SSB Säljare B2B24 22 Okt Tentasammanfattning PDF

Säljare B2B24 Stockholm School of Business Lasse Folt TENTASAMMANFATTNI NG 22 Okt 2024 Ränta = Kostnaden för att låna pengar! (ska alltid vara med i en Resultaträkning/Resultatbudget)  Ett Banklån är ingen Intäkt för företaget, bara ett tillskott...

Säljare B2B24 Stockholm School of Business Lasse Folt TENTASAMMANFATTNI NG 22 Okt 2024 Ränta = Kostnaden för att låna pengar! (ska alltid vara med i en Resultaträkning/Resultatbudget)  Ett Banklån är ingen Intäkt för företaget, bara ett tillskott av pengar, som gör att vi har lättare att göra t ex en investering i ett nytt kassasystem eller en ny butiksinredning  En Amortering innebär att betala av på sitt banklån, och är ingen kostnad för företaget, men minskar ju det kapital man kan använda  Ränta på ett banklån är däremot just en Kostnad för att få låna!  Räntan uttrycks normalt årsvis, t ex 3 %, så lånar vi 500.000 kr med 3 % ränta blir årskostnaden 0,03 X 500.000 kr = 15.000 kr Tar vi lånet 1 Aug, får vi dela 15.000/12 för månadskostnad, och sen ggr 5 = 6.250 kr  TÄNKBARA ORSAKER TILL INSTÄLLDA BETALNINGAR, ACKORD, KONKURS… Bristande likviditet/finansiering Svagt kundunderlag För hög kostnadsnivå Konjunktureffekter Felaktig planering/budgetering  Olika grader av  Betalningsproblem… ”Ställa in Betalningarna” - Om ett företag misstänker att det är på obestånd kan företaget meddela att betalningarna ställs in. Orsaken är oftast att likvida medel saknas för tillfället.  Den som har ställt in betalningarna får endast köpa sådant som är nödvändigt för att driften ska kunna fortsätta. Dessutom måste allt betalas kontant.  I praktiken innebär detta att betalningsinställelsen inte kan pågå mer än högst några dagar upp till ett par veckor.  ”Ackord” - Fordringsägarna är vid accept av ackordet beredda att avstå från delar av sina fordringar, ofta beroende på att de vid en konkurs skulle erhålla sämre utdelning eller därför att de efter en framgångsrik företagsrekonstruktion kan förvänta sig fortsatta affärer med gäldenären. För ackord krävs samtycke från en kvalificerad majoritet av borgenärerna.  ”Konkurs” - En person eller ett bolag som inte kan betala sina skulder och inte kommer att kunna göra det under en längre tid, kan försättas i konkurs.  En konkurs innebär att i princip alla tillgångar tas om hand och används för att betala av skulder. Den som har skulder kallas gäldenär den som inte fått betalt kallas för borgenär. Såväl gäldenären som borgenärer kan ansöka om att någon ska försättas i konkurs. Utbyte med olika intressenter Olika Företagsformer  ENSKILD FIRMA - Kräver ingen kapitalinsats - Ingen åtskillnad mellan företagets och personens egen ekonomi - Därmed ett personligt ansvar = stor ekonomisk risk  HANDELSBOLAG - Kräver ingen kapitalinsats - Minst 2 delägare, som är ”solidariskt” ansvariga - I övrigt samma personliga ansvar och risk som Enskild firma, är Juridisk person  AKTIEBOLAG - Kräver 25.000 kr i kapitalinsats - Företaget är en egen juridisk person, och kan träffa avtal m m - Begränsad risk för ägarna – i princip bara insatt/köpt aktikapital  EKONOMISK FÖRENING - Ska främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen, t ex ett kooperativ/samfällighet - Liknar i vis mån AB – man riskerar bra insatt kapital - Är precis som ett AB en egen juridisk person Eget företag eller s k Egenanställning..?  Fördelar med Eget Företag:  - Man får behålla mer av sin inkomst  - Man kan få Starta Eget-bidrag  - Man har full avdragsrätt för olika kostnader  Fördelar med Egenanställning:  - Kort startsträcka jämfört med att starta företag  - Man slipper helt administration kring fakturor, skatter, avgifter m m  Företag som erbjuder Egenanställning är t ex Cool Company, Unify och Frilans Finans  Ett normalt exempel kan vara att av en Faktura till kund behåller du 50 % netto, 44 % går till skatter & avgifter, och Unify tar 6 % i avgift…  Inkomst/ Utgift (det som står på prislappen…)  INKOMST  Uppstår vid försäljning  Ersättningsvärdet företag får för sina prestationer  Redovisas ofta då tex faktura skickas till kund  UTGIFT  Uppstår vid inköp av varor och tjänster  Anskaffningsvärdet av en resurs  Redovisas ofta den dagen tex fakturan bokförs  Inbetalning/ Utbetalning (Fysiska pengar som flyter ut/in ur företaget)  INBETALNING  När företaget erhåller betalning tex från en kund, pengar kommer in till företaget, och hamnar i kassan, på bank, plusgiro etc  Inflöde av likvida medel  UTBETALNING  När företaget betalar, pengar går ut från företaget till mottagare  Utflöde av likvida medel Likviditet = att ha tillräckligt med Likvida medel på kort sikt för att kunna betala olika typer av löpande kostnader Kassaflöde = ett företags In- och Utbetalningar under en period  Intäkt/ Kostnad (det vi köpt/sålt som hör till aktuell period)  INTÄKT  Värdet på utförda prestationer under den redovisade perioden  T ex Försäljning, biljettintäkter, konsultarvoden etc  En periodiserad inkomst  KOSTNAD  Värdet på förbrukade resurser under den redovisade perioden  T ex varukostnad, material, löner, hyra, marknadsföring etc  En periodiserad utgift  Period kan vara tex vecka, månad, kvartal, halvår eller helt verksamhetsår Resultaträkning (Resultatrapport)  Visar alla Intäkter och Kostnader man har haft under perioden (månad, kvartal, år…), och om det blev en Vinst eller Förlust Resultaträkningens uppställning Rörelsens intäkter - Varukostnad - Övriga kostnader - Personalkostnader Rörelsens kostnader Rörelseresultat efter avskrivningar - Avskrivningar = Rörelseresultatet + Finansiella intäkter - Finansiella kostnader RR innehåller Intäkter & Resultat efter finansiella poster Kostnader, och visar om +- Bokslutsdispositioner företaget gör Vinst eller Resultat före skatt Förlust under perioden. - Skatt Absolut ingen Moms i Årets resultat några belopp! Balansräkning/BalansrapportVad är våra olika Tillgångar värda just nu, och hur har vi finansierat  Visar den ekonomiska ställningen i dem (skaffat företaget. pengar till dem)?  Tillgångar (Kassa, Bank, Varulager, Maskiner m m)  Skulder (Lev.skulder, Banklån, Skatteskulder m m)  Eget Kapital (Ägarnas insatta kapital + ev outtagna vinster)  Summan längst ner på bägge sidor = Totalt Kapital, måste vara lika stor!  T = S + EK! BALANSRÄKNING 31/12 TILLGÅNGAR EGET KAPITAL Bilar 300 Vinster 200 Inventarier 250 Aktiekapital 600 Varulager 800 SKULDE Kundfordringar 450 R Bankkonto 400 Kassa 200 Banklån 650 Skatteskulder 300 Leverantörsskuld er 650 TOTALT TOTALT KAPITA KAPITA L 2400 L 2400 En par viktiga skillnader mellan RR och BR…förutom själva innehållet…  En Resultaträkning (RR) avser alltid en period, t ex en månad eller ett kvartal eller ett år. Man kan därför fråga en VD eller Ekonomichef: ”Vad hade ni för Resultat 2018?” Det som finns i en Resultaträkning 31/12 ”nollas” sedan när det nya året startar…man tar inte med sig några siffror!  En Balansräkning (BR) avser alltid en tidpunkt, t ex 31 December, och är som en ögonblicksbild, ett foto, av det ekonomiska läget just då. Man kan därför fråga en VD eller Ekonomichef: ”Hur såg er Balansräkning ut sista December – vad var värdet av era samlade Tillgångar?” Det som finns bland T, S och EK 31/12 finns förstås kvar även 1/1 dagen efter, och följer därför med till det nya året!  Inventariers/Bilars/Maskiners kostnad  Delen som förbrukas under perioden  Värdeminskning = Avskrivning = årets Kostnad  Periodens värdeminskning = Inköpspris inventarier (Utgiften) Ekonomisk livslängd  Övning  Köksutrustning köps för 380 000 kr. Utrustningen ska betalas genom att 80 000 kr betalas vid leverans och resten betalas med lika stora delar de följande två åren. Den ekonomiska livslängden beräknas till fem år. År Utgift Utbetalning Kostnad 1 380000 80000 + 76000 moms 2 150000 + 76000 moms 3 150000 + 76000 moms 4 76000 5 76000 S:a Avskrivningar på maskiner och inventarier Inköp av maskiner och inventarier är normalt inte direkt avdragsgilla. Avdraget fördelas istället på flera år genom avskrivningar. Så kallade förbrukningsinventarier får du dock avdrag för samma år som du köper dem. Förbrukningsinventarier Förbrukningsinventarier är direkt avdragsgilla och kan vara av två slag: 1. Korttidsinventarier, dvs inventarier som har en beräknad livslängd på högst tre år inventarier av mindre värde. 2. Mindre värde Alla företag, oavsett storlek och företagsform, får göra direktavdrag för inventarier som har ett anskaffningsvärde som understiger  Varukostnad  Inköp -> Lager -> Varukostnad  Varukostnad = Varuförbrukning = KSV  Värdet av lagret vid periodens början (IB)  +Värdet på inköp under perioden  -Värdet av lagret vid periodens slut (UB)  = Periodens varukostnad ( Kostnad för sålda varor) KSV Övningar varukostnader  Årets inköp av varor är 800 000 kr exkl. moms  Lager vid årets början var värderat till 160 000 kr  Bokslutsinventeringen värderar lagret till 220 000 kr  Beräkna varukostnaden (KSV)?  IB 160.000 + Inköp 800000 – UB 220000 = 740000 kr KSV  Varukostnad  Vid Inventeringar värderas lagret - Minst 1 gång/år  First In First Out (FIFO) används oftast i Sverige  Innebär att de varor som finns i lagret anses tillhöra de senast inkomna varuinköpen & dess kostnad  Övningsexempel FIFO (First In-First Out)  Godisbolaget har köpt in jelly beans vid olika tillfällen till olika priser:  26/1 11.000 st för 10 kr/st  26/5 14.000 st för 11 kr/st  7/10 5.000 st för 12 kr/st  30/11 6.000 st för 10 kr/st  Vid inventeringen 31/12 hittar man 8.000 st jelly beans  Enligt FIFO, kommer dessa från de sist inköpta, ”baklänges” räknat, d v s 6.000 st á 10 kr + 2.000 st á 12 kr  UB Lagret vid årsskiftet är då värt 60.000 + 24.000 = 84.000 kr  Företaget har dock rätt att välja att bara ta upp ner till 97 % av detta belopp, genom att göra ett s k Inkuransavdrag på max 3 %.  Med inkurans menas att varorna blivit svårsålda p g a säsong, fel, utgående datum, kantstötta på lagret etc. Är INTE samma sak som svinn! Svinn är Tillverkningssvinn förlorade Tillverkningssvinn är material eller råvaror som produkter, inte på ett riktigt sätt tillvaratas för tillverkning av och beror på den slutliga produkten, eftersom råvarorna inte olika skäl… utnyttjas maximalt till en slutgiltig produkt. Sådant svinn kan uppkomma i industrin men också till exempel i storkök där många råvaror slutgiltigt förvandlas till matportioner. Fysiskt svinn Fysiskt svinn är till exempel grönsaker som blir förstörda i livsmedelsbutiker och datummärkning som passerats. Avdunstning vid lossning av tankbilar är ett annat exempel på den här sortens svinn. Administrativt svinn Administrativt svinn är felaktig eller utebliven dokumentering av differenser vid exempelvis leveranser eller vid inköp. Andra exempel är prismärkningsfel eller inventeringsfel. Avsiktligt svinn Avsiktligt svinn är stöld, snatteri och bedrägeri och förskingring gjord av kunder, personal, leverantörer eller ägare.  Moms  Mervärdesskatt  Tas ut vid försäljning i varje ”led”, och är tänkt att drabba den slutliga konsumenten  Är ingen Intäkt eller Kostnad för butiken/företaget – bara en skatt man hjälper till att förmedla till myndigheterna! Ska därför inte finnas med när man t ex gör sin Resultaträkning eller räknar ut Pålägg, Täckningsbidrag eller olika nyckeltal i företaget!  25% (Normalskattesatsen, t ex kläder, skor, inredning)  12% (Livsmedel, Restaurang, Hotell m.m)  6% (Böcker, Tidningar, Persontransporter m.m)  Helt momsbefriat: sjukvård, försäkringar  och boende (hyror) t ex Lägga på Moms…  Om vi ska lägga på moms på vårt färdiga grundpris, tar vi det gånger 1 + momssatsen!  I butik t ex 200 kr X 1,25 = 250 kr inkl moms  På ett hotell t ex 1.000 kr X 1,12 = 1.120 kr inkl moms  I en bokhandel t ex 50 kr X 1,06 = 53 kr inkl moms Dra bort Moms…  Om vi ska dra bort moms, från vårt kundpris, tar vi det delat med 1 + momssatsen!  I butik t ex 250 kr / 1,25 = 200 kr exkl moms  På ett hotell t ex 1.120 kr / 1,12 = 1.000 kr exkl moms  I en bokhandel t ex 53 kr / 1,06 = 50 kr exkl moms Sociala avgifter Arbetsgivaravgifter (AB) Egenavgifter (Enskild firma) Beräknas på bruttolönen, oavsett anställningsform Obligatoriska delen hamnar kring 30-31 % Inkl semesterlön, ITP och t ex privata sjukförsäkringar kan summan bli 35-42 %... Inte de exakt gällande %- satserna just 2024…men totalen brukar hamna kring 30-31 %! De 6 Dimensionerna av Omvärldsanalys (Företagets  Makromiljö) Demografisk omvärld - Befolkningens storlek, ålder, yrke, kön, inkomst m m  Ekonomisk omvärld – Förväntad köpkraft, konjunktur, förväntningar  Kulturell omvärld – Samhällets grundläggande värderingar och beteendemönster  Ekologisk omvärld – Faktorer som påverkar den ekologiska miljön  Politisk och Social omvärld – Lagar, regler, skattesystem och sociala effekter  Teknologisk omvärld – Tillgänglig teknologi  Mikromiljön – den lokala  marknadsmiljön Organisation och andra Intressenter – Ledning, HR, Finans, Inköp, Fackförbund m fl. Dessutom externa intressenter som banker, aktieägare, media, myndigheter, konsumentgrupper och ”allmänheten”  Leverantörer – Viktig del av närmiljön, och där störningar, kvalitetsproblem eller byte av leverantör kan få allvarliga konsekvenser  Mellanhänder – Här ingår t ex grossister, agenter och importörer  Kunder – Kanske den allra viktigaste aktören inom närmiljön, och kan via digitaliseringen och sociala media blixtsnabbt påverka ett företag  Konkurrenter – Kan vara allt ifrån delvis samarbetspartner till bitter fiende om samma kunder, men viktig att följa och analysera Ekonomisk Planering/Budgetering  Handlar om att i förväg försöka blicka in i företagets ekonomiska framtid, och bedöma hur intäkter och kostnader kommer att utvecklas.  Svårast är oftast att uppskatta framtida Försäljningsvolym, som beror på både kundens behov, allmän köpkraft, vår egen marknadsföring och konkurrenter…  Kostnaderna är i viss mån beroende av försäljningsvolymen, men också val av lokaler, antal anställda, leverantörsval m m  Viktigt att fortlöpande jämföra de ekonomiska bedömningarna med det verkliga utfallet (”hur det går”), och analysera större avvikelser.  Budgetprocessens syfte  Sätta mål  Samordning  Kommunikation  Styrning  Kontroll och analys  Men bara 2 riktigt viktiga ”huvudbudgeter”  Likviditetsbudget  Resultatbudget Innehåller bara Intäkter och Kostnader, och absolut INTE moms… Visar det blivande Resultatet i bolaget Förenklad skiss över Likviditetsbudget – Vilka likvida medel förväntas flyta in och ut ur företaget? Har vi tillräckligt med pengar för att kunna betala räkningar, löner, skatter m m? Innehåller bara In- och Utbetalningar, och även t ex Moms, men visar INTE Resultatet i bolaget… Om det ser ut att saknas pengar längre fram i Likviditetsbudgeten…  Skaffa en Checkkredit  Ägarna kan skjuta till pengar  Kunderna kan få kortare kredittider  Låna pengar i bank eller kreditinstitut  Minska varulagrets storlek  Köpa på kredit  Sälja tillgångar och leasa istället.  Factoring  Faktorer som påverkar priset  Konkurrenterna – deras priser och erbjudande  Kunderna – deras ”målbild” av vad något får kosta  Kostnaderna – vår egen kalkyl inkl önskad vinst Icke priskänsliga varor Ge exempel på varor/tjänster…? Mjölk, smör, läkemedel m m Priskänsliga varor Ge exempel på varor/tjänster…? Resor, kläder, elektronik m m För att kunna kalkylera priser, behöver man dela in Kostnader i olika typer - Vi ska nu främst lära oss 3 varianter!  Rörliga och Fasta Kostnader  Direkta Kostnader och Indirekta Kostnader  Särkostnader och Samkostnader  (Ni kommer dock att märka att de 3 förstnämnda i princip ofta är samma sak, och de 3 sistnämnda också i princip är samma sak…!) Fasta & Rörliga kostnader i ett företag  Fasta Kostnader  Påverkas inte av säljvolymen  T ex Övergripande Personalkostnader, Lokalkostnader, Marknadsföring, El, Försäkringar etc  Rörliga Kostnader  Påverkas av säljvolymen  T ex Varukostnad, Råvaror och vissa Personalkostnader/Löner Halvfasta kostnader – kan vara personal när butiker växer gradvis, eller säsongsanställda Olika kalkyleringsmodeller Divisionskalkyl - En typ av produkt/ tjänst eller flera av likartat slag, eller timmar/tid Påläggskalkyl - När man säljer många olika produkter Pålägg på den direkta varukostnaden  Pålägg och marginal  Pålägg = Förkalkyl innan försäljningen  Marginal = Efterkalkyl efter prissättning & försäljning Företagets kostnader Totalkostnad Direkta Indirekta kostnader kostnader Direkta & Indirekta kostnader…?  Exempel på Direkta kostnader är t ex inköpspris, frakt och andra hemtagningskostnader för varorna vi ska sälja. Men även frukost & städning på ett hotell. Om det finns personalkostnader som är exakt hänförlig till en viss vara blir den också Direkt…  Exempel på Indirekta kostnader är löner, lokalhyra, el, , avskrivningar, utbildning och marknadsföring m m som inte enkelt kan hänföras till en viss produkt eller produktgrupp. Påläggskalkyl för prissättning Vinst Indirekta Pålägg kostnader Självkostnad Direkta kostnader  Hur räknar man pålägg?  Pålägg (kr) = Försäljningsintäkt – Direkt kostnad  Pålägg (%) = Indirekta kostnader + budgeterad vinst x100 Direkta kostnader Exempel Pålägg  Belysningsbutiken Gloria har budgeterat Direkta kostnader för det kommande året till 4.800.000 kr, och Indirekta kostnader inkl Vinst till 3.280.000 kr.  Minsta nödvändiga pålägg) beräknas till:  3.280.000/4.800.000 = 0,683 X 100 = 68,3 %  Köper man in en lampa för 100 kr, kommer man då att lägga på 68 kr och 30 öre = 168,30 kr + moms till kund! Ska man lägga på ett pålägg på den direkta kostnaden (ofta inköpspriset), och få ett färdigt totalpris ex moms, multiplicerar man med 1 + decimaltalet för pålägget… Pålägg på 53 % ger Inköpspris X 1,53 Pålägg på 153 % ger Inköpspris X 2,53 Pålägg på 253 % ger Inköpspris X 3,53 Etc etc…  Hur räknar man marginal?  Marginal (kr) = Försäljningsintäkt ex moms – Varukostnad (d v s i princip samma som Pålägget i kr)  Marginal (%) = Marginal (kr) x100 Försäljningsintäkt  Exempel: Vi säljer en vara för 500 kr ex moms  Och köper in den för 200 kr ex moms  Marginalen blir 300 X 100 / 500 = 60 %  Pålägg blir 300 X 100/ 200 = 150 %  Exempel – Försäljningsprisets delar 25 63 kr kr 37 kr En T-shirt för 125 kr – inköpt för 37 kr och med 25 kr moms Ger en marginal på 63 kr, och i det här fallet också 63 %! Bidragskalkylering  Kan användas löpande för att kontrollera enskilda produkters bidrag, men är också vanligt vid t ex ledig kapacitet, då det är bättre att få ett lite lägre pris/lägre intäkt, men fortfarande ett bidrag till övergripande kostnader, än ingen försäljning alls…  Särintäkter = Intäkter som uppstår enbart p g a merförsäljningen  Särkostnader = Kostnader som uppstår enbart p g a merförsäljningen  Samkostnader = Företagets övriga kostnader som behöver täckning  Täckningsbidrag = Särintäkter – Särkostnader (i princip samma sak som Marginal!)  Täckningsbidraget ska täcka de fasta (sam-) kostnaderna + bidra till en vinst…  Vid valsituationer väljer man förstås alternativet/produkten med högst Täckningsbidrag! Bidragskalkylering  Används i olika situationer för att se hur mycket en viss produkt bidrar till att täcka övergripande kostnader + vinst  Frångår ibland normal prissättning (vid t ex outnyttjad kapacitet, t ex flyg, hotell, ”happy hour” m fl verksamheter) Viktigt dock att aldrig acceptera negativt TB…d v s sälja under sitt inköpspris! Exempel på sänkt TB/Pris vid outnyttjad kapacitet (Revenue Management)  Hotell säljer billiga rum på sommaren till barnfamiljer, när affärsresenärerna har semester…  SAS säljer billiga weekendavgångar när affärsresenärerna inte arbetar…  IKEA lockar med lägre priser vissa vardagar i veckan, när kundflödet i varuhusen är svagt…  COOP har ”pensionärsdag” på tisdagar, då alla pensionärer får 5 % på hela sortimentet… Varför bör man göra en nollpunktsanalys? När du gör en nollpunktsanalys får du bland annat reda på: Hur många enheter du måste sälja för att inte gå med förlust. När du förväntas gå med vinst. Hur du identifierar och styr dina fasta samt rörliga kostnader. Om priset för produkterna är rimligt eller om priset behöver justeras. Om en investering i någon produkt kan vara relevant samt vilka risker den medför. Nollpunkten (i företag som säljer en produkt)  Nollpunkt = Break Even = Kritiska punkten  Inträffar när Totala Intäkter = Totala Kostnader (Ingen Vinst/Ingen Förlust)  Kritisk Volym =  Fasta Kostnader / Täckningsbidrag/st Säkerhetsmarginal = Aktuell volym – Kritisk Volym Exempel Nollpunkt (om man säljer en produkt)  Vikå Sallads AB tillverkar och säljer sallad till matställen m fl  Försäljningspriset är 15 kr per kg ex moms  Den rörliga kostnaden för råvaror är 5 kr per kg ex moms  Företagets fasta kostnader, t ex personal, lokaler & värdeminskning är totalt 2.200.000 kr per år  Nollpunktsvolymen blir då:  2.200.000/ (15-5) = 220.000 kg per år  Säljer man mindre än denna volym, kommer man att gå med förlust.  Om man just nu har en trend på att sälja 300.000 kg per år blir Säkerhetsmarginalen 300.000 – 220.000 = 80.000 kg  Nollpunkten (i företag som säljer flera produkter)  Nollpunktsomsättning  Inträffar när Försäljningen precis täcker Rörliga + Fasta kostnader  Nollpunktsomsättning =  Fasta Kostnader / (1 – Andel Rörliga kostnader av Försäljningen)  D v s om de Rörliga kostnaderna är 80 % av Försäljningen (0,8) dividerar man de Fasta kostnaderna med 0,2 (1 – 0,8)  Det man egentligen dividerar med, är ju Marginalen, som ju i detta exempel är 20 % (0,2)!  Exempel Nollpunkt (om man säljer flera produkter)  En restaurang har följande Resultatbudget:  Försäljning 25.000.000 kr  Rörliga kostnader (råvaror/varuinköp) 20.000.000 kr  Fasta kostnader (löner, hyra m m) 4.230.000 kr  Rörliga kostnader är då 80 % (0,8) av Försäljningsvärdet  (20.000.000 / 25.000.000 = 0,8)  Nollpunktsomsättningen blir då:  4.230.000 / (1 – 0,8) = 21.150.000 kr  Sjunker omsättningen/försäljningen under denna nivå, kommer man att gå med förlust.  Säkerhetsmarginalen blir förstås skillnaden mellan Budgeterad Försäljning och Break Even:  25.000.000 – 21.150.000 = 3.850 000 kr  Största kostnadsposterna i de flesta företag  Varukostnad  Personalkostnad  Lokalkostnad  Beställningspunkt (när är det dags att beställa fler…?) = Summan av  Buffertlager och  Försäljning under leveranstid (ledtid) Hänsyn bör tas till  Försäljningstakt  Minsta beställning  Förpackningsstorlek Beräkning av Beställningspunkt (BP)  Alexandra är inköpare och behöver beräkna Beställningspunkten för telefonkort i sitt företag.  Leverantören behöver 4 veckor från beställning till leverans till kundens lager.  Förbrukningen av telefonkort är enligt statistiken 24 st per vecka i genomsnitt.  Buffertlagret bör motsvara 2 veckors förbrukning.  Uträkning:  BP = 2 x 24 + 4 x 24 = 48 + 96 = 144 st  När lagernivån sjunker under denna nivån, bör datorn skicka en automatisk beställning! (alternativt sker kontroll & beställning manuellt)  Lagerkostnader och orsak Kostnader som påverkas av att lagra varor:  Lokalkostnader  Personalkostnader  Räntekostnader (Varulagret binder kapital, och brukar därför belastas med en ”kalkylränta”) Orsaker som påverkar:  Storlek på lagret  Lagertid Kalkylränta  Är ingen faktisk ränta, som betalas eller bokförs i ett företag, men den används ofta för olika beräkningar av vad det kostar att binda kapital som kunde ha använts på annat sätt…  Den ska avspegla avkastningskravet, både med hänsyn till faktiska kapitalkostnader och de risker som finns vid investeringar.  I princip bestäms kalkylräntan utifrån tre kriterier:  Faktiska kostnader för kapital; låneräntor och avkastningskrav på ägarnas insatta kapital  Avkastningen på alternativa investeringar. (”Vad hade vi kunnat få på annat håll – t ex på banken eller i aktiefond”?)  Risker med investeringen.  I princip bestäms Kalkylräntan internt i företaget, ofta av Ekonomichef, VD och Styrelse, och den justeras löpande efter förändringar Lageroptimering/Logistik…  ”Affärssystem fokuserar till stor del på lager. I kärnan av affärssystemet ligger funktionen för försäljning, som beräknar behovet av produkter, för att sedan planera inköp i god tid. Detta för att undvika lagerbrist på samma gång som lagret inte blir större än det behöver vara”.  Logistik är kunskapen om hur varan förflyttas från fabrik, till agent, grossist och butik, och paketeras, transporteras, prismärks m m  Logistik är en mycket viktig del av framgångsrika Retail-företag, och kända stora aktörer som HM, Clas Ohlson och Apoteket, kan ha hela avdelningar med 10-20 personer, som bara arbetar med företagets Logistik!  Genomsnittslager Lager vid  Genomsnittslager Årets början+ Årets slut alternativt 2  Genomsnittslager Summan av alla inventeringar Antal inventeringar Årlig kapitalkostnad  Räntekostnad = Kalkylränta (%) x Genomsnittslager  (inget som bokförs eller ingår i officiellt Resultat, men används internt för att se vad lagret kostar…!) Exempel Genomsnittslager & Räntekostnad  Pocketline säljer böcker på nätet, och har inventerat sitt lager vid 3 tillfällen:  1/1 1.670.000 kr  30/6 1.894.000 kr  31/12 1.374.000 kr  Genomsnittslagret blir då helt enkelt:  1.670.000 + 1.894.000 kr + 1.374.000 kr / 3 = 1.646.000 kr  Uppskattad intern Räntekostnad för lagret blir då vid 6 % kalkylränta:  0,06 x 1.646.000 kr = 98.760 kr  Omsättningshastighet och lagringstid  Antal gånger lagret omsätts under ett år  Ju fler gånger desto högre effektivitet Omsättningshastighet Årets varukostnad (KSV) Genomsnittligt varulager Genomsnittlig lagringstid 360 dagar Omsättningshastighet Exempel Omsättningshastighet  Pocketline har försäljningsintäkter per år på 40.000.000 kr, med en varukostnad på 75 %. Genomsnittslagret är värderat till 1.646.000 kr.  Omsättningshastigheten blir då…  30.000.000 kr /1.646.000 kr = 18,2 ggr/år  Genomsnittlig lagringstid blir…  360/18,2 = 19,8 dagar Ordet statistik har två betydelser. 1. Statistik är sifferuppgifter som beskriver en sak eller en verksamhet. 2. Statistik är också metoder för att samla in, bearbeta och analysera material.  74 DE TRE FÖRSTA FRÅGORNA INFÖR EN KOMMANDE UNDERSÖKNING ▸ 1. Vad vill vi undersöka? - Syfte och frågeställning ▸ 2. Vilka ska vi undersöka? - Population och eventuella avgränsningar ▸ 3. Hur ska vi göra undersökningen? - Metod och material  75 HUR SKA VI GÖRA UNDERSÖKNINGEN? ▸ Vad behöver vi veta? ▸ Finns det redan material som vi kan använda? - Tidigare uppsatser - Andra källor ▸ På vilket sätt kan vi fånga in nytt material? (Enkät, intervjuer etc.)  76 ENKÄTUNDERSÖKNING ▸ Samma frågor ställs till ett antal personer med hjälp av ett frågeformulär. ▸ Många olika typer av frågor kan ställas. ▸ Tydligt vilken typ av svar man förväntar sig: - öppna svarsalternativ (”fri text”) - slutna svarsalternativ (ex: kryssrutor) ▸ Snabb insamling av information!  77 INTERVJU ▸ Personlig intervju ▸ Gruppintervju ▸ Ger mer utförliga och fria svar än vad enkäten generellt tillåter. ▸ - Fördel: utförlighet som ger bredare/djupare bild ▸ - Nackdel: tidskrävande, och svårare att statistiskt ställa samman Dyrare att genomföra än en Enkätundersökning ENKÄT/INTERVJUFRÅGOR  Slutna frågor – med bestämda svarsalternativ  ”Har du varit på bio den senaste månaden – Ja eller Nej?”  Öppna frågor – utan bestämda svar  ”Beskriv vad du tyckte om den filmen du såg?”  79 TYPVÄRDET ÄR DET MEST FREKVENTA VÄRDET DET MEST FREKVENTA VÄRDET I VÅRT FALL ÄR 2 SYSKON 7 ST AV DE VI FRÅGAT HAR 2 SYSKON  80 MEDELVÄRDET ÄR DET GENOMSNITTLIGA VÄRDET Om Kalle har 3 apelsiner, Elsa 6 apelsiner, och Nils också 6 apelsiner, så är Medelvärdet 5 apelsiner (3+6+6/3)  81 MEDIANEN ÄR DET MITTERSTA VÄRDET Om Lena hoppar 150 cm i höjd, Lisa hoppar 160 cm och Elin 165 cm, så är Medianen 160 cm! Exempel på paradigm och paradigmskifte Ända fram till 1954 hade ingen sprungit en engelsk mil under 4 minuter. Alla var överens om att detta var omöjligt. Det fanns vetenskapliga fakta som visade att människans rent fysiskt och psykiskt inte klarade av detta. Alla levde i paradigmet, synsättet/attityden ”det går inte, det är omöjligt”. 6 maj 1954 så gjorde Roger Bannister det som En Paradigm är ett sätt att ingen hade trott kunde hända, han sprang en se på verkligheten, t ex engelsk mil under 4 minuter. Året därefter gjorde hur fort man kan springa, drygt 30 personer samma bragd, 1956 ytterligare hur en klocka ska se ut drygt 300. eller hur man ser på TV Vad hade hänt, som gjorde att människor helt plötsligt kunde springa under 4 minuter. Vilken gräns Ett Paradigmskifte innebär hade sprängts? Var det den fysiska gränsen? Nej!!!! att man ”spränger” den gamla uppfattningen, t ex Svaret är att det var den mentala gränsen som när Roger Bannister sprängdes. sprang under 4 minuter, när gratistidningen Metro Människor började tänka utifrån paradigmet ”att kom ut, eller iPhone det går, det är möjligt”.  Varför bokslut? (minst en gång per år) Få ett avslut på den löpande bokföringen Visa ett rättvisande resultat för perioden Visa en sammanställning (bild) av företagets tillgångar och skulder den sista dagen i perioden (balansdag) Kunna lämna in ett årsbokslut som underlag till skattedeklaration till skattemyndigheten Även få fram ett trovärdigt sifferunderlag för ägare, personal, kunder, leverantörer m fl  Vad innebär ett bokslut? Årsbokslut (Enskild Firma , Handelsbolag) - Balansräkning - Resultaträkning Årsredovisning (AB, Ek. Förening) - Balansräkning - Resultaträkning - I större AB även nedanstående: - (Noter (Förklaringar till vissa poster/siffror) - Förvaltningsberättelse/ Verksamhetsberättelse - Finansieringsanalys (”Stora” större företag) - Revisionsberättelse)  Hur gör man bokslut? 1. Genomför först - Justeringar (rättelser, överföring av moms, ev tillägg) - Avstämningar (kontroll att t ex bokförda banksaldon stämmer) - Periodiseringar (t ex inventarier/avskrivningar och lager/KSV) 2. Resultatkonton - Läsa av saldon på intäkt och kostnadskonton - Räkna ut och bokföra resultatet (vinst/förlust) 3. Balanskonton - Läsa av saldon på Tillgångar, Skulder & Eget Kapital - Efter överföring av Vinst/Förlust måste T = S + EK!  Vad är ett nyckeltal? (eller KPI – Key Performance Indicators)  Ett sammanfattande matematiskt tal som intresserar oss & intressenter  Förenkling av verkligheten  Ger ”helikopterperspektiv” på verksamheten  Ger tidiga varningssignaler  Ett verktyg för att utvecklas Ett bra Nyckeltal….  Enkelt att förstå och kommunicera  Enkelt att förstå hur värdet kan förbättras  Relevant för den egna verksamheten  Jämförbart  Synliggör och dramatiserar  Olika typer av KPI:er/Nyckeltal  Allmänna – för alla företag/branscher  RÄNTABILITET  Hur mycket avkastning får en ägare/investor på satsat kapital?  SOLIDITET  Hur mycket av kapitalet i bolaget kommer från ägarnas egna pengar kontra lån?  Branschspecifika – olika för olika branscher  KONVERTERINGSGRAD - Antal köpare / Antal besökare X 100  Hur många av besökarna köper något? (Detaljhandeln)  BELÄGGNINGSGRAD – Uthyrda rumsnätter / Tillgängliga rumsnätter X 100  Hur många av de tillgängliga rummen blev uthyrda/sålda? (Hotell) Vad menas med en Investering…?!  ”Att satsa ett större belopp på något som för företaget får ekonomiska konsekvenser för framtiden”  Exempel är nya maskiner, lastbilar, inredning, datorer, IT-system m m  Kan också vara en stor reklamkampanj, forskning eller miljö, men också olika Affärsidéer  Syftet är ofta ökade Intäkter och/eller lägre Kostnader på sikt Olika metoder för att jämföra Investeringar – Är de lönsamma?  Pay-off metoden  Hur lång tid tar det innan Investeringen har betalat sig?  Nuvärde-metoden  Hur lång tid tar det innan Investeringen betalar sig, om vi tar hänsyn till pengars värde vid olika tidpunkter  Pay-Off-metoden Hur lång tid tar det innan man får tillbaka de pengar man satsat i ett projekt eller i en investering? Metoden tar inte hänsyn till någon kalkylränta. År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 - Inbetal 100 00 22 000 22 000 22 000 22 000 22 000 22 000 22 000 22 000 ningar: 0 - Ackumu 100 00 -78 000 -56 000 -34 000 -12 000 10 000 32 000 54 000 76 000 lerat: 0 Kalkylränta, eller diskonteringsränta, är den räntesats som bl a uttrycker ägarnas avkastningskrav på investerat kapital. Kan även vara avstämd mot företagets låneränta och förväntad inflation. Kalkylräntan används exempelvis vid investeringskalkylering och företagsvärdering för att kunna jämföra värdet på betalningar som är skilda i tid. Nuvärde är ett begrepp som används vid investeringskalkylering. Nuvärde är värdet idag av en betalningsström eller enstaka betalning som sker i framtiden. För att beräkna Nuvärdet behöver en kalkylränta bestämmas.  Nuvärdes-metoden Hur lång tid tar det innan man får tillbaka de pengar man satsat i ett projekt eller i en investering, om man även diskonterar (räknar tillbaka) de årliga beloppen med en kalkylränta på 10 %? År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 - Betalni 100 00 22 000 22 000 22 000 22 000 22 000 22 000 22 000 22 000 ngar: 0 - Nuvärd 100 00 20 000 18 182 16 529 15 026 13 660 12 418 11 289 10 263 en: 0 - Ackum 100 00 -80 000 -61 818 -45 289 -30 263 -16 603 -4 184 7 105 17 368 ulerat: 0 Tekniken med Nuvärdes-kalkylering, är förstås också lämplig om man t ex ska bedöma 3 olika Affärsidéer enligt nedan: Affärsidé 1 kräver 250.000 kr i Investering nu, och beräknas ge 100.000 kr i vinst varje år i 5 år Affärsidé 2 kräver 500.000 kr i Investering nu, och beräknas ge 150.000 kr i vinst varje år i 5 år Affärsidé 3 kräver ingen Investering alls, men en vinst på 75.000 kr varje år i 5 år Viktiga begrepp/funktioner som Ledare…  AFFÄRSIDÈ  Beskriver vad vi gör, till vem och på vilket sätt vår produkt/tjänst skapar värde  Brios Affärsidé:  ”Att marknadsföra produkter till barn och barnfamiljer där lek, aktivitet, samvaro, utveckling, stimulans och underhållning dominerar som behov och där omsorg om barnet står i centrum. BRIO-märkta produkter riktar sig främst till små barn inom områdena lek, förflyttning av små barn och barnomvårdnad där BRIOs produkter kännetecknas av genomtänkt kvalitet, omsorg och kunskap om barns behov.” Affärsmodell  = En beskrivning av hur företaget tjänar pengar på sin affärsidé  Kan handla om hur man försöker vara unik, hur man lagerhåller produkter, hur man levererar dem och hur man tar betalt  Odd Mollys Affärsmodell:  ”Att framförallt sälja sina produkter via återförsäljare i Sverige och agenter i utlandet, vilket inte kräver så stora kapitalinvesteringar. (till skillnad mot att driva egna butiker) Agenten/distributören har dessutom stor kunskap om den lokala marknaden” En Affärsidé är en grundläggande utgångspunkt som identifierar ett eller flera problem hos en målgrupp på en marknad som ditt företag ska lösa. En Affärsmodell är en strategi eller en plan för hur företaget kommer att generera intäkter, skapa värde och driva sin verksamhet på ett hållbart sätt. Det handlar mycket om att identifiera kärnan i ditt företags verksamhet, hur företaget ska fungera och generera lönsamhet på lång sikt. En offert är ett skriftligt förslag När en kund vill inleda ett samarbete med ett företag kontaktar kunden oftast företaget för att få ett förslag på pris och villkor för en vara eller en tjänst. En offert kan vara både muntlig och skriftlig och när en sådan har lämnats kan kunden ta ställning till om ett samarbete ska inledas. Om inget annat skriftligt avtal upprättas kommer offerten att ses som bindande. När offerten har accepterats Om kunden eller köparen accepterar offerten är avtalet bindande. Kunden kan därefter välja att acceptera enligt vissa villkor. Om kunden accepterar offerten i sin helhet utan ändringar och innanför den tidsram som erbjöds kallas det för ren accept. Om däremot vissa ändringar tillkommer kallas det för oren accept. Dessa ändringar kan vara att kunden försöker pruta eller inte går med på leveranstiden, och lämnar då företaget i fråga att åter ta ställning till kundens krav och förfrågan. Om företaget accepterar kundens nya förfrågan, sluts ett avtal. Vad ska en offert innehålla? Eftersom en offert är ett föreslaget säljdokument är det viktigt att samtliga delar som finns med i offerten är tydliga och riktiga. Det är inte bestämt enligt lag vad en offert ska innehålla och därför kan olika offerter se väldigt olika ut. Några punkter som är viktiga att ha med är dock: säljarens namn eller företagsnamnet samt kontaktuppgifter och momsregistreringsnummer beskrivning av vilken typ av tjänst eller vara som avses samt leveranstid pris per enhet och totalt pris uppskattning av hur lång tid arbetet kommer att ta leverans- och betalningsvillkor Framgångsrika Offerter  - Börja med något som fångar uppmärksamheten!  - Fokusera på vad din kund vill!  - Gör inte en för lång och krånglig offert – slösa inte kundens tid!  - Ge gärna kunden alternativ, men inte för många!  - Rabatter fungerar ofta, men de ska vara logiska!  - Var inte för teknisk och branschmässig – använd ett enkelt/begripligt språk!  - Hänvisa gärna till referenser!  - Var tydlig med vad som är nästa steg!  - Använd en snygg och tydlig offertmall, så följer alla offerter ett mönster, och ser professionella ut!