Tentamen i Vetenskapsteori och Metod (SJSD23)

P-värdet indikerar sannolikheten att observerade skillnader i ett urval beror på slumpen.

Nollhypotesen antar att det inte finns någon skillnad mellan grupperna i populationen.

Mothypotesen motsäger nollhypotesen och antar att det finns en skillnad eller ett samband mellan grupperna i populationen.

Om p-värdet är lägre än signifikansnivån förkastas nollhypotesen, vilket innebär att skillnaden mellan grupperna är statistiskt signifikant.

En randomiserad kontrollerad studie (RCT) är en studie där deltagarna slumpmässigt fördelas till kontroll- och interventionsgrupper.

En kvasiexperimentell studie liknar en RCT men saknar slumpmässig tilldelning av deltagare.

Avsiktligt urval (eng. purposive sampling ) är en metod där forskaren väljer deltagare som är informerade om ämnet. De är ofta experter eller har haft personliga erfarenheter av ämnet.

Icke slumpmässigt urval innefattar alla urvalsmetoder där deltagarna inte väljs slumpmässigt. Exempel på sådana urvalsmetoder är avsiktligt urval, bekvämlighetsurval och konsekutivt urval.

En forskningsmetod där forskaren analyserar textdata för att identifiera teman och mönster.

En forskningsdesign där man samlar in data vid ett enskilt tillfälle.

En forskningsfråga som följer en specifik struktur, bestående av Population, Intervention, Comparison, Outcome.

En forskningsfråga som följer en specifik struktur, bestående av Setting, Perspective, Intervention, Comparison and Evaluation.

Populationen som forskningen fokuserar på. I forskningsfrågan definieras vilken grupp som ska undersökas.

En forskningsmetod där forskaren samlar in data direkt i den miljö där fenomenet inträffar. Innebär ofta observationer, intervjuer och fältanteckningar.

Data som kan mätas i numeriska värden, som till exempel längd, vikt, temperatur.

En symmetrisk fördelning av data där medelvärdet, medianen och typvärdet sammanfaller.

Ett mått på mittpunkten i en datamängd, representerar det genomsnittliga värdet.

Ett mått för att beskriva spridningen av data kring medelvärdet.

Ett centralmått som representerar det mittersta värdet i en datamängd när den är ordnad i stigande ordning.

Ett spridningsmått som delar upp datamängden i fyra lika stora delar.

Tillförlitligheten i en kvalitativ studie handlar om hur väl tolkningar, resultat och slutsatser är grundade i de insamlade uppgifterna. Det är viktigt att den information som samlas in är pålitlig och trovärdig.

Överförbarhet (Transferability) i kvalitativ forskning handlar om hur väl resultaten från en studie kan generaliseras till andra situationer eller grupper.

Giltighet (Dependability) i kvalitativ forskning handlar om hur stabila och pålitliga resultaten är. Kan andra forskare nå liknande slutsatser om de analyserar samma data?

Verifierbarhet (Confirmability) i kvalitativ forskning handlar om hur väl forskarnas egna värderingar och fördomar är separerade från datatolkningen. Det handlar om objektivitet i analysen.

Medians användbarhet är ett gemensamt drag för ordinaldata och intervalldata när data är snedfördelad. Medianen är ett stabilt centralmått i dessa fall.

En filosofi och forskningsmetod som fokuserar på att förstå mening och tolkning i mänskliga erfarenheter, utan att söka efter objektiva sanningar eller orsak-verkan-relationer.

En gruppering av textfragment som delar ett gemensamt innehåll eller tema i en kvalitativ innehållsanalys.

En metod inom kvalitativ forskning där forskaren skapar teorier baserat på analyser av data, oftast texter.

En filosofi och forskningsmetod som betonar objektiva observationer och mätningar för att nå sanning, fokuserar på orsak-verkan-relationer.

En statistisk term som anger sannolikheten att observera ett resultat om nollhypotesen är sann.

En statistisk term som anger att en skillnad mellan två grupper är troligen inte slumpmässig, utan pekar på en faktisk skillnad.

En hypotes som anger att det inte finns någon skillnad eller relation mellan de grupper eller variabler som studeras.

En hypotes som anger att det finns en skillnad eller relation mellan de grupper eller variabler som studeras.

Verifierbarhet handlar om att visa att forskningsresultaten och tolkningarna är grundade i det insamlade materialet. Det handlar om att säkerställa att resultatet inte är baserat på personliga åsikter eller antaganden, utan på bevis från datan.

Forskartriangulering innebär att flera forskare analyserar samma data för att säkerställa att tolkningarna är konsistenta och grundade i det insamlade materialet. Det stärker verifierbarheten genom att minska risken för partiskhet från en enskild forskare.

En snedfördelad kvotskalenivå är en datanivå som har en sned fördelning och där avståndet mellan värdena är lika stort. Åldersvariabeln i tabellen visar exempelvis en sned fördelning (median är 62 år) och har lika stora avstånd mellan varje ålder.

Medianen är ett centralmått som beskriver mittenvärdet i en datamängd, medan interkvartilavståndet (IQR) mäter spridningen av data runt medianen.

Datanivåer beskriver typen av skala som används för att mäta en variabel. De olika datanivåerna ger olika information om variabeln och begränsar vilka statistiska analyser som kan utföras.

Ordinalskalenivå är en datanivå där värdena kan ordnas i en viss ordning, men avståndet mellan värdena är inte jämnt (t.ex. åldersgrupper: 'unga', 'medelålders', 'äldre').

Intervallskalnivån är en datanivå där avståndet mellan varje värde är lika stort. Den har ingen absolut nollpunkt (t.ex. Celsius-skalan för temperatur).

Nominalskalenivån är den lägsta datanivån. Den består av kategorier utan någon ordning (t.ex. kön, hårfärg).