SAMMANFATTNING KAP 2.pdf

Sammanfattning av kap 2 Utbud och Efterfrågan: Skillnaden mellan två olika typer av marknader: Produktmarknader: Flesta marknader är produktmarknader Hushållen har en efterfrågan på varor och tjänster. Företagen har ett utbud av varor och tjänster....

Sammanfattning av kap 2 Utbud och Efterfrågan: Skillnaden mellan två olika typer av marknader: Produktmarknader: Flesta marknader är produktmarknader Hushållen har en efterfrågan på varor och tjänster. Företagen har ett utbud av varor och tjänster. Faktormarknader: (Arbetsmarknaden och kapitalmarknaden). Hushållen har ett utbud av arbetskraft och kapital. Företagen har en efterfrågan på arbetskraft och kapital. 1. Efterfrågan: Definition: Efterfrågan beskriver den mängd av en vara eller tjänst som konsumernterna är villiga att köpa vid olika prisnivåer under en given tidsperiod. Det är inte detsamma som den faktiska köpta kvantiteten utan vad konsumenten vill köpa om allt annat är lika. Efterfrågekurva: Efterfrågekurvan visar den efterfrågade kvantiteten vid olika priser, förutsatt att alla andra faktorer är konstanta (“Ceteris paribus”). Denna kurva lutar nedår eftersom ett högre pris leder till en minskad efterfrågad kvantitet (lagen om efterfrågan) Lagen om efterfrågan: Det finns ett negativt samband mellan pris och efterfrågad kvantitet. Högre pris leder till lägre efter frågan och vise versa. Detta gäller för de flesta varor men inte alla. Rörelse längs efterfrågekurvan: När priset på en vara ändras, och allt annat förblir konstant, uppstår en rörelse längs efterfrågekurvan. Exempel: Om priset på äpplen ökar från 30 till 40 kronor, minskar efterfrågad kvantitet från 4 till 3 enheter.  Faktorer som påverkar efterfrågan: Inkomst: När konsumenternas inkomst ökar, ökar efterfrågan på normala varor, medan efterfrågan på inferiöra varor kan minska. Exempel på normala varor ör elektronik, medan nudlar kan vara en inferiör vara. Preferenser: När konsumenters smak och preferenser påverkar vilka varor de väljer att köpa. Dessa kan påverkas av reklam, vanor eller sociala faktorer. Priser på andra varor: Förändringar i priset på substitutvaror eller komplementvaror påverkar efterfrågan. Exempel: Om priset på pepsi stiger, kan efterfrågan på Coca-cola öka (substitut). Om biobiljetter blir dyrare, kan efterfrågan på biogodis minska (komplement). Skift i efterfrågekurvan: Om en annan faktor än priset förändras, t.ex. Inkomst eller preferenser, så skiftar hela efterfrågekurvan. Exempel: En inkomstökning kan leda till att efterfrågekurvan för en vara skiftar utåt, så konsumenterna efterfrågar mer vid varje prisnivå. 2. Utbud: Definition: Utbud beskriver den mängd av en vara eller tjänst som företag är villiga att sälja vid olika priser under en given tidsperiod. Set är den önskade mängden som företagen vill sälja, inte nödvändigtvis den faktiska sålda mängden. Utbudskurva: Utbudskurvan illustrarar sambandet mellan pris och utbjuden kvantitet, allt annat konstant. Utbudskurvan lutar uppåt eftersom företag vill sälja mer vid högre priser. Lagen om utbud: Det finns ett positivt samband mellan pris och utbjuden kvantitet. Högre pris leder till högre utbud och vice versa. Orsaken är att högre priser gör produktionen mer lönsam, vilket uppmuntrar företag att öka sin produktion. Rörelse längs utbudskurvan: Om priset på en vara ändras, och allt annat förblir konstant, uppstår en rörelse längs utbudskurvan. Exempel: Om priset på en vara stiger från 30 till 40 kronor kan företaget öka sin produktion från 4 till 5 enheter.  Skift i utbudskurvan: Om andra faktorer än priset förändras, som produktionskostnader eller teknologi, skiftar utbudskurvan. Exempel: Om lönerna sjunker kan företagen producera mer till samma pris, och utbudskurvan skiftar utåt. Faktorer som påverkar utbudet: 1. Produktionsfaktorer: Priset på arbetskraft och kapital påverkar hur mycket företag kan producera. 2. Teknologi: Tekniska framsteg kan öka produktionen till lägre kostnader, vilket ökar utbudet. 3. Förväntningar om framtida priser: Om företag förväntar sig at priserna kommer att stiga i framtiden, kan de hålla tillbaka utbudet nu för att sälja mer senare. 4. Antal företag: Fler företag på marknaden ökar de totala utbudet. 5. Väder: Kan påverka specifika industrier, särskillt jordbruket, där dåligt väder kan minska utbudet. 3. Marknadsjämvikt: Definition: Marknadsjämnvikt uppstår när den utbjuda kvantiteten är lika med den efterfrågade kvantiteten vid ett visst pris. Det priset kallas jämviktspris (P*) och den kvantitet som köps och säljs vid det priset kallas jämviktskvantitet (Q*). Strävan mot jämvikt: Marknader tenderar att röra sig mot jämvikt på grund av två faktorer: 1. Efterfrågeöverskott: När efterfrågad kvantitet är större än utbjuden kvantitet, pressas priset nedåt tills jämvikt uppnås. 2. Förändrat utbud: Om utbudet skiftar utåt på grund av förbättrad teknologi, uppstår ett utbudsöverskott vid det tidigare jämviktspriset, vilket leder till att priset sjunker tills en ny jämvikt uppnås. 4. Elasticitet: Varför elasticiteter är viktiga: Elasticitet är ett mått på hur efterfrågan eller utbudet reagerar på förändringar i pris, inkomst eller andra faktorer. Elasticiteter uttrycks i procent, vilket gör dem enkla att tolka och jämföra. De används för att förstå hur marknader fungerar och för att fatta beslut om prissättning, beskattning, och annat.  Priselasticitet: Priselasticitet mäter hur mycket efterfrågan förändras vid en prisändring. Formeln för priselasticitet är: Priselasticitet = %ändring i efterfrågad kvantitet = Priselasticitet=ΔQ/Q​ ​%ändring i pris ΔP/P Elastisk efterfrågan: När efterfrågan är mycket känslig för prisfördelningar (elasticiteten är mindre än -1) Exempel: Om priset på lyxvaror ökar, kan efterfrågan minska kraftigt Inelastisk efterfrågan: När efterfrågan är mindre känslig för prisförändringar (elasticiteten är mellan 0 och -1). Exempel: Efterfrågan på basvaror som mjölk förändras inte mycket trots prisökningar. Specialfall: Helt inelastisk efterfrågan: Efterfrågan förändras inte alls oavsett pris (elasticiteten är 0). Exempel: Livsnödiga mediciner Helt elastisk efterfrågan: Vid en liten prisökning blir efterfrågan noll (elasticiteten är oändlig). Exempel: Perfekt konkurrens med många nära substitut. Enhetselastisk: När elasticiteten exakt är -1. En förändring i pris leder till en proportionell förändring i efterfrågad kvantitet. Inkomstelasticitet: Inkomstelasticiteten mäter hur efterfrågan förändras nör konsumenters inkomst förändras. Positiv inkomstelasticitet innebär att efterfrågan ökar när inkomsten ökar (normala varor), medan negativ inkomstelasticitet innebär att efterfrågan minskar när inkomsten ökar (inferiöra varor). Korspriselasticitet: Korspriselasticiteten mäter hur efterfrågan på en vara förändras när priset på en annan vara ändras. Positiv korspriselasticitet innebär att varorna är  substitut (exempel: Coca-Cola och Pepsi), medan negativ korspriselasticitet innebär att varorna är komplement (exempel: biobiljetter och biogodis). Marknadsjämvikt: Jämvikt: Punkten där efterfrågekurvan och utbudskurvan korsar varandra representerar marknadsjämvikt, där utbud och efterfrågan är lika. Vid detta pris är både köpare och säljare nöjda, och marknaden är i balans.