Tenta - Klassiska Teoretiker PDF

Anteckningar från litteratur: sociologins teoretiker 1. Kap. 2 Karl Marx Grundtankar Gav upphov till marxismen. Levde mellan 1818 – 1883, en tid av industrialisering och snabb ekonomisk tillväxt. Karl Marx huvudfokus var att analysera kapitalismen och hur det fenomenet hängde ihop med ar...

Anteckningar från litteratur: sociologins teoretiker 1. Kap. 2 Karl Marx Grundtankar Gav upphov till marxismen. Levde mellan 1818 – 1883, en tid av industrialisering och snabb ekonomisk tillväxt. Karl Marx huvudfokus var att analysera kapitalismen och hur det fenomenet hängde ihop med arbetarnas dåliga villkor. Han ville studera detta för att skapa en vetenskaplig grund till den arbetarrörelsens politik som skulle vara med och reformera arbetarnas villkor. Teori om Kapitalismen- kapitalteorin Kortfattat kan man säga att kapitalism är ett ekonomiskt system där produktionsmedlen ägs av privata aktörer, så kallade kapitalister. Varor – produkter som används för att tillgodose människans olika behov. Bruksvärde – ett tings användbarhet beror på dess kvalitativa egenskaper. Bytesvärde – en mängd varor eller pengar som en vara kan bytas mot. Bygger på den mängd arbete som är nedlagt i dess framställning, dock ej i form av faktiskt arbete, utan i mängd tid som gått åt vid varans framställning – abstrakt arbete. Produktionsprocessen är uppdelad i två huvudkomponenter: 1. Arbetet i sig. 2. Produktionsmedlen: fysiska eller materiella för att producera en vara. Arbetsföremål- den vara som ska skapas och arbetsmedel- de verktyg man använder för att skapa en vara.. Inom det kapitalistiska systemet säljer arbetaren sin arbetskraft som en vara till kapitalisten. Därefter börjar arbetaren producera varor åt kapitalisten. Arbetaren kommer däremot till slut att producera för ett värde som är högre än vad som motsvarar det som kapitalisten betalar för arbetarens arbetskraft. Detta är alltså en form av överproduktion som Marx kallar för mervärde. Kapitalisten kan, för att öka produktionens mervärde, förändra arbetsvillkoren för arbetaren så att mervärdet höjs och kapitalisten tjänar mer, tillexempel genom att förlänga arbetsdagen från åtta till tolv timmar. Detta menar Marx måste regleras av facket och lagar kring arbetarnas rättigheter. För att öka produktionens mervärde kan man gå till väga på två sätt 1. Förlänga arbetsdagen så att den tid arbetaren producerar för mervärde blir längre= absolut mervärde 2. Effektivisera produktionsmedlen så att arbetaren kan producera mer, det vill säga en ökad produktivkraft. På så sätt ökar mervärdet medan arbetstagarens lön och arbetstid förblir oförändrade= Relativt mervärde ”Lagen om profitkvotens fallande tendens”: betyder att arbetarens faktiska arbetskraft endast kan bidra till produktionens mervärde. Att ersätta arbetskraft med teknik eller maskiner skulle bara betyda att maskinen överför sitt bruksvärde. Maskinen kan alltså aldrig överskrida sin maximala förmåga och därför heller aldrig kunna öka produktionens mervärde. Produktivkrafter – utgörs av det som kan förvalta/ha hand om naturens resurser, det vill säga mänsklig arbetskraft eller maskiner. Hur produktionmedel används. Produktionsförhållanden – är de mänskliga och sociala förhållanden som produktionen sker inom ramen av. Egendomsförhållanden – vem som äger produktionsmedlen. Ofta uppstår en konflikt mellan produktivkrafter och produktionsförhållandena och en form av exploatering av arbetarna skapad av kapitalisten som uppstår när arbetarna inte får ta del av produktionens mervärde. Konflikten vill Marx ska leda till samhällsförändring, men kommer även att bli kapitalismens fall menar han. Bas och överbyggnad Bas: produktivkrafter och produktionsförhållanden. Överbyggnad (delas upp i två): 1. Politik, krigsmakt, domstol etc. 2. Ideologier, livsåskådningar, religioner, skolans undervisning, massmedia etc. Relationen mellan bas och överbyggnad utgörs av dialektik. Överbyggnaden legitimerar basen, rättfärdigar att det ser ut som det gör. Under slavsamhället var det både normativt och lagligt att äga slavar tillexempel. Överbyggnaden kan påskynda eller bromsa en samhällelig utveckling genom att påverka basen. När basen förändras, till exempel genom ny teknologi, måste också överbyggnaden förändras förr eller senare. Konflikter mellan basen och en överbyggnad som inte längre motsvarar denna, kan resultera i den mer omfattande samhällsförändring som kallas revolution. Även om basen på sikt är viktigare för överbyggnaden än tvärt om, går dock inte förhållandet endast åt ett håll. I stället är förhållandet dialektiskt (man har en dialog) och reflexivt (tillbakasyftande). Klass Marx definierade klass som relationer mellan grupper i sociala strukturer. Marx menade att klass avgörs utifrån din relation till produktionsmedlen, där du antingen var ägare av produktionsmedlen (kapitalist) eller så säljer du din arbetskraft till produktion (proletär). Men klass kan också förekomma som en form av subjektiv erfarenhet, de egendomslösa proletärerna kommer på grund av sin underkastelse från kapitalisterna därför att skapa gemensamma intressen. Den proletära revolutionen kommer frigöra proletärerna från kapitalisterna och därmed skapa ett klassfritt kommunistiskt samhälle. Alienation Marx definierade begreppet alienation som att bli främmande för något. Det kunde betyda att bli främmande för sig själv, för en vara, för sin natur eller för andra människor. Marx menar att alienation kommer som en konsekvens av kapitalismen. Eftersom människan är enligt naturen skapt till att arbeta för sig själv och för sin överlevnad. När hon i stället börjar arbeta för någon annan (kapitalisten) kommer alienation som en konsekvens. Alienation kan ske inför fyra olika fenomen: 1. Förfrämligande inför sin egen produkt, eftersom arbetaren inte äger sin egen produkt, detta uppstår då vi förhåller oss till produkten som ett främmande objekt som får en egen existens oberoende av oss. 2. Förfrämligande inför produktionen, detta sker då arbetaren förlorar kontrollen över produktionen och börjar arbeta mer mekaniskt och enformigt. Detta anser Marx är ett nödvändigt ont inom kapitalismen för att överleva och få lön som kan tillgodose de mänskliga behoven i livet utanför arbetet. 3. Förfrämligande av människans egen art, detta sker eftersom människan enligt naturen ska arbeta för att enbart för att överleva. När hon i stället arbetar för att få lön (som visserligen senare bidrar till hennes överlevnad) kan detta skapa ett förfrämligande av det som faktiskt tillhör människans natur. 4. Förfrämligande från varandra, kapitalismens arbete bidrar till värde mätning och intressekonflikter mellan människor. Människan kommer börja behandla andra i sin omgivning som sin produkt. Varufetischism – betyder att varor produceras för sitt bytesvärde och inte för sitt bruksvärde. 2. Kap. 3 Émile Durkheim Levde mellan 1858 – 1917. Grundtankar Gav upphov till funktionalismen. Ville genom verklighetsbaserad forskning ge svar på filosofiska frågor/problem och ge sociologin en respekterad roll inom vetenskapen. Ville att vi skulle studera samhället positivistiskt likt naturvetenskapen för att bli mer respekterad. Sociala fakta Detta skulle göras genom att studera sociala fakta som andra vetenskaper tidigare har åsidosatt. Med sociala fakta menas: Normer och strukturer som är bortom individen och som bidrar till att upprätthålla samhällets struktur. Genom sociala fakta skapas tvång som bidrar till upprätthållandet av samhällets struktur. Sociala fakta kan studeras genom att avslöja lagbundenheter, strukturer och funktioner på samma sätt som en fysiker letar bevis genom naturlagar. Exempel på sociala fakta är rättsregler, social konvention och moraliska skyldigheter. Grunden för alla hans verk baseras på den sociala gemenskapens villkor i moderna samhällen som hyllar individuella ideal. Durkheims perspektiv Durkheim ansåg att det fanns ett sociologiskt synsätt, idag har vi insett att det finns fler än så. Han gav upphov till två perspektiv inom samhällsforskningen: 1. Strukturellt samhällsperspektiv – bygger på tanken om att det sociala och kollektiva alltid går före det personliga. Det vill säga att om en person är arbetslös så är det ett personligt problem men som grundar sig i ett strukturellt samhällsproblem. Samhällets institutioner påverkar oss människor mer än tvärtom. 2. Kulturorienterat perspektiv – grundar sig i frågan kring vad som skapar harmoni och solidaritet mellan människor som i sin tur bidrar med stabilitet i samhällets allmänna ordning. Gemensamma sätt att uppfatta världen, det vill säga tillexempel normer, moral och kollektiva representationer, blir viktigast för att kunna förstå samhället. 3. (Konsensusperspektiv – hur kan vi människor vara fria men ändå handla solidariskt med samhället?) Strukturella perspektivet Durkheims utgångspunkt var att vi alla föds in i en färdig samhällsstruktur med redan uppsatta förväntningar som kommer att rama in våra liv. Detta yttrar sig i olika former av tvång: * Socialt tvång – byggt av lagar, regler, polis och militär. * Strukturellt tvång – byggt av en ojämlikhet i samhället som skapar grunden för en social hierarki som ger oss olika förutsättningar, makt och livsvillkor. Det sociala tvånget kan delas in i fyra delar 1. Materiellt socialt tvång – tvång som utgörs av samhällets materiella strukturer, tillexempel urbanisering, teknologiska förändringar, industrialisering, infrastruktur och kommunikationsmedel. 2. Strukturellt tvång – tvång som utgörs av samhällsorganisationer, grupptillhörigheter, hierarki, myndigheter och verksamheter. 3. Normativt tvång – tvång som utgörs av de normer som vi tvingas handla och bete oss utefter. 4. Kulturellt tvång – tvång som utgörs av olika gruppers förutbestämda kultur, ideologi, livsåskådning som vi tvingas handla utifrån. Durkheim hade ett synsätt som han kallade för människans dubbla natur, alltså dels den natur som man föds med, våra mentala egenskaper – den individuella naturen. Men även den sociala naturen som formas genom socialisation. Socialisationen är den mest djupgående formen av socialt tvång men som formar oss människor till att bli en del av ett fungerande samhälle. Funktionalistiska perspektivet Durkheim utvecklade en funktionalistisk syn på samhället som förklarade både varför sociala förhållanden uppkommer och vilken funktion de har för samhället. Alla människor måste ha en funktion för att känna mening. (saknad av mening kan leda till självmord) Sociologin skulle enligt Durkheim inte bara förklara varför sociala förhållanden uppkommer utan också vilken funktion de har. Han menade att det fanns ett behov av alla sociala fenomen i ett samhälle. Han förklarade tillexempel inte bara varför det finns kriminalitet utan även vilken funktion den har i samhället. Kriminalitet är exempel på något som Durkheim ansåg att ett samhälle behövde, främst för att de laglydiga skulle hålla ihop som en stark grupp men även för att påvisa vilka konsekvenser och sanktioner samhället ger till en person som blir kriminell. Arbetsdelning och individualisering August Comte tänkte: När arbetsdelningen ökade, det vill säga att människor började arbeta uppdelat (samhället blev differentierat) i mindre grupper blev utbytet mellan kollektiva erfarenheter mindre. Det betyder att även den gemensamma moralen i samhället blir urholkad och i stället mer baserad på individerna. Durkheim motsatte sig denna tes och tänkte i stället att den ökade arbetsdelningen gav uttryck för en ny varande moral som lämpades bättre i det nya moderna samhället. (Gick från mekanisk till organisk solidaritet i takt med att samhället moderniserades) Moralisk individualisering 1. Mekanisk solidaritet – (innan industriella revolutionen) utgör en grund för sammanhållning i enkla traditionella samhällen med låg grad av specialisering och arbetsdelning. Många människor liknar varandra, har samma jobb, samma erfarenheter, samma moral etcetera därför känner man sig som en del av gruppen eftersom man liknar varandra. Avvikelser från gruppen väcker starka känslor och kan leda till konflikter. 2. Organisk solidaritet – (efter industriella revolutionen) en ny form av solidaritet i det moderna industriella samhället. Hög grad av arbetsdelning och specialisering, gemenskaper baserade på olikheter, fortfarande en känsla av att alla behövs, man är en del av helheten. Ger upphov till tillit baserad på beroende-band, tillexempel måste jag kunna lita på den okända läkaren när jag blir sjuk, eller lita på bilmekanikern när min bil går sönder, dessa exempel ger upphov till en ny form av solidaritet. Anomi - Om man inte känner sig som en del av helheten/gruppen, tex arbetslös. Blir obalans, kan bli normlöst, man vet inte sin plats i samhället. I anomi ökar risken för självmord, men även andra negativa konsekvenser. Antingen är samhället i solidaritet eller i anomi? Durkheims studie om självmord Han påvisade genom sin studie att antal självmord styrs av samhällsstrukturer, motiven är inte enbart individuella beslut. Anomi/solidaritet. Överindividuella orsaker påverkar att människor begår självmord. (strukturella samhällsperspektivet) * Egoistiskt, människor förlorar anknytning. Solidaritet minskar, människan blir ensam och övergiven. * Anomiskt, rådande normer försvagas, när de gamla normerna försvinner och det inte byggs upp några nya skapas förvirring hos människan. * Altruistiskt, människor som är överinteragerade inom tillexempel en yrkesgrupp förlorar sin mening i livet när denna grupp upplöses. (extrem konformism) Tillexempel en kapten på en båt som skulle kunna sjunka tillsammans med skeppet i en storm. * Fatalistiskt, extrem kontroll, destruktiv – vill förstöra för andra. Tillexempel självmordsbombare. 3. Kap. 3 Max Weber Levde mellan 1864 – 1920. Grundtankar Gav upphov till interpretativismen (den tolkande sociologin) inter-preta-tiv-ismen Han var kritisk till det positivistiska synsättet och dess försök till att se fasta lagar och regler inom samhället. I stället menade han att sociologin skulle försöka tolka orsaker och konsekvenser inom olika sociala och kulturella fenomen. ”förstå meningen i ett socialt handlande och därigenom kunna klargöra orsakerna till dess förlopp och verkningar” Var kritisk till både Marx och Durkheim som båda tänkte att sociologin kunde studera samhället positivistiskt med lagar och regler. Det sociala handlandet Weber ansåg att sociologins studieobjekt är det sociala handlandet. Detta delade han upp i fyra olika former av socialt handlande: 1. Traditionellt handlande – handling som sker baserat på tidigare vanor. 2. Affektuellt handlande – handling som sker utifrån den andre partens emotionella status. 3. Värderationellt handlande – handlingar baserade på en tro på en viss typ av tex etik,. 4. Målrationellt handlande – handlingar som är baserade på förutbestämda mål skapade av människor och ting i omvärlden. Webers sätt att tolka sociologin baserades på frågan om förståelse. Han menade att det fanns två typer av förståelse: 1. Direkt förståelse – sådant som vi förstår på grund av att det är baserat på sådant som vi sett många gånger förut, tillexempel ett mattetal. 2. Förklarande förståelse – den förståelse som krävs för att förstå något mer djupdykande än det som kan förstås vid första anblick. Tillexempel varför en person skrev ett mattetal eller vad hen lade för värdering i detta. Kräver djupdykning. Idealtyper Idealtyper är en sorts beskrivning av verkligheten eller en form av tankebild som skalar bort allt som är överflödigt och som skapar förvirring till att förstå något. Det som blir kvar är de mest beskrivande/framträdande/karaktäristiska dragen av det sociala fenomenet. Används när vi vill studera något komplext för att kunna förenkla och lättare kunna förstå. Ideal i denna bemärkelse syftar till ”renodlad” och inte något som är idealiskt. Makt och auktoritet Makt – sannolikheten att en person får sin vilja igenom. Auktoritet – sannolikheten att en persons order blir åtlydd av en viss grupp människor. Starkare anknutet till relationerna i en grupp. Weber delade upp fenomenet auktoritet i tre olika former: 1. Traditionell auktoritet – auktoritet baserad på traditioner. Tillexempel kungar, klanledare, patriarker, föräldrar. 2. Karismatisk auktoritet – människors vars legitimitet som maktutövare bygger på deras personliga egenskaper. Tillexempel revolutionärer, profeter, krigare. 3. Legal auktoritet – opersonlig baserad på position, bygger på kompetenser. Maktutövningen/dominansen utövas enligt lagar och regler som har tillkommit genom fasta procedurer. Klass Weber menade att klass baserades på människors olika förutsättningar att utöva makt. Styrs av människans medvetna handlande, där människor till viss del har olika förutsättningar, till exempel ekonomiska. Delas upp i tre olika former av klass: 1. Ägarklass 2. Yrkesklass 3. Social klass Rationaliseringsprocessen En process som skapades i takt med att vetenskapen utvecklades och samhället blev mer sekulärt. Människor började finna mer vetenskapliga förklaringar till saker som religionen tidigare har gett svar till. När protestantiska kyrkan började konkurrera ut katolska kyrkan med Martin Luthers reformer började människor leva ett mer asketiskt liv (arbeta hårt, inte dricka så mycket, vara duktig) i stället för att leva ett liv präglat av lust och njutning som katolicismen tidigare inspirerat till. Människor skulle bli rationella genom protestantismens asketism och predestinerad att komma till himlen om man var rationell och levde asketiskt. En följd av rationaliseringsprocessen var att kapitalismen och industrialiseringen tog ytterligare fart när människor ville börja jobba hårt. Byråkrati En organisationsform som är uppbyggd på lagar och regler, utan ledare som har personligt och emotionellt engagemang. Arbetsfördelningen blir tydlig och ändamålsenlig vilket ska göra det lättare att nå tydligt uppsatta mål. En arbetare har sin utbildning och sina arbetsuppgifter lämpade för denne, hen ska inte utföra arbete utanför sina befogenheter. Byråkratin strävar efter att vara rationell och rättvis. Kritiseras för att vara för stram och hänsynslös, svår att förändra när det väl behövs. 4. Kap. 5 Georg Simmel Levde mellan 1858 – 1918. Grundtankar Ville förstå samhällets strukturer utifrån individers sociala interaktion. Berörde många olika ämnen så som industrialisering, penningekonomi och urbanisering. Men även ämnen så som konflikter mellan grupper, kärlek, skam och ansiktsuttryckens betydelse. Simmels arbeten brukar delas in i tre perioder: 1. Hans tidiga arbeten som handlade om moralteori och historiefilosofi. 2. Från 1900 till hans senare levnadsår, handlar om kulturkritik, religionssociologi, sociologins grundfrågor och penningekonomi. 3. Perioden under hans sista levnadsår. Fokuserades på frågor om livet och livsfilosofi. Simmel menade att samhället i sig är interaktion, eftersom människorna som skapar samhället är bundna genom samspel. Dualitet - interaktionen mellan individ och samhälle. Simmel menar att samhälle och individ är beroende av varandra och att individen är en medveten varelse som påverkar samhället och dess strukturer genom interaktion. Den växelverkan mellan individ och samhälle är ständigt pågående. Simmel använder sig även av begreppen socialisation och församhälleligande. Interaktion Interaktion består av former och innehåll. Han menade att interaktioner kan återupprepas och bilda regelbundna mönster, dessa mönster kallar Simmel för former (beskriver det sätt som människor förs samman och interagerar med varandra). Allt mänskligt liv kan förverkligas i dessa former. Detta går att knyta an till Simmels samhällssyn som visar på att samhället är byggt på interaktion och interaktionsmönster skapade mellan människor. Inom formerna finns det Simmel kallar för innehåll, alltså människors intressen, motiv etcetera. Exempel: Människor blir hungriga och samlas därför vid en måltid. Interaktionen som sker kring matbordet utgör formen. Innehållet blir då behovet av mat och att människor blir hungriga. Olika typer av integrationsformer Ensamhet, dyaden, triaden: i en dyad är de två parterna beroende av varandra. I en triad är de olika parterna inte tvingade att bero på varandra, bortfall av en part spelar ingen roll. Triader kan även skapa minoritet och majoritet. Konflikt: dynamiken inom konflikten är begränsade, vi kan systematisera och klassificera dessa. Alla konflikter av olika slag har samma interaktionsdynamik men innehållet varierar. Sociala typer Simmel menade att det finns personer som intar en karakteristisk position i relation till övriga samhället – en social typ. Dessa handlar alltså inte om specifika individer utan den position de intar och som kännetecknas av vissa handlingsformer. Exempel på sociala typer kan vara: * Den fattige * Främlingen Sociala former Sociala former är återkommande handlingsmönster, ser likadant ut varje gång. Tex en middag, en konflikt eller prostitution har samma normer och rutiner varje gång. Smyckning Simmel menade att social skiktning och så kallad värdestruktur blir en följd av samhällets växelverkan. Människor vill skapa status och öka möjligheterna till att utöva makt över andra. Simmel menade att människor klär sig i vackra kläder och använder dyrbara smycken för att bli bekräftad och tilldelad en högre social status i mötet med andra. Detta får individen att skilja sig från andra och även få uppmärksamhet andra inte får. Hemligheter mellan människor kan även liknas vid en form av smyckning. Att en grupp har information om en viss hemlighet kan skapa en avundsjuka bland de övriga som inte har kännedom om denna hemlighet. Det skapar en social status likt det dyra halsbandet eller fina kläderna. Den moderna kulturen Simmel försöker beskriva storstadslivet som ett allmängiltigt fenomen. Storstadslivet handlar om en mängd av sinnesintryck, som egentligen är för mycket för oss att ta in. Intrycken blir för många och vi människor kan inte hantera detta. Vi utvecklar en ny personlighet – den blaserade attityden, för att skydda oss mot alla dessa intryck. Denna attityd utvecklas eftersom vi människor inte kan utveckla en emotionell relation till alla vi möter, utan vi skapar en intellektuell/distanserad relation i stället. Simmel menar att detta är ett resultat av den objektiva kulturens framväxt. 5. Kap 6. George Herbert Mead Levde mellan 1863 – 1931 Grundtankar * Ville studera hur vi människor handlar/interagerar och varför vi gör det. * Tänkte att när vi lever så konstruerar oss själva och samhället. * Tänkte även att människan och samhället inte är två separata delar utan två olika dimensioner i en pågående livsprocess. Den socialt handlande människan Mead menade att det som skiljer människan från djuren är att människan har utvecklat ett talat språk som gör att hon kan handla och interagera mer komplext än andra djur. Detta utgör grunden för vårt samhälle och Mead menade att den som inte kan tala riskerar att bli utesluten från samhällets gemenskap. En annan sak som skiljer djuren från människan enligt Mead är att människan kan reflektera över sina handlingar innan hon utför dem. Mead menade att processen från det att vi mottager ett stimuli till det att vi responderar går att dela in i fyra stadier: 1. Impuls – vi bjuds in till tanken att respondera. 2. Perception – människan gör en bedömning kring vilka alternativ till handling som finns. 3. Manipulering – förberedelse och planering av handlingen. 4. fullbordan – utför handlingen Social handling – ett begrepp som Mead använder för att förklara handlingsprocessen men som sker mellan två aktörer. Alltså att en människa sänder ut ett stimuli som de båda parterna kan respondera på (exempel om kramen på bussen). Interaktion genom gester och symboler Mead menade att vi människor förklarar våra avsikter bakom våra utsända stimuli genom gester. Dessa gester kan ske både genom det talade språket eller genom kroppsspråket. Tillexempel att vi tydligt höjer armarna och hälsar glatt för att visa att vår avsikt är att ge personen en varm kram. Signifikanta symboler – gester som har en delad mening och som väcker samma typ av respons mellan samtliga aktörer. Den andres perspektiv är mitt Mead myntade begreppet rollövertagande, alltså att vi människor väljer att försöka se oss själva genom den andres ögon och på så sätt agera utifrån ett sätt som antas vara passande. Generaliserande andre Den generaliserade andre kan förstås som det kollektiva medvetandet om samhället och dess människor, baserat på normer och tidigare erfarenheter. Tillgången till den generaliserade andre får vi människor genom socialisation, detta delar Mead upp i två stadier: 1. Lekstadiet – rollövertagande tillexempel leka mamma, pappa, barn och inta den typiska mammarollen och på så sätt förstå den. Lär sig av signifikanta andra (förebilder) om hur olika roller i lekstadiet ska agera. 2. Spelstadiet – stadiet där en börjar förstå de olika rollerna och också inta dessa i olika situationer. 6. Kap. 8 Jane Addams Levde mellan 1860–1935 Grundtankar Startade den första sociologiska institutionen i USA – Hull House. Ansåg att det moderna industrialiserade samhället krävde en mer organisk gemenskap där människor skulle sträva efter att förstå och bry sig om andra. Hon skapade två teoretiska perspektiv: * Kulturell feminism – bygger på tanken kring att kvinnor är högre moraliskt stående än män och har större benägenhet till att kunna ta hand om andra. * Kritisk pragmatism – en kritik mot det pragmatiska programmet (kännetecknas av fokus på handlingars och påståendens praktiska konsekvenser), ville utveckla och radikalisera (förändra) detta genom en sociologi som belyser utsatta grupper. Har individen i centrum för hennes teorier, menade att individen dominerar samhället. Hon utgår alltid från individers unika utgångspunkt. Addams ansåg att alla människor hade en grundlig vilja att ingå i relation och gemenskap eftersom alla individer är sammanlänkade. Kulturfeministisk epistemologi Addams metodologi Addams metodologi grundade sig i forskning som bedrevs genom att hon själv befann sig bland människorna och de sociala sammanhangen hon studerade. Detta kallades för sympatisk introspektion – det vill säga att forskaren arbetar nära kontakt och intar de andras perspektiv hos forskningsmaterialet. Den sympatiska introspektionen använde även Addams i sitt sociala arbete. Det omhändertagande samhället Addams ansåg att det moderna samhället krävde mer interaktion som sträckte sig utom hemmets gränser. Hon menade att det krävdes att vi människor interagerade med varandra och tog del av varandras svårigheter och bördor detta kallas för – omsorgsetik. Genom omsorgsetiken kommer vi uppnå. Det omhändertagande samhället som kan kallas för Addams utopi. För att uppnå det omhändertagande samhället menar Addams att vi måste utveckla och förändra demokratin. Demokrati menar Addams är mer än bara val och parlamentarism, hon menar att det är en form av livsstil som är ständigt pågående i samhället och att det är byggt på människors olika erfarenheter. Genom demokrati vill Addams uppnå fullständig jämlikhet. Addams delar upp demokrati i tre olika former: 1. Politisk demokrati, grundar sig här mycket i att mindre grupper och i synnerhet kvinnor ska få sin röst hörd och få rösträtt. 2. Social demokrati, grundar sig i social etik. Starkt kopplat med att man i dåtidens Amerika behövde erkänna immigranternas kultur av det omgivande samhället. 3. Ekonomisk demokrati, starkt inspirerat av Karl Marx. Kritisk till kapitalismen och såg vikten av både konflikt och samarbete. Menade även att kapitalismen försvårade klasskampen.