Sammanfattning sociologi PDF

lOMoARcPSD|46309235 Sammanfattning sociologi Samhällsvetenskaplig grundkurs (Uppsala Universitet) Skanna för att öppna på Studocu Studocu är inte sponsrat och får inte stöd från något college eller universitet Nedladdat av Astrid (astr...

lOMoARcPSD|46309235 Sammanfattning sociologi Samhällsvetenskaplig grundkurs (Uppsala Universitet) Skanna för att öppna på Studocu Studocu är inte sponsrat och får inte stöd från något college eller universitet Nedladdat av Astrid ([email protected])  lOMoARcPSD|46309235 Sammanfattning sociologi Sociologi och sociologiska frågor 1. Vad är sociologi? Sociologi är studiet av socialt liv, social förändring och sociala orsaker samt följder av mänskligt beteende. Sociologer forskar om strukturerna hos grupper, organisationer och samhällen samt människors umgänge inom dessa. Sociologi handlar på så vis om hur människor påverkas av sociala strukturer och hur vi påverkar varandra. Man kan både tala om hur individer påverkas av samhällsstrukturer och hur samhällsstrukturer påverkar individer. 2. Vad är en social struktur? Sociala strukturer är mönstrade sociala arrangemang. Detta kan exempelvis vara någon som börjar gå kors gräset och andra gör detsamma - till slut bildas en väg. Ett annat exempel är hur vi betalar kvinnor mindre eftersom att de “jobbar sämre, tar ledigt för att ha barn…”. Sociala strukturer är på så vis starkt kopplat till maktstrukturer. Dessa maktstrukturer kan exempelvis vara baserat på kön, etnicitet eller klass. Sociala strukturer både skapas och upprätthålls eller förklaras med ideologier och tankesätt för att normalisera diskriminerande handlingar. Inom sociologin är det därmed viktigt att studera de sociala strukturernas konsekvenser, såsom ojämlikhet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Detta för att få fram strukturerna 3. Social kontext Social kontext behövs för att förstå en persons beteende. Vår sociala omgivning påverkar hur vi agerar och hur vi tänker. Vi påverkas av de förutsättningar vi har i livet, såsom våra föräldrars jobb, inkomst, bakgrund… Vi existerar på så vis inte i ett vakum - normer, värderingar och olika förutsättningar påverkar oss. För att förstå människor, dess beteende och varför de tänker som de gör måste vi därför ta hänsyn till den sociala kontexten. 4. Vad är ett samhälle? Ett av sociologins grundbegrepp är just samhälle. Det finns dock ingen enhetlig definition av vad ett samhälle är. Ett samhälle kan ses som summan av individer, eller som summan av institutioner och strukturer. Sociologer har ofta en relationell syn, där man menar att samhället är individens relation till varandra samt människans relation till institutioner och Nedladdat av Astrid ([email protected])  lOMoARcPSD|46309235 strukturer. Man ser på så vis på människor och sociala strukturer som ett nätverk av sociala och materiella relationer. Begreppet samhälle grundades i och med industrialiseringens och industrisamhället framväxt. Inom sociologi kan man både se på individen i samhället och samhället i individen. Man kan se på människan som socialt djur. Det finns en organisering av mänsklig interaktion - vi har ett behov av tillhörighet, identifikationer, tilldelning av resurser, gränser och kontroll. Grupper och gränsdragningar behöver inte nödvändigtvis vara problematiskt, men när en grupp får mer makt och resurser än andra kan exkludering och diskriminering uppstå. I dagens moderniserade värld blir möten mellan människor allt fler, olikheterna blir större och det finns mer komplexa relationer, något som leder till mer problematiska gränsdragningar. Människor påverkas även av globala maktstrukturer. Strukturer och institutioner byggs upp av människors relationer och de mönster som de bildar. Det är på så vis en ständigt pågående process där strukturer (makronivå), institutioner och organisationer (mesonivå) och individer (mikronivå) interagerar, påverkar och förändrar varandra. Strukturer och institutioner skulle kunna vara politik, ekonomi, familj, skola, lagar och regler. Människors erfarenheter, kunskap och handlingar utgår från deras sociala sammanhang, som också inbegriper deras positioner i makthierarkier och deras tillgång till makt och resurser. Man kan därmed tala om individer är slavar under strukturerna eller om individerna är fria att göra som de vill. Med andra ord talar man om strukturer styr människor eller om människor styr strukturerna. 5. Sociologernas eviga frågor Det finns några centrala grundfrågor inom sociologin, såsom Vad gör människor med varandra? Varför gör de som de gör? Vad är deras relation till varandra? Hur är dessa relationer organiserade i institutioner? Hur påverkas vi människor och våra relationer av större samhällsförändringar? Vad är de kollektiva ideerna som får människor och institutioner att röra på sig - att vilja förändras och förändra? 6. Sociologiskt perspektiv? Sociologiskt perspektiv innebär att se bortom och bakom sociala strukturernas fasader. Man ämnar till att se hur de skapats och upprätthållits och att se bakom hur de opererar och Nedladdat av Astrid ([email protected])  lOMoARcPSD|46309235 normaliseras. Målet är på så vis att gå bortom “common sense” eller sunt förnuft och inte nöja sig med förgivet tagna “sanningar”. Sociala ordningar behöver inte vara “sanna” eller naturgivna. Istället kan vi se på dessa som konstruktioner. Normer, idéer, opinioner, sociala institutioner är alla sociala konstruktioner. Detta innebär dock inte att de inte betyder något - istället påverkar de oss på alla sätt. Thomas Berger sa “The first wisdom of sociology is: Things are not what they seem” 7. “Den sociologiska visionen” Den sociologiska visionen, eller The sociological imagination utvecklades av Charles Wright Mills 1916-1962. Han arbetade med att förena personlig biografi med historia, samt att förena sociala fenomen och större historiska processer. Han menade att utan social kontext är kunskapen vi producerar ingen vetenskap - att studera samhället vetenskapligt kräver social kontext och fokus på människor och dess handlingar 8. Sociologiska teman och forskningsfält Sociologi är ett väldigt brett ämne. Det finns tre genomgående teman, eller större forskningsfält med mångunderkategorier. Dessa är kultur, sociala relationer och social stratifiering, det vill säga, social ojämlikhet. Kultur inbegriper studier av kollektiv och individuell identitet, livsstilar, religion och annat. Sociala relationer kan inbegripa studiet av sociala nätverk, sociala grupper, relationer mellan olika grupper samt relationen mellan individ och grupp. Med social ojämlikhet menar man studier av maktstrukturer, maktrelationer och social stratifiering som uppstår baserad på bland annat ens könstillhörighet, klasstillhörighet, etnisk tillhörighet, nationalitet, sexuell läggning, kropp och funktionsnedsättningar och annat. I det verkliga livet är kultur, social stratifiering och sociala relationer inte separata på samma sätt som i teoretiska diskussioner, modeller och analyser. Istället är de högst sammanflätade processer, och det behövs metoder och analysmetoder som synliggör komplexiteten och mångsidigheten hos sociala fenomen och relationer. Det behövs därmed metoder och analysramar som synliggör intersektionen av olika förtrtcksormer och de sammansatta orättvisor de skapar Nedladdat av Astrid ([email protected])  lOMoARcPSD|46309235 9. Några av sociologins grund gestalter - Aristoteles (384-322 BC) - Ibn Khaldun (1332-1406) “Asabiyya” - Auguste Comte (1798-1857) Första gången ordet sociologi nämns - Karl Marx (1818-1883) Klass, kapital och arbete - Emile Durkheim (1858-1917) Social integration, självmord - Max Weber (1864-1920) Rationalitet, religion och kapitalism - George Simmel (1858-1918) Främlingen - Ferdinand Tönnies (1855-1936) Gemeinschaft och Gesellschaft - Charles Wright Mills (1916-1962) Sociological imagination - Patricia Hill Collins (född 1948) Intersektionalitet 10. Sociologi som akademiskt ämne Sociologi som akademiskt ämne startades först 1892 i USA. Sociologi har fokus på samtiden - på det “alldagliga” och “vardagliga”, men även på stora sociala processer. Man har hela samhället som sociologins forskningsfält. Sociologin etablerades som ämne i Sverige 1947. Den första sociologiprofessorn i Sverige var Torgny Segerstedt vid sociologiska institutionen, Uppsala Universitet a. Teori och begrepp b. Metod Sociologi skiljer sig från allmän sunt förnuft i och med dess vetenskapliga metod. Det är viktigt att se på influensen av social kontext på människan och ställa rätt vetenskapliga frågor. Detta görs genom att fråga vetenskapliga, precisa och relevanta frågor om mänskligt beteende, sociala kontexten och genom att begrunda den sociala och vetenskapliga relevansen Nedladdat av Astrid ([email protected])  lOMoARcPSD|46309235 11. Sociologi som vetenskap Sociologi är också en empirisk vetenskap: sociologer använder sig av olika typer av data och metoder för att kunna studera samhället och det sociala livet. Man kan antingen använda sig av kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvantitativa metoder strävar efter överblick och samband mellan olika variabler, söker svar på hur många eller hur ofta och generaliserar. För kvantitativa studier används ofta enkäter för insamling av data. Kvalitativa metoder, å andra sidan, strävar efter djup förståelse för relationen mellan samhällsprocesser och människors handlingar. Man söker svar på varför och exemplifierar snarare än generaliserar. Data samlas oftast in via intervju, observation, text, dokument och diskurs Sociala relationer, kultur och identitet 1. Kultur Det finns tre kulturdefinitioner. Den första är en snäv definition av kultur som begränsar den till konst, litteratur och finkultur. Den andra definitionen betecknar kulturen som samhälle, som nation, som kollektiv. Kultur uppfattas i detta perspektiv som något statiskt, oföränderlig och medfödd. Man kan då se på kultur som en container eller som en tvångströja. I denna definition kan man tala om kulturkrockar, något som är farligt för sociala relationer och leder till polarisering samt eventuella konflikter och kulturkrig. Den tredje definitionen är den kultursociologiska, där man ser på kultur som en samhällelig dimension på samma sätt som politik och ekonomi. Det är på så vis en historisk process skapad av oss i samhället genom våra relationer - den är därmed föränderlig och relationell. Kulturer förändras i möte med varandra, något som kallas ömsesidig påverkan. Dessa möten kan ibland kallas för tredje rum och ger utrymme för dialog och bindestreckidentiteter. Den kultursociologiska definitionen skapar ramar för våra handlingar och interaktioner, och ger livet mening och innehåll. Vissa forskare föredrar dock att prata om kulturell identitet istället för kultur. Det finns vissa kulturella element, såsom språk, konst, ritualer, traditioner, vanor, religion, mat, klädsel, institutioner, livsstilar, smak och så vidare som kan ses som ingångar till värld av meningar, historier och uppfattningar. Dessa kan alla vara ämne för sociologisk forskning. Framför allt språket är särskilt relevant - i språket kommer tro, ideer, normer, ideologier, kategoriseringar, myter, fördomar och liknande till uttryck. Språk är starkt kopplat till ens Nedladdat av Astrid ([email protected])  lOMoARcPSD|46309235 livsvärld och landet eller områdets kultur. Genom att studera språk och exempelvis myter kan vi komma åt djuprotade uppfattningar och konstruktioner som påverkar oss och påverkar våra uppfattningar om samhälle, kultur och politik. a. Kultur och identitet Kultur i en sociologisk definition är kopplad till skapande och upprätthållande av kollektiva identiteter och gemenskaper. En viktig aspekt av att studera och analysera kultur innebär därmed att undersöka de processer där människor skapar och upprätthåller kollektiv och individuell identitet. Att studera identitet handlar i på så vis om att betrakta förhållanden mellan individen och kollektivet. Kultur kan även ses som ett slagfält. Vi kan tala "kulturimperialism" - USA har exempelvis stort kulturellt inflytande i och med dollarn, det engelska språket, film, musik och liknande. Globaliseringen och sociala medier är ett relativt nytt fenomen men har resulterat i att vi hamnar i sociala bubblor eller comfort zoner. Man konstruerar sedan föreställningar om andra som inte är i ens egna bubbla, som ingen ifrågasätter. Vi skapar på så vis konstruktioner och föreställningar om både oss själva och andra. 2. Sociala konstruktioner och deras verkningar Att något är en konstruktion innebär inte att den inte har reella efterverkningar. Det som inte är sant eller verkligt kan bli det i sina konsekvenser. W.I Thomas hävdar att om man uppfattar eller betraktar något beteende eller situation som verklig, så kommer den till slut att bli verklig i sina konsekvenser. Detta kallas för Thomas teorem och ett exempel är placebo vid medicinering. En annan sociolog är Robert Merton som hävdade att en självuppfyllande profetia från början är en falsk definition av en situation, som leder till ett nytt beteende som gör den ursprungliga falska uppfattningen att bli sant. 3. Opinion Opinion är övertygelse, tro, åsikter, värderingar och attityder, och påverkar våra beteenden och handlingar på individ och samhällsnivå. Detta kan exempelvis vara religiösa eller politiska övertygelser, eller mode, livsstilar, konsumtion av kultur och annat. Opinioner är föränderliga - folks stil, politiska åsikter eller musiksmak kan ändras med tiden. Kulturella produktens popularitet är mycket ojämn och snäv - en minoritet är väldigt uppmärksammad och populär, medan stora majoriteten inte är det eller är helt okända. Nedladdat av Astrid ([email protected])  lOMoARcPSD|46309235 4. Konformitet Det finns en generell tendens hos människan att anpassa sig till opinioner och beteenden som förekommer i deras sociala miljöer. Detta syns exempelvis genom reklam, mode och livsstilar, influencer samt i sociala tryck och förväntningar. I mindre samhällen finns det en tendens hos människor att anpassa till majoritetens omdöme även om omdömet är fel. I Sverige har vi normer såsom jantelagen, lagom är bäst och att man inte ska sticka ut, något som ökar konformiteten. 5. Norm Normer kan liknas med spelregler om eget och andras beteende. Normer hjälper på så vis social sammanhållning. Det finns olika typer av normer. En är injunctive, eller föreskrivna normer. Dessa löser samarbetsproblem och möjliggör samarbete. Exempel på dessa är moraliserande normer (internaliserade), informella normer (sociala normer) och formella normer (lagstiftningar och liknande). Den andra typen av normer är deskriptiva normer, som ger lösningen till samarbetsproblem och har att göra med uppfattningar, traditioner och vanor. Deskriptiva normer upprätthåller på så vis skillnader mellan grupper. Normer kan vara skadliga för social sammanhållning. Ett exempel på detta är cultural inertia, som är kulturella praktiker och normer som uppstår under vissa historiskt specifika kontexter. Dessa överlever ofta även efter att den materiella och sociala situation som den skapade har förändrats. Exempel på detta är rasism, som startade som kolonismens ideologi för att rättfärdiga slaveri. Den andra typen av norm som kan vara skadlig som social sammanhållning är pluralistic ignorance. Detta är när människor i ett samhälle inte erkänner variationer, olikheter och mångfald. När människor utifrån missuppfattningar tror att avvikelse från ”samhällsnormer” kan stå dem dyrt och därmed anpassar dem sig och betraktar dem som inte passar in i deras mallar som avvikare och som problem. Människor kan på så vis bli egna poliser. 6. Five layers in personal networks - Core network - Sympathy network - Affinity network - Active network Nedladdat av Astrid ([email protected])  lOMoARcPSD|46309235 - Total personal network 7. Sociala nätverk och samhällsförändringar Sociala nätverk består även om de kan ändra form, då samhället ständigt förändras. Människan behöver sociala relationer. Samhällsförändringar kan leda till förändring av sociala nätverk och sociala relationers former. I det agrara samhället är sociala nätverk övervägande lokala, men i det urbana industriella samhället expanderar sociala nätverk och blir mer komplexa. I dagens globaliserade samhälle sträcker sig sociala nätverk över nationsgränser. Ny kommunikationsteknologi har resulterat i virtuella och transnationella nätverk, som i sin tur lagt grund för sociala "bubblor" och “nya stammar” 8. Sociala grupper Grupper behöver inte nödvändigtvis ha individuella relationer till varandra som i ett nätverk. Det finns både organiserade och formella grupper, samt oorganiserade och informella grupper. Grupper både delar och förenar - ingrupp och utgrupp. Det är inte i sig ett problem och behöver inte nödvändigtvis vara ett problem, men blir problematiskt när en grupp tillskriver den andra gruppens egenskaper och behandlar dem därefter - så uppstår rasism, sexism och annat. Det skapas enkelt “vi och dem” - gruppsegregation. Människor tenderar att ha mer gruppbindande än gruppöverbryggande relationer. Segregationens strukturella orsaker är ofta baserade på maktasymmetrier. Detta kan förklaras med homofili, vilket är viljan att umgås med människor som är lik en själv gentemot andra gruppers medlemmar. Detta då vi vill solidarisera oss med dem vars problem vi kan identifiera med - ”Supremacy of suffering”. Social stratifiering och ojämlikhet 1. Social Stratifiering Social stratifiering eller skiktning innebär att olika grupper i samhället lever under ibland radikalt olika omständigheter. Det handlar om systematiska eller strukturella ojämlikheter, som illustreras i en ojämlik fördelning av resurser, social makt och inflytande. Detta innebär att det finns ojämlika förutsättningar för människor att forma sina liv som de vill. Social Nedladdat av Astrid ([email protected])  lOMoARcPSD|46309235 stratifiering och social ojämlikhet har olika grunder baserad på olika maktstrukturer. Exempel på dessa är klass, etnicitet, kön, funktionalitet, sexualitet och annat. Dessa sammanfaller på olika sätt och i olika grader, och verkar sällan isolerat. Makthierarkierna finns överallt och i alla våra relationer- i samhället, på jobbet, i familjen - de påverkar oss hela tiden och är omöjliga att bortse från Global och nationell ojämlikhet är ofta sammanlänkade - inkomst och förmögenhet är högst ojämnt fördelad både inom och mellan länderna, och klassresor är ofta svårt att uppnå. Detta beror dock på landet. 2. Klass Det finns olika klassdefinitioner. Den Marxistiska klassdefinitionen utgår från ekonomiska aspekter och materiella villkor, och handlar om produktionsförhållanden, kapitalägare och resursfördelning. Marx utgår ifrån ett historiskt synsätt där han understryker kampen mellan arbetarklassen och kapitalägare. Den Weberianska klassdefinitionen tillägger olika kriterier såsom inkomst, utbildning, konsumtion, politisk inflytande och liknande. Han menade att medlemmar av olika sociala klasser inte nödvändigtvis delar samma politiska intressen. Bourdieus klassdefinition utifrån en utvidgad definition av kapital, där han identifierar tre huvudsakliga kapitalformer - ekonomiskt kapital, kulturellt kapital och socialt kapital. 3. Etnicitet Det finns två perspektiv på etnicitet, det primordiala och det konstruktivistiska. Det primordiala synsättet bygger på föreställningar om blodsband och gemensamma förfäder, och är därmed en exluderande syn med fasta gränser. Man har ett antingen-eller-tänkande och utgår från ett vi och dem-synsätt. Det konstruktivistiska synsättet innebär att man ser på etnicitet som en social och politisk konstruktion som skapas av människor i samhället. Det är på så vis ett inkluderande synsätt som ifrågasätter föreställningar om fasta gränser och blodsband. Etnicitet ses på så vis inte som en egenskap, utan något som skapas och förhandlas i dialog med människor. Enligt det konstruktivistiska perspektivet är etnicitet ett sätt att klassificera och kategorisera människor i grupper. Dessa grupprelationer kan vara situationella, relationella och kontextbundna. Till skillnad från klass som talar om social rankning så bygger den etniska rankningen på språk, härkomst, kulturella skillnader och liknande. Etnicitet, framförallt den primordiala uppfattningen ligger till grund för nationalism Nedladdat av Astrid ([email protected])  lOMoARcPSD|46309235 4. Kön Genus syftar till socialt kön och är föreställningar om manligt och kvinnligt. Simone de Beauvoir sa det kända uttrycket “Vi föds inte till kvinnor, vi blir det”. Hon syftade till sociala konstruktioner av manligt och kvinnligtGenus är på samma sätt som klass och etnicitet en maktstruktur som baseras på en över- och underordning utifrån kön. Det har förts mycket kritik mot förklaringsmodeller som bygger på enbart en kategori. Erfarenheter och identiteter är mångbottnade och intersektionella - vi tillhör flera sociala kategorier samtidigt och ingår i flera maktstrukturer på samma gång. Beroende på var i dessa makthierarkier vi befinner oss har vi olika erfarenheter av förtryck, orättvisor eller privilegier. Det är därmed svårt att förstå människor och deras erfarenheter, tankar och handlingar enbart utifrån en kategori - det finns alltid samband mellan olika förtrycksformer då de existerar samtidigt, och när de sammanfaller skapas nya och komplexa former av orättvisor, våld och förtryck. Beroende på vem du är och vilken position du har i olika sammanfallande maktordningar upplever du förtryck och orättvisor på olika sätt. Lokala och globala händelser påverkar varandra i hög grad, och globala och nationella stratifieringar samanfaller alltid. 5. Diskriminering Diskriminering är en konsekvens av social stratifiering och ojämlika maktförhållanden. De som har tillgång till makt och resurser i samtliga maktstrukturer vill behålla den och förhindra alla typer av förändringar som inte gynnar dem. Diskriminering innefattar på så vis exkluderande diskurser och praktik, för att säkra rådande maktordningar. Cumulative discrimination är mätningen av diskriminerande effekter över tid och över olika domäner, och kan exempelvis vara kvinnor, flyktingar, arbetare, folk under ockupation eller liknande. Det finns på så vis olika domäner där social ojämlikhet produceras, reproduceras, upprätthålls och normaliseras, bland annat genom strukturer, institutioner, ideologier och diskurser och genom vardagsinteraktioner. Det finns bland annat ett samband mellan ojämlika löner och förekomsten av sociala problem, samt mellan livslängd och GDP per capita. 6. Social mobilitet Social mobilitet, eller klassresor, sker utifrån tillgång till eller avsaknad av kapital. Det går på så vis att tala om både mobilitet uppåt och mobilitet nedåt. Human capital eller human resources syftar till vad man kan göra, och inkluderar saker såsom formell utbildning, Nedladdat av Astrid ([email protected])  lOMoARcPSD|46309235 jobberfarenhet och hälsa. Socialt kapital handlar om vilka du känner och sociala band. Många får exempelvis jobb via kontakter, och inte genom formella kanaler. Detta är kopplat till Burts theory, som innebär att de som har starka kontakter inom ett socialt nätverk har fler jobbmöjligheter på grund av större tillgång till information och resurser. Avsaknaden av kontakter mellan olika samhällen och grupper är svaga band, medans nätverkspossitioner med kontakter med annars inte kontaktbara samhällen är starka band. Lins theory innebär att nyttiga arbetsmarknadsresurser är inbäddade i personliga nätverk. Cultural reproduction theory ifrågasätter den entydiga betoningen på socioekonomisk status. I länder med mindre socioekonomiska klyftor stämmer det att ju mer kulturellt kapital man har desto, mer kulturellt kapital ens barn kan förvärva, och ju mer kulturellt kapital barnen har, desto bättre blir deras studieresultat. För många marginaliserade grupper finns det dock många hinder för social mobilitet uppåt, något som kallas ascription. Genom individuella ansträngningar, exempelvis genom utbildning, är det möjligt att göra en klassresa, något som ökat sedan 1800-talet och framåt. I länder med stora socioekonomiska klyftor blir ascription, det vill säga, din bakgrund och social status, dock en viktigare faktor och förutsättning för att du ska göra en klassresa, medans ens prestationer får en mindre betydelse för att en klassresa faktiskt blir möjlig. Detta resulterar i en reproduktion och förstärkning av sociala klyftor. ”The Great Gatsby Curve” refererar till att högre inkomststratifiering inom ett land, desto lägre mobilitet mellan generationerna. I länder med stora socioekonomiska klyftor blir intergenerationell social mobilitet därmed väldigt svårt. Social mobilitet eller klassresor sker även nedåt. Detta är vanligt vid migration, exempelvis män som har universitetsutbildningar som tar jobb som taxichaufför. Det sker dock även tvärt om - kvinnor som exempelvis kommer från ett land med mindre rättigheter som flyttar till ett land med mer rättigheter. 7. Typer av social mobilitet Det finns olika typer av social mobilitet. Några av dessa är: - Intergenerational: att barnens klassposition i relation till föräldrar ändras Nedladdat av Astrid ([email protected])  lOMoARcPSD|46309235 - Intragenerational: Att någon gör klassresa under sin livstid - Absolute mobility: Total antal mobilitet både uppåt och nedåt inom en generation till exempel - Relative mobility: Olika grader av förutsättningar och möjligheter för barn från olika bakgrund (klassmässig eller etniskt eller annat) att få högstatus positioner - Structural mobility: på grund av behov av arbetskraft och lediga positioner som behöver fyllas öppnas utrymme för mobilitet över generationer Att tänka sociologisk 1. Sociologi som vetenskap Sociologer använder sig av olika typer av data och metoder för att kunna studera samhället och det sociala livet. Fokuset är på att beskriva och förklara sociala fenomen samt att tillämpa sociologisk kunskap. Sociologi utmärks som vetenskap i och med att det har samhället och människor som studieobjekt. Det sociologiska tänkandet utmärks också av sitt förhållande till det “sunda förnuftet”. De flesta vetenskapsgrenar nöjer sig med att dra sina gränser mot andra discipliner och andra vetenskaper, men är också noga med att dra sina gränser till det sunda förnuftet. Detta då sociologin är innesluten i vardagslivet. Genom våra kontakter och interaktioner med varandra utvecklar vi en enorm mängd tyst kunskap som gör det möjligt för oss att klara våra vardagsuppgifter. En sjuksköterska som exempelvis jobbat 10 år har mer erfarenhet och kunskap än en nyexaminerad sjuksköterska. Men i vårt vardagsliv, trots att våra liv är så tätt sammanvävda, stannar vi sällan upp för att tänka på meningen med vad vi har gått igenom. Detta kallas för sociala problemets privatisering, och innebär att vi inte ser de sociala relationernas dynamik i vad som betraktas som individuella relationer. Detta är just motsatsen till det som sociologi ägnar sig åt. Inom sociologin fokuserar man på hur individuella levnadshistorier är sammanflätade med den historia som är har gemensam med andra människor. 2. Skillnader mellan sociologi och sunt förnuft Nedladdat av Astrid ([email protected])  lOMoARcPSD|46309235 Sociologin underkastar sig stränga regler som gäller för ansvarsfullt anspråk. Inom sociologin ägnar man sig stor omsorg åt att, på ett klart och tydligt sätt, skilja mellan de påståenden som stöds av vittnesbörd och de som bara kan göra anspråk på att vara preliminära, okontrollerade gissningar. Detta resulterar i att slutsatsernas trovärdighet, tillförlitlighet och praktiska nytta ökar. Det sociologiska tänkandet utmärks även av empiriskt material som den bygger på. I vardagsrutiner begränsas detta till vår egen livsvärld - i vår vardag höjer vi oss sällan över vardags intressets nivå för att vidga erfarenhetens horisont. Varje enskild erfarenhet är bristfällig och även ensidig, och därmed inte sociologiskt grundad. Inte förrän när vi kan jämföra erfarenheter hämtade från en mängd olika livsvärldar blir observationen sociologisk. Som individer hämtar vi vårda förklaringsredskap enbart från den egna livsvärlden. Vi är benägna att uppfatta varje händelse ute i världen som ett resultat av någons avsiktliga handlingar - vi ser personen som ansvarig för det som hänt. På samma sätt brukar ofta de i det offentliga livet tolkar verkligheten åt oss - politiker, journalister, marknadsundersökare, reklammakare exempelvis. Sociologin motsätter sig ett sådant förhållningssätt. Inte heller accepterar sociologin givna förståelseformer som ett naturligt sätt att förklara händelser avskilt från eller utanför den historiska utvecklingen eller utanför dess sociala sammanhang. Sociologiska undersökningar utgår snarare från sammanhang, det vill säga, nätverk av beroenden, snarare än från enskilda handlingar. Att tänka sociologiskt innebär på så vis att begripliggöra människans belägenhet genom att analysera de mångfaldiga näten av ömsesidiga beroenden- Det sunda förnuftets makt bygger på att det förefaller så självklart, den ifrågasätter inte sina presentationer och förståelser och dess praxis är självbekräftande. Detta beror i sin tur på vardagslivets slentrianmässiga och rutinartad karaktär som genomsyrar vårt sunda förnuft och i sin tur genomsyras av detta. Förtrogenhet kan vara fiende till nyfikenhet och det kan få djupa konsekvenser för benägenheten att förnya och omvandla. I mötet med den välbekanta värld som styrs av rutiner vilka har makt att åter och åter befästa övertygelser kan sociologin te sig som en beskäftig och irriterande främling. Sociologi tänker i relationer och placerar oss i nätverk av sociala band. Sociologin respekterar individen men inte individualismen. Att tänka sociologiskt kan alltså öka solidariteten som grundas på ömsesidig förståelse och respekt och på ett gemensamt motstånd mot lidande Nedladdat av Astrid ([email protected])