Forntiden, Antiken och Medeltiden PDF

FORNTIDEN, ANTIKEN OCH MEDELTIDEN Ca 2 miljoner f.Kr.–1500 e.Kr.  PLANERING Veck Lektionsinnehåll Sidor i boken a 35 Forntiden och flodkulturerna 30–45 36 Antiken 46–58 37 Antiken...

FORNTIDEN, ANTIKEN OCH MEDELTIDEN Ca 2 miljoner f.Kr.–1500 e.Kr.  PLANERING Veck Lektionsinnehåll Sidor i boken a 35 Forntiden och flodkulturerna 30–45 36 Antiken 46–58 37 Antiken 59–71 38 Antiken 76–89 Medeltiden 90–98 39 Sverige 99–113 40 Inför provet 41 Prov  DEL 1: FORNTIDEN Ca 2 miljoner f.Kr. – Ca 700 f.Kr. Ca 2 miljoner år sedan – första människovarelserna. Tillverkade redskap – av bland annat sten.  ÄLDRE STENÅLDERN Ca 2 miljoner år f.Kr. – Ca 10.000 f.Kr. Människan var nomad – följde efter djuren. Levde av naturen – var jägare, fiskare och samlare. Köttet bara en liten del av kosten – men djuren gav hudar, betar m.m. Användes för att tillverka saker – kläder, tält, fiskekrokar m.m. Inga stora samhällen – bara små grupper. Inga rika och fattiga – och inga stora krig. Fåtal människor på jorden – bara några miljoner. Homo sapiens (vår människoart) – träder fram ca 200,000 f.Kr. Konkurrerar ut andra människoarter – till exempel neanderthalarna. En av homo sapiens styrkor är mer utvecklat språk – kan lättare kommunicera och bygga kunskap. Kunskapen leder så småningom till insikt om att … Djur går att tämja och föda upp – och grödor går att odla. Blir övergången till … YNGRE STENÅLDERN Ca 10.000 f.Kr. – 3000 f.Kr. Människan tar kontroll över naturen – med boskapsskötsel och jordbruk. Människan inte nomad längre – slår sig ned i permanenta byar. Kallas jordbruksrevolutionen – största som hänt människan. Jordbruket ger mycket mer mat – explosionsartad befolkningsökning. Matöverskottet leder till specialisering – alla behöver inte samla/odla mat som förr. Vissa kan syssla med bara krig (krigare) – eller bara religion (präster) eller annat. Specialiseringen leder till stratifiering – hierarkier och ojämlikheter uppstår. 90-95 % är fattiga bönder – (ända fram till modern tid). Jordbruket grunden för allt – (också fram till modern tid). De rika samlar jord och boskap – och mycket vill alltid ha mer. Konkurrens om bördiga områden – stora krigen gör sitt intåg i tillvaron. Människan lär sig också förädla metaller – blir vägen ut ur stenåldern och in i...  BRONSÅLDERN Ca 3000 f.Kr. – ca 1200 f.Kr Handeln kommer igång – särskilt runt Medelhavet. Städer med murar uppstår – för handel och skydd.  Mer till de mäktiga! Mer krig! Tendenserna från yngre stenåldern förstärks – klyftorna blir djupare och krigen vanligare. Status allt viktigare för eliten – bronset ett sätt att visa det. Många nya uppfinningar – skäran, vagnen och … Skriften – förhistorisk tid blir historisk tid. Sker först i flodkulturerna – Mesopotamien, Egypten, Induskulturen och Kina. Floderna viktiga – bevattning, näring åt jorden, transport och kommunikation. Kungarna blir mäktiga härskare – visar sin makt genom monument. Fler högkulturer uppstår på 2000-talet f.Kr. – den minoiska, mykenska, hettitiska m.fl. Högkulturernas kännetecken – centralstyre, städer, stratifierat samhälle m.m. BRONSÅLDERSKOLLAPSEN Ca 1200 f. Kr. Ca 3000–1200 f.Kr. – flera högkulturer runt medelhavet. Bronsålderskollapsen ca 1200 f.Kr. – högkulturerna går under eller försvagas. Flera orsaker – naturkatastrofer, invasioner, inbördeskrig m.m. Grekiska världen värst drabbad – mykenska och minoiska kulturen går under. Mörka tiden i Grekiska världen – skriftkonsten dör ut helt. Men grekisk guldålder ska komma … Grekland reser sig ur askan ca 700 f.Kr. – med nytt skriftspråk och nya samhällen. DEL 2: ANTIKEN Ca 700 f.Kr. – 500 e.Kr. Epoken domineras av två kulturer – först Grekland, sedan Rom.  GREKLAND STORHETSTID: CA 700–200 F.KR. STADSSTATER, KOLONISATION OCH FILOSOFI Antika Grekland (Hellas) – mycket mer än bara grekiska fastlandet. Bergiga Grekland splittrat – i olika stadsstater. Typisk stadsstat – tempel, akropolis, agora, stad, åkrar och hamn. Befolkningsökning i Grekland under antiken – fler söker sig bort, grundar städer överallt. Kommer i kontakt med främmande kulturer – bl.a. gamla högkulturernas matematik, astronomi m.m. Väcker intresse och stor nyfikenhet – väcker frågor om naturen, rätt och fel. Först föds naturfilosofin – ”Hur uppstod allt och av vad?”. Thales från Miletos först – ”Allt består av vatten!” Andra filosofer har andra hypoteser – ”Nej, allt består av jord.” ”Nej, eld!” Demokritos får mest rätt – ”Allt består av atomer!” På 400-talet f.Kr. föds filosofin om människan och samhället – ”Vad är rätt och fel? Vad är ett gott liv? Vad är ett gott samhälle?” Först kommer de relativistiska sofisterna – ”Det finns inget rätt och fel! Bara åsikter! Sofisterna får snart mothugg av Sokrates – ”Vi måste tänka oss fram till det rätta, sanna och goda!” Intresset för filosofi exploderar med Sokrates – han lägger grunden för moderna filosofin. Sokrates döms till döden – men har många lärjungar. Platon den viktigaste lärjungen – nedtecknar Sokrates tankar och liv. Platon har Aristoteles som lärjunge – båda för vidare Sokrates arv.  Strunta i Nej! jorden! Undersök Utforska idéerna idévärlden! OCH jorden! Men den vuxne Aristoteles går sin egen väg – Platons snack om en egen idévärld är flummigt. Aristoteles samlar både natur- och människofilosofi – blir den store filosofen ända fram till 1800-talet.  Läs mer om oss i boken (s. 55-58)! Sokrates, Platon och Aristoteles – grunden i dagens filosofi. Naturfilosofin är första steget mot vetenskapen – ”människofilosofin” utvecklar förståelsen för oss själva. LITTERATUR, STATSSKICK OCH KRIG Litteraturen viktig för grekerna – såväl dramatik, lyrik som epik. Först och främst Homeros (ca 700 f.Kr.) – lade grunden för Västerlandets litteratur. Bevarar minnet av tiden före bronsålderskollapsen – blev till hjältarnas och trojanska krigets tid. Litteraturen, språket, religionen, allt tillsammans – gjorde att grekerna kände sig som ett folk. Höll ihop mot ärkefienden – det jättelika perserriket. MEN … Trots kulturell enighet och enad front mot perserna – Grekland uppdelat i stadsstater som krigade med varandra.  Såhär gick utveckling till i många grekiska stadsstater. Monarki Aristo- Tyranni Demo- (Kung som krati (Kung som krati ärver tronen) (Adeln styr) tagit tronen) (Folket styr) Fyra olika statsskick i stadsstaterna – monarki, aristokrati, tyranni, demokrati. Demokratin i Athen mest känd – styrdes av alla fria män. Blir en stormakt till havs – bildar attiska sjöförbundet. Sparta en konservativ monarki – Greklands främsta krigare.  Athen Sparta Peloponnesiska krigen (431–404 f.Kr.) – mellan Sparta och attiska sjöförbundet. Går fram och tillbaka – hela Grekland dras in. Hela Grekland tröttas ut – lämnar fältet fritt för … En härskare i Norr ser sin chans nu – den maktlystne Filip II av Makedonien.  Makedonien Erövrar nästan hela Grekland – förenas i ”Korintiska förbundet”.  Enat Grekland. Grekland enat nu – men Filip II dör. Sonen Alexander tar över – blir Alexander den store. Besegrar perserna och alla andra – erövrar mer än någon annan. Början på hellenismen – kulturerna blandas. Alexander dör ung (323 f.Kr.) – generalerna tar över. Upprättar sina egna hellenistiska riken – och krigar sinsemellan. Under tiden – ett annat rike längre västerut växer sig mäktigare … ROMARRIKET Storhetstid: Ca 200 f.Kr.–500 e.Kr. STADEN, REPUBLIKEN OCH KRIGEN  Rom Börjar som en liten stadsstat ca 700 f.Kr. – romarna ett av många folk på den italiska halvön. Stadens grundare enligt myten – tvillingarna Romulus och Remus. Vad vi vet säkert om ursprunget – staden växer fram ca 700–500 f.Kr. Perfekt läge – bördiga slätter, kullar att försvara sig på, flod, nära till havet för handel. Börjar som en monarki – kungen har stor makt. Adeln tröttnar på monarkin – störtar siste kungen 509 f.Kr. Rom blir en republik – ska förhindra envälde. Ämbetsmän (regering), senat (rådgivande), folkförsamling (riksdag) – folket består av patricier (adel) och plebejer (vanligt folk). Senaten består av Roms 300 mäktigaste och rikaste – ska ge råd åt konsulerna (och andra ämbetsmän). Men råden åtlyds nästan alltid – senaten blir verkliga maktfaktorn. Om senaten gillar en konsul – kan han utses till prokonsul. Prokonsulerna är ståthållare i provinserna – styr erövrade områden (blir många med tiden). Prokonsulerna gör lite som de vill – tjänar pengar på mutor m.m. Mutorna var enda ”lönen” i politiken – tiden som prokonsul var ”skördetid”. När tiden som prokonsul är över – blir man kanske invald i senaten.  Lågt Pro- Senator ämbete Konsul (tillbaka i (t.ex. edil) konsul Rom) Den politiska karriären i Rom – kallas ”Cursus honorum”. Främsta målet inte att tjäna pengar – utan vinna ära för sig och släkten. Viktiga värden för romarna – plikt, patriotism och kampen. Den romerska kulturen var alltid krigisk – och med republiken börjar erövringarna.  Krig! Krig! Krig viktigt för elitens karriär – är generaler och politiker i ett. Erövrar först italiska halvön – tar lång tid (färdigt 275 f.Kr.).  Rom Kartago Vill ha Sicilien och de andra öarna – men krockar med ärkerivalen Kartago. De tre puniska krigen bryter ut – pågår i över 100 år (från och till). Andra puniska kriget absolut svårast – kartagerna leds av härföraren Hannibal. Hannibals galna plan – anfalla Rom uppifrån. Tågar över alperna mot Rom – med elefanter och allt. Romarna riktigt illa ute – landet plundras och bränns. Men romarna vägrar ge sig – trots Hannibals härjningar. Kastar ut kartagerna till slut – Scipio Africanus tar Kartago. Alla tre krigen slutar med romersk seger – Kartago ödeläggs till sist år 146 f.Kr. Blir som en ångvält efter Kartago – ingen kan stå emot romarna.  f. Kr. f.Kr. Romarna tar hela medelhavet – ”mare nostrum” (vårt hav). Erövringarna gör Rom rikt och ståtligt – men... … föder också motsättningar och problem. FRÅN REPUBLIK TILL KEJSARDÖME Allt större rikedomar i Rom – men allt större klyftor också. Romerska armén en värnpliktsarmé – en romare är bonde och krigare i ett. Varje romares plikt att strida för Rom – (om man har råd med utrustningen). Men krigen tar aldrig slut – många romare ute i fält i årtionden. Kommer ofta hem till förfallen gård – måste sälja den för att överleva. De rika köper gårdarna och slår ihop dem – bildar latifundier (jättejordbruk med slavar). Fattiga romare (f.d. bönder) flockas i städerna – men finns inga jobb p.g.a. inflödet av slavar. Färre och färre har råd med utrustning till krig – samtidigt som riket växer sig större och större. Hur ska riket hållas starkt och stort – när de rika inte vill dela med sig? Gaius Marius ser en lösning – reformerar armén år 107 f.Kr.  MARIUS’ REFORMER Före Marius’ reformer Efter Marius’ reformer Värnpliktsarmé Yrkesarmé Alla som har råd ställer upp vid krig Generalerna rekryterar frivilliga Alla köper sin egen utrustning Generalerna utrustar soldaterna Ingen riktig lön Generalen belönar soldaterna Soldaterna lojala mot republiken Soldaterna lojala mot generalerna. Fördelen med reformerna – större och mer stabil armé.  Marius Lojala soldater Nackdelen med reformerna – makten hamnar i generalernas händer. Bara en tidsfråga – vem ska ta all makt? 50 f.Kr. En general sticker ut – Julius Caesar, Galliens erövrare. Blivit alltför mäktig enligt senaten – får order om att upplösa sin armé. Men vägrar och satsar allt – tågar mot Rom för att ta allt. Stort inbördeskrig bryter ut – mellan Caesar och senaten. Caesar vinner i stor stil – gör sig själv till diktator på livstid. Men blir mördad av senatorerna – som han har benådat efter kriget. Inbördeskrig på nytt – mellan olika läger. Slutstriden står mellan Caesars löjtnant Marcus Antonius – mot Caesars unge och otippade adoptivson Octavianus. Efter segern (31 f.Kr.) blir Octavanius ensam härskare – får hederstiteln Augustus år 27 och blir Roms första kejsare. Början på en ny guldålder – fred, stabilitet och blomstring. AUGUSTUS OCH GULDÅLDERN Augustus första år vid makten blir hårda och blodiga – dödar alla motståndare och tar deras tillgångar. Dödar till och med Caesarion – Caesars och Cleopatras barn. Samlar all makt i sin hand – över riket, armén och generalerna. Från 30 f.Kr. finns inget motstånd kvar – Augustus blir en mjukare envåldshärskare. Början på en guldålder – tack vare … 1. Pax Romana – den romerska freden. 2. Riket organiseras bättre – ordentligt skattesystem, ståthållarna kontrolleras, soldaterna får vanlig lön etc. 3. Vägar byggs för att hålla ihop riket – bekostas av Augustus själv. 4. Städer grundas, särskilt i Väst – romarnas kultur och språk sprids. 5. Handeln och ekonomin blomstrar – tack vare freden, vägarna och städerna. 6. Mindre klyftor mellan rika och fattiga – Augustus delar ut land och pengar. 7. Bättre levnadsstandard – bl.a. tack vare byggnadskonsten. 8. Romarriket växer sig ännu större – från Storbritannien till Mesopotamien. Guldåldern varar till ca 200 e.Kr. – men sedan går det sakta utför. NEDGÅNGEN OCH UNDERGÅNGEN Sämre läge för riket – från ca 200 e.Kr. Epidemier och kallare klimat slår till – gör att befolkningen i riket krymper.  Var är maten!? Städerna och handeln krymper – matöverskottet räcker inte till. Leder till sämre ekonomi – mindre pengar i statskassan.  Lön? Med färre människor och mindre pengar – blir svårare att upprätthålla armén. Hårdare tryck mot riket utifrån – av germaner i Väst och perser i Öst. Samtidigt inre splittring och intriger – finns en svaghet i riksbygget... Finns ingen successionsordning för kejsarmakten – Rom är på papperet fortfarande en republik. Nästan varje gång en kejsare dör – hård och blodig kamp om makten. Blir värre och värre med tiden – de flesta kejsare dör blodigt. Ibland går det ändå bra för riket – som under Konstantin den store.  Rom Konstantinopel Grundar staden Konstantinopel – blir en ny, säkrare huvudstad i Öst. Gör kristendomen laglig – blir senare statsreligion. Meningen är att hålla ihop riket – en enda religion för alla invånare. Biskopen i Rom blir påven – mäktig under medeltiden. Men hjälper inte så mycket – romarriket delas efter Konstantin. Skulle göra riket lättare att styra och försvara – men Öst och Väst glider isär mer och mer. Östrom klarar sig bra – men inte Västrom. Anfallen på västra Romarriket allt värre – folkvandringar i Central- och Östeuropa. Västrom omöjligt att försvara – germaner och hunner väller in. Västrom plundras – och trasas sönder. Början på äldre medeltiden – med förfall och splittring.  ARVET EFTER ANTIKEN Arv efter Grekland Arv efter Romarriket Litteratur Statsskick (republik, kejsardöme) Filosofi Kristendomen och kyrkan Statsskick (demokrati m.fl.) Latin (och romanska språk) Byggnadskonst DEL 3: MEDELTIDEN Ca 500–1500 Äldre medeltiden (500–1000, högmedeltiden 1000–1300, senmedeltiden 1300–1500.  ÄLDRE MEDELTIDEN Folkvandringarna, förfallet och feodalismens framväxt Folkvandringarna trasar sönder Västrom – germanfolken upprättar nya kungariken. Ständiga krig och plundringståg – Europa förstörs och förfaller. Ingen tar hand om vägarna och annat – vildmarken breder ut sig överallt. Städerna plundras och avfolkas – handeln dör ut nästan helt. Folk flyttar ut på landet – söker skydd hos stormän. Här bor stormannen. Livegna bönder Naturahushållning tar över – odlar allt man själv behöver. Men krigstekniken utvecklas rejält – stigbygeln m.m. gör riddaren oslagbar. Kungarna behöver riddare men saknar pengar – p.g.a. förfallet och naturahushållningen. Jag är pank … Lösningen blir feodalismen – med Frankrike som exempel. Vasallerna ska tjäna kungen – men blir självständiga. Äsch, jag Jag ska gör min tjäna egen grej dig. i stället. Kungarna ofta maktlösa – vasallerna gör som de vill. Ingen lyssnar på mig... Vasallerna krigar med varandra – splittrat och rörigt i hela Europa. Kyrkan försöker hålla ordning – hela tiden sedan Västroms fall. Håller liv i läs- och skrivkunnigheten – och lite av antikens kultur och kunskap. Håller också liv i kristendomen – tillsammans med kungarna. Kontroll över kunskap och religion – gör kyrkan mäktig under medeltiden. Men inte ens kyrkan kan känna sig säker – hoten tornar upp sig mot röriga Europa. Nu kommer nordborna och stökar – åren 800-1000 är vikingarnas tid. Härjar och plundrar längs kusterna – ända ned till Paris och Spanien. Och vikingarna är inte det enda hotet – magyarer (ungrare) och araber anfaller också. Äldre medeltiden – mörk tid för Europa. Men varar inte för evigt – en bättre tid kommer.  SAMMANFATTNING Folkvandringar trasar sönder Västrom. Europa förfaller. Städerna avfolkas – handeln dör ut. Naturahushållning tar över (alla bönder odlar sitt eget). Kungarna svaga – feodalism. Stormännen (vasallerna) mäktiga. Kyrkan mäktig. Europa splittrat och rörigt. År 800-1000 vikingatiden. Andra folk anfaller och plundrar också.  HÖGMEDELTIDEN Blomstringen, korstågen och ståndssamhället År 1000–1300 högmedeltiden – Europa blomstrar igen. Mer mat och fler människor – tack vare flera saker … Bättre klimat – det blir varmare. Tresäde blir standard i jordbruket – bara tredjedel av jorden i träda. Nya (eller bättre) jordbruksredskap – t.ex. hjulplogen som kan plöja djupt. Dikar ut träskmarker och odlar – civilisationen breder ut sig. Fortfarande splittrat i Europa – men fredligare åtminstone. Vikingarna kastas ut – slut på plundringarna. Nordborna m.fl. blir kristna – katolska Europa blir större. Fred och överskott – ger handel och städer. Bättre ekonomi överallt i Europa – men gynnar inte kungarna än. Suck … Pengarna stannar hos borgarna och vasallerna – eftersom de kontrollerar de flesta städerna. Vissa hertigar är starka som kungar – t.ex. Eleonora av Akvitanien (södra Frankrike). Och hertigarna av Normandie (norra Frankrike) – Vilhelm Erövraren tar till och med England. Greven Raymond av Toulouse – leder korståg till Heliga landet. Kyrkan blir mycket rikare – tack vare bland annat.... Donationer från de rika – som en genväg till himlen. Och tiondet – skatt till kyrkan. Gör kyrkan ännu mäktigare – lägger sig i politiken mer och mer. Särskilt påven mäktigare – nästan kungarnas kung. Manar till korståg – mot muslimerna. Går främst mot Heliga landet – staden Jerusalem i centrum. Jerusalem Muslimska världen i en svacka – splittrad och svag för tillfället. Flera korståg under högmedeltiden – det första blir en blodig framgång. Flera korsfararstater bildas – bl.a. Kungadömet Jerusalem. Men svårt att hålla i längden – senare korstågen går sämre. Saladin enar muslimerna – och tar tillbaka Jerusalem. Fjärde korståget ställs in på vägen – plundrar Konstantinopel i stället. Korstågen ett blodigt kapitel – och Europa ger upp till slut. MEN! Kontakten med arabvärlden – leder till mer handel. Handla? Salt Vin Fisk Olivolja Timmer Ja! Siden Kryddor Rökelse Glas Hästar Kontakten med arabvärlden – leder till mer handel. Wee! Salt Vin Fisk Oliver Timmer Siden Kryddor Rökelse Glas Hästar Leder till bättre ekonomi – och mycket mer än så … Européerna återupptäcker antikens filosofi – har förvaltats av araberna länge. Leder till blomstring för lärdomen i Europa – skolastiken uppstår (kristendom + Aristoteles). Universitet grundas – av kyrkan. Men utbildning inte för alla – nästan bara för kyrkans män. Stor skillnad på folk och folk under medeltiden – ståndssamhället (med privilegier till vissa). Privilegier (skattefrihet m.m.) Trots att det går bra under högmedeltiden – finns skäl till missnöje för olika grupper. Bönderna börjar tröttna på skatterna – och på att vara livegna (som slavar). Jag önskar att det här var grevens skalle. Kungarna trötta på att vara så maktlösa – framför allt trötta på den kaxige påven. Både kungarna och (till viss del) bönderna – får sin revansch under senmedeltiden.  SENMEDELTIDEN Digerdöden, bondeuppror och mäktigare kungar Senmedeltiden ca 1300–1500 – blir en kristid för hela Europa. Sämre (kallare och blötare) klimat – skördarna dör i regn och frost. Svält drabbar Europa – befolkningen minskar. Men eländet har bara börjat – snart blir det mycket värre. Pesten kommer till Europa – digerdöden (stora döden). Kommer från Öst – med handeln. Råttor i lasten bär på loppor – som i sin tur bär på viruset. Härjar 1347–1351 – först i Sydeuropa. Massdöd i Europa (och Asien) – minst 1/3 av befolkningen dör. Nya pest-epidemier – hela senmedeltiden. Morbid kultur utvecklas – döden runt hörnet jämt. Men blir bättre för bönderna som överlever – ”Den enes död, den andres bröd”. Mer mat åt överlevarna – kan ta över de dödas åkrar. Gunnars gamla gård är tom! Då kan vi ta den! Men bönderna som är kvar – beskattas hårdare än förut. Vi orkar inte mer! Bondeuppror i Europa – framgångsrika i längden. Livegenskapen upphör i Väst – men lever kvar i Östeuropa. Tur att vi bor i Västeuropa! Livegna bönder Nu får vi flytta! Jag flyttar till stan! Städerna fortsätter växa trots all död – fler och fler f.d. livegna flyttar in.  MEN … Svält och digerdöden inte de enda kriserna Kris och krig mellan kungahus och länder – hundraårskriget, England mot Frankrike. Fransk seger med Jeanne d’Arc – men förödande för båda sidor. Många adelsmän (vasaller) ruinerade – p.g.a. krig och befolkningsminskning. Ahem … Jag är pank. Svårt att ha råd med lyx nu, va? Ha! Kungarna utnyttjar kristiden – stärker sin makt steg för steg. Nu ska ni få se! Köper vasallernas städer billigt – får äntligen gott om pengar. Hur fick kungarna råd? Olika sätt, bland annat … Tar lån av de nya storbankerna – (men struntar i att betala tillbaka). Mer effektiv skatteindrivning än förut – bättre vägar, bättre koll, hårdare nypor. Vissa snor från kyrkan (i smyg eller öppet) – Filip den sköne plundrar tempelherreorden. Kolla när jag bränner upp dem också. Utvecklingen ser olika ut på olika håll – men det går uppåt för kungarna. Kan börja köpa tillbaka vissa förläningar – och anställa lojala fogdar som tar upp skatt. Här bor stormannen. Här bor kungens fogde (kungens anställda, lojala representant och skatteindrivare). Nya vapentekniker dyker upp samtidigt – armborst, pikar och krutvapen det nya. Kungarna avlönar de nya soldaterna – mer lojala (så länge de får betalt). Riddarna blir mer och mer omoderna – kungen tar ifrån vasallerna mycket makt. Kyrkan utmanas också – inklusive påven … Svårt att hävda sig mot mäktigare kungar – får ta ett steg tillbaka inför dem. Håll tyst och lyd Frankrikes kung! Öh, okej då … Kritik mot kyrkans maktspel och rikedom dessutom – och den kommer både utifrån och inifrån kyrkan. Du har Inte så en poäng kristet! …  Maktförskjutningen i tårtdiagram. UNDER MEDELTIDEN SLUTET AV MEDELTIDEN Kungarna Kyrkan Kyrkan Kungarna Adeln Adeln OBS! Detta är bara ungefärligt. Förändringarna pekar framåt – mot nya tiden (nästa epok). Blir de starka kungarnas tid – och mycket annat nytt. SLUT