Historia - Prov PDF

Förhistorisk tid – Big bang – 5000 f.Kr Ämnet historia sträcker sig bak till ca 5000 f.kr (universitet, högskolor) Dinosaurier, neandertalare, homo erectus och homo sapiens räknas till förhistorisk tid. Big bang Två dominerande inriktningar: vetenskaplig samt religiö...

Förhistorisk tid – Big bang – 5000 f.Kr Ämnet historia sträcker sig bak till ca 5000 f.kr (universitet, högskolor) Dinosaurier, neandertalare, homo erectus och homo sapiens räknas till förhistorisk tid. Big bang Två dominerande inriktningar: vetenskaplig samt religiös Det vetenskapliga forskning daterar Big bang till ca 15 miljarder år sedan. Förhistorisk tid Folkvandringar av Homo sapiens från Afrika mot dagens Europa. Neandertalare befolkar delar av Europa. Runt 30.000 f.kr dör neandertalarna ut. Neandertalarna och Homo sapiens i samexistens – Modern forskning visar att ca 20% av vårt DNA härstammar från neandertalare. Jägare och samlare. Steget till jordbruk ett stort steg i människans historia. De första jordbruken runt medelhavet/mellanöstern 9000-6000 f.kr Övergången till jordbruk kallas ”den neolitiska revolutionen”. Jämfört med t ex den franska revolutionen var den varken våldsam eller särskilt snabbt genomförd. Den har dock gett stora konsekvenser kring vårt sätt att leva. Forntiden ca 500 – 1000 f.kr Högkulturer i Egypten, Mesopotamien (Eufrat, Tigris) samt Induskulturen Skriftspråk utvecklas. Utvecklingen av agrikulturen (jordbruket) Egypten Nilenområdet befolkas ca 5000 f.kr.  Nilen och dess översvämningar skapar förutsättningar för jordbruk. Klimatet och ökenlandskap ger naturligt skydd. Egypten kungarike. Regenterna har möjlighet att uppträda som gudar. Med få undantag är det manliga regenter (t ex Thutmosis, Ramses II) dock exempel på kvinnliga regenter (Hatschepsut) Patriarkal struktur Agrikulturen utvecklas. Djur domesticeras, stort användningsområde inom jordbruket. Mesopotamien Området mellan floderna Eufrat och Tigris kallas Mesopotamien (Iraq) Sumererna skapar de första rikena. Klimatet likvärdigt Egypten, starkt beroende av floderna. Sumererna har påverkat oss: Tidräkningen, 12 månader, dygnets uppdelning, timmar, minuter, sekunder. Tydlig lagstiftning, Hammurabis lag. ”Öga för öga” Lagen tar med förövarens sociala status i domen. En aristokrat som slagit ut en slavs öga, fick vanligen betala böter. Lika social status = straffet liknande brottet. Sumerer, assyrier, perser. Krigskonsten utvecklades, t ex assyriska stridsvagnar, pilbågar etc. Andra epok epokindelningar Stenålder ca 10 000 f.kr - 1700 f.kr Bronsålder 1700 f.kr – 500 f.kr Järnålder 500 f.kr – 1050 f.kr Antiken – Grekland 700 f.Kr - 500 e.Kr Fenicierna Ett handelsfolk som reste runt medelhavskusten. Innovativa med uppfinningen av kölet som lät en segla genom djupa vatten. Handlade med dyrbara varor som metaller, säd, timmer och färgämnen. Brons en viktig vara under denna tid. Spred även en av de första formerna av ett alfabet. Första grekiska civilisationerna, Minoerna Bosatta på Kreta, runt 2000 f.Kr. Staden Knossos med sitt stora palats centralt. Drabbades av någon väldig katastrof som förstörde kulturen 1500 f.Kr. Mykenerna Centrerade kring Mykene, formades på fastlandet runt 1650 f.kr. Gick under i en okänd katastrof mellan 1300-1000 f.kr. Följdes av en mörk period av kulturell nedgång. Skriftspråk, hantverk och konstformer försvann. Grekerna Började runt 800-700 f.kr. Var inte ett enat folk utan organiserat runt stadsstater. Grekerna koloniserade stora delar av medelhavet efter 700 f.kr. Stadsstaterna En typisk grekisk stad, polis, var byggd runt en kulle, en akropolis. Tempel vanliga på kullen tillägnad en av gudarna. Torget, agora, var det politiska och ekonomiska centret av staden. Omkringliggande området ofta åkerland. Sparta & Athen Sparta Sparta, en krigsfokuserad stadsstad. Styrdes av två kungar tillsammans med ett råd av aristokratin. Koloniserade inte så mycket som erövrade områden från sina grannar. Hade stark plikt i sin kultur att fria pojkar, inte slavar, skulle lära sig vapenkonst. Kvinnor hade ofta fysiskt krävande plikter för att ta hand om hemmen och arbeten. Athen Athen, raka motsatsen till Sparta. Demokratisk styrd stadsstat, dock endast av män. Styrdes dels av folkförsamling, valda av fria atenska män. Vid sidan ett råd som förberedde ärenden åt folkförsamlingen som valdes genom lotteri. Demokrati Demos - det fria folket Kratos - styre eller makt Första användningen av demokrati sågs i Grekland. Kvinnor och slavar hade ingen makt att delta i politiken. Även alla män kunde inte delta, ofta endast rika, landägande män som kunde bli en del av folkförsamlingen. Athen och Sparta störtas, Alexander den store kommer till makten Athen föll efter det peloponnesiska kriget mellan 431-404 f.kr till Sparta, som i sin tur föll i krig efteråt 360 f.kr. Grekiska halvön erövras av makedonierna från norr av Filip II vars son, Alexander den Store, skulle leda ett fälttåg österut mot perserna och grunda den hellenistiska perioden Romarriket 753 f.Kr – 395 e.Kr Förtida Rom Italienska halvön bestod redan av flera olika folkslag. En kom att ställa sig över andra, etruskerna. Etruskerna bedrev mycket handel med tidiga fenicierna och sedan grekerna som hade kommit över och koloniserat delar av den italienska halvön. Mycket kultur, sedvänjor och även gudar kom att tas från grekerna över åren. Romerska republiken I början av Roms tid var den lilla stadsstaten styrd av kungar. 509 f.kr. avsattes den sista kungen av de jordägande familjerna, aristokraterna. Samhället bestod huvudsakligen av två grupper, de styrande patricierna och det vanliga folket, plebejer. En republik grundas där senaten styr. Senaten Kärnan i den romerska republiken. Består i början av endast patricierna. Patricier satt i livstid. Nya medlemmar i senaten valdes av senaten själva vart femte år om plats fanns. Senaten leddes av två konsuler, särskilda valda ämbetsmän med makt i 1 år. Behövdes särskilt styre i kriser valde man en diktator som hade särskild makt i 6 månader tills den behövde avgå. Plebejerna Hade ingen politisk makt.  Däremot tack vare ökande rikedomar kunde de få mer inflytande i republiken över tiden. Efter flera konflikter med senaten, med en särskild 494 f.kr. där plebejerna lämnade Rom, fick plebejerna egen representation, folktribunen. Folktribunen valdes varje år och hade vetorätt, rätten att stoppa förslag, om det skulle hota folkets intresse. Kunde även under särskilda omständigheter fängsla konsulerna. Roms expansion Krig och diplomati hjälper Rom att expandera över den italienska halvön mellan 340-270 f.vt. De puniska krigen mellan 246-146 f.vt. besegrade Roms stora rival i Medelhavet, Kartago. Runt år 31 f.vt. hade Rom tagit över nästan hela medelhavskusten och det vi idag känner som Spanien och Frankrike. Slaveriet En viktig del av produktion i antiken var slavarbetet. Slavar i romarriket behövde inte vara en särskild grupp människor, de kunde vara krigsfångar eller medborgare som inte har betalat skulder. Billig arbetskraft som ofta gjorde tunga fysiska arbeten, men även kunde bli tillsagda att exempelvis ta hand om barn eller bli lärare. Slavar oftast såg som verktyg och inte personer, sällan en slav behandlades väl. Slavar kunde uppmanas att bilda familjer för att skapa nya generationer av slavar. Rom faller Rom nådde sin höjdpunkt runt år 117. Vid den här tiden hade Republiken upphört och ersatts av ett Imperie ledda av kejsare.  Mellan år 235-284 blev instabiliteten tydlig, över 20 kejsare avlöste varandra på 49 år. Romerska imperiet splittras tillslut år 395 i Östrom och Västrom. Östrom blir det Byzantiska riket med Konstantinopel som huvudstad. Västrom fortsätter försvagas och tillslut splittras i mindre riken kring rika landägare. Varför föll rom? Stor del av ekonomin baserade sig på slavar. Germaner invaderade Rom vilket ledde till ökade kostnader att försvara sig. Rom slutade expandera och kriga, tillgång på slavar började bli mindre. Inflationen gjorde att penningekonomin kollapsade. Kejsarmakten kunde inte längre hålla ihop imperiet. Tidiga medeltiden ca 500 – 1000 e.Kr Antiken till medeltiden Västroms fall ledde till att folkvandringarna ökade. Människor rörde sig bort från de tidigare massiva städerna ut på landsbygden för att hitta föda och arbete. Invasionen av Hunnerna från Asien runt år 370 drev också mycket folk västerut. Den arabiska stormakten – islams början Grundad av Profeten Mohammed under 600-talet. En köpman som fick uppenbarelser från Allah (Gud) och predikade i Mekka. Enligt Islam vandrade Mohammed från Mekka till Medina år 622. Fick många anhängare snabbt på arabiska halvön. Kaliferna Islam grundade ett nytt system tillskillnad från de kristna.  I kristendomen var religion och makt särskilt. I Islam förenades religionen och makten under kalifatet. Delades upp runt mitten av 600-talet mellan riktningarna Shia och Sunni. Arabiska rikets expansion Bredde sig massivt ut över arabiska halv-ön, Nordafrika, Spanien och österut över Asien. Jerusalem togs över av kalifaten efter krigen mellan bysantinerna och perserna. Arabiska rikena blev en behållare för mycket av kunskapen från antiken. Umayyadernas kalifat Expanderade ut både öst och väst genom krig och diplomati. Gick så långt väst att den iberiska halvön, känt idag som Spanien och Portugal, hamnade i kalifatets kontroll. Områden styrdes av Emirer, kalifatets representanter. Alla religioner var välkomna, bara man erkände den muslimska regimen. Abbasidiska kalifatet Gjorde uppror mot umayyaderna och tog över på den arabiska halvön. Hade dock ingen kontroll över medelhavet som gjorde sig självständiga och iberiska halvön, Spanien, fortsatte vara under umayyaderna. Riktade sig österut mot Kina och hamnade i kortvarig konflikt som följdes sen av handel. Spred innovationer som papper och krut från Kina västerut. Starkt vetenskaplig fokus. Krossades i den mongoliska invasionen 1258. Medeltiden i Europa Rörig, ”den mörka medeltiden” vanligt namn för perioden, men däremot inte helt sann eller beskrivande.  En lång tid styrdes av små riken av landägare och deras omkringliggande områden. Kristendomen som var tidigare utspridd i små områden runtom i Europa men förenades över de kommande hundra åren. Frankerriket Det första statsliknande riket (i Europa) efter Roms fall. Karl den Store (ca. 741-814) kröntes till Romersk kejsare år 800 av Påven. Insåg fördelen med kunskap och samlade lärda män runt sig. Efter Karl den Stores död delades Frankerriket upp i tre. Västra skulle komma bli framtida Frankrike, östra skulle komma bli grunden till det Tysk-Romerska riket, mitten delades mellan de två. Feodalism Grundat under Karl den Stores tid. Sätt att organisera samhället mellan olika nivåer. Gjorde att man inte behövde en alltid stående armé för hela riket. Brukar nu användas som en beteckning för hela det sociala systemet under medeltiden. Högst upp står kungen som regerar över alla. Under kungen finns länsherren som styr över ett särskilt område, ett län. Under länsherren finns vasaller som får egna områden av länsherren. Systemet fungerade inte riktigt som tänkt. Livegna Folk som inte ville vara utanför samhället, och utan de beskydd som kommer med det, sökte sig till länsherrarna och vasallerna för beskydd. Blev ”livegna”, man brukade jord som ägdes av någon annan, ens liv tillhörde den ägaren. Avgifter betalades i natura, det man har producerat. Fick beskydd av godsägarna i gengäld.  Vissa kunde arrendera (hyra) jord och hade därmed mer frihet. Hög- & senmedeltiden Högmedeltid: 1000-1300 Senmedeltid: 1300-1450 Treståndsläran Indelningen av samhället i tre grupper. De som bad - biskoparna, nunnorna, kyrkan. Var kontakten till gud. De som stred - adeln, soldaterna. Skyddade de svaga och försvarslösa. De som arbetade - bönderna. Såg till att alla fick mat. En grupp som saknades dock var borgarna - hantverkare och köpmännen. Handelsrevolutionen 1000-1200 talet en relativt stabil tid med lite krig. Brist på krig gynnar handelsrelationer. Vissa städer som italienska Venedig och Genua var nära handelsrutterna och växte sig starkt. Jordägande under medeltiden var den viktigaste formen av rikedom. Handelsmän ägde inte jord, utan använde sina pengar för att investera i mer handel, tjäna mer pengar. Befolkningsökningen år 1000-1300 leder till ökad efterfrågan på varor. Första stora banksystemet utvecklas för att göra det lättare att flytta runt kapital med kreditsystem. Dubbla bokföring införs. Urbaniseringen Handeln leder till att fler människor börjar flytta till städerna. Hamnstäder blir särskilt viktiga. Borgarklassen som huvudsakligen befinner i staden - köpmännen och hantverkarna.  Städer med stora kyrkor hade möjlighet också att bli utbildningscentrum, första universiteten. Centralisering av makt Under tidiga medeltiden var makten uppdelat i små furstendömen. Kejsare och kungar hade lite inflytande och makt. Behovet kom med större ytor, längre sträckor och större befolkningar av ett mer gemensamt skydd. Makten börjar centraliseras. Kunskap börjar också spridas utanför kyrkan när lärda anställs av staterna. Hundraårskriget Två av de största europeiska makterna, Frankrike och England, i krig. Strider efter franske kungen Karl IV dog och landområden i Frankrike kom i dispyt. Inte ett konstant krig men en rad relaterade strider över 100 år. Slutade med seger till Frankrike. Bondeupproren Frankrike och England Flera uppror i protester mot höjda skatter i följd av krigen. Skatter för att betala soldater, material, lösensummor med mera. Bönder drabbades kraftigt också av digerdöden. Slogs ner hårt av adeln. Digerdöden Massiv pest av sjukdomar som spreds genom Asien, Nordafrika och Europa. Dödade mellan en tredjedel och hälften av hela Europas befolkning. Sågs som en bestraffning från Gud av vissa, förföljelser av icke-kristna.  För de överlevande fick det en positiv utveckling. Mindre befolkning = mer åkermark, höjda löner, kvinnor som fick ta anställning. Kyrkans inflytande och försvagning Uppdelat i två kyrkor, den västra (påven i Rom) och den östra (patriarken i Konstantinopel). Ökat inflytande genom sin direkta kontakt till Gud. Ägde ofta egna landområden som beskattades. Korstågen mot Jerusalem och muslimerna runt 1000-talet en ”plikt” att delta i. Hamnade ofta i konflikt med adeln och senare försvagades i den stora ”schismen” 1378. Medeltidens slut Gammal kunskap från antiken återupptäcks. Ny konst, arkitektur, klädstilar med mera utvecklas. Nya tiden kom att senare under 1800-talet kallas för ”renässansen”. Konstantinopel föll 1453 till osmanerna och hundraårskriget avslutades. Iberiska halvön erövras från muslimerna i kristna korståget reconquistan, återerövringen. Tidigmodern tid 1500 – 1700 e.kr Globaliseringen Runt 1500 visste man inte så mycket om världen i Europa. Hyfsat känt att jorden var rund men inte hur stor den var. Handel tidigare gjordes med långt borta länder som Kina genom den Arabiska halvön. Fanns mycket pengar att tjäna på exotiska varor. Nya innovationer öppnade upp nya rutter: bättre skepp, bättre navigationsutrustning, bättre vapen.  Första stora handels-, missions- och upptäcktsresorna över jorden började synas. Handeln runt Afrika till Asien Afrika utforskades längs kusten tidigast av portugiserna. Svårt att tränga sig längre på landet på grund av klimatet, sjukdomar och militärt motstånd. 1498 - portugisen Vasco da Gama den första Europeen som hittar en väg till Indien via sjöväg förbi Afrika. Amerikanska upptäckten och kolonisationen Christofer Columbus räknas ofta som den första upptäckaren av Amerika, idag vida diskuterat. Däremot klart den som startade den massiva koloniseringen av de amerikanska kontinenterna efter 1492. Första världsomseglingen av Fernão de Magalhães (även känd som Magellan) 1519-1522. Visade att jorden var långt större än trott. Spanska erövringen av Sydamerika Historierna från upptäcktsresorna i Amerika börjar nu väcka intresset hos kungarikena. Potential för naturresurser, ädelmetaller, slavar med mera. Conquistadores, erövrare, från Spanien invaderar och plundrar den sydamerikanska kontinenten. Sjukdomar från Europa dödar miljontals i brist på immunitet. Slavhandeln Amerikanska kontinentens förhållanden perfekta för odling av värdefulla grödor. Plantage etableras och behöver arbetskraft. En del av den överlevande befolkningen i Amerika blir slavar för plantagen.  Vanligast dock att man börjar handla och transportera slavar över Atlanten från Afrika. Mellan 11 till 100 miljoner Afrikaner ska ha förslavats och skeppats över. Europa i förändring - Renässansen 1300-1600 ”Återfödelse” av antikens värderingar. Började i Italien med köpmän som kom tillbaka med kunskap från arabiska biblioteken. Konstnärer fick en högre status. Humanism - människans värde och möjligheter. Boktryckarkonsten - böcker och kunskap spreds snabbt med uppfinnandet av tryckpressen och utbytbara typsnitt. Vetenskapliga revolutionen En revolution av idéer och tankar. Inspirerad av antikens filosofer och arabiska vetenskapliga metoder. Upptäckten att jorden snurrar kring solen - Copernicus, Brahe, Galilei. Utforskandet av den mänskliga kroppens funktioner - Vesalius, Da Vinci. Fysikens upptäckter om välden - Newton. Filosofers världstolkningar - Descartes. Den kristna kyrkan Kyrkans försvagning tidigare leder till fler människor ifrågasätter den. Leder till reformationen. Reformationen i Kyrkan Reform - förändring Splittringen av den katolska kyrkan med Martin Luthers teser till den protestantiska, 1517. Protesterade mot “avlatsbrev”. Bondeuppror 1520 i följd av Luthers idéer. Motreformationen Katolska kyrkan svar på den protestantiska spridningen. Inte reformer kring exempelvis avlatshandel men att ta bort några av de saker som gjorde att folk protesterade. Försöka göra katolska kyrkan mer accepterad. Formande av jesuitorden för att bättra kyrkans ställning särskilt i adeln. Trettioåriga kriget Började 1617 med en konflikt om en ny katolsk kung i protestantiska, tyska Böhmen. Spred till att bli ett massivt, destruktivt krig som drog in stora delar av Europa i striden mellan protestantism och katolicism. Slutade med den Westfaliska freden 1648. Staternas utveckling Kungar och kejsare skaffar sig mer makt i flera länder: Frankrike och Tyskland. I andra fall minskar kungens makt: England och Nederländerna. I tredje fall kunde adeln hålla kvar makten från kungarna: Central- och östeuropeiska länder. Idéer och utvecklingar som bidrog till centraliseringen Absolutismen - Regenten har den fulla rätten att utöva sin makt. Parlament försvagas - ståndförsamlingar som knuffas ut sidan. Byråkratier - statstjänstemän, skatteindrivare, jurister med flera gjorde att staten började bli mer effektiv. Dynastiska stater utvecklas - kungasläkten (dynastier) får större inflytande. Frankrike Orolig period under 1500-talet med stor konflikt mellan katoliker och protestanter.  Kortvarig fred efter 1598. Adeln förlorar makt. Inbördeskrig följde tills Louis XIV som blev enväldig härskare. Frankrike genom merkantilism får mer pengar in till staten att bedriva krig. Religiös katolsk enighet jagar ut protestanter (hugenotter)och andra religiösa grupper. Tysk-Romerska riket Splittrat i följd av trettioåriga kriget. Brandenburg, senare Preussen, börjar enas under Fredrik Vilhelm under 1600-talet. Nya staten militariseras rejält. Ökad disciplin i samhället och av livegna. Religiös frihet vilket leder till att hugenotter och judar med mycket kunskap immigrerar, bidrar till handeln. Konstitutionella stater – England Stark ekonomisk utveckling har lett till ökad makt hos medelklassen, borgarna och även en del av bönderna. Kungahuset i England fick det svårare att försöka vara enväldiga härskare. Kamp mellan katoliker och protestanter ledde till inbördeskrig runt 1649. Ärorika revolutionen 1688, kungahuset förlorade större delen av sin makt. Andra stora riken vid Europa – Ryssland Tidigare erövrat av mongolerna (1200-talet) Del av livsstilen stannade kvar efter att ryska riket formades under en tsar, kejsare. Expanderade öster och söder men hade svårt västerut där polacker och svenskar blockerade. Fick sin expansion genom Peter den Store (1675-1725). Stora nordiska kriget mot Sverige 1700-1721 öppnade Östersjön. Osmanska riket En liten turkisk stam under 1300-talet. Under 1400-talet expanderade över ”Mindre Asien” (Turkiet idag). Nådde sin höjdpunkt under Süleyman I (ca. 1496-1566). Bedrev slavhandel från Afrika in till arabiska halvön. Feodalism också med lite skillnader. Religiöst tolerant.