Podcast Beta
Questions and Answers
Vilken av följande termer beskriver en rörelse där en kroppsdel förs utåt åt sidan?
Vilken term refererar till en struktur som ligger djupare i kroppen?
Vilken benämning används för att beskriva rörelsen av att böja en led framåt?
Vad kallas planet som delar kroppen i en övre och en undre del?
Signup and view all the answers
Vilken term beskriver rörelsen där en kroppsdela vrids inåt mot mittlinjen?
Signup and view all the answers
Vilken term refererar till den anatomiska grundställningen där handflatorna är vända framåt?
Signup and view all the answers
Vad är syftet med axonal transport?
Signup and view all the answers
Vilken typ av led tillåter rörelse i alla riktningar och har tre rörelseaxlar?
Signup and view all the answers
Vilken typ av neuron har ett axon och en dendrit?
Signup and view all the answers
Vilken funktion är kopplad till motoriska neuron?
Signup and view all the answers
Vad betyder termen 'medial' i anatomisk terminologi?
Signup and view all the answers
Vilken rörelse axel används vid flexion och extension i sagittalplanet?
Signup and view all the answers
Vad är axon hillockets primära funktion?
Signup and view all the answers
Vilken av följande är en egenskap hos dendriter?
Signup and view all the answers
Vilken term används för att beskriva sidan av handen som är vänd mot baksidan?
Signup and view all the answers
Vad kallas den elektriska signalen mellan två neuroner vid en synaps?
Signup and view all the answers
Vilken typ av transport är retrograd?
Signup and view all the answers
Vad kallas en synaps där axonet binder till muskelcellen?
Signup and view all the answers
Vad är huvudfunktionen hos transmittorsubstanser vid nervimpulsöverföring?
Signup and view all the answers
Vilken typ av gliaceller är mest förekommande i CNS?
Signup and view all the answers
Vilken funktion har oligodendrocyter i det centrala nervsystemet (CNS)?
Signup and view all the answers
Vad kännetecknar mikroglia i CNS?
Signup and view all the answers
Vilken struktur produceras av Schwannceller i det perifera nervsystemet (PNS)?
Signup and view all the answers
Vilken typ av cell skyddar nervcellskroppar i ganglier i PNS?
Signup and view all the answers
Vilka av följande celler bidrar till isoleringen av nervceller i CNS?
Signup and view all the answers
Vad är en viktig funktion hos ependymceller i CNS?
Signup and view all the answers
Vad är satellitcellernas huvudsakliga roll vid muskelskador?
Signup and view all the answers
Vad kännetecknar senor?
Signup and view all the answers
Vilken av följande strukturer är involverad i elektrisk signalöverföring i hjärtat?
Signup and view all the answers
Vilket påstående om hypertrofi och atrofi är korrekt?
Signup and view all the answers
Vad är purkinjefibrers främsta funktion?
Signup and view all the answers
Vilket av följande utskott är involverat i muskler och senor?
Signup and view all the answers
Vilken typ av bindväv utgör hjärtats fiberskelett?
Signup and view all the answers
Vad är glansstrimmans funktion i hjärtmuskulaturen?
Signup and view all the answers
Vad är den primära funktionen hos neurohypofysen?
Signup and view all the answers
Vilken av följande hormoner är INTE producerad av neurohypofysen?
Signup and view all the answers
Vilken celltyp är dominerande i tallkottkörteln?
Signup and view all the answers
Vad är huvudsaklig funktion av ADH?
Signup and view all the answers
Vilket av följande hormon är biologiskt aktivt?
Signup and view all the answers
Vilken komponent är nödvändig för produktionen av sköldkörtelhormoner?
Signup and view all the answers
Vad sker när det är ljust ute i förhållande till melatoninproduktionen?
Signup and view all the answers
Vad är funktionen hos parafolikulära C-celler i sköldkörteln?
Signup and view all the answers
Study Notes
Grundläggande anatomiska termer
- Exempel: Vena cava inferior (nedre hålvenen)
- Musculus (m.) = muskel (ex: m. biceps brachii)
- Arteria (a.) = artär
- Vena (v.) = ven
- Nervus (n.) = nerv
- Os = ben
- Magnus – major – maximus = stor – större – störst
- Parvus – minor – minimus = liten – mindre - minst
Lägesbeskrivningar
- Anatomisk grundställning: Stående med armarna längs sidorna, handflatorna framåt och benen ihop.
- Superior: Övre (kranialt = uppåt)
- Inferior: Undre (kaudalt = nedåt)
- Ventral: Framåt (anterior = främre)
- Dorsal: Bakåt (posterior = bakre)
- Medial: Mot kroppens mittlinje
- Lateral: Utåt sidan (ex: tummarna är laterala och lillfingrarna mediala i grundställningen)
- Proximal: Nära bålen (uppåt i arm och ben)
- Distal: Långt ifrån bålen (nedåt i arm och ben)
- Dexter: Höger
- Sinister: Vänster
- Profundus: Djupgående
- Superficialis: Ytlig
- Palmar: Handflatessidan (lokal variant) Handryggen=dorsal/posterior
- Plantar: Fotsulesidan (lokal variant)
Plan
- Transversalplan: Delar kroppen i en över- och underdel.
- Frontalplan: Delar kroppen i en fram- och bakdel.
- Sagittalplan: Delar kroppen i en höger- och vänsterdel. Medianplanet är ett specifikt saggitalplan som ligger i mittenlinjen.
Rörelseaxlar
- Runt dessa axlar sker all rörelse
- Frontal: Rörelser i sagittalplan (flexion/extension)
- Sagittal: Rörelser i frontalplan (abduktion/adduktion)
- Vertikal/longitudinell: Rörelser i transversalplanet (Inåt- och utåtrotation)
Anatomisk kinematik
- Flexion: Böjning/framåt pendling
- Extension: Sträckning/bakåt pendling
- Abduktion: Föra ut från kroppens mittlinje
- Adduktion: Föra in mot kroppens mittlinje
- Lateralflexion: Rörelse av huvud, nacke eller columna (ryggrad) i frontalplanet runt sagittal axeln
- Inåtrotation: Framsidan vrids medialt (inåt mot mittlinjen)
- Utåtrotation: Framsidan vrids lateralt (utåt sidan)
Olika typer av leder
- Gångjärnsled: En rörelseaxel (främst i frontalplanet) - flexion och extension (ex: knä, armbåge).
- Vridled: En rörelseaxel (vertikal) - rotation (ex: nacke, armbåge).
- Kulled: Tre rörelseaxlar - fri rörlighet åt alla håll (ex: axelled, höftled).
Neuron
- Neuron = nervcell
- Soma = nervcellskropp
- Nucleus = cellkärna
- Nissl-substans: Ansamling av organeller med RER och fria ribosomer.
- Dendriter: Mottar stimuli från andra neuron eller omgivningen och skickar till soma. Icke myeliniserade utskott.
-
Axon: Överför stimuli till andra neuron eller effektceller. Ett axon per neuron, långa utskott.
- Axon hillock: Axonets början, där inkommande information sammanställs och avgör vad cellen ska signalera.
- Axonterminal: Axonets slutpunkt, där synapsen sker.
-
Axonal transport: Transport av material fram och tillbaka längs axonet.
- Retrograd transport: Mot soma (mha dyenin). Snabb transport via vesiklar och organeller.
- Anterograd transport: Mot synaps (mha kinesin). Kan vara både snabb (vesiklar, organeller) och långsam (lösliga proteiner).
Indelning av neuron
- Multipolär neuron: Ett axon, >1 dendriter (ex: motorneuron).
- Bipolär neuron: Ett axon, en dendrit (ex: i öga/öra).
- Pseudounipolär neuron: Ett axon som delar sig i två grenar (en axon- och en dendritgren) (ex: sensoriska neuron).
Indelning av neuronfunktion
-
Motoriskt neuron: Sänder elektriska impulser från CNS till muskelceller (efferent).
- Somatiskt: Viljestyrt till skelettmuskelceller.
- Visceralt: Autonomt (icke viljestyrt) till hjärt- och glattmuskelceller.
- Sensoriskt neuron: Sänder elektriska impulser från PNS till CNS (afferent). Cellkroppar i PNS (ganglia).
- Interneuron: Kopplar ihop motoriska och sensoriska neuron i system.
Synaps
- Koppling mellan två neuron eller mellan ett neuron och en effektorcell (muskelcell).
- Axonet binder till en annan neurons dendrit (eller till muskelcell, då kallas det för muskeländplatta).
- Presynaptiskt neuron: Nervcell innan synapsen, skickar information mot synapsen. Elektrisk signal.
- Postsynaptiskt neuron: Nervcell efter synapsen, skickar information bort från synapsen. Signalen överförs via transmittorsubstanser.
- Synaptiska klyftan: Ligger mellan två celler, där nervimpulsen överförs via signalsubstans.
-
Transmittorsubstans: Finns i vesiklarna i klyftan.
- Vesiklarna sprängs och substanserna transporteras ut ur axonet och binder till receptorer på den postsynaptiska sidan. Detta leder till att signalen fortleds.
Gliaceller
- Stödjeceller i nervsystemet.
- Fysiskt stöd och skydd
- Isolering av nervcellen
- Reparation vid nervskada
- Reglering av vätskemiljön i CNS
- Bortförsel av neurotransmittorer från synapsgapet
- Mindre nervceller, mörk kärna.
Gliaceller i CNS
-
Astrocyter: Mest förekommande, största gliacellen, stjärnformad.
- Förflyttning av metaboliter och avfall till och från neuron.
- Täcker oskyddade delar av myeliniserade axon.
- Protoplasmatiska: I grå substans.
- Fibrillära: I vit substans.
- Astrocytändfötter: Bekläder blodkärl, transportera näringsämnen till nervcellerna och slaggprodukter.
- Oligodendrocyter: Producerar myelin i CNS (i grå och vit substans), kan myelinisera flera axon. Rund kärna.
- Mikroglia: Fagocyterande celler, rensar bort bakterier, skadade celler och inaktiva synapser. Avlång kärna.
- Ependymceller: Utgör gräns till hjärnans ventriklar och spinalkanalen. Bekläder hjärnans och spinalkanalens tomrum. På apikalytan finns cilier och mikrovilli.
Gliaceller i PNS
- Schwannceller: Producerar myelin som omger axon i PNS. Myelin skyddar och ökar överföringshastigheten, involverad i regenerering av skadade perifera nervfibrer, skyddar små nerver som inte är myeliniserade.
- Satellitceller: Omger nervcellskroppar i ganglier i PNS. Samma funktion som schwannceller, men producerar ej myelin. Skyddande lager, kontrollerar mikromiljön, aktiveras ytterligare vid nervskada.
Nervsystemet: CNS
- Grå substans: Innehåller kärna, bark, horn och kolumner.
- Vit substans: Innehåller axon (banor).
Nervsystemet: PNS
- Ganglion: En samling av nervcellskroppar utanför CNS.
- Nerver: En samling av axoner utanför CNS.
Muskelfysiologi
- Skelettmuskel: Kontraherar med muskeln
-
Sena: Relativt avaskulär (svårt med läkning vid skada). Stram regelbunden bindväv. Tendinocyter = specialiserade fibroblaster.
- Myotendious junctions: Där muskel och sena möts. Med små "utskott" som ger större mötesyta à starkare bindning.
- Sharpey’s fibrer: Där sena och ben möts.
- Satellitceller: Hjälper till vid reparation av skada, vid påfrestningar och när proteinsytes inte räcker till kan de bli muskelcell.
Muskelfibertyper
- Typ 1/röd/SO: Långsam kontraktion, hög syretillförsel, uthållighet.
- Typ 2/vit/FG: Snabb kontraktion, låg syretillförsel, kraft.
- FOG: Mellanform mellan Typ 1 och Typ 2.
Hjärtmuskulatur
- Y-formade: Hjärtmuskelceller är förgrenade.
- Många kapillärer och blodceller: Hjärtmuskeln är högst vaskulariserad.
- Myofibrill: Proteintrådar som är viktiga för kontraktion.
- Glansstrimma: Den plats där två hjärtmuskelceller sitter ihop, starka anknytningar.
- Mycket mitokondrier: Behöver mycket energi.
Glansstrimma
- Fascia adherens-junctions: Kopplar ihop aktin och myosin (röda).
- Desmosomer: Binder ihop celler (blåa).
- Gap junctions: Öppnar och släpper igenom joner (gröna).
Purkinjefibrer
- Specialiserade hjärtmuskelceller som leder elektriska signaler.
- Innehåller mycket glykogen.
- Från His’ bunt: Delar upp sig i purkinjefibrer.
Hjärtats struktur
-
Fiberskelett: Stram oregelbunden bindväv.
- Klistrar på hjärtmuskulatur och klaffar.
- Elektrisk isolering, retledningssystem - går igenom fiberskelettet (His’ bunt).
- ANF (atriell natriuretisk faktor): Peptid lagrad i gränualer i hjärtats förmakar.
Hjärtväggen
- Endokardium: Inre lager - består av bindväv. Mellan endokardium och epikardium finns myocardium med kardiomyocyter.
- Epikardium: Yttre lager - bindväv + fett. Mellan epikardium och perikardium finns det perikardiala hålrummet med 15 - 50 ml vätska. Perikadiala hålrummet har mesotel som väggar.
-
Perikardium: Bindväv + fett.
- Partietalt: Inre.
- Visceralt: Yttre.
- Perikardiala hålrummet: Innehåller vätska som minskar friktion vid hjärtslag.
- Mesotel: Ett lager av celler som bekläder inre organ.
Hormonsystemets anatomi
- Hypothalamus: En del av hjärnan som styr hypofysen via nervsignaler och hormoner.
-
Hypofysen: En endokrin körtel i hjärnan som utsöndrar hormoner som styr andra endokrina körtlar.
- Adenohypofysen: Framloben av hypofysen.
- Neurohypofysen: Bakloben av hypofysen.
- Hypotalamus-hypofys-axeln: En komplex samverkan mellan hypothalamus och hypofysen.
Adenohypofysen
- Producerar och utsöndrar hormoner som påverkar andra endokrina körtlar.
-
Hormoner som utsöndras av adenohypofysen:
- Thyroideastimulerande hormon (TSH): Stimulerar sköldkörteln att producera tyreoideahormoner.
- Adrenokortikotropiskt hormon (ACTH): Stimulerar binjurebarken att producera kortisol.
- Folikelstimulerande hormon (FSH): Stimulerar äggstockarna hos kvinnor och testiklarna hos män.
- Luteiniserande hormon (LH): Stimulerar ägglossning hos kvinnor och testosteronproduktion hos män.
- Prolaktin: Stimulerar bröstmjölkproduktion.
- Vävnadstillväxthormon (GH): Stimulerar tillväxt och metabolism.
Neurohypofysen
- Utsöndrar hormoner som produceras i hypothalamus.
-
Hormoner som utsöndras av neurohypofysen:
- Oxytocin: Välbefinnande hormon, stimulerar kontraktion i glattmuskulatur vid förlossning.
- ADH (vasopressin): Vattensparande hormon, reglerar blodtrycket via påverkan på njurarna.
Neuroendokrina signaler
- Specialneuron i hypothalamus bildar hormon: Hormonerna transporteras via axoner till neurohypofysen.
- Axon går ner till neurohypofys till kapillärnät: Hormonerna frisätts in i blodbanan.
Tallkottkörteln
- Tallkottkörteln = epifysen = corpus pineale: Producerar melatonin.
- Melatonin: Bildas mer i mörker. Produktion påverkas av signaler från celler i retina (ögats näthinna). Ljust ute: negativ feedback à ingen produktion av melatonin.
-
Cell typer:
- Huvudcell/Pinealocyter: Dominerande celltyp, producerar melatonin.
- Hjärnsand: Kalciumfosfatsalt, ger tallkottkörteln en något "sandliknande" struktur.
- Gliaceller: Stödjeceller.
Sköldkörteln
- Sköldkörteln = granula thyroide = thyroidea: Bildar ämnesomsättningshormon.
- Delas in i två lober: Lobus sinister och lobus dexter, förbundna av isthmus.
- Omsluten av bindvävskapsel: Skyddar körteln.
-
Består av:
- Follikelceller: Follikel med kolloid (vätskefylld massa). Thyrocyt = hormonbildande celler.
- Parafolokulär cell, C-cell: Producerar calcitunin (sänker kalciummängd)
-
Follikelcellerna:
- Kubiskt epitel med mikrovilli.
- Basalmembran.
- Lumen: Kolloid, gelatinös, proteinrik vätska.
- Sitter ihop med junctions.
- Basalt sitter TSH-receptor.
- Bildar thyroglobulin (TG): Transporteras apikalt till kolloiden, viktig i hormonbildning.
Jod
- Behövs för hormonproduktion. Förs in via natrium-jod transportör = NIS.
- Kommer basalt in i follikelcellen från blodbanan och sedan in i lumen.
Thyroperoxidas
- Hjälper till att koppla jod med TG genom att jod kopplas till ändarna på thyroglobulinet.
- Bildar två olika hormon:
- T3: Biologiskt aktiv, verkar på målceller.
- T4: Cirkulerar fritt i blodbanan, tappar joddel när den ska binda till målcell.
Studying That Suits You
Use AI to generate personalized quizzes and flashcards to suit your learning preferences.
Related Documents
Description
Testa dina kunskaper om anatomisk terminologi och rörelsebeskrivningar. Frågor täcker termer relaterade till kroppens rörelser, neuronens struktur och funktioner samt anatomiska positioner. Passar perfekt för studenter inom medicin eller biologi.
