Tentaplugg; Vetenskapsteori PDF 2024-10-29

Tentaplugg; vetenskapsteori 2024-10-29 Deduktion Från det allmänna till det enskilda. Teorins nivå - logiska konsekvenser - empirins nivå - falsifiera. Induktion Från det enskilda till det allmänna. Observationer av enskilda företeelser ger bredare slutsats...

Tentaplugg; vetenskapsteori 2024-10-29 Deduktion Från det allmänna till det enskilda. Teorins nivå - logiska konsekvenser - empirins nivå - falsifiera. Induktion Från det enskilda till det allmänna. Observationer av enskilda företeelser ger bredare slutsatser. Empirins nivå - observationer - teorins nivå - verifiera. Kvantitativa intervjuer En kvantitativ undersökning är utformad för att samla in fakta. Vad, hur många, vilken, när? Kvalitativa intervjuer Personer ska dela med sig av sina åsikter eller erfarenheter på ett fördjupat sätt. Intervjuerna har ett fåtal deltagare och kan genomföras strukturerat, ostrukurerat eller semistrukturerat. Semistrukturerade intervjuer använder till viss del intervjuguide ofta med öppna frågor. Skillnader Kvantitativa Kvalitativa Siffror Ord Forskarens uppfattning Deltagarens uppfattning Distans Närhet Teoriprövning Teorigenerering Statistik Processinriktad Strukturerad Ostrukturerad Generalisering Kontextuell förståelse Hårda, reliabla data Rika och fylliga data Makrointriktning Mikroinriktning Beteende Mening Konstlade miljöer Naturliga miljöer Kvant: Deduktivt synsätt på förhållande mellan teori och praktisk forskning, tyngden ligger på prövning av teorier. → Kvali: Betonar induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning, tyngden läggs på generering av teorier. Kvant: Har införlivat den naturvetenskapliga modellens normer och tillvägagångssätt, framförallt när det gäller positivismen. → Kvali: Tar avstånd från naturvetenskapliga modellens normer & tillvägagångssätt och lägger vikt på hur individer uppfattar och tolkar sin verklighet, hermeneutiskt. Kvant: Rymmer en uppfattning om den sociala verkligheten som går ut på att den utgör en yttre och objektiv verklighet. → Kvali: Rymmer en bild av den sociala verkligheten som en ständig föränderlig egenskap som hör till individernas skapande och konstruerande förmåga. Likheter Båda är inriktade på reduktion av data. Vill besvara forskningsfrågor eller problem. Kopplar analys av data till forskningslitteraturen. Intresserade av variation. Forskningsmetoden ska passa forskningsfrågorna. Kritik mot kvantitativ Forskare som använder denna metod kritiseras för att man förlitar sig på mätinstrument och mätprocedurer, koppling mellan forskning och vardag försvåras. Forskare låter bli att skilja mellan ena sidan människor och sociala institutioner och andra sidan den naturliga världen. Forskare gör analys av relationerna mellan olika variabler som leder till en statisk bild av det sociala som inte är beroende av hur människor lever sitt liv. Utmaningar med kvantitativ metod i samhällsvetenskaplig forskning Man skiljer inte på natur och samhälle. Man ignorerar det faktum att människor tolkar sin verklighet. Det kan också vara svårt utifrån ekologisk validitet, då undersökningarna ofta sker i onaturliga sammanhang som i laboratorium eller i form av enkäter. Det gör att svaren inte alltid stämmer överens med det som faktiskt sker i människors vardag och verklighet. Fördelar med kvantitativ metod i samhällsvetenskaplig forskning Det är objektivt och forskaren själv påverkar inte forskningsobjektet i samma utsträckning som i kvalitativ metod. Forskaren påverkas mindre själv av forskningsobjektet på grund av distansen. Det går att generalisera resultaten och slutsatsen vid slumpmässiga urvalsformer. Det är oftast mer kostnadseffektivt i jämförelse med kvalitativt. Kritik mot kvalitativt Ostrukturerad forskning som är beroende av forskarens egen uppfinningsrikedom, vilket medför att det ofta är omöjligt att replikera den forskningen. För att få fram forskningsresultat i alltför stor utsträckning bygger på forskarnas ofta osystematiska uppfattningar om vad som är viktigt och betydelsefullt, och även på det nära och personliga förhållande som etableras med undersökningspersonerna. Man får fram forskningsresultat som är svåra att generalisera utöver situationen resultaten producerades i, det omfattar mindre antal deltagande. Subjektivt utefter forskarens uppfattning om vad som anser viktigt och inte viktigt, forskningen utförs i enlighet med forskarens uppfattning om verkligheten. Utmaningar med kvalitativ metod i samhällsvetenskaplig forskning Det kan anses vara för subjektivt då både forskaren påverkas av forskningsobjektet samtidigt som detta påverkar forskaren. Det kan vara svårt att visa tydlig transparens med tillvägagångssättet i forskningsprocessen, då kvalitativa metoder ofta är ostrukturerade. Det gör det svårt, ibland omöjligt, att replikera kvalitativ forskningsmetod. Forskningsfrågan är ofta otydlig och utvecklas under studiens gång. Det är svårt att generalisera till en större del av befolkningen då urvalet ofta inte är slumpmässigt. Kvalitativa metoder är ofta kostsamt och analysen av datan kan ta väldigt lång tid på grund av transkribering av intervjuer och kodning. Hermeneutik En allmän teori om tolkning och förståelse av texter och handlingar, grunden till humanvetenskap. Den hermeneutiska cirkeln är en ständig process som rör sig mellan del och helhet. För att förstå helheten måste man förstå dess delar. Kritisk rationalism Bygger på att kunna kritisera och falsifiera teorier tills man kommit så nära sanningen om verkligheten som möjligt med logiska och förnuftiga observationer. Ju fler gånger en teori falsifieras, desto närmare kommer man till sanningen. Forskaren är sanningssökaren, inte sanningsbesittaren. Exempel på studie inom socialt arbete med tydlig kritisk rationalistisk utgångspunkt Studie om våld i nära relationer med hypotesen att fler kvinnor blir utsatta för våld än män. Hypotesen testas mot empirin i syfte med att falsifiera den. Våldet mäts med mätbara indikatorer där man mäter hur stor andel män respektive kvinnor blir utsatta för våld. Ju fler gånger hypotesen blir bekräftad får den starkare induktivt stöd och blir mer sannolik. Ju fler gånger hypotesen förkastas blir det induktiva stödet svagare och den blir mindre sannolik. Positivism & positivistiska perspektivet Fakta vi kan observera och registrera i verkligheten, det ger korrekt fakta utom tvivel. Reell och påvisad fakta används inom positivism. Empiriska studier, kvantitativ fakta, deduktiv modell (allmänna till enskilda). Falsifikationsprincipen används för att komma så nära sanningen som möjligt. Invändning positivism Hur många gånger ska något bli falsifierat för att man ska tro på det? Hur många gånger ska man göra om samma studie för att komma fram till det rätta svaret? Hypotes Ett oftast välgrundat antagande som formuleras i syfte att prövas, hypotesen rör en möjlig relation mellan två och flera variabler. Ordinalvariabel Variabler där kategorierna kan rangordnas men avståndet är inte detsamma överallt. Kvot/intervallvariabel Variabler där avståndet mellan kategorierna är lika stort. Kvotvariabel har en nollpunkt, intervallvariabel kan gå minus. Dikatomvariabel Variabel med data som bara har två kategorier, t.ex ja/nej frågor. Nominalvariabel Variabler vars kategorier inte kan rangordnas. Oberoende variabel Påverkar den beroende variabeln. Oberoende variabel är t.ex hur ofta. Representerar en kvantitet som förändras i ett experiment. Beroende variabel Blir påverkad av oberoende variabel. Representerar en kvantitet vars värde beror på hur den oberoende variabeln manipuleras. Kausalitet Beskrivning av orsakssamband, orsak och verkan. En orsak ger en verkan på något annat. Fokusgrupp Flera deltagare närvarande med frågor som rör ett väl avgränsat område. Fokus ligger på samspelet i gruppen och den gemensamma betydelse konstruktionen. Gruppintervju, diskussioner, samspel mellan respondenter. Deduktion kvant Bygger på grundläggande påståenden som antas vara sanna, exempel etablerade teorier, allmänna principer eller naturlagar. Dra logiska slutsatser som är ofrånkomliga med sanna premisser och att argumentets struktur är korrekt. Premiss 1: Alla studenter är lata. Premiss 2: Peter är student. Slutsats: Peter är lat. Slutledning deduktion kvant Teori är utgångspunktet för forskningen, istället för forskningens resultat. Forskaren utgår från en teori om verkligheten som sedan testas mot observerbara data. Går från det generella till specifika slutsatser. Bekräfta eller förkasta teorin. Nackdel deduktiv slutledning kvant Slutsatsen faller om en av premisserna visar sig vara felaktig. Premisserna måste vara korrekta för att slutsatsen ska vara giltig. Fördel deduktiv slutledning kvant Logisk konsekvent metod som bygger på tydliga premisser och en väldefinierad logik. En hög grad av säkerhet då om premisserna är sanna och slutledningen logiskt giltig så är slutsatsen sann. Induktiv kvali Bygger på kunskapsideal med teorin att våra sinnen kan uppleva sanning. Vi observerar och utifrån det kan vi i verkligheten begripa och formulera en teori grundad på flera observationer. Generalisera specifika fall från allmänna principer. Man drar slutsatser från upprepade observationer. Det enskilda till det allmänna. Exempel, gravitationskraften får föremål att falla till marken. Nackdel med induktiv slutledning kvali Det är baserat på observationer och empiriska data, men kan aldrig ge absolut säkerhet. Det finns alltid en möjlighet att det kan finnas undantag eller okända faktorer som kan påverka slutsatsens giltighet. Teori Ideell uppsättning med syftet att förutsäga och förklara fenomen och händelser inom vissa områden. Teorier ger en övergripande förklaring på varför och hur saker sker. Det ska baseras på människans observationer och forskning samt empiriska bevis. Ett antagande om hur något har ett samband. Tillförlitlighet Består av trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. Skapar en absolut sanning om den sociala verkligheten. Trovärdighet Motsvarar intern validitet, hur troliga eller sannolika resultaten är. Trovärdighet säkerställer att forskningen har utförts i enlighet med de regler som finns och att man söker bekräftelse att forskaren uppfattat den verkligheten korrekt. Överförbarhet Handlar om resultaten kan tillämpas i andra kontexter, i vilken utsträckning kan resultaten generaliseras till andra miljöer än den miljön som studerats. Pålitlighet Används för att bedöma kvalitativa studier, ett alternativt begrepp till reliabilitet och validitet. Pålitligheten bygger på om en studies resultat blir detsamma vid omprövning. Ontologisk autenticitet Hjälper undersökningen av de personer som medverkat i den att komma fram till en bättre förståelse av sin sociala situation och den sociala miljö de lever i. Äkthet Hur genuin och trovärdig en källa eller dokument är. Bedömning om innehållet är autentisk eller inte förvanskap eller manipulerad. Katalytisk autenticitet Är en av delkriterierna inom äkthet i kvalitativ forskning och handlar om ifall undersökningen har hjälpt deltagaren att förändra sin situation. Pedagogisk autenticitet Bedömer kvalitén hos en kvalitativ studie. Har undersökningen bidragit till kunskap hos deltagarna om sin egen och andras livssituation? Respondentvalidering Processen där forskaren förmedlar sina resultat till de människor som varit föremål eller på annat sätt ingått i undersökningen. Målet är att få en bekräftelse på att den beskrivning som forskaren förmedlat är riktig. Populär inom kvalitativ forskning. Karl Popper kvali Falsifikationsprincipen. En annorlunda slutsats av den induktiva säkerheten; hypoteser kan aldrig bli verifierade och därför måste kravet på en god teori vara att den kan falsifieras. Systematiskt urval kvant Obundet slumpmässigt urval. Man väljer enheter direkt från urvalsramen utan någon slumptalstabell. Exempel, vi vet att vi ska välja var 20onde student. Snöbollsurval kval Används vid svårighet att få tag på respondenter att intervjua. Forskaren försöker få tag på fler respondenter genom redan tillgängliga respondenter. Stratifierat slumpmässigt urval kvant Bestämmer en viss urvalsram, exempel baserat på att olika skikt av befolkningen ska finnas med (som kön och ålder) och att proportionerna ska motsvara de som finns i den totala populationen. Klusterurval kvant Baseras på stratifieringen i befolkningen men tar också hänsyn till de olika grupper som finns i en population, exempel kommuner och stadsdelar. Obundet slumpmässigt urval Alla enheter i en population har samma chanser att komma med. Bekvämlighetsurval Tar dom som finns nära till hands. Målstyrt urval Forskaren styr urvalet mot den grupp som uppfyller målet som ska undersökas. Praxis Innebär att utöva olika former av handlande. Enligt Aristoteles innebär praxis handlande och interaktion på det mellanmänskliga området. Praxis är en kollektiv skapelse som enbart kan uppstå i interaktion mellan människor. Ontologi Läran om vad som existerar och vad det betyder att någonting existerar. Epistemologi Samma som kunskapsteori, läran om vad man kan veta och hur man kan nå kunskap. Om A, så B. Orsaksförklaringar Samband mellan orsak och verkan. Orsak föregår verkan. Samma typ av orsak följs alltid av samma typ av verkan. Ändamålsförklaring Person har ett motiv eller bevekelsebakgrund, handlingen har ett ändamål eller syfte. Varför? Jo, därför. Empirism Genom systematiska observationer och experiment ska hypoteser kunna testas mot fakta. Enbart när hypoteser prövas mot sinnesdata får vetenskapen ett grundval som kan ge sann och säkert vetande. All kunskap om yttervärlden har sitt ursprung i sinnesuttryck. Förväntningshorisont Förväntan/antagande av det vi söker svar på, vi observerar en aktiv process. Tunnelseende. Rationalism Att med logik och förnuft registrera om observationerna är sanna. Paradigm Hela den teoretiska ramen inom forskning som bedrivs vid en viss tidpunkt. Förstå och tolka världen inom ett visst område, som vetenskap eller filosofi. Teorier och metoder som formar hur vi tänker och arbetar. Socialkonstruktivism Ett synsätt som baseras på grundtanken att de begrepp som vi använder för att förstå vår omvärld har tagit form och fått sitt innehåll i samspelet mellan människor under en viss epok, i en viss kultur, ett visst språkområde eller inom ett visst område av kulturliv eller vetenskap. Validitet Bedömning av de slutsatser som genererats från en undersökning hänger ihop eller inte. Hög validitet uppnås om undersökningen svarar på det undersökningen handlar om. Använd rätt sak vid rätt tillfälle. Reliabilitet Rör frågan om huruvida resultaten från en undersökning blir densamma om undersökningen genomförs på nytt, eller om de påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga betingelser. Används för att beskriva hur bra datainsamlingen fungerat. Exempel på hur studier i socialt arbete kan ha god reliabilitet Stabilitet, undersöka svaren på en undersökning genom att skicka ut flera och sedan jämföra om svaren stämmer överens med varandra eller om de har förändrats. T.ex pilotstudie innan den faktiska studien. Interbedömarreliabilitet, minska antalet öppna frågor för att minska risken för missförstånd och olika tolkningar av svaren. Tydliga och strukturerade datainsamlingsmetoder. Narrativ analys Ett tillvägagångssätt vid framtagning och analys av data som är känslig för den upplevelsen av tidsmässiga sekvenser som människor finner i rollen som berättare av historier om sitt liv, och om det som händer och sker omkring dem. Fokus ligger på hur människor skapar mening i det som händer. Exempel på en forskningsfråga som kan besvaras med narrativ analys Hur påverkar individuella berättelser om överlevnad och återhämtning efter en naturkatastrof, människors psykologiska resiliens och gemenskapsbyggande? Vetenskapsteori Humes problem, induktionsproblemet. Reflektion över vetenskapens natur och metoder. Förstå hur vetenskapen fungerar, vilka metoder som används för att samla och analysera data, och hur vi kan bedöma kunskapens giltighet. Skillnader mellan olika vetenskaper. Triangulering Man använder mer än en metod eller källa vid studier av sociala företeelser. Öka noggrannheten och pålitligheten i data och resultat. Negativt samband En relation mellan två variabler där den ena ökar och den andra minskar. Tematisk analys Ett tema är en kategori som identifieras av forskaren utifrån dennes data. Temat är kopplat till forskningsdesignens fokus. Temat bygger på koder som identifierats i utskrifter och/eller fältanteckningar. Forskaren får en teoretisk förståelse av datan. Sekundäranalys En analys av data som görs av forskare som sannolikt inte varit inblandade vid insamling av datan och vars syfte de ursprungliga forskarna inte haft eller tänkt sig. Kan göras av både kvalitativ och kvantitativ data. Forskare nyttjar tidigare studier, undersökningar eller statistiska databaser. Kunskapsteoretisk ståndpunkt Tolkningsinriktat, innebär att tyngden ligger på en förståelse av den sociala verkligheten på grundval av hur deltagarna i en viss miljö tolkar denna verklighet. Ontologisk ståndpunkt Konstruktionistisk, innebär att sociala egenskaper är resultatet av ett samspel mellan individer och inte av företeelser som finns där ute och som är åtskilda från dem som är inbegripna i konstruktionen av dem. Univariat analys Till exempel en frekvenstabell som visar på hur ofta en variabel förekommer. Det är en analys som enbart sker på en variabel med endast samband mellan frågan och själva svaret. Bivariat analys Analys av endast två variabler. Mättnad i studie Tillräckligt med data har samlats in för att fylla flera kategorier. Man genererar inte några nya teorier utan man har fått in så stor del att det täcker alla områden och datan man fått in bekräftar tidigare data, det tillför inget nytt. Parametriska Variablerna intervall och kvot. Icke-parametriska Variablerna nominal, ordinal och dikotom. Etnografi En forskningsmetod som går ut på att studera och beskriva kulturer och samhällen genom observationer och intervjuer med människor i deras naturliga miljö. Målet är att förstå hur människor lever, tänker och integrerar med varandra. Konstruktivism All kunskap är socialt konstrurerad. Kultur och historia styr förståelsen av verkligheten. Förnekar objektiv fakta. Fenomenologi Subjektiva upplevelser, fokus på medventande. Bortser från objektiv verklighet. Verifikationsprincipen Skilja mellan meningsfulla och meningslösa påståenden. Skilja mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden. Inriktingar inom hermeneutik Existensiell inriktning: förståelsen inriktad på författaren, fokus på empati, inlevelse, drömmar, intentioner och existens. Misstankens hermenutik: misstänksam mot sig som forskare, söker förståelse för fenomenet. Undersöka hur ofta vissa ord/fraser återkommer. Allmän tolkningslära: exempel, präster sprider bibelns budord så det kan förstås. Förstå metaforer och allegoriska berättelser. Beskriv barmhärtighetsprincipen Se folk som förnuftiga och rationella. Tro på antaganden människor säger till motsatsen är bevisad.