Nationalekonomi Sammanfattning PDF

Förklara vad som menas med “den osynliga handen”.- - Den osynliga handen är ett begrepp introducerat av Adam Smith, som beskriver hur individer, när de strävar efter sitt eget ekonomiska bästa, ofta omedvetet bidrar till det allmänna bästa genom marknadens mekanismer. Exempelvis...

Förklara vad som menas med “den osynliga handen”.- - Den osynliga handen är ett begrepp introducerat av Adam Smith, som beskriver hur individer, när de strävar efter sitt eget ekonomiska bästa, ofta omedvetet bidrar till det allmänna bästa genom marknadens mekanismer. Exempelvis leder konkurrens och egenintresse till innovation och bättre produkter. Efterfrågans priskänslighet Priselasticitet - Man vänder sig till en annan vara när priset går upp på det - Efterfrågan minskar när priset går upp Substitution - Det betyder att konsumenter kan ersätta sina behov av en vara med en annan vara, om en av varor blir mycket dyrare. - (om vara A kan ersättas med vara B som är billigare och ger samma nytta så innebär det att vara A är substitutbar) - ex. Smör VS margarin, kollektivtrafik VS bil - El, vård, bostad, matkorg ej substitutbara s20 hög elasticitet: - a måste dricka ett paket mjölk varje dag - b kan dricka mjölk eller öl, spelar ingen roll för han. - b är högre priselastisk än a, då a har en låg priselasticitet för att han måste dricka mjölk varje dag så det är inte substituerbart för honom men b kan dricka mjölk eller öl och efterfrågan kan ändras för han. Olika Marknadsformer Fri konkurrens - Flera företag som producerar samma produkt - konkurrerar med varandra, tvingas pressa ner sina priser till lägsta möjliga nivå - bästa marknaden för konsumenten då priserna är låga - Pris=produktionskostnad för den sista enheten - Pris= Marginalkostnad (P=MC) Monopol - Bara ett företag som erbjuder en vara eller tjänst - Företaget sätter priset för sin vara eller tjänst och bestämmer själv hur mycket av varan som ska erbjudas på marknaden. - samma villkor gäller - Pris=produktionskostnad för den sista enheten  - Pris= Marginalkostnad (P=MC) skillnad - frikonkurrens vs monopol - frikonkurrens anpassar sina kostnader för att marginalkostnaden blir lika med givna marknadspriset - monopol, företaget som bestämmer vilket pris de vill ta och anpassar produktion som ger marginalkostnad som är lika med priset. Vad finns det för olika marknadsstrukturer - oligopol - monopol - kartell - frimarknad Vad är en marknad - marknader kan se väldigt olika ut - Kan finnas många eller få köpare och säljare - men finns det köpare och säljare så är det en marknad Valutamarknaden - Har jättemånga köpare och säljare, en likvid marknad - Varje sekund köps och säljs valuta till ett värde av miljarder. Frimärkesmarknaden - Frimärkesmarknadne har få köpare och säljare, en illikvid marknad - Få frimärken köps och säljs per tidsenhet. Marknader: strukturer - finns det köpare och säljare är det en marknad vi talar om - Men marknader kan se väldigt olika ut - De två vanligaste marknaderna vi arbetar med är marknader med fullständig konkurrens och marknader med monopol. Marknadsmakt - för att särskilja marknadsstrukturer med varandra använder vi begreppet marknadsmakt - Företag som kan påverka en varas pris utan att kunder slutar köpa deras varor har marknadsmakt - Företag som inte kan påverka en varas pris utan att kunder slutar köpa deras varor har inte marknadsmakt. företag som har marknadsmakt - prissättare företag som inte har marknadsmakt - pristagare Marknader med fullständig konkurrens Kännetecken - Ett företag höjer sina priser då slutar konsumenter köpa deras produkter - Det finns många substitut på marknaden, lätt för kunderna att byta  - till exempel frukostbröd. Om det finns 10 producenter som bakar likvärdiga bröd, höjer någon av de priset så är det lätt att byta till billigare producent. Hur konkurrerar företag med fullständig konkurrens? - På samma sätt som att ett företag förlorar kunder vid prishöjningar, vinner företag nya kunder på att sänka priserna - Företag kommer därför konkurrera mot varandra genom att sänka sina priser Hur mycket kommer de sänka sina priser? - tills försäljningspriset är lika med produktionspriset. Hur vinstmaximerar företag under fullständig konkurrens? - Företag producerar tills kostnaden av att producera en produkt (marginalkostnad) är större än vinsten av att sälja den (marginalintäkt) - Exempel: det kostar ett företag 150kr att tillverka en tröja. Företaget kan sälja tröjan för 149 kr. Företaget kommer då sluta att producera. - Företag producerar tills marginalkostnaden är lika stor som marginalintäkten. Marknader med monopol Kännetecken - finns enbart en producent - producenten kan självmant välja exakt vilka priser den vill sätta - Till exempel systembolaget i Sverige som är ett monopol. Andra företag får inte sälja alkohol i Sverige. Hur konkurrerar företag med monopol? - Det gör de inte! - Monopolföretag är prissättare med absolut marknadsmakt. Hur vinstmaximerar företag under monopol? - Monopol väljer själva sina priser - Väljer de ett för högt pris kommer konsumenter inte vilja, eller inte ha råd att köpa - Väljer de ett för lågt pris kommer de inte att maximera sin potentiella vinst. Andra typer av marknader Monopolistisk konkurrens (märkeskonkurrens) - Det finns större antal företag på marknaden - Men tack vare differentiering har företagen viss marknadsmakt - Varor är inte fullständiga substitut för varandra. - exempel, Apple och Samsung, Chanel och Hermes - Varorna är i teorin substitut, men tack vare att konsumenter har preferenser kring märken uppstår en viss marknadsmakt. Oligopol - Det finns fler än en producent - Det finns så få producenter att varje enskild producent kan påverka marknaden - Därför är företagen beroende av varandras beteende - exempel, matbutiker Slutsats: Marknadsstrukturer  - Marknader kan vara både små och stora, det viktiga är att det finns säljare och köpare - Marknader har olika strukturer: fullständig konkurrens monopol monopolistisk konkurrens oligopol - Beroende på vilken struktur vi arbetar med, kommer företag maximera sina vinster på olika sätt. Finansiella marknader Värdepappersmarknaden - Aktier - Obligation - Valuta Aktiemarknaden - En plats där andelar av företag köps och säljs - Det finns olika aktiemarknader för olika länder och beroende på företagets storlek - I Sverige finns det 10 olika marknadsplatser för aktiehandel, Den vanligaste kallas Stockholmsbörsen Hur hamnar ett företag på aktiemarknaden? - Roger och några vänner äger ett företag som säljer matvaror. Företaget heter IKA - Det har gått bra för företaget. Under åren har företaget gjort stora vinster och flera IKA-butiker har kunnat öppnats. - Roger och sina vänner bestämmer sig för att börsnotera företaget. - Bolaget behöver bevisa att folk vill köpa och sälja deras aktier genom att de uppfyller ett spridningskrav genom att sälja stora andelar av sitt företag efter att företagets värderats. - Efter att börsnoteringen är gjord kan aktierna säljas och köpas fritt på aktiemarknaden. Fördelar med börsnotering - Ökad tillgång till kapital, då får man bättre lånemöjligheter - Större synlighet, kan leda till fler affärsmöjligheter - Aktien blir mer likvid, bra för ägarna som kan enklare köpa och sälja aktier. Nackdelar med börsnotering - Ökad redovisningsbörda, kostsamt, mer rapportering - Ägarna ger upp stora delar av sina andelar, förlorar med detta kontroll över företaget Aktiemarknaden är viktig för hela ekonomin - Kapitalanskaffning, företag får tillgång till kapital och kan växa - Avkastning för privatpersoner, privatsparare kan få avkastning på kapital de inte behöver konsumera direkt. Vad styr ett företags aktiekurs? - Utbud och efterfrågan, när efterfråga är större än utbud kommer aktiepris att stiga.  - Aktiemarknaden är dynamisk Vad styr utbudet och efterfrågan? - Hundratusentals företag och privatpersoner försöker varje dag värdera företag. - När fler uppfattar att företaget bör vara värt mer än det faktiskt är, stiger priset. Öka eller minska efterfrågan? Efterfrågan på aktier kan öka om - företagets vinst ökar - företaget ger sig in i en specifik marknad där marknaden tror vinsten kommer öka i framtiden - risken minskar Efterfrågan kan minska om - Företagets vinst minskar - Marknaden Risk - Vi är riskaverta - Vi tycker inte om risk. Vi tycker det är värre att förlora 10% av pengar än att få 10% i avkastning. Vad innebär risk för företag - När investerare tror att risken för ett företag ökar, d.v.s sannolikheten att något dåligt skulle hända, minskar efterfrågan på företagets aktier - tex. politisk risk, Kina förbjuder iphones inom staten osv. Vad behöver vi ta med oss? - Vi människor tycker inte om risk. Det speglas ofta i hur efterfrågan utvecklas i förhållande till företagets aktier. tidshorisont - ska vi lägga pengar på kort sikt eller lång sikt - ska man investera hög risk om man vill ha lång sikt? NEJ Den effektiva marknadshypotesen - Det går inte att överträffa marknaden - Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH) återspeglar redan företagets aktiekurser all tillgänglig information på marknaden. - Aktiens efterfrågan består ju av information kring aktien vi köper. Tre former av EMH - svag form av EMH - historiska priser är redan inbakade i aktiekurserna - halvstark form av EMH - all offentlig information är redan i priserna - stark form av EMH - all information (även insiders) reflekteras i aktiekurserna  - vilken form av EMH verkar vi på? Det beror på vilken marknad vi pratar om Fungerar EMH på alla marknader - Nej! den förutsätter att vi verkar på en effektiv marknad En effektiv marknad kännetecknas av*********************??????????????????????? - Icke-arbitrage - Diversifieringsmöjligheter - lägg inte alla ägg i en korg, lägg i olika korgar - Låga transaktionskostnader - Marknadspriser är effektiva informationsbärare Värdera aktier - Svårt, aktier kan värderas på ett oändligt antal sätt - Vi måste gör antaganden om framtiden - dessa stämmer sällan - Vi måste ständigt uppdatera våra modeller när omvärlden förändras - vi måste ständigt hålla koll på vad som händer i omvärlden Slutsats: Aktiemarknaden Företag vänder sig till aktiemarknaden för att - Få lättare tillgång till kapital - Göra aktien mer synlig - Göra aktien mer likvid Att värdera aktier är väldigt svårt - antaganden behöver göras - risker måste värderas Och i slutändan kanske vi inte ens kan överträffa marknaden - I vart fall enligt den effektiva marknadshypotesen Obligationsmarknaden - En marknad för räntor och skulder, används främst av regeringar eller företag för att finansiera sig - obs: obligationsmarknaden är till värde mångdubbelt större än aktiemarknaden. Varför obligationer - Svenska staten behöver pengar och har två val: - Låna av banker eller låna av allmänheten genom obligationer - exempel: staten skapar en obligation (ett lån) som de säljer till allmänheten för ett visst belopp. Vi antar att den säljs för 100 miljoner kronor. Motparten som betalar dessa 100 miljoner kronor lånar ut dessa pengar och får obligationen som ett värdepapper, som kan säljas vidare. Två vanliga typer av obligationer Nollkupongare - ett belopp betalas tillbaka av utställaren när låneperioden är över Kupongobligationer  - stort belopp betalas tillbaka efter låneperioden, - mindre belopp (kuponger) betalas ut regelbundet tex. varje år eller halvår En obligation - Obligationsköparen “lånar” ut sina pengar och får en obligation - Obligationsköparen kan sedan sälja obligationen vidare - Den som äger obligationen erhåller ofta årligen ett belopp från utställaren, kallat kupong - När låneperioden är över betalar utfärdaren tillbaka hela beloppet till obligationsköparen Varför obligationsmarknaden - Möjliggöra utlåning - vill få pengar från allmänheten men inte ge upp sina aktier - En värdefull investering för investerare - - Likviditet - - obligationer har inte lika hög avkastning som en genomsnittlig investering på aktiemarknaden, men obligationer är säkrare för att man har ett löfte från företaget att man ska få tillbaka hela beloppet. Den säkerheten har inte aktier. Obligationer - exempelsituation - Du driver ett företag som tillverkar innovativa och miljövänliga bilar - Företaget är ungt och associerat med vissa risker - Det är svårt att få ett banklån - Vi vänder oss till obligationsmarknaden. Styrränta (tidigare reporänta) centralbanken styr till vilken ränta vanliga banker kan låna pengar av den - när centralbanken höjer räntan för vanliga banker blir deras lån dyrare - i sin tur kommer bankerna höja sina räntor gentemot privatpersoner nästan detsamma gäller på obligationsmarknaden - vi tänker oss en obliga - "Styrränta" är den ränta som en centralbank, till exempel Sveriges Riksbank, använder för att påverka ett lands ekonomi. Den fungerar som ett verktyg för att kontrollera inflation, ekonomisk tillväxt och stabilitet i det finansiella systemet. - Hur påverkar räntan obligationer? När styrräntan går upp - äldre obligationer med lägre räntor blir mindre attraktiva eftersom nya obligationer utfärdas med högre räntor När styrräntan går ner - äldre obligationer med högre räntor blir med attraktiva när de nya obligationer har lägre räntor - Efterfrågan på obligationer ökar och priset stiger Varför höjs och sänks styrräntan? Centralbanker vill kontrollera prisnivå (inflation)  - När räntan höjs blir lån dyrare - När lån blir dyrare har både privatpersoner och företag mindre pengar att spendera på annat än lånekostnader - Vi får helt enkelt inte råd att betala de stigande priserna - Som svar måste företag sluta höja, eller till och med sänka sina priser. Risker med obligationer - Default-risk - risk att utfärdaren inte kan betala tillbaka sina skulder - Likviditetsrisk - svårt att köpa och sälja obligationer pga låg likviditet. Kreditbetyg både företag och stater har kreditbetyg - klassificeras ofta i skalor, tex. AAA, AA+, AB osv - När kreditbetygen stiger uppfattas risken sjunka - Med lägre risk kan företag eller staten få billigare lån - Sjunker kreditbetyget, gäller det omvända Slutsats obligationer - en obligation är ett typ av lån i form av värdepapper - värdepappret kan sedan köpas och säljas vidare - i obligationen finns det specifikationer hur återbetalning sker - vissa obligationer betalar en gång, nollkupongare - vissa obligationer betalar ut regelbundet, kupongobligationer - kreditbetyg är en väsentlig del av obligationer - högre kreditbetyg, bättre lånevillkor - lägre kreditbetyg, sämre lånevillkor Valutamarknaden - en global marknad där valutor köps och säljs, precis som ett lokalt växelkontor tex. forex ofta banker och växelkontorer som köper och säljer, bankerna köper för ett pris, säljer för ett annat pris. Valutamarknaden exempel - Ett företag får betalt i AUS-dollar - Företaget vill växla pengarna till US-dollar - Företaget kontaktar en bank eller växlingskontor - Banken köper företagets AUS-dollar och säljer US-dollar Varför valutamarknaden - Möjliggör internationell handel - köpa och sälja internationella tjänster - investera i utländska företag - spekulera i framtida växelkurser Fyra olika aktörer på valutamarknaden - Kommersiella banker och andra institutioner - Finansiella institutioner - Icke-finansiella institutioner - Centralbanker - spekulanter (traders) Finansiella institutioner - Investerare på valutamarknaden - Pensionsfonder, försäkringsbolag, hedgefonder etc. - Köper p.g.a olika typer av investeringsstrategier Icke-finansiella institutionerna - Storföretag - Ofta kopplas till affärsstrategier - Företagen arbetar ofta internationellt Centralbanker - Kan trycka inhemsk valuta - Kan både öka och minska penningmängden - Till exempel kan centralbanken köpa upp inhemsk valuta och öka efterfrågan så utbudet begränsas på valutan så att priset stiger. Spekulanter (traders) - tror/förutser att valutakurser kommer att förändras i framtiden - köper/säljer valutor, inte för att de behöver dem, utan för att tjäna pengar! Valutor och finansiella instrument - Valutakurser och värde förändras hela tiden, det är risk Terminer Vad är en termin? - ett avtal mellan två parter om att vi i framtiden kommer att byta valuta till en bestämt växelkurs vid ett bestämt datum Vad blir resultatet? - vi eliminerar all risk att valutakursen kommer att förändras! terminskontrakt - ingå ett terminskontrakt för att säkra kursens värde och inte förlora pengar Optioner - Option ger dig rätt, men inte skyldighet att sälja USD till ett visst pris. - Skillnaden är att termin tvingar avtal att gå igenom, option ger möjlighet att genomföra det. - Man förlorar ingenting, och om kursen förändras tjänar man på det. Vad finns det för optioner? köpoptioner - ger en rätten, men inte skyldigheten att köpa en viss tillgång till ett visst pris ett visst datum säljoptioner - ger en rätten, men inte skyldigheten att sälja en viss tillgång till ett visst pris ett visst datum Valutakurser - priset vi kan köpa en valuta till, mätt i en annan valuta vad påverkar växelkurserna Efterfrågan på valuta - När efterfrågan på en valuta ökar, ökar även dess pris - Olika faktorer kan påverka efterfrågan på en valuta - när en valuta ökar i värde säger vi att växelkursen apprecierar Utbud på valuta - När utbud på en valuta ökar, minskar priset på valutan - Olika faktorer påverkar utbudet på valutan - När en valuta sjunker i värde säger vi att växelkursen deprecierar Slutsats: Valutamarknaden - på valutamarknaden finns många olika viktiga aktörer - Valutamarknaden kan användas för att hantera risker, eller till att spekulera - för att hantera risker kan finansiella instrument användas - valutakurser påverkas av utbud och efterfrågan Dag 6: Makroekonomi del 1 Vad är makroekonomi? Studiet av ekonomin som helhet. Fokus på hela länder, inte individer eller företag. Exempel: Vad ett land producerar. Arbetslöshet och prisförändringar i ett land. Viktiga begrepp i makroekonomi 1. BNP (Bruttonationalprodukt): ○ Mått på ett lands produktion av varor och tjänster under en viss tidsperiod (ofta ett år). ○ Viktigaste måttet inom makroekonomi.  ○ Exempel: Om Sverige producerar varor och tjänster värda 5 biljoner SEK, är detta dess BNP. 2. Arbetslöshet: ○ Andelen personer som vill och kan arbeta men saknar jobb. ○ Kan variera mellan grupper och över tid. 3. Inflation: ○ Ökning av prisnivån i ett land över tid. ○ Negativ inflation kallas deflation. ○ Exempel: Om mjölk kostar 10 SEK idag och 12 SEK om ett år, har inflationen påverkat priset. 4. Ränta: ○ Kostnaden för att låna pengar eller avkastningen på utlånat kapital. ○ Exempel: Banken kan ta 5% ränta på ett bostadslån. 5. Ekonomisk cykel: ○ Periodiska variationer i ekonomin mellan högkonjunktur (stark ekonomi) och lågkonjunktur (svag ekonomi). ○ Exempel: Under högkonjunktur ökar konsumtionen, medan den minskar i lågkonjunktur. 6. Fiskalpolitik och penningpolitik: ○ Fiskalpolitik: Statens budgetpolitik, t.ex. skatter och bidrag (långsiktigt). ○ Penningpolitik: Centralbankens hantering av räntor och penningmängd (kortsiktigt). Makroekonomiska modeller 1. Antaganden: Grundläggande förutsättningar. 2. Logiska regler: Nästan självklara principer. 3. Slutsatser: Resultat av analysen. ○ Exempel: "Om räntan höjs, minskar konsumtionen." Nationalräkenskaperna 1. Varför är BNP viktigt? ○ Mäter ekonomins hälsa och används för att jämföra länder. 2. Tre sätt att räkna BNP IDENTITETEN: ○ Utgiftsmetoden: Lägg ihop konsumtion (C), investeringar (I), offentlig konsumtion (G), lagerförändringar (L) och nettoexport (X-IM). ○ Inkomstmetoden: Summan av alla inkomster i ekonomin. ○ Produktionsmetoden: Värdet av allt som produceras, räknat som förädlingsvärde. 3. Exempel: En bilfabrik producerar bilar värda 100 MSEK. Förädlingsvärdet är summan minus insatsvaror (t.ex. delar). 4. Jämföra BNP mellan länder: ○ Använd BNP per capita (BNP delat med antal invånare) för rättvis jämförelse. ○ Justera BNP med inflation (real BNP) för att få en korrekt bild över tid.  ○ Omräkning till USD eller användning av t.ex. Big Mac-index för att jämföra köpkraft. Finansräkenskaperna 1. Sparande: ○ Realt sparande: T.ex. bostäder och maskiner. ○ Finansiellt sparande: Aktier, obligationer, bankkonton. 2. Förmögenhet: ○ Sammanlagt sparande över tid, inklusive nettoförmögenhet (tillgångar minus skulder). ○ Exempel: Om du äger ett hus värt 5 MSEK med 2 MSEK i lån är nettoförmögenheten 3 MSEK. 3. Finansiella mått: ○ Soliditet: Andel eget kapital av totala tillgångar. Exempel: Ett företag med tillgångar på 10 MSEK och eget kapital på 4 MSEK har soliditet 40%. ○ Likviditet: Hur snabbt tillgångar kan omsättas till kontanter. Exempel: Kontanter är mycket likvida, medan fastigheter är mindre likvida. 4. Nuvärdesprincipen: ○ 1 000 kr idag är mer värda än 1 000 kr om ett år på grund av avkastning. Exempel: Med en ränta på 2% är 1 000 kr idag värda 1 020 kr om ett år. Makroekonomi på lång sikt 1. Tillväxt: ○ Beror på teknisk utveckling och arbetskraftsdeltagande. ○ Två teorier: 1. Neoklassisk teori: Förutsätter att teknisk utveckling redan finns. 2. Endogen teori: Teknisk utveckling skapas av samhället. 2. Arbetslöshet: ○ Målnivå: 3–5%, eftersom viss arbetslöshet är naturlig (t.ex. vid jobbsökande). ○ Olika typer: 1. Friktionsarbetslöshet: Mellan jobb. 2. Strukturell arbetslöshet: När kompetensen inte matchar arbetsmarknadens krav. 3. Konjunkturell arbetslöshet: Orsakas av ekonomiska cykler. 3. Penningmängden: ○ Bestäms av Riksbanken i tre steg: 1. Bestämning av monetär bas. 2. Fördelning mellan banker och allmänheten. 3. Skapande av bankpengar genom lån. Slutsatser 1. BNP: ○ Tre beräkningssätt (utgift, inkomst, produktion) och justering för inflation. ○ BNP per capita används för jämförelser, men har begränsningar. ○ det är ett mått på produktion som man summerar för vad hela landet producerat ○ om man räknar på allas inkomst ska det vara detsamma som värdet av produktionen ○ den enas konsumtion är den andras inkomst. ○ värdet på all produktion i landet under en viss period ○ 2. Tillväxt: ○ Drivs av kapitalinvesteringar och teknisk utveckling. 3. Ekonomisk balans: ○ Penningpolitik och arbetsmarknadspolitik är viktiga för stabilitet. Dag 7: Makroekonomi del 2 Konjunkturer och kortsiktig ekonomi 1. Konjunkturens grunder: ○ BNP ökar över tid men inte linjärt. Den följer cykliska mönster. ○ Trend-BNP: Långsiktig tillväxt (potentiell BNP). ○ Faktisk BNP: Inkluderar både trend och cyklisk BNP. 2. Exempel: En lågkonjunktur sker när faktisk BNP är lägre än trend-BNP. 3. Hög- och lågkonjunktur: ○ Högkonjunktur: Faktisk BNP > Potentiell BNP, positivt BNP-gap. ○ Lågkonjunktur: Faktisk BNP < Potentiell BNP, negativt BNP-gap. 4. Variabler i konjunkturen: ○ Procykliska variabler: Följder konjunkturen (t.ex. konsumtion). ○ Kontracykliska variabler: Går tvärtom (t.ex. arbetslöshet). ○ Ledande indikatorer: Förutsäger konjunkturer (kan ändras över tid). Vad driver konjunkturer? 1. Påverkande faktorer: ○ Efterfrågevariationer, arbetsmarknaden, räntor, politiska åtgärder, teknologisk utveckling. 2. Exempel: Pandemi kan plötsligt sänka efterfrågan och leda till lågkonjunktur. 3. Element i konjunkturen: ○ Slumpmässiga faktorer: Svåra att förutsäga (t.ex. naturkatastrofer).  ○ Förutbestämda faktorer: Möjliga att prognostisera (t.ex. teknologisk utveckling). 4. Att lämna en lågkonjunktur: ○ Politisk stimulans som ökar efterfrågan är nyckeln. Aggregerad efterfrågan och jämvikt 1. Aggregerad efterfrågan (AD): ○ Summan av samhällets totala efterfrågan på varor och tjänster. 2. Exempel: AD inkluderar konsumtion, investeringar och export. 3. Ekonomisk jämvikt: ○ Sker när AD = BNP. På en graf visas detta där båda linjer möts. Sverige som en liten öppen ekonomi 1. Kännetecken: ○ Exportberoende: 50% av BNP. ○ Rörlig växelkurs: Valutans värde styrs av utbud och efterfrågan. ○ Riksbanken: Kontrollerar räntan och penningmängden. 2. Riksbankens räntepolitik: ○ Höja räntan: Minskar penningmängden genom att sälja obligationer. ○ Sänka räntan: Ökar penningmängden genom att köpa obligationer. 3. Växelkurser: ○ Rörlig växelkurs: Valutan styrs av marknaden. ○ Ränteparitet: Investeringar sker där räntan är högst. Mundell-Fleming-modellen 1. Beskrivning: ○ Förklarar sambanden mellan penning- och finanspolitik i en liten öppen ekonomi. 2. Komponenter: ○ IS-kurvan: Efterfrågan på varor och tjänster. ○ LM-kurvan: Penningmarknaden. ○ FE-kurvan: Valutamarknaden. Stabiliseringspolitik 1. Penningpolitik: ○ Fast växelkurs:  Ökad penningmängd kan sänka räntor tillfälligt. ○ Rörlig växelkurs: Ökad penningmängd stimulerar BNP genom valutaeffekter. 2. Finanspolitik: ○ Fast växelkurs: Offentliga utgifter ökar BNP utan att påverka export negativt. ○ Rörlig växelkurs: Offentliga utgifter ökar BNP men leder till minskad export, vilket balanserar BNP. Ekonomiska prognoser 1. Utmaningar: ○ Oförutsägbara händelser (t.ex. krig, pandemier) försvårar prognoser. 2. Vem gör prognoser? ○ Konjunkturinstitutet, Riksbanken, banker. 3. Prognosverktyg: ○ Fokus på BNP, arbetslöshet och inflation. Valutapolitik och kriser 1. Rörlig växelkurs i Sverige: ○ Introducerades 1992 för att ge Riksbanken större handlingsfrihet. 2. Ekonomiska kriser: ○ Finanskriser: Bankproblem och kreditåtstramningar. ○ Statsskuldskriser: Ohållbar skuldsättning. ○ Valutakriser: Spekulationer och fasta växelkurser som misslyckas. Slutsatser: Stabiliseringspolitik 1. Beslutsfattande: ○ Regelbaserade eller diskretionära metoder för stabilisering. 2. Krishantering: ○ Olika typer av kriser kräver unika åtgärder. 3. Växelkurser och valutaunioner: ○ Val av växelkurssystem påverkar ekonomins flexibilitet. Tillämpning och repetition: Sverige som en liten öppen ekonomi: ○ Rörlig växelkurs gör penningpolitik effektivt. ○ Export och BNP påverkas av globala faktorer. Vad är finansiell ekonomi? (regering) Definition: Studien av hur individer, företag och samhällen hanterar resurser över tid under osäkerhet. Syfte: Ge insikter i finansiella marknader, riskhantering och marknadsutveckling. Block 1: Finansiella marknader – Repetition Vad är aktiemarknaden? En plats där andelar av företag köps och säljs. Exempel: I Sverige finns 10 olika marknadsplatser, t.ex. Stockholmsbörsen. Viktig roll för ekonomin: Kapitalanskaffning: Företag kan växa genom att samla kapital. Avkastning för privatpersoner: Möjlighet att tjäna pengar på sparat kapital. Fördelar med börsnotering: 1. Ökad tillgång till kapital genom nyemissioner. 2. Större synlighet och fler affärsmöjligheter. 3. Ökad likviditet för aktier (enkelt att köpa och sälja). Aktiekursens dynamik: Utbud och efterfrågan styr priset. ○ Stigande efterfrågan → högre pris. ○ Minskande efterfrågan → lägre pris. Påverkas av vinstförväntningar och risk. Block 2: Obligationsmarknaden Vad är obligationsmarknaden? Definition: En marknad för räntor och skulder, där regeringar eller företag lånar pengar. Större än aktiemarknaden. Obligationstyper: 1. Nollkupongobligation: Återbetalning sker vid lånets slut. 2. Kupongobligation: Regelbundna räntebetalningar (kuponger) plus återbetalning av kapital. Räntans påverkan: Högre ränta → äldre obligationer med lägre räntor tappar värde. Lägre ränta → äldre obligationer med högre räntor blir mer attraktiva. Block 3: Valutamarknaden Vad är valutamarknaden? En global marknad där valutor växlas. Exempel: Företag växlar AUS-dollar till US-dollar via banker. Riskhantering med terminer: Ett avtal om framtida valutaväxling till en fast kurs. Exempel: Ett företag säkrar sig mot kursändringar genom att låsa en växelkurs i förväg. Faktorer som påverkar växelkurser: 1. Efterfrågan: Hög efterfrågan ökar värdet (appreciering). 2. Utbud: Stort utbud minskar värdet (depreciering). Effektiva marknadshypotesen (EMH) Definition: Hypotesen att marknadspriser återspeglar all tillgänglig information. Tre nivåer: 1. Svag EMH: Historiska priser återspeglas, men ger ingen fördel för framtida avkastning. 2. Halvstark EMH: Offentlig information inkluderas, fundamentala analyser hjälper inte. 3. Stark EMH: Även insiderinformation återspeglas i priser. Avkastning och värdering av tillgångar Vad är avkastning? Förändringen i värdet av en investering över tid. Olika typer av avkastning: 1. Löpande avkastning: Ränta, utdelningar från aktier eller hyra från fastigheter. 2. Kapitalavkastning: Värdeförändring av investeringar, t.ex. aktieprisökningar. Exempel på värdering: Saftståndet: Om ett företag förväntas tjäna 500 kr per år i tre år, och har ett slutvärde på 500 kr, blir värdet summan av nuvärdet av dessa kassaflöden. Problem med värdering: Svårt att förutse framtida vinster och risker. Case-studier – Praktisk tillämpning 1. Aktiekurs och företagsnyheter: Positiva nyheter kan öka aktiekursen. Rådgivare bör analysera nyheten och dess påverkan på företaget. 2. Obligationer och räntor: Räntehöjningar minskar värdet på äldre obligationer. Investerare bör diversifiera eller använda skyddsstrategier. 3. Valutamarknaden och företag: Ett företag kan använda terminer för att skydda sig mot växlingsrisker. 4. Värdering av företag: Diskonterade kassaflöden används för att beräkna ett företags värde. 5. Effektiva marknader: Svag och halvstark EMH är vanligast, och rådgivare bör ha realistiska förväntningar på överavkastning. Slutsats Marknadseffektivitet: De flesta marknader är relativt effektiva, särskilt stora som valutamarknaden. Utmaning: Att överträffa marknaden är svårt men inte omöjligt med rätt strategi. Värdering: Investeringar bygger på uppskattningar av framtida avkastning och risk. Block 1: Valutamarknaden Valutamarknaden är platsen där valutor köps och säljs, vilket behövs för internationell handel och investeringar. Privatpersoner på valutamarknaden Behov: Valutaväxling för resor, köpa bostäder eller försäkringar utomlands. Exempel: ○ Vid kortbetalning utomlands växlas valutan automatiskt. ○ Köp av en bostad i Spanien kräver växling till euro. Företag på valutamarknaden Behov: Betala för import, ta emot betalningar från utländska kunder eller investera i utländska tillgångar.  Exempel: ○ Ett svenskt företag som exporterar varor till USA får betalt i dollar och behöver växla. Risker på valutamarknaden Valutakurser kan fluktuera, vilket påverkar värdet av betalningar eller kostnader i framtiden. Hantering: ○ Terminer: Ett avtal om att växla valuta till ett fast pris i framtiden. Exempel: Företagare Roger ingår ett terminskontrakt för att säkra dollarkursen när han ska köpa en maskin om tre månader. ○ Optioner: Ger rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja en valuta till ett visst pris. Exempel: Roger köper en köpoption som låter honom köpa dollar för 10 SEK, men han behöver inte utnyttja den om marknadspriset blir lägre. Valutakurser och deras förändringar Appreciering: En valuta ökar i värde. Depreciering: En valuta minskar i värde. Påverkande faktorer: Räntor, utbud och efterfrågan på valutan. Ränteparitet Förhållandet mellan räntor och växelkurser mellan två länder. Skillnader i räntor kan påverka valutapriser. Långsiktiga och kortsiktiga växelkurser Långsiktigt: Påverkas av köpkraftsparitet, handelshinder, och prisnivåer. Kortsiktigt: Påverkas av förväntningar och förändringar i räntor. Block 2: Obligationsmarknaden En marknad där skuldebrev (obligationer) köps och säljs. Vad är en obligation? Ett skuldebrev där köparen lånar ut pengar och får avkastning i form av ränta. Exempel: ○ Kupongobligation: Betalar regelbundna räntor (kuponger) under löptiden. ○ Nollkupongare: Betalar endast en slutbetalning. Varför obligationsmarknaden? Fördelar:  ○ Företag kan låna pengar. ○ Investerare får avkastning. ○ Hög likviditet. Risker med obligationer Default-risk: Risken att låntagaren inte kan betala tillbaka. ○ Hanteras genom kreditbetyg: Höga betyg = säkrare obligationer (lägre ränta). Låga betyg = högre risk (högre ränta). Prissättning av obligationer Princip: Nuvärdet av framtida kassaflöden. Exempel: ○ Nollkupongare som betalar 100 kr om ett år, med 5% ränta: Nuvärde = 100/1.05=95.24100 / 1.05 = 95.24100/1.05=95.24 kr. Block 3: Repetition av finansiell ekonomi Aktiemarknaden En marknadsplats för att köpa och sälja andelar i företag. Styrning: Utbud och efterfrågan. Hög efterfrågan = högre aktiepriser. Effektiv marknadshypotes Marknader är effektiva och reflekterar all tillgänglig information. Det är svårt att slå marknaden konsekvent. Avkastning Definition: Procentuell förändring i en investerings värde. Påverkande faktorer: Företagets framtidsutsikter, ekonomiska förhållanden. Värdering av tillgångar Grundprincip: Värdet baseras på framtida vinster. Olika investerare använder olika strategier för att uppskatta värdet.