Anatomisk Terminologi och Rörelser

Podcast

Play an AI-generated podcast conversation about this lesson

Questions and Answers

Vilken av följande termer beskriver en rörelse där en kroppsdel förs utåt åt sidan?

Adduktion

Extension

Flexion

Abduktion (correct)

Vilken term refererar till en struktur som ligger djupare i kroppen?

Medial

Profundus (correct)

Superficialis

Lateral

Vilken benämning används för att beskriva rörelsen av att böja en led framåt?

Flexion (correct)

Abduktion

Extension

Lateralflexion

Vad kallas planet som delar kroppen i en övre och en undre del?

Transversalplan Signup and view all the answers

Vilken term beskriver rörelsen där en kroppsdela vrids inåt mot mittlinjen?

Inåtrotation Signup and view all the answers

Vilken term refererar till den anatomiska grundställningen där handflatorna är vända framåt?

Ventral Signup and view all the answers

Vad är syftet med axonal transport?

Att skicka neuronets material till axon, dendrit och synaps Signup and view all the answers

Vilken typ av led tillåter rörelse i alla riktningar och har tre rörelseaxlar?

Kulled Signup and view all the answers

Vilken typ av neuron har ett axon och en dendrit?

Bipolär neuron Signup and view all the answers

Vilken funktion är kopplad till motoriska neuron?

De skickar impulser till muskler. Signup and view all the answers

Vad betyder termen 'medial' i anatomisk terminologi?

In mot mittlinjen Signup and view all the answers

Vilken rörelse axel används vid flexion och extension i sagittalplanet?

Frontal axel Signup and view all the answers

Vad är axon hillockets primära funktion?

Att avgöra om en signal ska sändas Signup and view all the answers

Vilken av följande är en egenskap hos dendriter?

De mottar stimuli via dendritic spines. Signup and view all the answers

Vilken term används för att beskriva sidan av handen som är vänd mot baksidan?

Dorsal Signup and view all the answers

Vad kallas den elektriska signalen mellan två neuroner vid en synaps?

Synaptisk impuls Signup and view all the answers

Vilken typ av transport är retrograd?

Transport mot soma Signup and view all the answers

Vad kallas en synaps där axonet binder till muskelcellen?

Motorändplatta Signup and view all the answers

Vad är huvudfunktionen hos transmittorsubstanser vid nervimpulsöverföring?

Att överföra nervimpulsen mellan celler Signup and view all the answers

Vilken typ av gliaceller är mest förekommande i CNS?

Astrocyter Signup and view all the answers

Vilken funktion har oligodendrocyter i det centrala nervsystemet (CNS)?

Produktion av myelin Signup and view all the answers

Vad kännetecknar mikroglia i CNS?

De rensar bort skadade celler och bakterier. Signup and view all the answers

Vilken struktur produceras av Schwannceller i det perifera nervsystemet (PNS)?

Myelin Signup and view all the answers

Vilken typ av cell skyddar nervcellskroppar i ganglier i PNS?

Satellitceller Signup and view all the answers

Vilka av följande celler bidrar till isoleringen av nervceller i CNS?

Astrocyter och oligodendrocyter Signup and view all the answers

Vad är en viktig funktion hos ependymceller i CNS?

Bekläda hjärnans ventriklar Signup and view all the answers

Vad är satellitcellernas huvudsakliga roll vid muskelskador?

De hjälper till att reparera skadan och kan bli muskelceller. Signup and view all the answers

Vad kännetecknar senor?

De är relativt avaskulära och svåra att hela vid skada. Signup and view all the answers

Vilken av följande strukturer är involverad i elektrisk signalöverföring i hjärtat?

Gap junctions Signup and view all the answers

Vilket påstående om hypertrofi och atrofi är korrekt?

Hypertrofi innebär att fler kärnor skapas i muskelcellerna. Signup and view all the answers

Vad är purkinjefibrers främsta funktion?

De leder elektriska signaler i hjärtat. Signup and view all the answers

Vilket av följande utskott är involverat i muskler och senor?

Sharpey’s fibrer Signup and view all the answers

Vilken typ av bindväv utgör hjärtats fiberskelett?

Stram oregelbunden bindväv Signup and view all the answers

Vad är glansstrimmans funktion i hjärtmuskulaturen?

Att skapa starkare bindningar mellan hjärtmuskelceller. Signup and view all the answers

Vad är den primära funktionen hos neurohypofysen?

Hormonfrisättning Signup and view all the answers

Vilken av följande hormoner är INTE producerad av neurohypofysen?

Thyroglobulin Signup and view all the answers

Vilken celltyp är dominerande i tallkottkörteln?

Pinealocyter Signup and view all the answers

Vad är huvudsaklig funktion av ADH?

Reglera vätskevolymen Signup and view all the answers

Vilket av följande hormon är biologiskt aktivt?

T3 Signup and view all the answers

Vilken komponent är nödvändig för produktionen av sköldkörtelhormoner?

Jod Signup and view all the answers

Vad sker när det är ljust ute i förhållande till melatoninproduktionen?

Melatoninproduktionen minskar Signup and view all the answers

Vad är funktionen hos parafolikulära C-celler i sköldkörteln?

Sänka kalciummängden Signup and view all the answers

Study Notes

Grundläggande anatomiska termer

Exempel: Vena cava inferior (nedre hålvenen)
Musculus (m.) = muskel (ex: m. biceps brachii)
Arteria (a.) = artär
Vena (v.) = ven
Nervus (n.) = nerv
Os = ben
Magnus – major – maximus = stor – större – störst
Parvus – minor – minimus = liten – mindre - minst

Lägesbeskrivningar

Anatomisk grundställning: Stående med armarna längs sidorna, handflatorna framåt och benen ihop.
Superior: Övre (kranialt = uppåt)
Inferior: Undre (kaudalt = nedåt)
Ventral: Framåt (anterior = främre)
Dorsal: Bakåt (posterior = bakre)
Medial: Mot kroppens mittlinje
Lateral: Utåt sidan (ex: tummarna är laterala och lillfingrarna mediala i grundställningen)
Proximal: Nära bålen (uppåt i arm och ben)
Distal: Långt ifrån bålen (nedåt i arm och ben)
Dexter: Höger
Sinister: Vänster
Profundus: Djupgående
Superficialis: Ytlig
Palmar: Handflatessidan (lokal variant) Handryggen=dorsal/posterior
Plantar: Fotsulesidan (lokal variant)

Plan

Transversalplan: Delar kroppen i en över- och underdel.
Frontalplan: Delar kroppen i en fram- och bakdel.
Sagittalplan: Delar kroppen i en höger- och vänsterdel. Medianplanet är ett specifikt saggitalplan som ligger i mittenlinjen.

Rörelseaxlar

Runt dessa axlar sker all rörelse
Frontal: Rörelser i sagittalplan (flexion/extension)
Sagittal: Rörelser i frontalplan (abduktion/adduktion)
Vertikal/longitudinell: Rörelser i transversalplanet (Inåt- och utåtrotation)

Anatomisk kinematik

Flexion: Böjning/framåt pendling
Extension: Sträckning/bakåt pendling
Abduktion: Föra ut från kroppens mittlinje
Adduktion: Föra in mot kroppens mittlinje
Lateralflexion: Rörelse av huvud, nacke eller columna (ryggrad) i frontalplanet runt sagittal axeln
Inåtrotation: Framsidan vrids medialt (inåt mot mittlinjen)
Utåtrotation: Framsidan vrids lateralt (utåt sidan)

Olika typer av leder

Gångjärnsled: En rörelseaxel (främst i frontalplanet) - flexion och extension (ex: knä, armbåge).
Vridled: En rörelseaxel (vertikal) - rotation (ex: nacke, armbåge).
Kulled: Tre rörelseaxlar - fri rörlighet åt alla håll (ex: axelled, höftled).

Neuron

Neuron = nervcell
Soma = nervcellskropp
Nucleus = cellkärna
Nissl-substans: Ansamling av organeller med RER och fria ribosomer.
Dendriter: Mottar stimuli från andra neuron eller omgivningen och skickar till soma. Icke myeliniserade utskott.
Axon: Överför stimuli till andra neuron eller effektceller. Ett axon per neuron, långa utskott.
- Axon hillock: Axonets början, där inkommande information sammanställs och avgör vad cellen ska signalera.
- Axonterminal: Axonets slutpunkt, där synapsen sker.
Axonal transport: Transport av material fram och tillbaka längs axonet.
- Retrograd transport: Mot soma (mha dyenin). Snabb transport via vesiklar och organeller.
- Anterograd transport: Mot synaps (mha kinesin). Kan vara både snabb (vesiklar, organeller) och långsam (lösliga proteiner).

Indelning av neuron

Multipolär neuron: Ett axon, >1 dendriter (ex: motorneuron).
Bipolär neuron: Ett axon, en dendrit (ex: i öga/öra).
Pseudounipolär neuron: Ett axon som delar sig i två grenar (en axon- och en dendritgren) (ex: sensoriska neuron).

Indelning av neuronfunktion

Motoriskt neuron: Sänder elektriska impulser från CNS till muskelceller (efferent).
- Somatiskt: Viljestyrt till skelettmuskelceller.
- Visceralt: Autonomt (icke viljestyrt) till hjärt- och glattmuskelceller.
Sensoriskt neuron: Sänder elektriska impulser från PNS till CNS (afferent). Cellkroppar i PNS (ganglia).
Interneuron: Kopplar ihop motoriska och sensoriska neuron i system.

Synaps

Koppling mellan två neuron eller mellan ett neuron och en effektorcell (muskelcell).
Axonet binder till en annan neurons dendrit (eller till muskelcell, då kallas det för muskeländplatta).
Presynaptiskt neuron: Nervcell innan synapsen, skickar information mot synapsen. Elektrisk signal.
Postsynaptiskt neuron: Nervcell efter synapsen, skickar information bort från synapsen. Signalen överförs via transmittorsubstanser.
Synaptiska klyftan: Ligger mellan två celler, där nervimpulsen överförs via signalsubstans.
Transmittorsubstans: Finns i vesiklarna i klyftan.
- Vesiklarna sprängs och substanserna transporteras ut ur axonet och binder till receptorer på den postsynaptiska sidan. Detta leder till att signalen fortleds.

Gliaceller

Stödjeceller i nervsystemet.
Fysiskt stöd och skydd
Isolering av nervcellen
Reparation vid nervskada
Reglering av vätskemiljön i CNS
Bortförsel av neurotransmittorer från synapsgapet
Mindre nervceller, mörk kärna.

Gliaceller i CNS

Astrocyter: Mest förekommande, största gliacellen, stjärnformad.
- Förflyttning av metaboliter och avfall till och från neuron.
- Täcker oskyddade delar av myeliniserade axon.
  - Protoplasmatiska: I grå substans.
  - Fibrillära: I vit substans.
  - Astrocytändfötter: Bekläder blodkärl, transportera näringsämnen till nervcellerna och slaggprodukter.
Oligodendrocyter: Producerar myelin i CNS (i grå och vit substans), kan myelinisera flera axon. Rund kärna.
Mikroglia: Fagocyterande celler, rensar bort bakterier, skadade celler och inaktiva synapser. Avlång kärna.
Ependymceller: Utgör gräns till hjärnans ventriklar och spinalkanalen. Bekläder hjärnans och spinalkanalens tomrum. På apikalytan finns cilier och mikrovilli.

Gliaceller i PNS

Schwannceller: Producerar myelin som omger axon i PNS. Myelin skyddar och ökar överföringshastigheten, involverad i regenerering av skadade perifera nervfibrer, skyddar små nerver som inte är myeliniserade.
Satellitceller: Omger nervcellskroppar i ganglier i PNS. Samma funktion som schwannceller, men producerar ej myelin. Skyddande lager, kontrollerar mikromiljön, aktiveras ytterligare vid nervskada.

Nervsystemet: CNS

Grå substans: Innehåller kärna, bark, horn och kolumner.
Vit substans: Innehåller axon (banor).

Nervsystemet: PNS

Ganglion: En samling av nervcellskroppar utanför CNS.
Nerver: En samling av axoner utanför CNS.

Muskelfysiologi

Skelettmuskel: Kontraherar med muskeln
Sena: Relativt avaskulär (svårt med läkning vid skada). Stram regelbunden bindväv. Tendinocyter = specialiserade fibroblaster.
- Myotendious junctions: Där muskel och sena möts. Med små "utskott" som ger större mötesyta à starkare bindning.
- Sharpey’s fibrer: Där sena och ben möts.
Satellitceller: Hjälper till vid reparation av skada, vid påfrestningar och när proteinsytes inte räcker till kan de bli muskelcell.

Muskelfibertyper

Typ 1/röd/SO: Långsam kontraktion, hög syretillförsel, uthållighet.
Typ 2/vit/FG: Snabb kontraktion, låg syretillförsel, kraft.
FOG: Mellanform mellan Typ 1 och Typ 2.

Hjärtmuskulatur

Y-formade: Hjärtmuskelceller är förgrenade.
Många kapillärer och blodceller: Hjärtmuskeln är högst vaskulariserad.
Myofibrill: Proteintrådar som är viktiga för kontraktion.
Glansstrimma: Den plats där två hjärtmuskelceller sitter ihop, starka anknytningar.
Mycket mitokondrier: Behöver mycket energi.

Glansstrimma

Fascia adherens-junctions: Kopplar ihop aktin och myosin (röda).
Desmosomer: Binder ihop celler (blåa).
Gap junctions: Öppnar och släpper igenom joner (gröna).

Purkinjefibrer

Specialiserade hjärtmuskelceller som leder elektriska signaler.
Innehåller mycket glykogen.
Från His’ bunt: Delar upp sig i purkinjefibrer.

Hjärtats struktur

Fiberskelett: Stram oregelbunden bindväv.
- Klistrar på hjärtmuskulatur och klaffar.
- Elektrisk isolering, retledningssystem - går igenom fiberskelettet (His’ bunt).
- ANF (atriell natriuretisk faktor): Peptid lagrad i gränualer i hjärtats förmakar.

Hjärtväggen

Endokardium: Inre lager - består av bindväv. Mellan endokardium och epikardium finns myocardium med kardiomyocyter.
Epikardium: Yttre lager - bindväv + fett. Mellan epikardium och perikardium finns det perikardiala hålrummet med 15 - 50 ml vätska. Perikadiala hålrummet har mesotel som väggar.
Perikardium: Bindväv + fett.
- Partietalt: Inre.
- Visceralt: Yttre.
Perikardiala hålrummet: Innehåller vätska som minskar friktion vid hjärtslag.
Mesotel: Ett lager av celler som bekläder inre organ.

Hormonsystemets anatomi

Hypothalamus: En del av hjärnan som styr hypofysen via nervsignaler och hormoner.
Hypofysen: En endokrin körtel i hjärnan som utsöndrar hormoner som styr andra endokrina körtlar.
- Adenohypofysen: Framloben av hypofysen.
- Neurohypofysen: Bakloben av hypofysen.
Hypotalamus-hypofys-axeln: En komplex samverkan mellan hypothalamus och hypofysen.

Adenohypofysen

Producerar och utsöndrar hormoner som påverkar andra endokrina körtlar.
Hormoner som utsöndras av adenohypofysen:
- Thyroideastimulerande hormon (TSH): Stimulerar sköldkörteln att producera tyreoideahormoner.
- Adrenokortikotropiskt hormon (ACTH): Stimulerar binjurebarken att producera kortisol.
- Folikelstimulerande hormon (FSH): Stimulerar äggstockarna hos kvinnor och testiklarna hos män.
- Luteiniserande hormon (LH): Stimulerar ägglossning hos kvinnor och testosteronproduktion hos män.
- Prolaktin: Stimulerar bröstmjölkproduktion.
- Vävnadstillväxthormon (GH): Stimulerar tillväxt och metabolism.

Neurohypofysen

Utsöndrar hormoner som produceras i hypothalamus.
Hormoner som utsöndras av neurohypofysen:
- Oxytocin: Välbefinnande hormon, stimulerar kontraktion i glattmuskulatur vid förlossning.
- ADH (vasopressin): Vattensparande hormon, reglerar blodtrycket via påverkan på njurarna.

Neuroendokrina signaler

Specialneuron i hypothalamus bildar hormon: Hormonerna transporteras via axoner till neurohypofysen.
Axon går ner till neurohypofys till kapillärnät: Hormonerna frisätts in i blodbanan.

Tallkottkörteln

Tallkottkörteln = epifysen = corpus pineale: Producerar melatonin.
Melatonin: Bildas mer i mörker. Produktion påverkas av signaler från celler i retina (ögats näthinna). Ljust ute: negativ feedback à ingen produktion av melatonin.
Cell typer:
- Huvudcell/Pinealocyter: Dominerande celltyp, producerar melatonin.
- Hjärnsand: Kalciumfosfatsalt, ger tallkottkörteln en något "sandliknande" struktur.
- Gliaceller: Stödjeceller.

Sköldkörteln

Sköldkörteln = granula thyroide = thyroidea: Bildar ämnesomsättningshormon.
Delas in i två lober: Lobus sinister och lobus dexter, förbundna av isthmus.
Omsluten av bindvävskapsel: Skyddar körteln.
Består av:
- Follikelceller: Follikel med kolloid (vätskefylld massa). Thyrocyt = hormonbildande celler.
- Parafolokulär cell, C-cell: Producerar calcitunin (sänker kalciummängd)
Follikelcellerna:
- Kubiskt epitel med mikrovilli.
- Basalmembran.
- Lumen: Kolloid, gelatinös, proteinrik vätska.
- Sitter ihop med junctions.
- Basalt sitter TSH-receptor.
- Bildar thyroglobulin (TG): Transporteras apikalt till kolloiden, viktig i hormonbildning.

Jod

Behövs för hormonproduktion. Förs in via natrium-jod transportör = NIS.
Kommer basalt in i follikelcellen från blodbanan och sedan in i lumen.

Thyroperoxidas

Hjälper till att koppla jod med TG genom att jod kopplas till ändarna på thyroglobulinet.
Bildar två olika hormon:
- T3: Biologiskt aktiv, verkar på målceller.
- T4: Cirkulerar fritt i blodbanan, tappar joddel när den ska binda till målcell.

Studying That Suits You

Use AI to generate personalized quizzes and flashcards to suit your learning preferences.

Description

Testa dina kunskaper om anatomisk terminologi och rörelsebeskrivningar. Frågor täcker termer relaterade till kroppens rörelser, neuronens struktur och funktioner samt anatomiska positioner. Passar perfekt för studenter inom medicin eller biologi.