunci pulmonalis = Pulmonalisklaffen: fickklaff o Öppnas och stängs beroende på tryck - Ventilplanet/klaffplanet: utgör hjärtats bindvävsskelett tillsammans med de fyra klaffarna o Utgörs av anuli fibrosi: fibrösa ringar runt segel/AV-klaffarna Begrepp om hjärtväggens och hjärtsäckens lager:  - Hjärtat ligger i en hjärtsäck - Hjärtväggens lager: o Innersta lagret: Endocardium – tunt lager endotelceller o Utanför endocardium: Myocardium – specialiserande musklerceller, kardiomyocyt. Tjockare i VK än HK då VK ska pumpa ut blod i ett system med högre motstånd/tryck à kräver mer muskelmassa o Yttersta lager: epicardium – består av mesotel - Hjärtväggens yttersta lager och hjärtsäckens innersta lager är samma sak - Hjärtsäckens lager: o Pericardium serosum – dubbellager. § Inre: lamina parietalis (synonymet med epicardium) § Yttre: lamina visceralis § Dessa två producerar lite vätska för att minska friktionen då hjärtat kan röra sig lite grann § Mellan dessa två lager: cavitas pericardiaca, vätska i hjärtsäcken samlas här o Pericardium fibrosum – yttersta lagret, skyddar hjärtat från att bli utsträckt, bindväv Begrepp om artärer och vener: - Suclus interventricularis – hjärtfåran längs septum - Suclus coronarius – fåra mellan förmak och kammare - Arteria = Artär – för blod från hjärtat (syrerikt blod) o Elastisk artär = de stora artärerna: aorta med grenar o Muskelartär = de flesta artärerna o Arteriol = liten artär - Ven – för blod till hjärtat (syrefattigt blod) - Artärer har syrerikt blod och vener syrefattigt – men inte i hjärtat o Lungartärerna har syrefattigt blod - Aorta – stora kroppspulsådern syrerikt blod - Trucncus pulmonalis (stort kärl) – syrefattigt blod. Delar sig i två artärer o A. Pulmonalis sinister o A. Pulmonalis dexter § Dessa grenar upp sig ytterligare - V. Cava superior = över hålvenen, kommer med blod från övre kroppshalvan - V. Cava inferior = under hålvenen, kommer med blod från nedre kroppshalvan o Dessa tömmer sig i höger förmak, syrefattigt blod - Lungvener o Vv. Pulmonales sin o Vv. Pulmonales dx  § Blod från lungorna, syrerikt, åker tillbaka till hjärtar och tömmer sig i vänster förmak - Kranskärl: Hjärtats blodförsörjning, o utgår efter aortaklaffen o A. coronaria sinistra = vänster kranskärl, förser de vänstra delarna av hjärtat o A. coronaria dextra = högra kranskärl, förser de högra delarna av hjärtat o Sinus coronarius = hjärtats egen samlingsven, töms i höger förmak  Epitel Epitelens funktioner/egenskaper - Täcker kroppsytor och inre håligheter i kroppen - Barriärfunktion - Reglerar kroppstemperatur - Sekretion (körtlar), ex körtlar är specialiserade på sekretion - Absorption, ex tarmepitel är specialiserade på att absorbera näringsämnen från mag- tarmkanalen - Känsel - Ex på epitel: hud, mag-tarm-kanalen, sekretion (körtlar), absorption, känsel Epitelens uppbyggnad - Cellerna är tätt fästade till varandra, inget ECM (extracellulär matrix) mellan cellerna. - Cellerna vilar på basalmembranet (BM) - Har en fri yta - Har en polaritet (asymmetri) o Apikal yta – ytan riktad uppåt o Basal yta – ytan som vilar på BM o Lateral yta – yta mot andra celler - Avaskulärt – inga blodkärl à näring genom diffundering Basalmembranet (BM) - Separerar epitel från underliggande vävnad - Består av två lager: o Basal lamina: producerar epitelceller, består av kollagen IV, protoglukogener och laminin o Retikulär lamina: producerar bindvävsceller, består av kollagen III, fungerar som barriär mot celler och stora molekyler samt är som ett fäste - filtrerar epitelets funktion av kollagen och glykoproteiner - cellagret närmast BM består av stamceller som kommer differentieras och byggs på epitellagret inifrån då de yttre lagren slits och dör Apikalytans specialisering Mikrovilli - korta, fingerlika utskott - ytförstorning - à välutvecklade i tunntarmens tarmepitel ger hög grad av absorption - får stadga från aktin Cilier - Fingerlika, längre utskott än mikrovilli - Finns i trachea i flimmerhåren - Transporterar slem och bakterier  - Motila à rörelseförmåga - Får stadga av tubulin Sterocilier - Fingerlika, längre än cilier - Ytförstorning, absorption - Finns i bitestiklar Cytoskelett Aktinfilament/mikrofilament - Uppbyggt av aktintrådar - Funktion: cellform och rörlighet Mikrotibuli - Uppbyggt av tibuli - Funktion: intracellulär transport Intramediär filament - Uppbyggt av cytokeratin - Mekansikt slitstarka - Funktion: stadga Epiteltyper Enkelt epitel - Ett lager epitel - Enkel absorption/sekretion Flerskiktat epitel - Två eller fler lager - Framförallt på ställen med mycket nötning Skivepitel - Platta - Finns vid kapillärer och alveoler - à det tunna skivepitelet möjliggör diffusion Kubepitel - Kubiskt formade - Cellkärna i mitten - Finns i hjärnventriklar (Plexus choroiedeus) Cylinderepitel - Cellerna är cylindriska, längre på längden än bredden - I tunntarm och magsäck Flerradigt epitel - Olika celltyper - Cellerna ligger lite olika - I Trachea Flerskiktat skivepitel - Skydd mot mekanisk nötning - Yttersta raden är skivor – därav namnet - Munhåla, matstrupe - Vanligaste typen i kroppen - Längst upp: förhårdnade celler som tappat cellkärna och organeller, endast keratin kvar - Förhornat: epidermis i huden - Oförhornat: matstrupe Övergångsepitel - Plattas till när det töjs ut - Flera lager epitel när det är avslappnat - Paraplyceller på toppen vid avslappning à tänjs ut och lagrena sprids ut - I ex urinblåsan - 1. Tom urinblåsa - 2. Full urinblåsa: cellerna blir tillplattade – mer ovala Cell-junctions Tight junctions (TJ): - ”barriär junctions” – barriärfunktion - Hindrar fri passage mellan celler och förflyttning av membranproteiner mellan epital/basal sida - Bibehåller polaritet - Håller saker på plats - Går som ett bälte runt celler - Binder till mikrofilament Adherence-junctions (AJ): - ”förankrade junctions” - Binder till mikrofilament - Håller ihop cellen apikalt - Går som ett bälte runt cellen - Bibehåller polariteten i apikalytan Desmosomer - ”förankrade junctions”  - Binder till intermediärfilament - Ger stadga åt hela epitelet - Som ”tryckknapp” som befäster cellen à ej bälte Hemidesmosom - ”förankrade junctions” - Binder till intermediärfilmament - Som ”tryckknapp” – ej bälte - Fäster cellen till BM Gap-junctions - ”Kommunicerande junctions” - Bildar porer/gång mellan celler - Binder inte till cytoskelett Focal adhesions - Känner av förändringar - Binder till aktin och basalmembranet Körtelepitel Exokrina körtlar Sekreterar ut på ytepitelet Enkel körtel: - En körtelgång (ett sammanhängande parenkym) - Tubulär körtel à - Alveolär körtel (bild 2) à - Tubulär/acinär förgrenad körtel Sammansatt körtel - 3 körteldelar till en körtelgång (flera parenkym i samma utförsgång) - Sammansatt tubulär körtel à - Sammansatt tubuloalveolär o Har både tubulära och alveolära ändor (bild nedan) - Sammansatt alveolär (bild 2) Finns även förgrenade med tubulära och alveolära Sekret - Seröst – vattnigt, ex svett - Muköst – visköst, ex slem Sekretionsmekanismerna skiljer sig Merokrin sekretion - Exocytos: vesikel som omsluter en substans transporteras över plasmamembranet Apokrin sekretion - Får med sig cellmembranet ut à lite fetare (ex, bröstkörteln) Holokrin sekretion - Massa sekret ansamlas vilket gör att cellen sprängs (apoptos) och det leder till sekretion. Plasmamembran följer med à fetast. I talgkörtlar Klassificeras efter - Form - Sekret - Hur den sekreterar  Bindväv, brosk och fettväv Bindväv uppbyggnad - Fibroblast: Celler som producerar en extracellulär matrix o Består av fibrer (kollagen) o Grundsubstans, mycket kolhydrater som kan binda vatten - Plasmacell: Antikroppsreducerande celler - Makrofag: Stora ätarceller, viktiga för att få aktivera immunförsvaret - Mastcell: Aktiveras vid allergisk reaktion - Lymfocyter - Olika bindväv har olika andel grundsubstans och fibrer - Binder ihop organ - All vävnad som inte är organ Olika bindvävstyper Egentlig bindväv Lucker bindväv: - Relativt lite fibrer och mycket grundsubstans - Återfinns i epitel - Många cellkärnor – olika typer av celler, ex immunceller o Lucker bindväv som svullnar upp, immunceller kan ”vandra” genom grundsubstansen - I histologipreparat: ljusare rosa och mycket vitt, nära epitelet, mindre fibrer och många cellkärnor o Allt som är vitt = grundsubstans, grundsubstans = vätskefylld gelé som kan expandera i volym och binda upp vätska à mer utrymme för immunsystemet Stram bindväv: - Mer fibrer, mindre grundsubstans - Färre cellkärnor - Intensivare rosa, finns några fibroblaster med cellkärnor o Oregelbunden: Fibrer åt olika håll, starkt åt alla håll, ex i underhuden, klarar påfrestningar bättre o Regelbunden: Fibrer i en och samma riktning, stark i fibrets riktning, i senor (bindvävsceller i senor = tendinocyter). § Längst ut i sena: lager oregelbunden bindväv, bildar som ett skal, kallas epitendium Embryonala bindvävstyper Mesenkymal bindväv: - Inre delen av intervertebrallederna – nucleus pulposis (diskarna i kotpelare). - Brosk på utisdan, mesenkymal bindväv innanför? Gelatinös bindväv:  - Navelsträngen - Whorton’s jelly (sylta) Specialiserade bindvävstyper - Brosk - Ben - Fettväv - Blod - Benmärg - Lymfatisk bindväv Olika fibertyper Tre olika typer - Kollagen - Elastiska - Retikulära Kollagena fibrer - Hög hållfastighet - Starka - Består av kollagen - Kollagenmolekyl, bildar tillsammans fibriller som tillsammans bildar fibrer - Kollagenmolekylen består av hydroxyproline, där prolin har fått en OH-grupp. Dessa binds ihop med askorbinsyra. - Finns 29 olika kombinationer av polypeptidkedjor som bildar olika typer av kollagenfibrer o Typ 1 – vanligast i kroppen, 90%, ex senor o Typ 2 – i brosk o Typ 3 – i retikulära fibrer o Typ 4 – återfinns i basalmembran Elastiska fibrer - Består av proteinet elastin - Molekylen har en oregelbunden form och binder därför ihop till varandra på olika ställen - Elastin bildar ett oregelbundet grenverk - Aorta, stämband och ligament à behöver elasticitet Retikulära fibrer - Färgas specifikt med silverfärgningar - Vid sår vid läkning – först bildas ett lager retikulära fibrer - I mjälte, benmärg och lymfnoder - Tunna trådar av kollagen typ-3 - Förstärker svaga strukturer och har en stöttande funktion Grundsubstans Tre beståndsdelar - Protoglykaner o Protein med kolhydrater (ofta GAGs) - Glukosaminoglykaner (GAGs) o Kolhydrater - Multi-adhensiva glykoproteiner o Förankringsproteiner, binder ihop bindväv till en enhet Dessa tre bygger upp extracellulär matrix Brosk - Specialiserade bindväv - Består av kollagen typ-2 - Mycket grundsubstans, lite fiber à stöttålig med mjuk - Avaskulär – vävnad utan blodkärl - Kondocyter: bindvävsspecialiserade celler i brosk - Lakuner: i finns kondrocyter, där brosket producerar ECM - I periforin av brosket finns perikondrion o Där finns stamceller och kärl, stamceller kan bilda nya kondrocyter, längst ner i vävnaden, dålig läkförmåga - Ledbrosk har inte ett perikondrium Hyalint brosk - Ledbrosk, mellan revben - Består av kollagen typ-2 Elastiskt brosk - Uppbyggt av elastiska fibrer och kollagen typ-2 - I ytterörat Fibulärt brosk / trådbrosk - Stram bindväv och hyalint brosk (blandvävnad mellan kollagena typ-1-fibrer och brosk (kollagen typ-2)) - Finns vid diskarna i kotryggen, utanför den mesenkymala bindväven, i menisk Fettvävnad Fettceller = adipocyter, - Energireserv - Skydd, bäddar in organ, under fotsulan - Isolerar - Endokrina (hormonella) reglering av aptit - En fettdroppe per fettcell Vit fettvävnad - En stor fettdroppe - 10% av kroppsvikt - Lagar mycket energi Brun fettvävnad - Genererar värme - Kopplar bort ATP-syntas – då får man istället värme - Flera små fettdroppar - Mycket mitokondrien à gör dem bruna  Ben och benbildning Rörben - Diafys o Lång, rörliknande del i mitten o Kompakt ben som omsluter märghåla - Metafys - Epifys: o Ändarna på rörbenet o Spongiöst ben i mitten o Omslutande kompakt ben - Spongiöst ben o Porös benväv - Kompakt ben o Hårt ben - Märghåla o I finns benmärg Kompakt adult ben Cellulär uppbyggnad Flera olika delar: - Osteocyt o Många utskott i cytoplasma o Känner av belastning o Reglerar Ca-nivåerna och fosfat-nivån o Osteoblast som omsluts av benmatrix = osteocyt - Extracellulär matrix o Organisk 30%: fibrer (kollagen typ 1) 90% och grundsubstans 10% § Kollagen ger draghållfasthet o Mineral 70%: hydroxyapatit (Ca + Po4 + OH) § Mineral ger kompressionsfasthet (kan stå emot tryck) - Canaliculli o Mogna osteocyter bildar utskott som kommer ligga i canaliculi. Det gör att osetocyterna kan kommunicera med varandra och med osteoblasterna. o Bildar kanaler emellan två osteocyter o Osteocyternas lakunerna kan nudda varandra och kommunicera genom gap- junctions Vävnadsuppbyggnad Osteon (haverskt system) - Cylindriska system där i finns blodkärl, nerv, lymfkärl - Bygger upp benet - Haversk kanal = går i benriktningen - Koncentriska lameller = lameller runt haversk kanal  - Osteocyter-lakuner: osteocyter mellan lamellerna - Volkmans kanaler: går mellan två haverska på tvär riktning - Circumferella lameller (CL) = lameller runt hela benet - Interstitiella: går inte runt haverska kanaler (men har gjort) Periosteum (benhinna) – 2 lager - Inre, cellrikt lager, dessa celler kan aktiveras och bilda osteoblaster à benbildning - Yttre, fibröst lager av bindväv I märghålan - Endosteum: inre benhinna - Finns benmärg här, - Blodkärl som kan transportera benmärg till andra ställen Ledbrosk - Minskar friktion då den fungerar som glidyta Sharpey’s fibrer - Där senor/ligament binder till benet - Fibrerna böjer sig Omoget ben/filt ben - Nybildat ben - Celltätt - Inte så mycket mineraliserat - Oregelbunda kollagenfibrer - Moget ben har färre celler, mer mineraliserat, parallella kollagenfibrer Benbildning Direkt benbildning – intramembranös benbildning - MSC – mesenkymala stameller börjar ansamlas i ett ”membran” - De differentieras till osteoprogenitor celler som aktiveras till osteoblaster - Osteoblasterna ligger som grupper i den mesenkymala bindväven och de börjar producera osteoider. - Osteoblasterna börjar prolifiera sig (dela sig) och osteoiden börjar mineraliseras. - Ben produceras i små kluster, detta sker i ossification center. Dessa små benbitar är benmatrix. - Osteoiderna mineraliseras genom höga halter av kalcium och fosfor o Mha kalcium och fosfater bildas kristaller som läggs i kollagenfibrer och osteoiderna mineraliseras à ben bildas - Osteoblasterna försätter prolifiera sig och osteoid fortsätter mineraliseras vilket gör att större och taggiga benbitar (benmatrix) bildas. - Benbitar från närliggande ossification center möts och smälter ihop.  - När massa ossification centers har växt ihop bildas trabekulärt ben. Indirekt benbildning – endokondral benbildning Broskmodell - Mesenkymala stamceller differentieras till kondroblaster (dessa bygger brosk) och de bildar en broskmall för benet - Broskmallen växer genom apositonell (yttre celler bygger på celler utanför) och interstitionell tillväxt (inre celler bygger på innanför) - Hela broskmallen blir större Benmanchett - Perikondriet vid diafysen differentierar till periosteum (som bygger ben) à bentillväxt vid periosteum (periosteum ger upphov till osteoblaster) Kalcifiering - Kondrocyterna i mitten av diafysen blir hypotrofiska (stora) och alakinfosfatas produceras. - Det fås fria fosfatgrupper - Broskmixen förkalkas à Kondrocyterna dör Blodkärl och cellinvasion - Blodkärl invarderar nya utrymmen efter döda kondrocyter - Osteoprogenitorceller och osetoklaster följer med kärlen in o Osteoklaster bryter ner förkalkat brosk o Osteoblaster bygger ben på kvarvarande broskflisor à har fått primärt ossification center som ligger mitt i diafysen Benbildning forsätter in mot epifyserna Benbildningszoner - Då brosket växer under benbildningen fås olika zoner - Reservbroskzon: vilande kondrocyter - Proliferationszon: kondrocyter delar sig à brosket växer à längd tillväxt - Hypertrofizonen: kondrocyterna blir stora - Zon med förkalkat brosk: kondrocyterna dör - Benbildningszon: med blodkärl kommer benceller. Här finns osteoklaster som fragmenterar brosket och osteoblaster som bygger ben Ossificationcenters - Secondary ossification centers bildas vid epifyserna o Reservbrosk zon ytterst, benbildningszon innerst Epifysplatta & epifyslinjen - De olika zonerna finns kvar till och med puberteten - Reservbroskzonen kallas i detta läge för epifysplatta och längdtillväxt kan ske så länge det finns kvar brosk i epifysplattan - I färdigväxtben kan man se en tunn linje av kompakt ben i epifysen där epifysplattan var, denna kallas nu epifyslinjen  Nervsystemet NERVSYSTEMET: översikt och celler Övergripande CNS = centala nervsystemet - hjärna och ryggmärg - hjärna omsluts av kraniet och ryggmärg av ben - här finns banor (inte nerver) PNS = perifera nervsystemet - kroppen - nerver o nerver är stora o kan tänka nerverna som en väg, och axon färdas i nerverna - ganglier (”blåsa” på nerv) ANS = autonoma nervsystemet - icke viljestyrt – hjärta, glatt muskulatur Funktion nervsystemet: - Snabb och precis kommunikation - Afferens: information som går in i hjärnan - Efferens: information som går ut i kroppen (tänk effe = effekt!) - Integration: avgör vad som ska göras med informationen Hjärnhinnor och hålrum De tre hjärnhinnorna (meninges) täcker hjärna och ryggmärg - dura meter: yttersta, tjock bindvävslager - arachnoid: mellersta, bindvävsfibrer med fibroblaster, omsluter CSF (cerebrospinalvätska) - Pia mater: innersta, täcker hjärnan och ryggmärgens yta, förenad med blodkärl Längre in i hjärnan finns vätskefyllda hålrum - Ventrikelsystemet: inre hålrum som är vätskefyllda. - Ventriculus 1–4: sidoventriklarna, tredje och fjärde ventrikeln - Aqueductus cerebri: smal vätskefylld gång i mellanhjärnan mellan den tredje och fjärde ventrikeln - Canalis spinalis: kanal i ryggraden, innehåller bl.a cerebrospinalvätska - Kärl- och blodbarriären: Kapillärväggar i hjärnans blodkärl som skyddar hjärnvävnaden. Ex hindrar droger och läkemedel från att nå hjärnans nervceller. Neuron = nervcell - Soma = nervcellskropp - Nucleus = cellkärna, nukleol: i nucleus - Nissl-substans: ansamling av organeller med RER och fria ribosomer  - Tar emot stimuli via dendriter - Överför elektriska impulser via axon Dendrit - Mottar stimuli via dendritic spines - Mottar stimuli från andra neuron eller omgivningen och skickar till soma - Icke myeliniserade utskott Axon - Överför stimuli till andra neuron eller effektcell - Ett axon per neuron - Långa utskott - Axon hillock (axonkägla): axonets början, där sammanställs inkommande information och avgör vad cellen ska signalera - Axonterminal: axonets slutpunkt, här sker synaps Axonal transport - Med axonal transport skickas neuronets material ut ur kärnan och transporten förser axon/dendrit/synaps med makromolekyler och organeller - Retrograd transport: o Mot soma (mha dyenin) o Snabb – mha vesiklar och organeller - Anterograd transport: o Mot synaps (mha kinesin) o Kan vara både snabb (mha vesiklar och organeller) och långsam (lösliga proteiner) Informationen tas emot av dendriter, skickas vidare till soma, skickas till axonet (avgör signal eller inte) Indelning av nervcellens antal utskott: - Multipolär neuron o Ett axon, >1 dendriter o Ex motorneuron - Bipolär neuron o Ett axon, en dendrit o Ex i öga/öra - Pseudounipolär neuron o Ett axon, delar sig i två grenar (en axon- och en dendritgren) o Ex sensoriska neuron Indelning av neuron-funktion - Motoriskt neuron o Sänder elektriska impulser från CNS à muskelceller (efferent)  o Somatiskt (viljestyrt) à skelettmuskelcell o Visceralt (autonomt) à hjärt- och glattmuskelcell - Sensoriskt neuron o Sänder ut elektriska impulser från PNS à CNS (afferent) o Cellkroppar i PNS (ganglia) - Interneuron o Kopplas ihop motoriska och sensoriska neuron i system Synaps - Koppling mellan två neuron eller mellan ett neuron och en effektorcell (muskelcell) - Vid synaps binder axonet till en annan neurons dendrit (eller till muskelcell ßdå kallas det för muskeländplatta) - Presynaptiskt neuron: Nervcell innan synaps, skickar information mot synaps, elektrisk signal. - Postsynaptiskt neuron: nervcell efter synaps, skickar information bort från synaps. Signalen överförs via transmittorsubstanser - Synaptiska klyftan: ligger mellan två celler, där överförs nervimpulsen mha signalsubstans - Transmittorsubstans: finns i vesiklarna i klyftan o Vesiklarna sprängs och substanserna transporteras ut ur axonet och binder till receptorer på den postsynaptiska sidan à signalen fortleds Gliaceller Stödjeceller - Fysiskt stöd och skydd - Isolering av nervcellen - Reparation vid nervskada - Reglering av vätskemiljön i CNS - Bortförsel av neurotransmittorer från synapsgapet Mindre nervceller, mörk kärna I CNS finns - Astrocyter - Oligodendrocyter - Mikroglia - Ependymceller I PNS finns - Schwannceller - Satellitceller Astrocyter - Mest förekommande, största gliacellen, stjärnformad - Förflyttning av metaboliter och avfall till och från neuron  - Täcker oskyddade delar av myeliniserade axon o Protoplasmatiska: i grå substans o Fibrillära: i vit substans o Astrocytändfötter: beklär blodkärl, transportera näringsämnen till nervcellerna och slaggprodukter Oligodendrocyter - Producerar myelin i CNS - I grå och vit substans - Kan myelinisera flera axon - Rund kärna Mikroglia - Fagocyterande celler - Rensar bort bakterier, skadade celler och inaktiva synapser - Avlång kärna Ependymceller - Utgör gräns till hjärnans ventriklar och spinalkanalen - Bekläder hjärnans och spinalkanalens tomrum - På apikalytan finns cilier och mikrovilli Schwanncell - Producerar myelin som omger axon - Myelin skyddar och ökar överföringshastigheten - Involverad i regenerering av skadade perifera nervfibrer - Skyddar små nerver som inte är myeliniserade Satellitcell - Omger nervcellskroppar i ganglier - Samma funktion son schwannceller, men producerar ej myelin - Skyddande lager, kontrollerar mikromiljön, aktiveras ytterligare vid nervskada Histologi Anatomi CNS Anatomi PNS Grå substans Soma Kärna, bark, horn & Ganglion kolumner Vit substans Axon Banor Nerver Nervsystemet CNS Övergripande Grå och vit substans - Grå substans o Innehåller kärna, bark, horn och kolumner o Yttersta lagret/cortex i bl.a. storhjärnsbarken, lillhjärnsbarken  o Centala ryggmärgen - Vit substans o Banorna som axonen färdas i o Innersta lagret/medulla i hjärnan o Yttre lagret i ryggmärgen Glia, banor kärnor - I CNS finns banor, inga bindvävsskikt som i nerver i PNS, 3 hinnor runt nerverna i PNS Telencephalon = ändhjärnan - Utgör tillsammans med diencephalon (mellanhjärnan) cerebrum (storhjärnan) - 2 st halvor - Cortex cerebri (ändhjärnsbarken): utgörs av grå substans o Funktion: högre kognitiva funktioner - Vit substans (substantia alba): innanför cortex cerebri o Funktion: här går alla banor - Nuclei basales: grå substans på djupet, de ”basala ganglierna” o Hjälper till med motoriken Diencephalon = mellanhjärnan - Utgör tillsammans med telencephalon cerebrum - Grå substans - Fem delar o Thalamus: relästation för afferens (omkopplingsstation), all info som ska till cerebrum går först till thalamus. Här finns synapser o Hypothalamus: ANS, endokrina funktioner o Epithalamus: melatonin (sömnhormon), styr dygnsrytmen o Metathalamus o Subthalamus Cerebellum = lillhjärnan Dels sammanbindande, dels egna autonoma centra (retikulära formationen). Kranialnerver - kranialnervskärnor - Bak i hjärnan - Två stycken hemisfärer/halvor - Cortex cerebri - Substantia alba - Nuclei cerebellares o Funktion alla tre: balanskoordination Truncus encephali = hjärnstammen - Under storhjärnan, framför lillhjärnan - Kopplar samman cerebrum, cerebellum och medulla spinalis - Har tre delar - Substantia alba: banor med myeliniserat axon o Mycket vit substans - Grå substans o Nuclei craniales (kranialnervskärnor) – kopplar till kranialnerverna o Formatio reticularis (små kärnor, retikulär formation) – flexor ANS o Övriga kärnor Medulla spinalis = ryggmärgen Afferent och efferent information mellan CNS och PNS - Substantia alba o Banor o Funiculus ant./lat./post. – ser ut som tre strängar - Grå substans på djupet o Horn/cornu – banor o Column = hela segmentet, allt ihop, column är alla hornen på längden Perifera nervsystemet Övergripande Grå substans: ganglion (ganglion = ansamling av nervceller i PNS) Vit substans: nerver Ganglier (sensoriska): - Gangliecell = nervcell i ganglion - Samling nervcellskroppar i PNS - Sensoriska = dorsalrotsganglier - Cellkroppar för sensoriska nerver à CNS - Pseudounipolära neuron i grupper à ingen synaptisk överföring - Belägna strax utanför CNS - Spinal- och vissa kranialnerver - Omges av durameter - Gangliecellskropparna är stora och runda - Nissl-substans: homogent fördelad i cytoplasman - Ganglion spinales: ganglion på spinalnerv - Ganglion craniales: ganglion på kranialnerv - Autonoma ganglier: ganglion i CNS Gliaceller i PNS  - Schwannceller - Satellitceller Nerver - Kranialnerv: Nerv som passerar kraniet, går direkt till målorgan - Spinalnerv: Nerv som passerar ryggraden, går till plexa (fläta där nerver möts) - Plexat ger möjlighet att från samma spinalnerv ta sig till olika perifera nerver. Perifera nerver går ut i kroppen. - Spinalnerv som flätas ihop à plexa à perifer nerv Sensoriska nervändsslut - Utgör början av den afferenta nervbanan till det centrala nervsystemet Muskeländplatta - När axonet vid en synaps binder till en muskelcell, då kallas det för muskeländplatta Perifer nerv - Överför information (sensorisk och motorisk) emellan organ/vävnader och hjärna/ryggmärg - Definition: o Buntar av nervfibrer som hålls ihop av bindväv o Medulla spinalis spinalnerv plexa perifer nerv målorgan o Når sitt målorgan o Som kan ligga i perifer ganglia - Komponenter i nerven o Det individuella axonet omges av neurilemma (schwanncells yttre begränsning) o Endoneurium § Omger neurilemmat § Lucker bindväv § Mest schwannceller o Perinerium § Omger en bund axon = fascikel § Specialiserad bindväv § Ger upphov till blod-nerv-barriär genom perineurie celler o Epinerium § Omger hela nerven § Oregelbunden stram bindväv § Innehåller blodkärl och vid större nerver fettvävnad - Raviers kors o Omyeliniserade utrymmen mellan intilliggande schwannceller längst ett axon. Underlättar signaleringen Autonoma nervsystemet ANS kontrollerar och reglerar kroppens interna miljö. Ofrivillig aktivitet till glattmuskulatur i organ, körtlar och blodkärl Många organ regleras genom både sympatiska och parasympatiska kopplingar Övergripande Neuron - Pregangliolära neuroner: har sin cellkropp i CNS o Parasympatiska ganglier: cellkropp i CNS går ut till ganglieceller som ligger i eller nära målorgan. Myeliniserade axon o Sympatiska ganglier: cellkropp i lateralhornen i ryggmärgen. Synaps i sympatiska gränssträngen eller på stora kärl utanför. Myeliniserade fram till synaps - Postgangliolära neuroner: har sin cellkropp utanför CNS, i autonoma ganglion. Autonoma ganglion - Cellkroppar för postsynaptiska neuron - Synaptisk överföring (mellan presynaptiska neuron med kärnorna i CNS) - Sympatiska, parasympatiska och enteriska ganglion - Två neuron med en synaps emellan, synapsen är ett autonomt ganglion utanför CNS Sympaticus - Paravertebrala ganglion: ligger längs med ryggraden vid sidan av ryggraden o Sympatiska gränssträngen: ganglierna tillsammans blir sympatiska gränssträngen - Prevertebrala ganglier: autonoma ganglier framför ryggraden - Kraniella ganglier: finns även autonoma - Fight or flight o ökad puls, ökad frekvens i andningsorgan - utgår från thorakala och övre lumbala ryggmärgen (Th1-L2) Parasympaticus - Rest and digest o Minskad puls, mindre andningsfrekvens, mycket blod till mag-tarm-kanalen - Utgår från hjärnstammen och delar av sakrala ryggmärgen o Kranial och sakralt ursprung o Kranialnervskärnor i hjärnstam o Lateralt i ryggmärg o Kopplas om i intramurala ganglier  Muskelvävnad Skelettmuskel: tvärstrimmig, viljestyrd Hjärtmuskel: tvärstrimmig, autonomt styrd Glattmuskel: autonomt styrd Skelettmuskel Långa celler Byggs upp av muskelcell/muskelfibrer Begrepp Syncytium = muskelcell, muskelfibrer I en muskelcell - Perifera kärnor - Mitokondrier - Sakrolemma = cellmembran - Satellitcell = mellan BM och sakrolemmat - Aktin och myosin Endomysium = bindvävshinna som omsluter muskelfibrerna Perimysium = bindvävshinna som omsluter fiberbuntarna (fascikel) Epimysium = grov bindvävshinna som omsluter hela muskeln, stram bindväv Syncytium (muskelfibrer) - Består av myoblaster  - Muskelfibrerna består av myofibrill - Myofibrill består av sacromerer - Sacromerer består av myofilament av: o Aktin (tunnt filament) o Myosin (tjockt filament) - Vid kontraktion dras myosin-filamenten in i aktinfilamentetn à sacromerer kontraheras à muskelkontraktion Muskelkontraktionen Ex när man vill ta ett steg med benet, skickas en signal till muskeln som kontraheras - Nervsignal från ryggmärgen à muskelvävnaden och motorisk enhet - Detta sker genom att axonet kommer till axonterminalen, där frigörs Ach ur vesiklar - I muskeländplattan finns Ach-receptorer som Ach-binder till - Detta utlöser en depolarisering, som fortleds ner till T-tibuli - Kalcium frigörs i det sakroplasmatiska retikulet à kontraktion Sinnesorgan Muskelspole: finns innanför yttre kapseln. De kontraherar med muskeln - Viktigaste uppgift: berättar för hjärnan om muskelns välmående Sena - Relativt avaskulär à svårt att få bukt på senskador - Stram regelbunden bindväv - Tendinocyter = specialiserade fibroblaster - Myotendious junctions: där muskel och sena möts. Finns små ”utskott” som ger större mötesyta à starkare bindning - Sharpey’s fibrer: där sena och ben möts Vid träning - Inte tränar: muskelceller med få kärnor - Tränar mycket: satellitceller går in i muskeln: fler kärnor bildas, kallas hypertrofi  - Slutar att träna: muskeln krymper, men kärnorna finns kvar. Kallas atrofi à lättare att träna upp sig igen till samma nivå Satellitceller Vid skada går dessa ihop med andra celler och försöker reparera skadan Hjälper även till vid påfrestningar och om proteinsyntesen inte räcker till kan då bli muskelcell. Olika fibertyper - Typ 1/röd/SO - Typ 2/vit/FG - FOG Olika fibertyper har olika uttryck Bildar olika fibermuskler Hjärtmuskulatur Y-formade Många kapillärer och blodceller Myofobrill Glansstrimma där två hjärtmuskelceller sitter ihop, starka anknytningar Mycket mitokondrier à behöver mycket energi Glansstrimma I glansstrimmorna sitter hjärtmuskelcellerna ihop med tre junctions: - Fasica adherence-junctions: kopplar ihop aktin och myosin (röda) - Desmosomer: binder ihop celler (blåa) - Gap junctions: öppnar och släpper igenom joner (gröna) Purkinjefibrer - Specialiserade hjärtmuskelceller - Leder elektriska signaler - Innehåller mycket glykogen - Från his’ bunt: delar upp sig i purkinjefibrer Hjärta struktur Fiberskelett (röda i bilden) - Stram oregelbunden bindväv - Klistrar på hjärtmuskulatur och klaffar - Elektrisk isolering, retledningssystem - går igenom fiberskelettet (his’ bunt) - ANF (atriell natriuretisk faktor) o Peptid lagras i granualer i hjärtats förmakar Hjärtväggen 1) Endokardium – består av bindväv a. Mellan endokardium och epikardium finns myocardium med kardiomyocyter 2) Epikardium – bindväv + fett a. Mellan epikardium och perikardium finns det perikardiala hålrummet med 15 - 50 ml vätska. Perikadiala hålrummet har mesotel som väggar 3) Perikardium – bindväv + fett a. Partietalt – inre b. Visceralt – yttre Hjärtklaff Stötdämpare av luckerbindväv Stram oregelbunden bindväv: binder till fibroskelettet Avaskulär (nästan) à svårt att reparera klaffarna Hypertrofi Nekros: sjuklig celldöd som orsakas av faktorer utanför cellen som gifter, syrebrist, bestrålning, mekaniskt våld osv. Glattmuskulatur Icke tvärstrimmig Tvärsnitt bredvid längssnitt Uppbyggnad Sacrolemma (cellmembran) Basalmembran, typ IV-kollagen, retikulära Avlånga kärnor centralt Består av myosin och aktinfilament à dessa drar ihop sig när muskeln kontraheras à russinliknande utseende Cellerna kommunicerar via gap-junctions Styrs av autonoma nervsystemet - ANS sänder en nervsignal à Ach frigörs à kontraktion Muskelcell 1 får en kemisk signal från ANS, via bouton en passage. Cellen kontraheras och kommunicerar signalen vidare till nästa cell, som i sin tur kommunicerar vidare till nästa, och till nästa osv. då den kemiska signalen når varje cell, kontraheras dessa à vågrörelse  Blodkärl, blodbildning och blod Blodet funktion Transport av näring, syre, avfall, koldioxid, hormoner och andra regulatoriska substanser Uppehålla homeostas Transport av immunceller BLODBILDNING Röd benmärg Stromaceller - Endotelceller - Fettceller - Retikel-cell (fibroblast) Hematopoetiska celler (blodbildande celler) - Blodceller i olika mognadsgrad - Megakarocyt Hematopoetiska benmärgsceller kan utvecklas genom - Myeloida linjen - Erytroida linjen - Lymfoida linjen Erytroida linjen Bildning av erytrocyter (röda blodkroppar) 1) Pluripotenta stamceller: differentieras 2) Mha EPO stimuleras utvecklingen av erytrocyter 3) Basofil erytroblast: stor cell, stor cellkärna. Mycket fria ribosomer, dessa syntetiserar hemoglobin à hemoglobin bildas à mörk färgad 4) Polykromatisk erytroblast: börjar se cytoplasma tydligt. Nucelus (cellkärnan) blir mindre 5) Ortokromatisk erytroblast: kärnan är ännu mindre. Väldigt mycket hemaglobin i cellen. I dessa steg puttas kärnan ut ur cellen. 6) Retikulocyt: kan se små fragment från cellkärnan 7) Erytrocyt: mogen röd blodkropp Myeloida linjen Bildningen av granulocyter (basofila, eosinofila, neutrofila) 1) Pluripotenta stamceller: differentieras 2) Myeloblast: stor, rund cellkärna, mörklila. Cytoplasma, mörk röd/lila kärna. Man kan börja utskilja nukleolerna 3) Promyelocyt: kärnan fortsatt stor, men lite ljusare cytoplasma. Primär granula produceras i detta steg  4) Myelocyt: här produceras sekundär granula. Fortsatt stora cellkärnor. Cellerna börjar specificeras lite i detta steg. 5) Metamyelocyt: cellkärnan får en inbuktning och kärnan börjar se njur-formad ut. 6) Band-stadie: kärnan är formad som en hästsko 7) Granulocyter: cellerna är mogna. Cellkärnorna ligger i lober. BLOD OCH BLODCELLER Blod-celler Celler i blodet - Röda blodkroppar (erytrocyter) - Vita blodkroppar (leukrocyter) - Blodplättar (trombocyter) Plasma - Albumin, globuliner, fibrinogen, lipoprotein, hormon, vitamin, salt, glukos Serum - Blod där man tagit bort koagulationsfaktorer Erytrocyter – röda blodkroppar Utseende - Ingen kärna - Bikonkav form - Storlek 7–8 mikrometer Innehåll - Plasmamembran - Cytoskelett - Hemoglobulin - Glykolytiska enzym Funktion - Transporteras syre till kroppens celler Neutrofil Utseende - Loberad kärna, 3–5 lober - Blek cytoplasma - Storlek: 10–12 mikrometer - Andel i blod: 49–67% Producerande substanser - Primära granula (större men färre) o Myeloperoxidas  - Sekundär granula (mindre men fler) o Lysozym - Tertiära granula o Metalloproteinaser Funktion - Fagocytera bakterier - Först på plats vid skada - Skickar signal till andra delar av immunförsvaret Eosinofil Utseende - Två loberad kärna - Starkt färgade röd/orange/rosa granula i cytoplasman - Storlek 12–15 mikrometer - Andel i blod 1,4–4,8% Producerande substanser - Primär granula o Syra hydrolaser - Sekundära granula o MBP: major basic protein o ECP: eosinophil cationic protein o EPO: eosinofilt peroxidas o EDN: eosinofil derived neutexin Funktion: - Hjälpa makrofager att döda mikroorganismer - Kämpa mot parasiter Basofil Utseende - Otydligt två loberad kärna - Stora mörkfärgade blåa granula i cytoplasmqn - Storlek 12–15 mikrometer - Andel i blod 0–0,3% Producerande substanser - Primära granula o Syra hydrolaser - Sekundära granula o Histamin, heparin sulfate o Heparin, IL-4, IL-13 Funktion - Akut överkänslighetsreaktion - Involvera försvaret vid virusinfektion - Kronisk inflammatorisk sjukdom Monocyt Utseende - Njurformad, stor kärna - Blek cytoplasma med många gråblåa granula - Storlek 15–20 mikrometer - Andel i blod 8,6% Monocyter à makrofager - Osteoblaster (ben) - Langerhansceller (hud) - Mikroglia (hjärna) - Kupferceller (levern) - Alveolära makrofager (lunga) Funktion - Fagocytos av bakterier - Antigenpresentation - Ta bort döda celler Lymfocyt Utseende - Starkt färgad, stor, rund, ibland lite inbuktad kärna - Blek cytoplasma, några enstaka granula - Storlek 6–15 mikrometer - Andel i blodet: 25,6–27,5% Olika typer - B-lymfocyter à plasmacell som producerar immunglobuliner - T-lymfocyter, cellmedierad immunitet - NK-celler tar död på vissa tumörceller Funktion - Immunförsvar - Viral infektion Trombocyter Utseende - Små cytoplasmatiska fragment deriverade från megakarocyter - Storlek 2–3 mikrometer Ultrastruktur - Öppna kanalikulära system i plasmamembran - Organelle zon (granulomer) - Structural zon (nyalomer) Funktion - Koagulation - Producera substanser (PDGF, serotonin) Leukarocyter Megakarocyt BLODKÄRL Artärer Elastiska Stor lumen, mycket elastin lager och glatta muskelceller - Tjock tunica media Muskelartär Tjock tunica media proportionellt, relativt tjock tunica adventitia Arterioler En eller två lager av glatta muskelceller Kapillärer Kontinuerlig - Endotelceller sammankopplade med små förbindelser - Ex muskel- och hjärnkapillärer Fenestrerad - Små porer i endotelcellerna där ämnen kan passera - Aktiv absorption eller filtration ex tunntarm, njurkapillärer Diskontinuerlig - Utrymme mellan cellerna där hela molekyler eller celler kan passera - Ex i levern (sinusoider) och i benmärg Vensystemet - Venoler: Består av endotel, basallamina och pencyter o Tunn tunica media och tunn tunica adventitia - Medelstora vener: stor lumen, tjock tunica adventitia, tunn tunica media  o Blodreservoar: skada i artärsida à trycket sjunker à signal till hjärna à vensida: ”vi behöver blod” à venerna trycker ihop sig à blod upp till hjärtat & sen till artär sida à försöker hålla trycket - Stor ven: adventitia med tjockt lager av glatt muskulatur Övriga begrepp - Vasa vasorum: i tunica adventitia i stora artärer och vener finns ett system av kärl som heter vasa vasorum. det ger blod till kärlväggarna - Anatosmos: förbinder två kroppskanaler tillsammans, ex i blodkärl eller tarmar - Endotelceller: celler i blodkärlens väggar - Pericyt: represents a population of undifferentiated mesenchymal stemcells that are associated with capillaries. - Membrana elastica interna: a layer of elastic tissue that forms the outermost part of tunica intima of blood vessels. - Membrana elastica externa: a layer of elastin that separates the tunica media from tunica adventitia. HOMING OCH VIDHÄFTNING Mastceller eller makrofager reagerar på bakterier i vävnaden. Det skickas signaler via signalsubstans, det blir en inflammatorisk respons. Vävnaden blir mer permeabel (genomtränglig). Det innebär bland annat att blodkärlen vidgas och det blir då turbulens i blodet. à lymfocyter rullar längs kärlväggen. Det finns ”flaggor” som markerar inflammationen. Dessa fastnar lymfocyterna vid. Och det är större chans att lymfocyterna fastnar när de rullar. Via en koncentrationsgradient tar sig lymfocyterna till det inflammerade området  Lymfsystem och lymfatiska organ Lymfsystemet har två viktiga system - Återföra interstital vätska till CV-system. 20 l vätska läcker ut från blodkärlen varje dag. Detta transporteras tillbaka till hjärt-kärlsystemen. o Vätskan (lymfa) består av plasma blandat med extracellulär vätska à innehåller sekretoriska ämnen - Lymfan för med sig patogen-rester eller patogener till lymfonoder och möjliggör övervakning av vävnaden. Lymfatiska kärl Transporterar lymfa - Lymfkärl är ett rörsystem, alltså inget slutet system - Har väggar med tunt lager bindväv och ett lager endotel innanför - Har klaffar av bindväv för att lymfa ska transporteras åt rätt håll - Samlas i större lymfkärl - Töms i ven nära hjärtat - De större kärlen på båda sidor kallas Ductus lymphaticus dexter/sinister - Dessa går ihop till ett större kärl, Ductus Thoracicus - All lymfa från vänster och nedre högre sida av abdomen + båda ben töms i cisterna chyli som går ihop till Ductus Thoracicus. - All vätska från höger arm och höger översida töms mellan v. subclavia och v. jugularis interna i ett lymfkärl Lymfocyter B- och T-celler bygger upp det adaptiva immunsystemet. T-celler består av T-hjälparceller – CD4, T-mördarceller – CD8 och regulatoriska celler. Genen som kodar för B- och T-celler designas unikt i varje cell i benmärgen där dess receptorer består av tre bitar som ska binda ihop. - Positiva: kan skapa T- och B-cell mot nytt okänt virus - Negativa: slumpmässig process där B- och T-celler kan komma att känna igen och attackera kroppsegna celler à autoimmunitet. Dessa celler måste sorteras bort. Antigenspresentation Patogenet brys ner till en peptid och presenteras på kroppcellsytan mha MCH klass 1- - CD8 binder med sin receptor till MHC-klass 1 då den känner igen MCH klass 1 - Sker i alla celler med kärna. Dendritcellen får in ett fragment av patogen, som fagocyteras av makrofager och kan visas upp på ytan mha MHC klass 2. - CD4 binder med sin TCR till MHC klass 2 vilket aktiverar T-hjälpar celler. - MHC klass 2 finns endast på antigen presenterade celler, ex B-celler Lymfnod = Nodi Lymphoidei Ett organ där immunreaktionen sker Struktur - Omges av en bindvävskapsel o Där finns stroma (stödjande bindvävsdel i en cell) i retikulär bindväv - Bindvävskapseln ”går in” i lymfnoderna genom trabekler som är av bindväv. - Har två lager av cortex (bark), ett ytligt och ett djupt. o I det ytliga cortex finns lymffollikel. Det är en cirkulär struktur med lymfocyter. Det är lymffolliklarna som expanderar vid immunförsvarsaktivering. o I ytliga kortex finns germinalt centrum. Det skapas när en B-cell som har känt igen en antigen genomgår en profilering och delning av B-celler. Den är omsluten av en yttre lymfocyt, sk mantelzon. - I medullan (märgen) finns ett nät av retikulära fibrer. o Längs fibrerna sitter det celler som plockar upp fragment - Har inkommande artär och utgående ven och lymfkärl (efferent lymfkärl). Där bildas en inbuktning som kallas Hilus. Lymfans transport genom lymfnoden - Under den fibrösa kapseln tömmer de afferenta lymfkärlen lymfan i ett hålrum, randsinus (subkapsulärt sinus). - Lymfan flödar sedan via trabekler och trabekelsinus. - Lymfan flödar in mot märgen där det även förekommer märgsinus (medulla sinus) - På vägen finns lymfceller som silar lymfan då ses det vilka ämnen som kommer in i lymfnoden. På detta sätt filtreras lymfan innan det når blodet igen. Då ser cellerna om lymfan innehåller ex bakterier eller patogener som måste förstöras och startar då immunförsvaret - Ut passerar lymfan efferent lymfkärl i hilus (där en ven och artär går ut) - Lymfan töms mellan v. subclavia och v. jugularis interna Vita blodkroppar når lymfnoden - Genom afferenta lymfkärl (beskrivet över) - Genom artären som går genom hilus in till lymfnoden. Thymus Struktur Omges av en kapsel av bindväv. - Bindväven går även in i trabekler som delar thymus i olika lober - Yttre delen av lobeln kallas cortex, kraftigt infärgad då den består av omogna T-celler  - Inne i medulla är det ljusare pga andra sorteringen, många av dessa celler går inte förbi kontrollen Inga lymffolliklar då det är ett primärt lymfatiskt organ där T-celler mognar. Lymffolliklar finns i sekundära lymfatiska organ som mjälten. Hassalska kroppar - Vet ej funktionen - Stora keratiniserade cell-komplex - Syns tydligt i preparat i medullan i thymus Stroma av epitelioretikulära celler styr kontrollen av T-cellsmognad T-cellsmognad Positiv selektion i cortex - Epitelioretikulära celler driver denna process - Endast de celler som binder effektivt till MHC klass 1/klass 2 överlever, annars begår cellen apoptos. - Här avgörs det om T-cellen binder till CD4 eller CD8 och det beror på vilken MHC klass de binder till. - Om T-cellen har förmågan att binda till CD4/CD8 släpps den andra cellen den inte binder till Negativ selektion i medulla - Undersöks vilka celler som har potential att binda till kroppsegna celler - De celler som binder svagt till kroppsegna peptider klarar selektionen och transporteras ut i kroppen. De T-celler som har klarat denna process tar sig ut i kroppen när de har mognat. Mjälte Har som funktion att övervaka blodet Struktur - Bindvävskapsel med trabekler längst upp - Vit och röd pulpa Den funktionella vävnaden kan delas in i två delar: - Vit pulpa o Består av lymffolliklar - Röd pulpa o Innehåller billroth’s strukturer, bindväv med tillhörande makrofager som filterar blodet. o Här finns sinusoider och mycket blod I folliklarna i mjälten finns distinkta öar som har ett kärl i centrum, centralarteriol. - Från centralarteriolen går det ut pencilära arterioler som slutar blint. Dessa artärer skickar ut gamla, uttjänta röda blodkroppar genom dessa artärer för att de ska ätas upp av makrofager. à kommer till röd pulpa där mycket makrofager finns som äter upp dem Arteriol leder in i vit pulpa. Längs centralarteriolen finns ett lager av lymfocyter, det kallas peri arteriella lymfskidor. Om man vill sätta igång ett immunförsvar vandrar man in i den vita pulpan. Alla hålrum är vinösa sinus. Dessa tömmer sig i en traviculär ven. Blodet töms i röd pulpa.  Hud och adnexa (ej komplett) Hud Intermediärfilament i keratinocyterna = Cytokeratin Adnexa Hårsäcken - Stamceller vandrar längst ner i hårsäcken och börjar differentieras - När stamcellerna har vandrat nedåt kallas de för hårmatrixceller Hårmatrixceller Ger upphov till - Hår, hårmatrixcellerna differentierar och flyttas uppåt i körteln. De differentierar till keratinproducerande celler. Cellerna tappar sina kärnor à mognar à bildar hårstrå - Inre epiteala skidan, växer nedifrån och mognar uppåt. Förhornas desto längre ut den flyttas. Yttre epiteala skidan - Omger hårsäcken - Mognar nedåt - Kontinuerlig med epidermis - Består av förhornat flerskiktat epitel Pulpa - Längst ner i hårsäcken - Innehåller blodkärl och nerver - Försörjer cellerna i hårsäcken Talgkörteln Inte yttre epiteal skida vid talgkörtlen BM runt talgkörteln Sebocyter - Stamceller i talgkörteln - Mognar från kanten och in, mognast celler i mitten Talget smörjer hårstrået och huden Hår i tvärsnitt - Medulla längst in, mjuk - Hård cortex med keratinocyter, mitten - Fjällig caticula, ligger som ”takplattor på håret”, längst ut  Endokrina organ Översikt - Produktion och frisättning av hormoner - Saknar utförsgång (i jmf med exokrina organ) - Insöndring till blodcirkulationen eller lokalt – endokrina organ har mycket kärl - Målceller med receptorer – programmerad aktivitet, receptorer där hormonet binder in - Reglering med hjälp av återkoppling (feedback) Feedback principen Oftast negativ vid endokrin reglering, håller frisättning av hormoner i schack Sker i flera steg: - Överordnad struktur, oftast hjärnan o Skickar stimulerande eller inhiberande signal till endokrint organ - Endokrint organ – tillverkar hormon o Frisätter hormon - Hormonet åker till målcell o Hormonet åker mot målcell och binder sig till receptor - Målcell o Vid behov, skickas en signal om negativ feedback till endokrina organ o Ex. att målcellen skickar en signal till ett endokrint organ att det finns för mycket/lite av ett hormon och tillverkningen av hormonet måste hämmas/ökas o Målcellen kan också skicka signal till hormonet som sedan skickar signal till det endokrina organet Det går feedback uppåt i hierarkin/kedjan Hypofysen = hypophysics cerebri = glandula pituitaria - Endokrina systemets ”överhuvud” - Ligger i en grop under hypothalamus, i sella turcica i os sphenoidale - Omsluten av dura meter - Framför ligger synnervskorsning - Delas in i två lober, adenohypofysen och neurofysen Adenohypofysen = anterior hypofys - Hormonproducerande - Endokrin signalering - Hormonfrisättande Delas in i tre delar: - Pars tuberalis - Pars distalis – största delen - Pars intermedia – folliklar med kolloid (proteinvätska) Basofila celler – blå cytoplasma, bildar och frisätter följande hormoner - ATCH: adrenokorikotropt hormon o Transporteas till binjurarna - TSH = thyroideastimulerande hormon o Transporteras till sköldkörteln (thyroidea) - FSH = follikelstimulerande hormon o Transporteras till könskörtlarna - LH = Luteiniserande hormon (gulkroppshormon) o Transporteras till könskörtlarna Acidophila celler – röd cytoplasma, bildar och frisätter följande hormon - GH = tillväxthormon o Bidrar till skelettialtillväxt - PRL = prolaktin o Mjölkbildande hormon. Kromofober - Ljus cytoplasma - Oklar funktion Neuroendokrina signaler - Hypothalamus skickar ut hormoner genom specialnervceller. - Hormonerna går in i kapillärnät 1 i adenohypofysen - Sedan genom en portven - Sedan in i kapillärnät 2 och sedan till en målcell med en receptor på - Hormonet binder till receptorn och målcellen är en hormonproducerande cell - Målcellen producerar sitt specifika hormon Neurohypofysen Delas in i: - Infundibulun - Pars nervosa - Ingen hormonproduktion - Endast hormonfrisättning Frisätter två hormontyper - Oxytocin o Välbefinnande hormon o Stimulerar kontraktion i glattmuskulatur vid förlossning - ADH (vasopressin) = antidiuretiskt hormon o Vattensparande hormon o Bidrar till att behålla vätskevolymen på rätt nivå à reglerar blodtrycket o Verkar på njurarna Neuroendokrina signaler - Specialneuron i hypothalamus bildar hormon - Axon går ner till neurohypofys till kapillärnät - Ut i kroppen Tallkottkörteln = epifysen = corpus pineale Producerar melatonin - Bildas mer i mörker o Produktionen påverkas av signaler från celler i retina (ögats näthinna) o Ljust ute: negativ feedback à ej produktion av melatonin Byggs upp av olika celltyper - Huvudcell/Pinealocyter o Dominerande celltyp o Semitransparent cytoplasma, stor cellkärna o Producerar melatonin - Hjärnsand o ”bläckfläckar” o Kalciumfosfatsalt - Gliaceller o Avlånga, kompakta kärnor o Starkt färgade cellkärnor Sköldkörteln = granula thyroide = thyroidea Bildar ämnesomsättningshormon Delas in i två lober - Lobus sinister - Lobus dexter - Förbundna av isthmus Uppbyggnad - Omsluten av bindvävskapsel Består av: - Follikelceller o Follikel med kolloid (vätskefylld massa) o Thyrocyt = hormonbildande celler, dessa är epitelceller - Parafolokulär cell, C-cell o Producerar calcitunin à sänker kalciummängd o Celler mellan folliklarna Follikelcellerna Varje follikel är en egen enhet Uppbyggnad - Kubiskt epitel med mikrovilli - Basalmembran - Lumen: kolloid, gelatinös, proteinrik vätska - Sitter ihop med junctions - Basalt sitter TSH-receptor Bildar thyroglobulin (TG) - Transporteras apikalt till kolloiden - Viktigt i hormonbildning Jod - Behövs för hormonproduktion - Förs in via natrium-jod transportör = NIS - Kommer basalt in i follikelcellen från blodbanan och sedan in i lumen Thyroperoxidas - Hjälper till att koppla jod med TG genom att jod kopplas till ändarna på thyroglobulinet - Bildar två olika hormon o T3, biologiskt aktiv, verkar på målceller o T4, cirkulerar fritt i blodbanan, tappar joddel när den ska binda till målcell - En bit av T3 och T4 ramlar av då de molekylerna är stora innan de åker ut i blodbanan. - Regleringen av T3 och T4 regleras med hjälp av negativ feedback Bisköldkörtlarna = parathyroidea = glandulae parathyroideae - Sitter fyra små korn på baksidan av tyroidea (sköldkörteln) - Bildar PTH (parathyroideahormon) o Höjer Ca i blodbanan o Regleras inte av hypofysen, utan känner av Ca-nivån direkt i blodbanan Uppbyggnad - Fettceller - Bindvävssepta o Små stråk av bindväv, är rosa - Huvudceller / cheif cells o Basofil cytoplasma, lite mer blå cytoplasma o Bildar PTH - Oxyfila celler  o Mer esoinofil infärgning, mer röd cytoplasma o Ligger i grupper o Okänd funktion Binjurarna = grandulae ad(supra-) renales Sitter som mössor på njurarna Uppbyggnad Inbäddade i periadenalt fett Fibrös bindvävskapsel Cortex - Hydrofysreglerad - Bildar steoridhormon o ATCH (hypofysreglerad) Zona glomerulosa - Cellerna ligger i nystan - Mineralkortikopider bildas, ex aldosteron (vätskebalans) Zona faciculata - Här bildas glykokortikoider, ex kortisol (stresshormon) o Lagras i lipiddroppar o Tvättsvampsliknande Zona retikularis - Cellerna ligger i nätverk - Bildas androgener Medulla - Ej hypofysreglerad - Förbunden till sympatiska nervsystemet - Bildar katekolaminer (komaffina celler) = modifierade neuron o Adrenalin o Noradrenalin - Akut stressreaktion - Axon hela vägen från ryggmärg - ACh- acetylkolin stimulerande substanser, ACh frisätts från neuronets axon och synaps o Medulla adrenalis: receptorer som kan ta emot ACh Endokrina pancrea Langerhands cellöar - Alfaceller, producerar glukagon - Betaceller, producerar insulin  GI anatomi Gastrointestinalkanalen = canalis alimentarium Viktigt för att - Kunna utvinna energi, vitaminer, mineraler och andra ämnen i vår föda måste födan bearbetas - Denna bearbetning sker mekaniskt och kemiskt - Vi vill kunna göra oss av med icke-önskvärda ämnen Mun och munhåla Funktion kopplat till konstruktion Finfördelning av föda - Tugga föda, lättare att svälja - Påbörja nedbrytning Tillförsel av vätska - Spott/saliv - Gör födan lagom hal och vätskefylld à lättare att svälja Initiering av sväljning - Viljestyrt (i början) - Efter igångsatt – autonomt à för att minska backflöde Ljudbildning/produktion av tal Begrepp Os = mun Cavum oris = munhåla Labiae = läppar Mandibula = underkäke Dentes = tänder - Finfördelar maten - Olika sorter med olika funktioner o Bita av o Slita sönder seg föda o Malande funktion Lingua = tungan - Flyttar maten i munnen - För maten bakåt mot svalget, för sväljning - Tal - Större sinnesorgan, på ytan: massa sinnesceller Palatum = gomen - Durum o Främre delen, hårda gomen  - Molle o Bakre delen, mjuka gomen - Uvula palatina = gomspenet Pharnyx = svalg - Nasopharnyx – överst - Oropharnyx – i mitten Epiglottis = struplocket, under pharnyx - Stänger trachea så att maten åker ner i esophagus Esophagus = matstrupen, längst bak Trachea = luftstrupen Salivkörtlar - Exokrina körtlar - Glanudula parotis - Glandula submandibularis, under mandibula - Glandula sublungualis, under mandibula o Flera utgörsgångar - Ducuts = utförsgång Esophagus = matstrupe Sammanfallet muskelrör utan mat, löper från munhålan till magsäcken Placerad dorsalt om trachea och ventralt om kotpelaren Uppbyggnad Lumen längst in Veckad insida med slemhinna, kan vidgas Cirkulärt muskellager - Löper runt, från början till slut - Används vid sväljning Longitudinellt muskellager Peristaltik - Samordnade kontraktionsvågor som för maten framåt/distalt i GI-kanalen - Maten transporteras distalt - Det cirkulära muskellagret kontraheras proximalt à maten åker nedåt och kan inte åka tillbaka - Det longitudinella muskellagret kontraheras à bildar plats och gör att maten åker nedåt Ventriculus = magsäcken Uppbyggnad - Som en tjock banan - Har två kurvaturer o Curvatura major o Curvatura minor Olika delar - Cardia o Ringmuskel o Vid esophagus slut - Fundus - Corpus o Största delen av magsäcken - Antrum - Pylorus o Sista delen av magsäcken - M. sphincter pylori o Ringmuskel à för mycket mat ska inte komma till duodenum samtidigt o Vid tunntarmens öppning o Portionerar ut mat till duodenum Funktion Maten sönderdelas kemiskt - Mha HCl (saltsyra), produceras av celler i magsäckens slemhinna o Dödar eventuella mikrober - Maten knådas runt mha muskulatur Tunntarmen Duodenum, jejunum och ileum Bearbetning av föda, matspjälkning (vidare nedbrytning) och näringsupptag Utförsel av icke önskvärt material Duodenum = tolvfingertarmen - Inleds i anslutning till magsäcken Funktion: - Neutralisering av det sura magsäcksinnehåller - Finns massor av körtlar som producerar bikarbonat Papilla Vateri - Här mynnar gångar från o Gallvägar: galla à nedbrytning av fett  o Bukspottskörteln: bukspott à enzymer Jejunum och Ileum = tunntarmspaketet Slingrig och väldigt lång, 6 – 7m Funktion: - Maten knådas - Vätska tillförs - Näring tas upp - Maten transporteras igenom Tarmrörelser - Segmentella o Knådningen o Sker oregelbundet - Peristaltiska o Driver födan dorsalt/framåt o Regelbunden rörelse - Passagen sker snabbt för att minska bakterietillväxt Uppbyggnad Muskellager - Cirkulärt - Longitudinellt Slemhinna - Starkt veckad längst in – villi o Starkt berikade med epitelceller, dessa har mikrovilli - Ytförstorning à kroppen vill ta upp så mycket näring som möjligt under så kort tid som möjligt för att inte gynna bakterietillväxten Valva ileocaecalis - Övergång mellan tunn- och tjocktarm - En svag sfinkter (inte en klaff) Tjocktarmen = colon Utförsel av icke önskvärt material Långsam passage av tarminnehåll - Vätska, vatten - Döda epitelceller från tunntarmsslemhinnan Uppgift - Återtag av vatten till tarmen Uppbyggnad Caecum = blindtarm - Första delen - Har ett bihang o Appendix vermiformis Colon ascendens - Löper uppåt på höger sida Flexura coli dextra - Skarp krök, höger sida Colon transversum - Löper tvärsöver hela buken, högt upp Flexura coli sinistra - Skarp krök, vänster sida Colon descendens - Nedåt stigande del Colon sigmoideum - ”slingrig del” Går över till den raka delen rectum (ändtarmen) Ändtarmen = rectum Taeniae coli - Löper längs med colon - Muskelband/muskelstråk - Drar åt i colon à gör att det bildas små utbuktningar, haustra coli Rectum - Relativt rak, inbuktningar för att innehållet ska kunna stanna till Canalis analis - Analkanalen o Två ringmuskler o En är autonomt styrd och den yttre är viljestyrd - Anus = analöppning Levern = hepar Accessoriskt organ til GI-kanalen, men är inte rörformiga Nedbrytning och omhändertagande av upptagna ämnen En packeteringscentral Ämnen som kommer hit ska antingen - Lagras - Paketeras om och skickas vidare - Brytas ner - Göras vattenlösliga Uppbyggnad Ett antal lober (två av dessa är) - Lobus sinister - Lobus dexter Ligamentum falciforme - Mellan loberna - Bindväv Leverhilus - V. portae - Artärer - Gallvägar Uppgifter Allt näringsrikt, venöst blod förs från tarmarna till levern via en särskild ven innan återflöde till hjärtat Sker genom ett särskilt system - Portasystemet (= två kapillärnät förankrade med en ven emellan) o V. portae § Löper in genom leverhilus (från tarmen) § Grenar sig i levern o Genom ett ytterligare kapillärnät i levern o Ut via cava inferior § Löper dorsalt om levern Gallblåsan = vesica biliaris Accessoriskt organ till GI-kanalen, men är inte rörformiga Nedbrytning och omhändertagande av upptagna ämnen Galla = Bildas som en biprodukt när blodet omhändertas Lagras i gallblåsan - Transporteras från lever till gallblåsan genom Ductus hepaticus communis (gallgången) Gallan transporteras tillbaka till duodenum - Transporteras genom ductus choledochus (gemensamma gallgången) Ductus hepaticus communis och ductus cysticus Ductus cysticus = koppling mellan gallblåsa och övriga gallgångar Bukspottskörteln = pancreas Accessoriskt organ till GI-kanalen, men är inte rörformiga Nedbrytning och omhändertagande av upptagna ämnen Exokrin körtel Går över medellinjen Uppbyggnad Caput (huvud) - Vid duodenums sväng Corpus (kropp) - Över medellinjen Cauda (svans) - Ligger mot mjälten Ductus pancreaticus = pancreas utförselgång - Mynnar ut i papilla vateri (tillsammans med ductus choledochus) Uppgift Bildar matspjälkningsenzymer - Farliga för kroppens inre - Bildas som proenzym o Aktiveras i duodenum av förändrat pH Peritoneum = bukhinnan Bukhinnan har två lager: - Peritoneum parietale - Peritoneum viscerale Bukhinnehålan = cavum peritoneale Peritoneum patietale Innanför bukväggen Består av vätskesekrerande epitel och bindväv à glidplan Beklär ytan/väggen Peritoneum viscerale Viker sig och omsluter ett organ Beklär organet Mängden omslutning avgörs utifrån några kriterier Intreaperitonealt - Organet helt omslutet - Bakom organet fås ett dubbelskikt o Mesenterium = Svansen o Igenom mesenterium (”meso”), löper blodkärl och nerver - Ex tunntarm, colon Retroperotinealt  - Organet placerat lateralt - Delar av organet är omslutet à ingen svans - Nerver och blodkärl direkt in i organet - Ex. pancreas, colon Extraperotinealt - Organet omsluts inte alls - Placeras posteriort - Kärl direkt in - Ex. njurar  GI histologi Munhålan Munslemhinna Består av epitel – flerskiktat skivepitel oförhornat Lamina properia – lucker bindväv, blodkärl Submukosa – stram bindväv, små spottkörtlar som tömmer sig i munhålan vilket gör att munslemhinnan hålls fuktig Läpp Längst ut finns hud Sedan läppröda, där finns blodkärl som lyser igenom och dessa ger läppen dess röda färg Längst in finns munslemhinnan Tunga Tungans översida: papiller som gör översidan skrovlig Tungans undersida: munslemhinna, slät Papilla filiforme: förhornade utskott som sticker ut på tungan Papilla fungiforme: svampformade utskott, har blodkärl à dessa kommer nära ytan, blodkärl syns på tungan Papilla folicata: lateralt på tungan i dess bakre del Papilla circumvallata: längst bak på tungan, i dessa finns smaklökarna - Smaklökarna består av: o Stödjeceller o Sinnesceller o Basala celler o Från cellerna sitter utskott med smakreceptorer som skickar signal via nervändslut o Spottkörtel i anslutning: deras uppgift är att skölja ur vallgraven som smaklökarna sitter i så att nya smaker kan komma in till smakreceptorerna o Sekret från von Ebners körtel (serösa spottkörtlar) tömmer sig i vallgraven och tvättar smaklökarna rena Tänder Emalj: som ett skydd för delen av tanden över tandköttet Dentin: tandben, största delen av tanden, har långa utskott Cement: den del av tanden som inte täcks av emalj täcks av cement Pulpahål: lucker bindväv, här finns blod, kärl och nerver. Perodentalligament: stram bindväv, binder fast tanden mot benet. Odontoblaster: tändernas specialiserade celler, bildar dentin Ameloblaster: bildar emalj Alveolarben: käkbenet som roten sitter fast i Saliv/spottkörtlar Sammansatt tuboaveolär körtel med båda raka och utbuktande körtlar Körtelepitel står på BM Cellerna är sammanhålla med junctions Acinus/körteländstycke: Här sitter cellerna som i en ”tårta”, det finns även myoepitala celler som har sitt ursprung i epitelcellerna men de har kontraktila egenskaper. Skarvstycke/intercalated duct: Gång med kubiskt epitel, kan vara flera acinus i samma gång. Sekretrör/straited duct: Gången vidgas med cylindriska celler med avlånga cellkärnor. Det är här som saliven processas. BM är veckat och det finns mycket mitokondrier Senare i utförsgången händer inget mer med salivet Acinus/körteländstycke Serösa - Vattnigt proteinrikt sekret - Mycket RER och granula à starkt färgade - Central kärna Mukösa - Slemmigt, sockrigt sekret - Kärna perifert - Bildar slem à gör sekretet svagt färgade Seromukösa - Blandad produkt - En eller flera serösa celler är placerade ”ovanpå” ett muköst sinus Olika typer av körtlar - Glandula parotis o En av kroppens stora pariga körtlar o Serösa celler o Bildar saliv som innehåller amylaser - Submandibularis o Alla celler, men främst serösa - Sublingualis o Framför allt mukösa o Finns även serös/seromukös Generell uppbyggnad av GI-kanalen Fyra lager - Mucosa - Submukosa - Muskualis externa - Serosa/adventitia Mucosa Tre lager - Epitel på BM - Lamina properia – lucker bindväv med små blodkärl, nerver och immunceller - Muscualis mukosa – glatt muskulatur Submucosa Veckat lucker bindväv Större blodkärl Större nerver - Nervplexa (tillhör enteriska NS) o Meissners plexa: transmits afferent stimuli to CNS through both sympatic and parasympatic pathways Muscularis externa Två lager glattmuskulatur - Inre cirkulärt - Yttre longitudinell Nervplexa mellan dessa två lagren men också nervplexa mellan det longitudinella och adventitia à dessa två ”lagren” av nervplexa samarbetar Serosa eller adventitia Adventitia - Sista lagret, binder ihop organ, sammanbindande - Endast bindvävslager - Ex i esophagus Serosa - Bindväv och viscerala delen av peritoneum (bukhinnan) - Mesotel, platta epitelceller - I delar av tjocktarm och magsäck Esophagus = matstrupe Mucosa: - Flerskiktat oförhornat skivepitel - Lamina properia - Muscularis mukosa – relativt tjock Submukosa: - Salivkörtlar och mycket elastiska trådar Muscularis externa:  - Övre delen av esophagus: skelettmuskel - Mellersta delen: skelettmuskel och glattmuskulatur - Nedre delen: glattmuskel Adventita: - Bindväv Magsäck I esopagus: enskiktat oförhornat skivepitel som övergår till enskiktat cylinderepitel. à skarp övergång Mucosa Har körtlar - De olika cellerna i körtlarna utför magsäckens olika funktioner - Foveolae/gastric pits där det finns ytepitelceller o De producerar slem som skyddar ytan. - Tubulära körtlar i corpus-fundus delen, i dessa finns o mukösa halsceller: översta delen av körteln, bildar slem o parietalceller: mittersta delen av körteln, är ett epitel, bildar HCl som sänker pH o huvudceller/zymogencell: längre ner i körtlarna, bildar nedbrytande enzymet pepsinogen (förstadiet till pepsin, som bryter ner proteiner). När pepsinogen möter saltsyra i körtelgången bildas pepsin o stamceller: ligger längre upp i halsen o Endokrina celler: utsöndrar hormonliknande substanser. De styr mekanismen. Bildar gastrin som reglerar sekretionen av saltsyra. - I cardia och pyloris finns endast slembildande celler, ex mukösa halsceller Submucosa - Stram bindväv - Små kärl och nervplexa Muscularis externa - Cirkulärt muskellager - Longitudinellt muskellager - Även här finns nervplexa och kärl Serosa Tunntarmen Näringsämnen tas upp och fraktas till levern à ytförstoring i flera led - Lång tunntarm  - Permanenta tvärgående veck, i jejunum och ileum - Villus - Mikrovilli på enterocyter (epitelcellernas) yta - Duodenum - Jejenum - Ileum Generellt i tunntarmen Tunntarmen utmärks av - Villi (tarmludd) - Enskiktat cylinderepitel Mucosa - Villi o Består av villus, i varje villus finns kapillärer o Från kapillärerna transporteras blodet till levern via portasystemet o Finns även lymfkapillär à lacteral. Hjälper till med fettabsorptionen - Krypta/körtel Celler i mucosa: - Enterocyter: gör jobbet - Bägarceller (goblet cells), bildar slem à lägger sig ovanpå och skyddar tunntarmen - Panethceller: längst ner i krypta, stora röda granula. Oklar funktion - Endokrina celler: reglerar miljön och funktion i systemet. - Stamceller: översta delen i kryptan I ileum: mycket lymfatisk vävnad: Peyers plack Submucosa - Nervplexa Muscularis externa - Större nervplexa Adventitia/serosa Adventitia: duodenum Serosa: jejunum och ileum Skillnad mellan duodenum och jejunum + ileum I duodenum - Körtlar i submucosa, brünners körtlar. Dessa utsöndrar slem som innehåller bikarbonat - Väldigt mycket körtlar! Tjocktarmen/grovtarmen = ventrikel - Inga villus, endast kryptor Funktion: vatten och salter tas upp à faeces (avföring) blir mer fast Mucosa - Lamina properia mellan kryptorna Submucusa muscularis externa I colon: - inre cirkulärt muskellager - yttre longitudinellt muskellager: uppdelat i tre buntar: taenia coli I rectum: - som ”vanligt”, inre cirkulärt och yttre longitudinellt Appendix - konkret lumen - mycket lymfatisk vävnad - komplement i mitten (avföring som fastnat där) Övergång rectum – analkanalen Rectum: enkelskiktat cylinderepitel med många bägarceller Analkanalen: Flerskiktat oförhornat skivepitel Vid anus blir skivepitelet oförhornat à hud SKARP ÖVERGÅNG Inre sfinktern: tjock glattmuskel Yttre sfinktern Enterocyter, bägarceller, stamceller Levern = hepar Huvudaktör vid metabolsim Allt slem som tas upp i tarmarna transporteras via v. portae till levern Dubbelt blodflöde, till levern går två blodflöden - v. porta, venöst blod, näringsrikt - a. hepatica, försörjer levern med arteriellt blod (syrerikt) från levern går - v. cava anferior – blodet samlas här och går tillbaka till hjärtat Uppbyggnad - Av lober: lever lobuli (lobulis) - Blodkärl i mitten av varje lob = centralven o Från centralvenen går hepatocyter ut (ser ut som små ark i ett hjul) - I varje hörne på loberna finns bindväv o Kallas periportalt fält, här finns § A. hepatica: litet lumen, tjock vägg § V. portae: stor lumen, tunn vägg § Gallgång: kubiskt epitel § Lymfkärl - Hepatocyter o Mellan raderna av hepatocyter finns sinusoider (typ av kapillär) o Genom sinusoiderna kan ämnen lämna blodbanan § I sinusoider finns kupferceller (en typ av makrofag som tar hand om större celler som levern inte kan ta hand om) o Venöst och arteriellt blod samlas i mitten och rinner ut à detta blod tar levern upp senare o galla