Vetenskapsteori och metod Past Paper (SJSD23) HT22 PDF

Vetenskapsteori och metod (SJSD23)  HT22  SJSD23, 1602, 221103, Ordinarie tentamen  Thursday, 03 November 2022 Student Ellen Braddon Score 72.5% Date 2022-11-03 09:03...

Vetenskapsteori och metod (SJSD23)  HT22  SJSD23, 1602, 221103, Ordinarie tentamen  Thursday, 03 November 2022 Student Ellen Braddon Score 72.5% Date 2022-11-03 09:03 Outcome Pass Duration 00:55:14  Your recorded response  Correct answer Question 1 1/1 I en studie av Rådholm et al.* framgår att "There were also fewer men than women; 119 (29.3%) men versus 287 (70.7%) women". Vilken datanivå är könsvariabeln på? * Rådholm, K., Festin, K., Falk, M., Midlöv, P., Mölstad, S., & Östgren, C. J. (2016). Blood pressure and all-cause mortality: a prospective study of nursing home residents. Age and ageing, 45(6), 826-832.     Kvotskalenivå   Intervallskalenivå   Ordinalskalenivå   Nominalskalenivå Eftersom variabeln presenteras med procent och antal, och dessutom bara har två svarsalternativ kan endast nominalskala komma i fråga. Question 2 0/1 I en etnografisk fältstudie gör forskaren bland annat fältobservationer. Vilken nackdel kan uppstå i samband med fältobservationer?     Att deltagarna agerar annorlunda vid observationen än vanligt.   Att observationerna ofta är systematiserade.   Att den kulturella miljö som ska studeras uttrycks på andra sätt.   Att forskarna blir ett forskningsinstrument genom sin passiva roll i datainsamlingen. En risk när man genomför etnografiska fältstudier och inte tillbringar tillräckligt med tid tillsammans med de som man observerar är att deltagarna hela tiden är medvetna om att de är observaderade och därmed känner sig "övervakade". Detta gör att de reflekterar mer än vanligt över sitt handlande och kan därmed agerar på ett annorlunda sätt än vad som hade varit fallet om de inte hade varit observerade. Orzone AB Gothenburg www.orzone.com  Question 3 1/1 Vilket skillnad finns mellan nominalskalenivån och kvotskalenivån?     Att svarsalternativen går att rangordna för kvotskalenivån, men inte för nominalskalenivån.   Att en variabel på kvotskalenivån är en kvalitativ variabel, medan en variabel på nominalskalenivån är en kvantitativ variabel.   Nominalskalenivån har en godtycklig nollpunkt medan kvotskalenivån har en absolut nollpunkt.   Att nominalskalenivån saknar nollpunkt medan kvotskalenivån en godtycklig nollpunkt. Kvotskalevariabler är kvantitativa variabler och nominalskalevariabler är kvalitativa variabler. De senare har svaralternativ som endast består av etiketter och går därför inte att rangordna och saknar även nollpunkt. Kvotskaledata går att rangordna och det finns en absolut och naturlig nollpunkt. Question 4 1/1 Vad är en forskningsprocess?     De olika faser som forskningen kan delas in i.   Forskarnas reflektioner kring den egna forskningsstudien.   Den påverkan forskningen har på deltagarna och det omgivande samhället.   Den planering av forskningen som forskarna gör innan studien startar. En forskningsprocess är en logisk arbetsgång för det arbete som görs i en forskningsstudie. Det finns många sätt att dela in denna process i, men en vanlig indelning är att forskningsprocessen består av en planeringsfas, en empirisk fas, en analysfas och en rapporteringsfas. Question 5 1/1 Vad vill forskare undersöka med att göra en så kallad "powerberäkning a priori" (dvs. att genomföra den innan studien börjar)?     Hur många deltagare det behöver inkluderas i studien.   Hur stor den kliniskt relevanta skillnaden behöver vara i studien.   Hur stor spridningen (standardavvikelsen) behöver vara i studien.   Vilken gräns p-värdet behöver vara i studien för att bli statistiskt signifikant. Forskarna gör en powerberäkning a priori gör för att veta hur många deltagare som behövs för att en given skillnad (det kliniskt relevanta skillnaden), med en given spridning och för en bestämd p-värdesgräns (samt med en förutsbestämd statistisk styrka) ska bli statistiskt signifikant. Question Orzone AB 6 Gothenburg www.orzone.com  Question 6 1/1 I en studie av Laver et al.* som handlar om en huruvida en demensintervention med personen med demens och dennes anhöriga (dyadisk="tvåfaldig") har samma effekter om det genomförs via telefon jämfört med ansikte mot ansikte. I denna artikel finns bifogat flödesschema. Hur stort är det externa bortfallet? * Laver, K., Liu, E., Clemson, L., Davies, O., Gray, L., Gitlin, L. N., & Crotty, M. (2020). Does telehealth delivery of a dyadic dementia care program provide a noninferior alternative to face-to-face delivery of the same program? A randomized, controlled trial. The American Journal of Geriatric Psychiatry, 28(6), 673-682.     40   41   10   12 Det externa bortfallet är de som tillhör populationen ock blir tillfrågade om att delta men av någon anledning inte kommer med i studien (t.ex. tacka nej). Personer som inte uppfyller inklusionskriteriera ingår per definition inte i populationen och är således inte heller en del i det externa bortfallet. Question 7 1/1 Nairn* anger att: ”Research paradigms are the tools whereby researchers’ ask “why” questions. They are the frameworks within which questions are framed, pertinent empirical data identified, and potential explanatory conclusions generated to answer the research questions. Different paradigms produce different data and focus on different aspects of a topic.” Vad kännetecknas ett paradigm av? *Nairn, S. (2019). Research Paradigms and the Politics of Nursing Knowledge: A Reflective Discussion. Nursing Philosophy: An International Journal for Healthcare Professionals, 20(4), e1-E10.     Att där är en viss verklighetsuppfattning eller världsbild.   Att det bara kan finnas ett paradigm åt gången i en historisk tid.   Att det är nära relaterat till religiös övertygelse.   Att var och en kan definiera sitt eget paradigm, så länge det är klart för andra. Ett paradigm kännetecknas av de mönster av filosofiska antaganden som styr/guidar det vetenskapliga tänkandet. Ett exempel där olika paradigm, dvs.där filosofiska antaganden styr/guidar och där skillnader i det vetenskapliga tänkandet blir tydligt, är de antaganden som finns för kvantitativ respektive kvalitativa forskning. Question Orzone AB 8 Gothenburg www.orzone.com  Question 8 1/1 Glasdam et al.* skriver i sin metod: “The latent, thematic analysis was inspired by Braun and Clarke, and Berger and Luckmann’s theory of socialization”. Vad kännetecknar en latent analys? * Glasdam, S., Jørgensen, J. W., & Stjernswärd, S. (2021). Socialising of nursing students into homecare practice in Denmark: a Berger and Luckmann-inspired interview study. Nordic Journal of Nursing Research. https://doi.org/10.1177/20571585211052752     Att analysen fokuserar på att hitta betydelsen eller det som finns "under ytan" i data.   Att analysen görs långsamt med fokus på specifika detaljer i data.   Att analysen fokuserar på uppenbara och synliga likheter och skillnader i data.   Att analysen involverar digitala analysprogram som analyserar data. En latent analys innebär att man försöker hitta den underliggande meningen i data. I regel blir analysen mer latent ju mer tolkande analysen är. Question 9 1/1 Vad kan ett stort internt och/eller externt bortfall leda till?     Att urvalet förlorar sin representativitet.   Att risken för typ I-fel ökar.   Att de statistiska analyser inte går att genomföra.   Att en eventuell randomisering måste göras om. Det största problemet med ett stort internt och/eller externt bortfall är att urvalet inte längre speglar populationen. Detta gör i sin tur att det blir svårare att generalisera resultaten som erhålls genom analytisk statistik tillbaka till populationen, dvs. den externa validiteten (generaliserbarheten) minskar. Question 10 1/1 Glasdam et al.* skriver i sin metod: “The interviewer and interviewees did not know each other at a personal level”. Detta då intervjuaren var lärare och deltagarna var studenter vid samma lärosäte. Varför kan sådan information vara viktig att känna till som läsare? * Glasdam, S., Jørgensen, J. W., & Stjernswärd, S. (2021). Socialising of nursing students into homecare practice in Denmark: a Berger and Luckmann-inspired interview study. Nordic Journal of Nursing Research. https://doi.org/10.1177/20571585211052752     För att eventuella maktrelationer skulle kunna påverka intervjupersonerna i att uttrycka sina åsikter.   För att ett underliggande syfte med intervjusituationen är att den kan utvecklas till en personlig relation.   För att det kan vara svårt att genomföra en intervju när intervjuaren och intervjupersonen inte känner varandra så väl.   För att det gör att det svårare för intervjuaren att ställa olika typer av följdfrågor. Skulle studenterna och läraren vara närmare bekanta med varandra så finns det en risk att studenterna skulle kunna få uppfattningen att t.ex. åsikter som uttryckte krtik mot läraren (eller lärosätet) skulle kunna påverka dem negativt t.ex. i form av hårdare bedömning vid kommande examinationer. Det är därför viktigt att tydligt redogöra för ev. maktobalanser mellan intervjuaren och intervjupersonerna. Question Orzone AB 11 Gothenburg www.orzone.com  Question 11 1/1 Ness et al.* skriver i artikelns diskussion att: "The intention is not to generalise the results, but only to highlight the complexity of the expectations of older southern Sami in Sweden with regard to home healthcare”. Varför är det inte en intention att kunna generalisera resultatet inom kvalitativ forskning? *Ness, T. M., Soderberg, S., & Hellzen, O. (2021). Older South Sami women and men’s expectations regarding home healthcare in Sweden. Australian Journal of Advanced Nursing, 38(4), 41.     För att kvalitativ forskning syftar på att visa på olika mönster, oberoende av hur många det är som visar ett sådant mönster.   För att kvalitativa forskare bara är intresserade av den enskilda personen och att förbättra förutsättningarna för denna person.   För att studiepopulationen är okänd och därmed kan forskaren inte avgöra huruvida urvalet är representativt.   För att kvalitativa forskare generellt sett inte har tillräcklig kompetens att bedöma huruvida resultatet kan generaliseras. Generaliserbarhet handlar om att återföra ett resulltat till poulationen och andra närliggande populationer. Detta är en viktig fråga inom kvantitativ forskning där urvalet ska vara representativt för populationen för att de resultat som framkommer genom statistiska analyser även ska gälla för populationen. Inom kvalitativ forskning vill forskare istället hitta mönster eller visa på en variation mellan deltagarna, dvs. man är ointresserad av hur många som har en viss uppfattning. Deltagarna i en kvalitativ studie "representerar bara sig själva" och ska heller inte spegla/representera en en tänkt population. Question 12 0/1 Bifogad tabell är hämtad från en artikel av Mangolian Shahrbabaki et al.* Vilket steg i en innehållsanalys ska ersätta bokstaven A i tabellen (dvs. kolumnen längst till höger)? * Mangolian Shahrbabaki, P., Nouhi, E., Kazemi, M., & Ahmadi, F. (2016) Defective support network: a major obstacle to coping for patients with heart failure: a qualitative study. Global Health Action, 9:1, doi: 10.3402/gha.v9.30767     Meningsbärande enhet   Kategori   Kod   Tema Meningsbärande enheter är det i deltagarnas utsagor som är relevant för studiens syfte, och kan vara längre stycken eller korta fraser från intervjun med en deltagare (där forskaren heller inte börjat att arbeta med texten). Kolumnen längst till höger innehåller deltagarnas utsagor. Detta framgår eftersom det anges vilken patient det är som har sagt vad. Question Orzone AB 13 Gothenburg www.orzone.com  Question 13 0/1 En forskare har gjort en statistik analys och jämfört blodtryck hos rökare och icke-rökare. Baserat på denna analys förkastar forskaren nollhypotesen. Vilket av följande är korrekt angående detta?     Skillnaden är statistiskt signifikant.   P-värdet för analysen är över 0,05.   Nollhypotesen innebär att det finns en skillnad mellan grupperna i populationen.   Skillnaden mellan grupperna är slumpmässig. Nollhypotesen är i detta fallet att det inte finns någon skillnad mellan rökare och icke-rökare med avseende på blodtryck i populationen. Att de skillnader som ses i urvalet bara beror på slumpen gäller till dess att den har motbevisats. Genom att göra en statistisk analys erhålls ett p-värde som talar om hur stor sannolikheten är att skillnaden i urvalet beror på slumpen. Är det så att p- värdet är lägre än det värde som angivits för statistisk signifikans förkastar man nollhypotesen och väljer då att tro på mothypotesen (som innebär att det finns en skillnad mellan grupperna i populationen med avseende på blodtryck). Man säger då att skillnaderna mellan grupperna är statistiskt signifikant. Question 14 1/1 Vad är skillnaden mellan en studie med kvasiexperimentell design och en studie designad som en randomiserad kontrollerad studie?     Bara den randomiserad kontrollerad designen allokerar deltagare genom lottning.   Bara den randomiserad kontrollerad designen innehåller en intervention.   Bara den kvasiexperimentella designen tillhör gruppen "expermentella designer".   Bara den kvasiexperimentella designen är prospektiv. Skillnaden på en RCT och en kvasiexperimentell studie är att det är bara i RCT som indelningen till kontroll- och interventionsgrupp sker med hjälp av lottning (dvs. randomiserat). Båda designerna innehåller en intervention (dvs. är experimentella) och båda innehåller vanligtvis kontrollgrupper, även om det finns en kvasiexperimentell variant med enbart en interventionsgrupp. Question Orzone AB 15 Gothenburg www.orzone.com  Question 15 0/1 Mortensen et al.* skriver: ”To obtain rich information about the research question, it was important to involve participants who were familiar with the topic and had experience working with people living with dementia in nursing homes”. Vilken typ av urval har forskarna i studien? *Mortensen, A. H., Stojiljkovic, M., & Lillekroken, D. (2022). Strategies to manage cognitive dissonance when experiencing resistiveness to care in people living with dementia: A qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 78(2), 486–497. https://doi- org.ludwig.lub.lu.se/10.1111/jan.15030     Avsiktliga urval   Icke slumpmässigt urval   Bekvämlighetsurval   Konsekutivt urval Avsiktligt urval (eng. purposive selection) är en urvalsteknik där forskaren väljer de deltagare som denne tror kan bidra med värdefull information till studien. Metodologiskt kan det inte karaktäriseras som ett icke slumpmässigt urval, då icke slumpmässigt urval är en större grupp av urvalstekniker dit t.ex. både avsiktligt urval, bekvämlighetsurval och konsekuivt urval räknas. Question 16 0/1 Vad innebär det att ett urval är representativt?     Att stickprovets sammansättning speglar populationen.   Att alla i urvalet har samma möjlighet att dras.   Att urvalet är slumpmässigt.   Att deltagarna i urvalet bara representerar sig själva. Det är viktigt att urvalet/stickprovet speglar populationen, dvs. är representativt. Ett sätt att uppnå detta är att genomföra slumpmässiga urval där alla i populationen har samma möjlighet att dras. Det är dock sällan slumpmässiga urval är möjliga att genomföra, och det är fullt möjligt att få ett representativt urval genom andra (icke slumpmässiga) urvalsmetoder. Stickprovet är i sig inte randomiserat. En ev randomisering görs efter stickprovsdragningen om det är så att man genomför en randomiserad kontrollerad studie. Question 17 0/1 Vad är en deduktiv analys?     Att forskarna utgår från en teori och försöker bekräfta denna i data.   Att forskarna i analysen kommer fram till ett övergripande tema/kategori.   Att forskarna under intervjuerna startar analysarbetet.   Att forskarna i analysen går från data och därefter formulerar en teori En deduktiv analys innebär att forskare utgår från en teori och försöker få denna bekräftad i data. Ibland heter det att man "går från helheten till delarna". T.ex. så kan de bärande koncepten utgöra koderna i en analys där forskaren försöker sortera in koderna i datamaterialet till de kategorier som teorin givit. Question Orzone AB 18 Gothenburg www.orzone.com  Question 18 0/1 Ness et al.* beskriver bland annat i deras analys: ”The analysis started with each transcribed interview, texts were read through several times keeping the aim of the study in mind in order to obtain an overall picture of the content. Next the interview texts were divided into meaning units, based on the aim of this study”. Vilken typ analysmetod använder forskarna? *Ness, T. M., Soderberg, S., & Hellzen, O. (2021). Older South Sami women and men’s expectations regarding home healthcare in Sweden. Australian Journal of Advanced Nursing, 38(4), 41.     Innehållsanalys   Tematisk analys   Fenomenografisk analys   Grounded theory De är de första stegen i en innehållsanalys som beskrivs. En innehålls analys inleds vanligen med att forskaren/forskarna läser intervjuerna flera gånger för att få en uppfattning om innehållet. Nästa steg handlar om att identifera alla de delar som relaterar till studiens syfte. Det kan vara korta meningar upp till längre avsnitt. Det är sedan dessa menigsbärande enheter som, vid behov kondenseras, för att sedan kodas och kategoriseras. Question 19 1/1 Vad är korrekt gällande en tvärsnittsstudiedesign?     Studiedesignen innebär att data samlas vid ett tillfälle.   Studiedesignen har grupper som benämns som interventions- och kontrollgrupp.   Studiedesignen är retrospektiv.   Studiedesignen lämpar sig främst för att undersöka förändringar. En tvärsnittsstudie är en observationsstudie där data samlas in endast vid ett tillfälle. Detta gör att det inte går att undetsöka annat än prevalens och samband (men där "riktningen" på sambanden inte kan avgöras, dvs. huruvida variabel A orsakar variabel B eller tvärt om). De grupper som jämförs skapas i regel av någon form bakgrundsvariabel. Question 20 1/1 I alla studier behöver forskningsfrågan vara fokuserad och tydlig. Det finns olika etablerade strukturerade format där PICO och SPICE kan vara till hjälp för att skapa bra frågeställningar och syften. Vilken betydelse har bokstaven P i PICO respektive SPICE (det står för samma sak i de båda akronymerna)?     Population (population)   Sannolikhet (probability)   Person (person)   Perspektiv (perspective) P:et står för population vilket innebär att man i en forskningsfråga/syfte måste definera vilken population det är man vill undersöka. Question Orzone AB 21 Gothenburg www.orzone.com  Question 21 1/1 Vilket central- och spridningsmått ska användas om en kontinuerlig variabel är normalfördelad?     Medelvärde och standardavvikelse   Medelvärde och kvartil   Median och standardavvikelse   Median och kvartil Koninuelrig data innebär att det är data som är på intervall- eller kvotskalenivå. Att variabeln är normalfördelad innebär att denna är symmetriskt fördelad. Detta ger att variablen i så fall ska beskrivas med centralmåttet medelvärde och med spridningsmåttet standardavvikelse. Question 22 1/1 I en studie av Øye * skriver hon: “Data were collected in 2018/2019, utilising a range of data sources: (1) semi-structured interviews with leaders, staff and attendees in day centres (2) walk-and-talk interviews with staff and attendees (3) field notes from participant observations”. Vilken typ av studie är det som Øye beskriver? *Øye, C. (2022). Fresh news as meaningful? A multi-site XXX analysis of meaningful activities at four day centres in Denmark and Norway. Health & Social Care in the Community. https://doi-org.ludwig.lub.lu.se/10.1111/hsc.13877 (analysen har i titeln i referensen ersatts med XXX)     En etnografisk fältstudie (Ethnographical field study).   En prospektiv observations multicenterstudie (prospective observational multicenter study).   En multi-plats dokumentationsstudie (multi-site documentation study).   En multi-plats utvecklingsstudie (multi-site development study). I en etnografisk fältstudie samlar forskaren in data på flera olika sätt. Något som är kännetecknande etnografisk fältstudie är att det görs en datainsamling "i fält" dvs. där forskaren observerar deltagarna för att kunna förstå och därmed beskriva olika kulturer och fenomen i samhället genom att bli en del av den grupp som studeras. Genom att även göra intervjuer med deltagarna kan en djupare förståelse för de olika delar som observerats erhållas. Question Orzone AB 23 Gothenburg www.orzone.com  Question 23 1/1 Följande siffror går att utläsa i en studie av Sandberg et al.* och kommer från en tabell med titeln "Mean number of planned somatic inpatient registrations and length of stay among those with at least one registration". Tabellen jämför personer med intellektuell funktionsnedsättning med allmänbefolkningen vad gäller planerad sjukhusinläggning: Planned inpatient registrations Age 45-54 Intellctual disabilities (SD) 1,08 (0,31) General population (SD) 1,19 (0,39) p-value 0,035 Vilken statistisk analys har använts för jämförelsen mellan de två obereonde grupperna för variabeln "planerad sjukhusinläggning"? * Sandberg, M., Ahlström, G., Axmon, A., & Kristensson, J. (2016). Somatic healthcare utilisation patterns among older people with intellectual disability: an 11-year register study. BMC Health Services Research, 16(1), 1-13.     t-test   Mann-Whitney U-test   Chi2-test   Logistisk regression Eftersom medelvärde och standadavvikelse används kan det bara vara fråga om symmetrisk intervall- eller kvotskalenivå (för asymmetrisk intervall- och kvotskalenivå samt ordinal ska median/IQR användas och för nominal används i regel antal och procent). För denna datanivå används t-test för jämförelser av två oberoende grupper. Question 24 0/1 Vad är korrekt förklaring av det vetenskapliga begreppet korrelation?     Ett mått på graden av samband mellan två variabler.   En utsaga om relationen mellan två variabler formulerad så att dess giltighet kan prövas.   Ett orsakssamband där en variabel (orsak) ger en verkan på en annan variabel   Ett mått mätnogrannheten hos ett mätinstrument. En korrelation är en beräkning som undersöker samvariationen/sambandet mellan två variabler. Question Orzone AB 25 Gothenburg www.orzone.com  Question 25 1/1 Vad är innebörden av begreppet "hypotes"?     En utsaga om relationen mellan två eller flera variabler formulerad så att dess giltighet kan prövas. En utsaga om i vilken grad den oberoende variabeln faktiskt är orsaken till förändringen av den beroende variabeln (och inte   något annat).   En utsaga om att det finns skillnader i urvalet trots att de inte existerar i populationen.   En utsaga om hur stor del av variansen i en beroende variabel som kan förklaras av de oberoende variablerna. En hypotes är ett påstående eller formulering som beskriver vilket resultat som forskaren förväntar sig av den vetenskapliga undersökningen. En hypotes är inte samma sak som en gissning utan ska baseras på tidigare studier, teori, vetenskaplig argumentation eller liknande. Question 26 1/1 Mortensen al al* skriver: ”The focus group interviews were guided by an interview guide based on a review of the literature that has resistiveness to care as topic. The interview guide was developed by the first author in collaboration with the last author and consisted of five themes with open-ended questions”. Vilken typ av intervjuguide är det som beskrivs? *Mortensen, A. H., Stojiljkovic, M., & Lillekroken, D. (2022). Strategies to manage cognitive dissonance when experiencing resistiveness to care in people living with dementia: A qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 78(2), 486–497. https://doi- org.ludwig.lub.lu.se/10.1111/jan.15030     Semi-strukturerad intervjuguide   Strukturerad intervjuguide   Öppen intervjuguide   Löst strukturerad intervjuguide En intervjuguide som innehåller områden som ska tas upp i en intervju kallas för semi-strukturerad. Den innehåller olika teman som ska tas upp under intervjun. De olika områdena behöver inte komma i samma ordning, och kan innehålla olika typ av följdfrågor, men alla som intervjuas ska få frågor från alla teman. Question 27 1/1 Vad innebär begreppet verifierbarhet (confirmability)?     Hur väl finns resultatet representerat i det insamlade materialet och i vilken utsträckning resultatet kan bekräftas.   I vilken utsträckning resultatet är representerat i datamaterialet och tolkningarna är grundade i insamlad data.   I vilken utsträckning studiens resultat kan vara giltigt i andra sammanhang än de som finns representerade i studien.   I vilken utsträckning resultatet är stabilt över tid och villkor. Verifierbarhet handlar om att visa att resultatet och tolkningarna bygger på det insamlade materialet (dvs. att resultatet beror på det som står i texten och inte något annat). Det går att stärka verifierbarheten genom att använda sig av forskartriagulering (dvs. visa att olika forskare kommer fram till samma sak) eller att använda citat (för att visa läsaren att resultatet speglar insamlat material). Question Orzone AB 28 Gothenburg www.orzone.com  Question 28 1/1 Bifogad tabell är hämtad från en studie av Chew et al.* och undersökte patientkaraktäristika på intensvvårdsvårdsavdelningarna under de första 60 dagarna av COVID-19 pandemin. Åldersvariabeln presenterats i tabellen på tre olika sätt. Baserat på informationen i tabellen, var bör "Age" (dvs. den översta åldersvariabeln) vara på för datanivå? * Chew, M. S., et al. (2020). Characteristics and outcomes of patients admitted to Swedish intensive care units for COVID-19 during the first 60 days of the 2020 pandemic: a registry-based, multicenter, observational study. medRxiv.     Snedfördelad kvotskalenivå.   Symmetrisk intervallskalenvå   Ordinalskalenivå   Nominalskalenivå Eftersom variabeln har median som centralmått och IQR (interkvartilavstånd) som spridningsmått kan det endast handla om ordinalskale- eller snedfördelad intervall- eller kvotskalenivå. Eftersom det inte verkar finnas några kategorier, utan består av kontinuerlig data med lika stora skalsteg, och där ålder har en absolut och naturlig nollpunkt, kan det bara röra sig om snedfördelad data på kvotskalenivån. Question 29 1/1 Vad kännertecknar en fokusgruppsintervju?     Att det är en icke-styrande intervjustil för att få fram olika åsikter.   Att insamlandet av data i en grupp gör att deltagarna blir bekväma att uttrycka sina åsiker.   Att forskaren har en intervjuguide med 20-30 specifika frågor.   Vid en fokusgruppsintervju får forskarna bra kontakt med med enskilda deltagare. Även om forskaren har olika förberedda frågor i en fokusgruppsintervju, så bygger intervjuet på att deltagarna i gruppen diskuterar med varandra och för samtalet framåt. I diskussionen kan t.ex. deltagarna själva ställa frågor till varandra kring olika aspekter som de vill diskutera i ämnet, dvs. helt utan forskarens inblandning. Question 30 1/1 Vilken urvalsmetod har störst sannolikhet att ge ett representativt urval?     Obundet slumpmässigt urval   Konsekutivt urval   Bekvämlighetsurval   Kvoturval De slumpmässiga urvalen har störst sannolikhet att ge ett urval utan bias eftersom slumpen gör att alla har samma sannolikhet att hamna i urvalet, oberoende av andra faktorer. Av alternativen är det bara det obundet slumpmässiga urvalet som är ett slumpmässigt urval, och de övriga tre är icke-slumpmässiga urvalstekniker. Question Orzone AB 31 Gothenburg www.orzone.com  Question 31 0/1 I en artikel av Sandberg et al.* framgår i abstraktet: "A sample (n = 1402) comprising ten age cohorts aged between 60 and 96 years was drawn from the Swedish National study on Aging and Care (SNAC). Baseline data were collected between 2001 and 2003. Number and length of hospital stays were collected for six years after baseline year". Vilken design har studien? * Sandberg, M., Kristensson, J., Midlöv, P., Fagerström, C. & Jakobsson, U. Prevalence and predictors of healthcare utilization among older people (60+); Focusing on ADL dependency and risk of depression, Archives of Gerontology and Geriatrics, 2012; 54: e349-63. doi: https://doi.org/10.1016/j.archger.2012.02.006.     Prospektiv kohortstudie   Fall-kontrollstudie   Tvärsnittsstudie   Randomiserad kontrollerad studie Det som beskrivs är en prospektiv kohortstudie, där data samlas in vid flera tillfällen, först vid en baslinjemätning, och sedan samlas data för vårdutnyttjande in de följande sex åren. I titeln för studien framgår också att den har undersökt prediktorer, något som det krävs minst två datainsamlingstillfällen för att kunna undersöka. Studien innehåller ingen intervention eller randomisering, utan tillhör gruppen observationsstudier. Question 32 1/1 Vid en fokusgrupp strävar forskare ofta efter att den grupp som ska intervjuas ska vara relativt homogen (dvs. vara relativt lika varandra). Vad är anledningen till detta?     Det är lättare att uttrycka sin åsikter bland andra med samma bakgrund.   Det blir en mer effektiv intervju om deltagarna har liknande åsikter.   Det blir lättare att generalisera tillbaka resultatet till populationen.   Det ökar trovärdigheten eftersom alla kan stå bakom ev. citat. Det gäller att skapa en bra atmosfär i en fokusgrupp där deltagarna känner att de vill och kan uttrycka sin åsiker och erfarenheter. Består gruppen av personer som delar ungefär samma bakgrund ökar sannolikheten att de känner sig bekväma jämfört med om gruppen består av personer med helt andra bakgrunder. Är urvalet som helhet diversifierat så kan det underlätta att försöka samla personer med liknande karaktäristika i de olika fokusgrupperna (dvs. t.ex. att personer i samma ålder och/eller kön hamnar i samma grupp). Question Orzone AB 33 Gothenburg www.orzone.com  Question 33 1/1 I en studie av Berglund et al.* framgår i metoden: "The power calculation was based on results of the item on satisfaction with care planning. In the intervention project, 60% in the control group and 86% in the intervention group were very satisfied. To reach a power of 80% with alpha = 0.05 and a two-sided test, 55 people were needed in each group". Vad är korrekt gällande denna powerberäkning?     Skillnaden mellan 60 och 86 % är det som ansetts vara en kliniskt relevant skillnad.   Powerberäkningen har gjorts för att minska risken för typ 1-fel.   Om resultatet i studien inte blir statistiskt signifikant kan fler än 110 deltagare rekryteras.   Alpha = 0,05 innebär att det är 5 % risk att det blir ett typ II-fel. En powerberäkning görs för att minska risken för typ II-fel och där anger man den skillnad som man vill ska bli statistiskt signifikant. Denna skillnad vill man ska vara meningsfull för de som ska ha nytta av studien och benämnas kliniskt relevant skillnad (eller ibland kliniskt signifikant). Det antal deltagare som powerberäkningen anger är det antal som man ska inkludera. Det är inte god forskningssed att inkludera fler deltagare om det skulle visa sig att resultatet inte blir statistiskt signifikant. Slutligen är Alpha sannolikheten att få ett typ I-fel (och inte typ II-fel). Question 34 1/1 I en studie av Backman et al.* mäts graden av personcentrering. I metoden framgår: The Person-centred Care Assessment Tool includes 13 items rated on a five-point Likert scale, ranging from 1 (disagree completely) to 5 (agree completely). The total score is calculated with a possible range between 13 and 65 and higher scores indicate higher levels of person-centred care. Vilket spridningsmått bör användas för denna variabel? * Backman, A., Sandman, P. O., & Sköldunger, A. (2021). Characteristics of nursing home units with high versus low levels of person- centred care in relation to leadership, staff-resident-and facility factors: findings from SWENIS, a cross-sectional study in Sweden. BMC Geriatrics, 21(1), 1-11.     Interkvartilavstånd (IQR)   Typvärde   Standardavvikelse   Range Instrumentet som beskrivs har en rangordning mellan svarsalternativen, men avstånden mellan svarsalternativen är oklara. Poängsättningen av alterativen är något som forskarna konstruerar och står inte för något något naturligt. Detta gör att variabeln är på ordinalskalenivå. För denna datanivå används, om det är meningsfullt, interkvartilavstånd (IQR) som spridningsmått. Question Orzone AB 35 Gothenburg www.orzone.com  Question 35 0/1 Ness et al.* beskriver studiekontexten i deras metod: ”The South Sami population is one of several different Sami populations, and consists of nearly 2,000 people living in the central regions of Sweden and Norway. The population has close relationships and connections across the national border, as a result of traditional reindeer migration. About 500-700 South Sami people in Sweden and Norway speak South Sami”. Varför är studiekontexten viktig information i en forskningsartikel? *Ness, T. M., Soderberg, S., & Hellzen, O. (2021). Older South Sami women and men’s expectations regarding home healthcare in Sweden. Australian Journal of Advanced Nursing, 38(4), 41.     Det ökar studiens överförbarhet.   Det ökar studiens tillförlitlighet.   Det ökar studiens giltighet.   Det ökar studiens verifierbarhet. Till skillnad från generaliserbarhet som används inom kvantitativ metod är det i kvalitativa studier upp till läsaren att avgöra en studies överförbarhet. För att kunna göra detta krävs att forskarna ger rika beskrivningar av t.ex. deltagarna och den studiekontex/miljö i vilken studien har utförts. Question 36 0/1 I en studie av Backlund et al.* finns bifogad tabell för att beskriva deltagarna i studien (tabellen är dock beskuren och innehåller bara de två första variablerna). P-värdesgränsen är satt till 0,05. Vad är följande är korrekt vad gäller jämförelsen i tabellen för åldersvariabeln? * Backlund, A., Holmbeck, O., Kumlien, C., & Axelsson, M. (2018). A registry study of nursing assessments, interventions and evaluations according to nutrition for persons living in municipal residential care homes. Nursing open, 5(3), 341-350.     P-värdet för skillnaderna vad gäller ålder mellan män och kvinnor anger att det finns skillnad mellan grupperna i populationen.   P-värdet för skillnaderna vad gäller ålder mellan män och kvinnor gör att vi väljer att tro på nollhypotesen.   P-värdet för skillnaderna vad gäller ålder mellan män och kvinnor anger att det finns skillnad mellan grupperna i urvalet.   P-värdet för skillnaderna vad gäller ålder mellan män och kvinnor gör att vi kan förkasta mothypotesen. P-värdet för skillnaderna i ålder mellan män och kvinnor är statistiskt signifikant, dvs. det är en skillnad i urvalet som sannolikt inte beror på slumpen utan en faktiskt skillnad och där p-värdet anger att denna skillnad också är sannolik i populationen (p-värdet säger således inget om skillnaden i urvalet). Det gör att vi förkastar nollhypotesen och tror på mothypotesen. Question Orzone AB 37 Gothenburg www.orzone.com  Question 37 1/1 Inom forskning finns ett begrepp som används både för en filosofi som bygger på förståelsens villkor och som är forskningsansats med tolkning som analysredskap. Syftet inom denna forskningstradition är att försöka förstå genom att söka mening i en högre bemärkelse, men det söks inga sanningar i termer av ett orsak - verkan. Vad kallas denna filosofi och forskningstradition?     Hermeneutik   Ontologi   Grundad teori   Positivism Beskrivningen stämmer in på hermenautik som då är en ett sätt att försöka förstå, men där denna förståelse inte kan vara objektiv utan utgår från människans tolkningar av sin tillvaro. Question 38 1/1 Vad är en subkategori/underkategori i en kvalitativ innehållsanalys?     En gruppering av text som har något innehåll gemensamt.   En eller flera ord som sammanfattar innebörden i en kondenserad meningsbärande enhet.   Det som återstår när en stor mängd text reducerats utan att dess innebörd går förlorad.   De textnära begrepp som är relevant för syftet. En subkategori eller underkategor är en gruppering av koder som höra samman. Namnet på subkategorin/underkategorin ska vara en rubrik eller benämning som sammanfattar kodernas betydelse. Question 39 1/1 Mortensen et al.* skriver: ”XXX was ensured by posing open-ended questions during the focus groups interviews; thus, the participants were encouraged to share their perspectives about their experiences with resistiveness to care in people with dementia. The authors also offered a detailed description giving examples of how they conducted the analysis of the data at each step". Vilket av trovärdighetsbegreppen ska ersätta XXX? *Mortensen, A. H., Stojiljkovic, M., & Lillekroken, D. (2022). Strategies to manage cognitive dissonance when experiencing resistiveness to care in people living with dementia: A qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 78(2), 486–497. https://doi- org.ludwig.lub.lu.se/10.1111/jan.15030     Tillförlitlighet (credibility)   Överförbarhet (transferability)   Giltighet (dependability)   Verifierbarhet (confirmability) Tillförlitligheten handlar om i vilken grad tolkningar, resultat och slutsatser är grundat i det insamlade materialet (se bl.a. Kristensson s. 125). Tillförlitligheten kan ökas på flera olika sätt. Genom att ställa öppna frågor och få deltagarna att berätta minskas risken för att t.ex. forskarnas förutfattade meningar påverkar materialet genom ledande frågor. Ett annat sätt att öka tillförlitligheten är att synliggöra analysprocessen och göra tolkningsprocessen så transparent som möjligt. Detta kan t.ex. göras genom att ge exempel på hur analysen genomförts i de olika stegen. Orzone AB Gothenburg www.orzone.com  Question 40 1/1 Vilket av nedanstående är en likhet mellan ordninalskalenivån och intervallskalenivån?     Att median kan användas som centralmått   Att svarsalternativen inte går att rangordna   Att svarsalternativen endast utgörs av ”etiketter”   Att de har en godtycklig nollpunkt Vid ordinalskalenivå kan median användas om det är meningsfullt. Likaså kan median användas för intervalldata om data är snedfördelad/osymmetriskt fördelad. Orzone AB Gothenburg www.orzone.com