Namnlöst dokument.pdf

1. Bnp är storlek på lands ekonomi och beräknas av summan av alla varor och tjänster under en viss period 2. Ekonomi tillväxt mäts av volymförändringen av bnp 3. mäter ekonomisk tillväxt men inte människors välbefinnande och visar inte om produktionen är hållbar 4. 5. 6. 7. inflation är en...

1. Bnp är storlek på lands ekonomi och beräknas av summan av alla varor och tjänster under en viss period 2. Ekonomi tillväxt mäts av volymförändringen av bnp 3. mäter ekonomisk tillväxt men inte människors välbefinnande och visar inte om produktionen är hållbar 4. 5. 6. 7. inflation är en ökning av prisnivån 8. deflation är en sänkning av prisnivån 9. reallön är lön efter man dragit bort inflation 10. lön du får i kronor, köpkraft 11. påverkas av hög efterfrågan, högkonjuktur 12. hög inflation kan leda till en spiral av höga priser 13. produktion och priser sänks 14. den nivå på produktion som skulle kunna uppnås vid fullt resursutnyttjande av tillgängliga produktionsfaktorer, arbete och kapital 15. högkonjuktur är period med hög tillväxt och sysselsättning, bnp är mer än potentiell bnp. lågkonjuktur är när produktion är motsats 16. konjukturcykel är den period det tar att gå igenom både en låg och högkonjuktur är det en högkonjuktur så är efterfrågan i samhället hög och arbetslösheten är låg. först expansion sen avmattning sen reccesion 17. 18. f 19. inanspolitik är de ekonomiska beslut som regeringen befattar expansiv finanspolitik är en ekomisk politik som strävar efter att öka efterfrågan i ekonomin genom att höjsa statens utgifter eller sänka skatterna. åtgärder är öka offetnliga utgifter, subventioner. regeringen höjer investeringar för infrastrukturprojekt kontraktiv finanspolitik. minska eftergrgåan på ekonomin genom att minska utgifter och höja skatter. regeringen misnkar investeringar finanspolitiska regler är de regler som styr hur regeringen hanterar sina finanser.de finns för att främja ekonomisk stabillitet. det finns tre finanspolitiska regler för sverige överskottsmålet vilket innebär att regeringen ska sträva efter ett överskott i de offentliga finanserna över en konjukturcykel för att säkerställa långsiktig hållbarhet skuldankare är en regel som begränsar tillväxten av statsskulden till en viss procent av bnp för att undvika överdriven skuldsättning utgiftstak ett tak för hur mycket regeringen ska spendera för att hålla budgeten i balans offentliga sektorn avser den del av ekonomin som drivs och finansieras av staten, kommuner och landsting. det inkluderar offentiliga intutioner och organisationer som tillhanda håller tjänster och varor till allmänheten såsom skolor, sjukvård, polis, rättsväsende och infrastruktur. offentliga sektorn finansieras av skatter och avgifter som kommer från medborgarna som spelar en viktig roll i samhället genom att tillhandahålla grundläggande tjänster och skydda medborgarnas välfärd. offentliga sektorns utgifter och inkomster är cirka femtio till femtiofem procent av bnp. dessa siffror varierar beroende på ekonomin och politiska beslut. offentliga sektorns bruttoskuld är cirka 35 till 40 procent av bnp. detta inkluderar både staten och kommunernas skulder. maestrichskulden varierar men är vanligtvis lite lägre en bruttoskulden. under de senaste åren har sveriges finanspolitik varit neutral med vissa inslag av kontraktiv under ekonomiska nedgångar. regeringen har strävat efter att hålla en balanserad budget och följa de finanspolitiska regler, såsom överskottsmålet och skuldankaret. Åtgärder har vidtagits för att hålla ekonomin i balans under vissa tider men samtidigt har man också fokuserat på att minska statsskulden och främja långsiktig hållbarhet. penningpolitik är en ekonomisk politik som syftar till att påverka ekonomin genom att reglera tillgången på pengar, räntesatser och kreditvillkor. målet med penningpolitiken är att upprätthålla prisstabiliteten, främja ekonomisk tillväxt, öka sysselsätnningen samt stabilisera ekonomin under olika konjunkturcykler. centralbanken ansvarar vanligtvis för att genomföra penningpolitiken genom att justera räntesatser och andra verktyg för att påverka penningmängden och kreditvillkoren i ekonomin. expansiv penningpolitik innebär att centralbankan ökar penningmängden i ekonomin genom att sänka räntorna och köpa upp finansiella tillgångar. detta syftar till att stimulera ekonomin genom att öka investeringar och konsumtion. vilket kan leda till ökad tillväxt och sysselsättning. expansiv penningpolitik används vid lågkonjuktur. effekerna är lägre räntor, genom att sänka räntorna kan centralbanken stimulera investeringar och konsumtion. vilket kan öka ekonomisk tillväxt. ökad penningmängd leder till ökad likviditet och kredit. genom att stimulera ekonomin kan expansiv penningpolitik öka efterfrågan på varor och tjänster. Vilket leder till ökad tillväxt och sysselsättning. kontaktiv penningpolitik innebär att centralbanken minskar penningmängden genom att höja räntorna och sälja finansiella tillgångar. detta syftar till att dämpa inflation och undvika ekonomisk överhettning. effekterna. högre räntor leder till att centralbanken kan dämpa investeringar och konsumtion vilket gör att man kan kontrollera inflation. kontraktiv penningpolitk kan bidra till att dämpa likviditet och kredit genom att minska penningmängden. genom att dämpa ekonomin kan kontaktiv penningpolitk minska efterfrågan på varor och tjänster. den styrs av centralbanken som är en oberoende instution ansvarig för att reglera penningmängden och räntorna i ekonomin. riksbanken är oberoende från politisk inblandning. genom att vara självständig kan riksbanken fokusera på pennigpolitiken baserat på ekonomiska förutsättningar och mål utan politisk inblanding att den är självständig gör så att man får tillit och trovärdighet från allmänheten. den är också självständig så att de kan fokusera på sin expertis för att uppnå sina mål, såsom prisstabillitet och ekonomisk tullväxt genom grad av expertis och efferktivitet. man har ett inflationsmål på två procent för att kunna upprätthålla prisstabilitet i ekonomin, för att kunna ha en ekonomisk tillväxt genom investeringar och konusmtion. det är även bra förr att man då kan ha ett visst procent som en förutsägbar referenspunkt för aktörer. det är även en standard bland många länder i världen. inflationen är runt 1,7 procent under senaste åren har riksbanken fört en expansiv penningpolitik för att stödja ekonomin och uppnå målet om prisstabilitet. den expansiva penningpolitken har syftat till att hantera låg inflation, öka ekonomisk tillväxt och sysselsättning. på kort sikt kan phillipskurvan vara brant. vilket betyder att små förändringar i arbetslösheten kan leda till betydande förändringar i inflationen och vice versa. detta kan bero på löneförhandlingar, efterfrågan på arbetskraft och produktionskapicitet. på lång sikt är den en vertikal linje. det innebär att det inte finns någon trade off mellan arbetslöshet och inflation på lång sikt. enligt klassisk ekonomisk teori tenderar ekonomin att återgå till en naturlig nivå, även kallad nairu, non accelerating inflation rate of unemployment. stagflation är en ekonomisk term som beskriver en situation där det är hög inflation och låg tillväxt. orsakas av chocker som höjda oljepriser. utmanande eftersom ekonomiska vektyg kan vara ineffektiva. det krävs en noggran balansgång mellan att bekämpa inflation och främja tillväxt för att hantera stagflation på ett effektivt sätt. under 1950 talet var sveriges eknomi präglat av hög tillväxt och industrialisering. efter andra världskriget genomförde sverige omfattande reformer och investeringar inom välfärdsstaten, vilket ledde till en ökning av levnadstandarden. under denna tid expanderade den svenska industrin och exporten ökade. vilket bidrog till en ökning av bnp och sysselsättning. på artonhundratalet var sveriges ekonomi präglat av jord och skogsbruk. industrialiseringen ökade under denna tid och urbanisering ökade och även då en övergång till en industriell ekonomi. sverige genomgick en period av modernisering och teknologisk utveckling under denna tid, vilken banade väg för ekonomisk tillväxt under senare år. landet har gått från att vara främst agrariska till en av de mest industrialiserade och välfärdstäta nationerna. de ekonomiska problemen på sjuttio talet bestod av en kombination av många olika faktorer, hög inflation, ökad ab, och ökade statskulder. främsta orskaken var oljekrisen vilket höjde oljepriset. använde en kombination av ekonomisk politk. stramare penningpolitik för att bekämpa inflationen och expansiv finanspolitk för att stimulera ekonomin och höja sysselsättning. regeringen införde även strukturreformer för att öka produktiviteten och konkurrenskraften. en viktig modell som användes var rehn meidner modellen som syftade på att främja lönebildning och produktivitetstillväxt. den betydde alltså att löneökningar skulle kopplas till produktivitetsökningar för att undvika inflation och öka konkurrenskraften. genom att kombinera denna modell med andra åtgärder lyckades sverige övervinna de eknomiska problemen från sjuttiotalet och återställa tillväxten och stabilisera ekonomin. den svenska modellen kännetäckns av sammarbetete och förhandling mellan arbetsgivare, fackföreningar och regeringen. bygger på principen att parterna ska själva komma överens om arbetsvillkor och löner genom kollektiva förhandlingar, istället för lagstiftning. under 70 talet var det en kraftig inflation där den steg till över tio procent. oljekrisen kostnadsinflation. under 80 till början av 90 talet nådde den nästan tolv. under senaste åren har den varit mellan ett till tre procent. dock steg den till åtta 22. arbetslöshets nivån på sjuttiotalet var två tre procent, den steg sedan krafrigt på nittiotalet under krisen till åtta procent. stabiliserades under 2000 talet till fem procent och sen 2008 åka till åtta procent igen. under senaste åren har den varit ungefär åtta komma fem. överhettad ekonomi. stark tillväxt och låga räntor, fastigjet och aktiemarknad steg kraftigt krediter och spekulation, låga räntor och en avreglerad kreditmarknad ledde till ledde till en ökad skuldsättning bland allmänhet och företag. oljekris, ekonomin påverkades av oljekrisen och andra geopolitiska faktorer, ledde till negativ effekt på export och tillväxt. valuta och räntestabilitet, sverige hade en fast växel kurs med tyskarna, när räntor steg i tyskland blev det svårt för sverige att hålla sin valuta stabil. höga räntor och reccesion. för att bekämpa inflation höjde riksbanken räntorna rejält vilket ledde till en reccesion. ab steg och företag gick i konkan. strukturella problem, sverige hade oxå strukturella problem som ineffektiv offentlig sektor och hög beskattning. de kombinerade faktorer av dessa problem ledde till ekonomisk kris, hög ab och kraftiga problem i ekonomin. det var mycket som ändrades efter nittiotalskrisen. strukturella reformer, sverige genomfattade starkare refromer för att stärka ekonomn inklusive avreglering av marknader såsom telcom och banksektorn. de reformer ledde till ökad konkurrens och effektivitet inflationsmål, riksdagen lade fram ett infltationsmål som en central del av penningpolitiken på två procent som en referenspunkt för att stabilisera ekonomin och få förtroende på marknaden. finanspolitisk återhållsamhet, regeringen införde strikta budgetdiscipliner för att minska statsskulden och underskottet. ökad globalisering. sveriges företag blev mer intarnationllet orienterade och exporten ökade. teknologisk utveckling, teknologin växte under 90 tvåtusentalet vulket ledde till fler jobb och innovationer arbetsmarknadsåtgärder, sverige införde många arbetsmarknads program för att höja sysseltsättning och stödja omställning industriavtalet är en överenskommelse mellan arbetsmarknadsparter i sverige, främst mellan svenskt näringsliv och lo fokuserar på löner och konkurenskraft, förhandlingar, stabilitet och sammarbete, fokus på produktivitet och flexibilitet och anpassning friktionsab är den period som uppstår när en individ byter jobb eller precis avslutat sin utbildning. strukturell ab handlar om förändringen i ekonomin som påverkar efterfrågan och behov. konjukturell är när eftergrågan påverkas av konjukturcykler, är det lågkonjuktur måste ett företag minska personalstyrka. jämvikts ab även kallad naturlig ab är den nivå av ab som råder när marknaden är i balans och alla som är villiga att arbeta kan hitta ett yrke på lång sikt de tre nationalekonomiska synsätten på ab är klassiskt synsätt anser att ab är hög när lönerna är för höga, vilket hindrar arbetsgivare från att anställa så många som de egentligen vill. enligt detta synsätt så är arbetsmarknaden självkorrigernade, folk accepterar sämre lön och företag kan anställa fler. keynesiansk syn menar att efterfrågan är den huvudsakliga faktorn. de menar att ab uppstår när det är lågkonjunktur och efterfrågan på varor och tjänster minskar. monatarisktisk syn, representerad ev ekonomer som milton frieidman anser att ab är en konsekvens av inflation och att det finns en naturlig ab, jämvikts. matchning på arbetsmarknaden handlar om hur väl personer som söker jobb och arbetsgivare hittar varandra. det syftar på att tilsätta jobbsökande med jobb som passar deras färdigheter, erfarenheter och preferenser. en effektiv matchningsprocces gynnar både den jobbsökande som får jobb som passar deras kompetens och arbetsgivare som hittar rätt talang för sitt behov de teorier som förklarar varför ws är till vänster om arbetskraft är fackföreningess förhandlingskraft, fackföreningar kan justera löner baserat på förhandlingar. när ab är låg har arbetstagare mer förhandlings kraft då utbudet för arbetskraft är mindre. detta leder till högre löner. när ab ökar så minskar fackförenings förhendlingskraft, vilket pressar ner lönerna och ws kurvan flyttas ner. effcienslöner menar att föreatg är benägna att höja lönerna för att öka produktivitetsnivån och minska personalomsättningen. när ab är låg så kan de erbjuda högre löner för att ha kvar sina talanger och även få nya. vid hög ab kan företaget minska lönerna för att anpassa sig till marknaden. reservationslön. individer har en minimilön som de kan acceptera. när ab är hög är folk villiga att acceptera vilket leder till att snittlön pressas nedåt. när ab är låg är färre villiga att acceptera vilket leder till högre löner. marknadsstruktur och konkurrens. i en konkurannsutsatt marknad är arbetsgivare villiga att erbjuda högre löner för att få arbetstagre från andra företag. om ab är hög har de mer makt att sätta lägre löner. den är till vänster om ws eftersom den visar att lägre ab menar högre löner och hög ab är lägre löner. abförsäkringen består av två delar, grundläggande och inkomstrelaterade, som hanteras av olika a kassor. grundläggande. villkor, för att kvalificera sig i denna försäkring måste du varot medlem i kassa minst tolv månader och jobbat en viss tid under en specifik period. 465 kronor om dagen första hundra dagarna. inkomstrelaterad, måste vara medlem i kassa och jobbat viss mängs timmar under senaste tolv månaderna. denna nivå baseras på din tidare inkomst. ersättningen är åttio procent av din förra inkomst upp till ett tak. tjufemtusen, efter hundra dagar sänks den till sjuttio procent. ges upp till tre hundra dagar, eller fyra femtio om du har barn, finns olika regler baserat på medlemskap och erfarenhet. ghentsystemet är en form av abförsäkring som kopplar abkassor till fackföreningar. vilket skapar incitament för att minska ab och anpassa ersättningen för medlemmarnas behov. detta system är till för att skapa socialt skydd och aktivt arbete för att främja sysseltsättning initial effekt på ws kurvan. när ab ersättnings sänks blir det mindre gynnande för arbetstagare att vara ab. detta resulterar i att arbettagre accepterar fler jobb även om lönen är lägre. detta resluterar i en förflyttning av ws kurvan ndept. vilket innebär att lönerna som arbetstagre är villigha att ta minjskar. med en nedåtriktdag förflyttning av ws kurvan kommer jämviktspunkten att vara vid en lägre nivå av ab. detta betyder att jämviksab minskar arbetsmarknadsutbildning kan ha en betydande roll på jämvitksab. ökad kompetens och anställningsbarhet, arbetsmarknadsutbildning höjer kompetensen hos arbetstagare, vilket leder till att fler arbetstagare vill anställa en. när abrtestagare uppnår en högre kompetens kan de förväntas jobb ridigare har varit svåra att besätta. om utbildningen ökar arbetsgarans kvalificationer får de därmed starkare förhandlingskraft. detta leds till att ws kurav förskjuts uppåt. detta beror på att arbetstagre har möjlighet om att förhandla om högre löner pga bättre färdigheter. med fler kvalificerade arbetstagare som är villiga att ta jobb kan ab minska. vilket ger en bättre postion för högre löner vilket kan resultera i en ny jämviktsab. arbetsgivare kan dra nytta av av mer kvalificearade arbetare och kan då erbjuda högre löner vilket kan sänka jämviktsab ytterligare. den empiriska forskningen anser positiva effetker av arbetsmarknadsutbildning. såsom ökad anstöllningsbarhet, en rapport från oecd visar att personer som gått en arbetsmarknadsutbildning har en högre sannoliokhet att få jobb än de som ej deltar i en sådan utbildning. forskning visar på att en sådan utbildning kan höja lönerna, speciellt bland de sämre på arbetsmarknaden. effekterna av utbildningen är ofta kortsiktig. det kan vara initalt höjd sysselsättning men effekten kan avta över tiden om det inte finns uppföljande stöd eller ytterligare utbildning. effekten variearer beroende på program, aktiva program som inehåller praktisk träning och praktikplatser har visat sig vara mer effektiva än teoretiska utbildningar utan praktiskt fokus. effekterna är ocjså beorende av idividuella faktorer som, lön ålder kön, utbildning och tidigare arbetslivsfarenhet. unga människor och de med sämre utbildning drar mest nytta av utbildningen effekter av mindre intesiva arbetsförmedlingsinsatser enligt ws kurvan. mindre förhandlingskraft, om arbetsförmedlingen inte erbjuder tillräckligt med stöd kan arbetstagare ha svårare att förhandla om löner. detta gör så att ws kurvan kan sjutas nedåt, eftersom arbetstagare inte känner att de kan ta vilket jobb som och accepterar lägre löner. utan intesiva insatser kan arbetstagare ha svårt att nå ut till arbetsgivare vilket höjer ab och skapar en situation där färdigheter blir ounyttjade. totalt sett kan mindre intesiva insatser leda till en högre jämvikts ab som följd av den nedåtgående förflyttningen av ws kurvan. effekter av mindre intesiva arbetsförmedlingsinsatser enligt den empiriska forskningen studier har visat att mindre intesiva insatser leder till högre ob pga otillräckligt stöd. enligt studie av arbetsförmdlingen så visade det sig att folk som deltog i lågt intesiva program i större utsträcknig förblev ab jämfört med de som fick mer omfattande stöd. forskning tyder på att kortsiktiga effekter av mindre intsiva insatser kan vara begränsade mindre intseiva insaster som information och vägledning utan praktisk träning höjer inte anställningsbarheten effekten av mindre intesiva insaster varierar även beroende på målgrupp. unga och sämre utbildade påverkas mer av sådana insatser. forskning visar att de behöver mer stöd. enligt den empiriska forskningen så kan mindre intseiva instaser leda till längfre perioder av ab det svenska inkomstskattesytemet är uppbyggt kring ett pogressivt skattesysetm som innebär att skatten ökar beroedne på inkomst består av två delar, kommunal och statlig skatt kommunal skatt, varierar beoende på kommun men ligger på trettio trettiofem, gäller all förvärvsinkomst statlig sats, appliceras på högre inkmoster, från förrar året betalar man statlig skatt på jnkomster över ett viss gräns, som ligger på 613 tusen per år, med skattesats på tjugoio procent den skattepliktiga inkomsten inkluderar löner, pensioner och andra inkomster minus avdrag som jobbskatteavdraget det finns olika typer av avdrag, ränteavdrag för lån och avdrag för resor till jobbet jobbskatteavdraget är en skattereduktion som syftar till att göra det mer lönsamt att jobba syftet är att avdraget ska uppmuntra arbete genom att sänka skatten för de som har inkomster från arbete. målet är att öka arbetsutbudet och minska den skattebelastning som arbetare upplever. avdraget beräknas som en procentdel av den arbetsinkomst som folk har, ju högre inkomst desto större avdrag. det maximala avdraget är begränsat vilket innebär att det är mest fördelaktigt för personer med sämre lön. i praktiken betyder detta att om en person tjänar tre hundra tusen per år, kan jobbskatteavdraget misnska den skatt som personen betalar markant, vilket gör att nettolönen blir högre ett borttag av jobbskateavdraget leder till att arbetsgivare får högre arbetskraftskostnader. med högre arbetskraftskostnader och därmed lägre nettolöner för arbetstagare så kan ws kurvan fröskjutas uppåt, detta betyder att arbetstagre kommer att kräva högre löner när det är en viss ab. vilket kan leda till ökad jämviktsab. om ws kurvan flyttas uppåt leder detta till en ny jämvikt med högre ab. den nya jämvikten kan resultera i en ny jämviktsab eftersom arbetsgivare kanske inte är villiga att erbjuda de löner som arbetstagare kräver. sysselsättningstalet är andelen av den arbetsförda befolkningen som är i sysselsättning, dvs som har ett arbete. det beräknas som antalet sysselsatta delat på den totala arbetsförda befolkningen uttryckt i procent arbetskrafts talet är andlen av arbetsförd befolkning som har jär sysselt eller aktivt söker arbete. arbetskrafts talet delat på den totala mängden arbetsförd befolkning abtalet visar den del av den arbetsförda befolknigen som ej har jobb och aktivt söker jobb abtalet är runt sju åtta, den har flukturerat de sensate åren, steg till nio men sedan återhämtade ekonomin sig sysselsättningstalet är runt åttiotvå åttiotre, den har varit stabil, en nedgång men återhämtat sig till o varit runt 80 procent senaste åren arbetskraftstalet är runt åttiofem, hållit sig relativ stabil med små förändringar över tid, det har visat en ökning av takt då fler personer gått in på arbetsmarknaden sverige rankas bra jämfört med andra oecd länder när det kommer till sysseltsättning och arbetskraftstal, men abtalet är något högre än i många andra länder. ligger i linje med andra nordiska länder som danmark och norge konjukturinstitutets lönebildningsrapport belyser flera faktorer strukturändringar i ekonomin, om en brnach som fossil bränsle minskas, kan arbetare behövas omskals till fakorer som ökar som grön energi tar det tid och leder till högre ab på kort sikt utbildningsnivå, högre utbildnings nivå kan sänk ab pågrund av att individer har de färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden, arbetsmarknadens flexibilitet, lämder med mer flexibila arbetsmarknader, där man kan anpasa löner och arbetsvilkor tenderar att ha lägre jämviktsab, i sverige kan kollektivavtal och lagstifting påverka denna flexibilitet regleringar och lagstifting, strikta anställningsskydd gör att arbetsgivare tvekar på att anställa, vilket höjer jämviktsab, om det är dyrare eller komplicerat att säga upp perdsonal, kan företag vara mer försiktiga med nyanställningar demografiska faktorer, en åldrande befolkning kan påverka arbetskraftsdeltagandet och därmed påverka jämviktsab, om många personer går i pension utan att nya arbetstagre komer in, kan det leda till brist på arbetskraft konjuturcykler, under lågkonjuktur kan jämviktsab tillfälligt öka eftersom efterfrågan på arbetskraft minskar beveridgekruavn är ett ekonomsikt verktyg som illusterar sambandet mellan ab och lediga jobb inom en eknomi. på horisontella axeln visas ab, på horisontella visas lediga jobb. kruavn ludar nedår från vän till hög. ju lägre ab, deto fler lediga jobb finns det den förklarar, samband mellan ab och lediga jobb, om ab är låg finns fler lediga jobb eftersom företag behöver anställa fler för att bemöta efterfrågan högre ab, färre jovv, företag misnkar anställning effektivitet på arbetsmarknaden, en rörelse längs kurvan kan visa hur väl arbetsmarknaden funkar. en punkt där det finns mycket lediga jobb samtidgit som hög ab kan indikera att der finns strukturella problem, som att arbetstagare inte har rätt färigheter. policyimplikationer, genom att analysera positionen och formen på beveridgekruavn kan beslutfattare indikera om det finns friktioner på arbetsmarknaden som behöver åtgärdas, som brist på utbildning. om ekonmisk kris uppsåtr och ab höjs så skjuts kurvan upp till höger, vilket indikerar ökning av ab samtidiht som fler jobb inte produceras. jämvikts ab ligger på mellan 6 8 procent som en långsiktig nivå, men det kan variera beorende op ekonomiska och strukturella förändringar. i början av åttiotale var den låg på två till fyra procent, ekonomin gick bra men det fanns tecken på överhettning under nittotalet skedde en ekonomisk kris som ledde till at ab sköts i höjden. jämvikt steg till åtta tio procent. under tvåtusentalet sänktes den något och låg rynt fem procent, fram tills globala krisen tvåtusenåtta. efter finanskrisen ökade den återigen men stabiliserades till sju åtta procent. persistenseffekt är när effekterna av en tid kvarstår över td, istället för att snabbt avta. inom ekonomi och arbetsmarknad används begreppet för att beskriva hur ab och ekonomsika choker kan ha långvariga konsekvenser en ekonomisk reccsion kan påverka företagasinvestteringar långsikitgt. även efter ekonomin har återhämtats gi så kommer företag vara mer försikta vid investering. human kapital är den samlade kompetens, kunskap, efrafernhet och utbildning som en inivid besitter och som bidrar till deras produktivitet och värde på arbetsmarknaden. humankapital är avgörande för ekonomisk tillxäct och utvrcklig, företag som inestrerar i sina anställdas utbildningar ser ofta högre produktivitet och lönsamhet. konjukturinsituet anser att det finns flera olika faktorer till förändrignen av jämvikt strukturella, som industins omvandling. från industri till tjänsteinriktad ekonomi. vissa yrken mindre efterfrågade medan andra yrken växer fram. folk har allmänt fått bättr utbildningar globaliseirng, mer konkurrens politiska förändringar, förändrade regler för kassor och insatser åldrande befolkning kan leda till brist på arbetskraft digitalisering, och automatisering har förändrat arbetsmarknaden genom att ersätta vissa jobb mednas nya skapas, lett till mismatch mellan efterfrågan och kompetens. i den första studien nittoiofyra visade resultaten att verige hade en hög nivå av läs och skrivkunnighet nittioprocent hade en bra frömåga. tvåtusen tolv visade svenska vuxna män särskilt yngre ha bra kunnighet inom läs o mat, sverige placerade sig bland de bästa nationerna när det kom till läs och problemlösningsförmåga visade på en stabil och fprtsatt stark kompetensnivå för yngre vuxna jämfört med de äldre grupper. sverige har ett av de bästa resultaten när man jämför med de andra oecd jämfört med usa o uk så visade sverige mer stabila och högree reultat över tid när man jämflr med de andra nordiska länder så är sverige antingen bättre eller i nivå, vilket speglar en stark utveckling och inevstering i humankapital. nuvarnde läge låg ab, ki har noterat lägre ab vilket tyder på bra utveckling branchskillnader, tekniksektorn har gög efterfrågan medan hotell resturanf och detaljhandel kämpar med rekrytering kompetensbrist, många företag rapporterar att det finns en brist på kompetnes, särkilt inom teknik vård och byggsektorn inflation och kostnadsökningar. inflation och stigande kostnader har skapat en mer avvaktande inställning hos arbetsgivare när det gäller rekrytering och invréstering. utveckling flexibilitet, många företag erbjuder nu mer flexibilitet vilket har blivit en viktig faktor när det kommer till att dra in mer talang fokus på mångflad, många fokuserar nu på mångfald på arbetsplats vilket påverkar rekryteringstrategier med pågående digi och automatisering står arbetsmarknaden in för nya utmaningar, det blir vikitgt att arbetskraften anpassar sig genom kompetensutveckling ki konstaterar en bra utveckling med låg ab och högre sysselsätting, varnar för inflation och kompetensbrist. deras anaylser påpekar att man ska anpassa utvecklingssystemet minimiklner är den lägsta lön som en arbetsgivare lagligt kan betala en anställd. lägstalöner, dessa är ofta en del av ett kollektivavtal som förhandlas fram fackföreningar och arbetsgivarorganitsationer. lägsta löner anger det lägsta belopp som kan betalas imom olika slags arbete inom en branch eller sektor lägtsa löner bestäms genom förhandling, branchspecifika avtal, lönerelationer avtalens giltighet högre utbildning ger både bättre löner och bättre sysselsättning, medans lägre utbildningar ofta leder till lägre löner och högre risk för ab. det är tydligt av utbildning är en vikig faktor för både löner och anställningsbarhet på arbetsmarknaden. högre utbildning har lön på mellan trettio femtionio tusen, sysselsättning på över nittio procent. mellan, tjugiofem trettiofem, sysseltsättning åttio nittio låg, tjugiofemtusen, sysselsättning under sjuttio procent etableringsjobb är jomm som främst är inriktade åt de långtidab. syftet är att underlätta indrätet till arbetsmarknaden genom att erbjuda jobb med en viss lönesubvention. arbetsgivare får ekonomiskt stöd för att anställa så att de kan ge lägre löner oftats tidsbegränsade deltagarna får oftast utbildning och praktik en åtgärd skulle kunna vara breddat stöd för komepetensutveckling, genom att erbjuda detta har de större chans att bli anställd av en arbetsgivare istället för att då sämre jobb. om fler personer lyckas få fasta anställningar kan det höja sysselsättningsnivån vilket är bra för sveriges ekonomi. enligt sns har industriarbetare och administrativa yrken påverkats mest industriarbeten, med en ökad digi och automatiseringen har många industriarbten förändrats eller försvunnit. vissa administrativa jobb har automatiserats vilket har påverkat jobb inom denna sektor. personer med lägre utbildnignsnivå har påverkats mest då deras jobb är mer utsatta för automatisering och konkurrens. äldre arbetstagre har svårare att uppdatera färdigheter och anpassa sig på arbetsmarknaden kundtjänst kan påverkas framöver utav automatisering tranport och logistikyrken, utvrckling av autonama fordon och effektivisering av logistikprocceser kan påverka arbetstilfällen inom denna sektor åtgärder för arbetsmarknaden utbildning och omskolning, främja möjligheter för kontinuerlig uttbildning och kometensutvecköing för att anpassa sig till arbetsmarknadens behov erbjud ekonomiska incitament för arbetstagare att skoal om sig till bristyrken eller framtidsinriktade yrken stärkt sammarbete mellan utbildningssektorn och näringslivet, yrkesutbildningar anpassade efter arbetsmarknadens behov, se till att utbildningarna är relevanta och matchar efterfrågan på arbetsmarknaden främja sammarbete mellan skolor och företag för att ge studenter priktisk träning och anpassade kunskaper stöd till innovation ge stöd och resurser till blivadne entrepenörer för att främja skapandet av nya jobb och ny innovation stödja företag och organisationer som jobbar på nya teknologier och nya affärs