Modulfrågor PDF

Kapitel 1 1. Vad är utgångspunkten för ämnet industriell ekonomi? Utgångspunkten för industriell ekonomi är en verksamhet och dess skapande processer. Utgångspunkten för industriell ekonomi är att kombinera tekniska och ekonomiska perspektiv för att effektivt leda och utveckla f...

Kapitel 1 1. Vad är utgångspunkten för ämnet industriell ekonomi? Utgångspunkten för industriell ekonomi är en verksamhet och dess skapande processer. Utgångspunkten för industriell ekonomi är att kombinera tekniska och ekonomiska perspektiv för att effektivt leda och utveckla företag inom industri och tekniksektorn. s.19 2. Vad menar vi när vi säger att en verksamhet är industrialiserad? Industrialiserad innebär att en verksamhet är storskalig samt att den leds och organiseras på ett medvetet systematiskt sätt. I praktiken syftar detta oftast på massproduktion, standardisering och repeterbarhet. 3. Beskriv ett företags ekonomiska kretslopp. Företags ekonomiska kretslopp startar med kapital från finansiärer,ägare eller i senare skede intäkter från avsättningsmarknader. Dessa intäkter används sedan i anskaffningsmarknader för tex löner,råvarumaterial, utrustning mm. Detta leder vidare till den värdeskapande processen, exempelvis förädling av råvaror. Ur den värdeskapande processen får vi varor och/eller tjänster som sedan genererar intäkter genom avsättningsmarknader. Det intäkter som genererats ur avsättningmarknader används sedan för att betala finansiärer, ge utdelning till ägare och/eller investeras i bolaget. 4. Vilka är de tre centrala processerna i ett industriföretag? Det tre centrala processerna i ett industriföretag är produktutveckling, produktion och marknadsföring. Kapitel 3 1. Ett industriföretags affärsmodell kan sägas bestå av tre delar. Vilka? Ett industriföretags affärsmodell består av värdeerbjudande, dess värdeskapande samt värdefångst. 2. Vad menar vi när vi pratar om ett företags värdeerbjudande? Värdeerbjudande innebär det värde som kunder erbjuds genom de olika varor och tjänster som företaget erbjuder. Hur detta utformas är nära förknippat med företagets affärside och strategi. Alltså en djupare mening till det varor och/eller tjänster som företaget erbjuder. 3. Beskriv det viktigaste skillnaderna mellan en vara och en tjänst. Varor och tjänster skiljer sig enligt följande: En renodlad vara är materiell. Alltså kan det lagras, transporteras, utvecklas och produceras innan leverans. Den är även lätt att mäta och bedöma och produceras utan kundens inblandning. En renodlad tjänst är immateriell. Alltså kan inte lagras transporteras, utvecklas och produceras innan leverans. De produceras och konsumeras samtidigt, kvaliteten är subjektiv och bestäms av kunden. 4. Beskriv skillnaden mellan en producent produkt (B2B) och en konsumentprodukt (B2C). B2B innebär att en vara/tjänst säljs av ett företag till ett annat företag: (producentprodukter) B2C innebär att en vara/tjänst säljs av ett verksamhet till en individ. (konsumentprodukter) 5. Beskriv skillnaden mellan en komplementtjänst och en ersättningstjänst och ge två exempel på var och en av dessa typer av tjänster. En komplementtjänst förenklar/anpassar försäljning eller användning av varan utan att nämnvärt påverka dess funktionalitet. Exempel är försäkring av såld vara (Apple care) eller att kläddes märket Nudie Jeans erbjuder gratis reparation av sina byxor. En ersättningstjänst är en tjänst som ersätter försäljningen av varan. Exempelvis att hyra lagring i en serverhall istället för att bygga en egen eller att köpa en AI-supportbot istället för att anställa fler i telefonsupportanställda. 6. Namnge och beskriv de tre principiella konkurrensstrategier som kan identifieras oberoende av om ett industriföretags värdeerbjudande består av varor, tjänster, eller en kombination av dessa. Ge dessutom exempel på tre företag som du anser är bra exempel på var och en av strategierna. Operativ överlägsenhet: Konkurrenskraft genom operativ överlägsenhet innebär att företaget effektivt producerar standardiserade produkter till låga kostnader genom hög volym och känd teknologi, vilket möjliggör låga priser i förhållande till kvaliteten. För att lyckas måste företaget upprätthålla låga kostnader. Exempel på ett företag som har operativ överlägsenhet är HM som genom sin sin effektiva produktion och brett utbud kan erbjuda låga priser till en stor massa. Produktledarskap: Konkurrenskraft genom produktledarskap innebär att företaget skapar produkter med överlägsna egenskaper som särskiljer sig positivt från konkurrenterna, där varumärket står för kvalitet. För att behålla detta ledarskap krävs kontinuerlig investering i innovation och produktutveckling samt förmågan att ta ut höga priser. Exempel är Apple som genom innovativa produkter som associeras till kvalitet och design kan ta höga priser. Kundnärhet: Konkurrenskraft genom kundnärhet innebär att företaget erbjuder skräddarsydda produkter för varje kund, vilket gör kundlojalitet och relationer avgörande. För att möta varje kunds specifika behov krävs hög flexibilitet i verksamheten. Exempel är den självklara skräddaren som erbjuder personlig anpassning och emotionella värden. 7. Vad menar vi när vi pratar om ett företags värdeskapande? Värdeskapande är det processer, aktiviteter och resurser ett företag använder för att förädla en vara och/eller tjänst. 8. Beskriv några skillnader i värdeskapandet hos ett renodlat tillverkningsföretag och ett renodlat tjänsteföretag. Varor och tjänster skiljer sig enligt följande: I ett renodlat tillverkningsföretag omvandlas insatsvaror som råvaror, halvfabrikat och komponenter till fysiska produkter som säljs till kunder. För denna resurstransformation krävs anläggningar, teknisk utrustning samt kompetens hos både anställda och ibland inhyrd personal. I en renodlad tjänsteverksamhet är kunden ofta direkt involverad i den värdeskapande processen, exempelvis genom att förflyttas av ett flygbolag eller få sin bil reparerad. Tjänsten kan innebära förändring av kundens verksamhet, egendom, eller utveckling av kunskap, som vid rådgivning och konsultation, samt informationssamling för statistiska analyser. 9. Vad menas med dubbelsidig marknad? Dubbelsidig marknad innebär att resurstransformationen är dubbelriktad det finns alltså både ett output och ett input. Ett exempel på detta är google som erbjuder gratis söktjänster på internet men samtidigt samlar in använder datan från det som använder den. Denna information går i sin tur att använda för riktade reklamtjänster. Därmed är transaktionen mellan användare och google dubbelriktad. 10.Förklara begreppet cirkulär ekonomi. Vad innebär detta synsätt för värdeskapandet? Cirkulär ekonomi innebär verksamhetsmodeller som bygger på kretslopp istället för linjära flöden, där avfall ses som råvara och produkter utformas för återanvändning och återvinning. Målet är att minimera jungfruliga råvaror och använda förnybar energi. EU:s Circular Economy Package från 2015 främjar denna övergång genom mål för deponering, återvinning och producentansvar inom medlemsstaterna. 11. Förklara hur logiken i ett företags värdeskapande påverkas av dessa fyra förhållande: Verksamhetsvolymen, Produktvariation, Variation i efterfrågan, Grad av kundinvolvering. Ett företags värdeskapande påverkas följande av Verksamhetsvolym, Produktvariation, Variation i efterfrågan och Grad av kundinvolvering: Verksamhetsvolym (Volume): Vid hög verksamhetsvolym så får vi låga styckkostnader då vi har hög repeterbarhet, specialiserade arbetsuppgifter och kapitalintensiv produktion Vid låg verksamhetsvolym så får vi höga styckkostnader då vi har unika produkter, breda arbetsuppgifter och låg systematik. Produktvariation (Variety): Vid hög produktvariation så får vi höga styckkostnader på grund av att vi har flexibel output, komplex produktion och hög kundnärhet. Vid låg produktvariation så får vi låga styckkostnader på grund av att vi har väldefinierad output, rutinering av arbetet, hög grad av standardisering. Variation i efterfrågan (Variation): Vid hög produktvariation så får vi höga styckkostnader på grund av att vi har föränderlig kapacitet, osäkra prognoser matchning av efterfrågan, lågt resursutnyttjande. Vid låg produktvariation så får vi låga styckkostnader på grund av att vi har Förutsägbart kapacitetsbehov, Hög grad av standardisering, Högt resursutnyttjande. Grad av kundinvolvering (Visibility): Vid hög grad av kundinvolvering så får vi höga styckkostnader på grund av att vi har Korta väntetider, Kundintryck avgörande, Täta kundkontakter. Vid låg grad av kundinvolvering så får vi låga styckkostnader på grund av att vi har Produktionen separerad från kunden, Hög grad av standardisering, Hög personalbeläggning. 12. Beskriv skillnaderna mellan s.k. varudominerad logik, back-office-dominerad logik och front-office-dominerad logik när det gäller värdeskapandeprocessen. Varudominerad logik: Här sker värdeskapandet helt utan kundens inblandning. Produktionen sker självständigt, och kunden är inte involverad i processen, som vid produktion av bilar eller datorer. Kunden ser enbart slutprodukten och bedömer den utifrån kvaliteten på slutresultatet. Back-office-dominerad logik: Huvuddelen av värdeskapandet sker utan kundens direkta inblandning, men kunden interagerar i centrala delar av processen, oftast i början och slutet. Exempel på detta är mobiltelefontjänster och bankverksamhet, där stora delar av arbetet utförs i “back-office” utan att kunden är delaktig, men kunden kan ha viss kontakt vid inledningen eller avslutningen av tjänsten. Front-office-dominerad logik: Värdeskapandet sker huvudsakligen i direkt kontakt med kunden, och kundens upplevelse är central för värdet av tjänsten. I denna logik är kundens erfarenheter av produktionsprocessen en betydande del av det totala värdet, som i restaurangbesök eller rådgivningstjänster, där kundens upplevelse av bemötande och service är avgörande. 13. Vad menar vi när vi pratar om ett företags värdefångst? När vi pratar om ett företags värdefångst menar vi de sätt på vilka företaget genererar intäkter från det värde det skapar för sina kunder. Detta sker genom olika intäktsmodeller som kan vara strategiskt integrerade i företagets affärsmodell. 14. Beskriv minst fem olika intäksmodeller. kolla sida 69-70 Enhetsförsäljning: Den mest grundläggande modellen där priset baseras på kostnaderna för att producera varan eller tjänsten plus en vinstmarginal. Exempel: Ica är ett exempel, de säljer ett brett utbud av varor, från livsmedel till kläder och elektronik, till individuella priser. Tilläggsförsäljning (eftermarknad): Intäkter genereras genom att sälja tilläggsprodukter eller tjänster till befintliga kunder. Det finns varianter av tilläggsförsäljning - "Razors and Blades": Basprodukten säljs billigt, men tillbehör och förbrukningsvaror är dyra (t.ex. billiga skrivare och dyra bläckpatroner). - Sidoprodukter: Produkter relaterade till huvudprodukten säljs under samma varumärke (t.ex. kläder från bilmärken). Exempel: Volvo genererar intäkter genom försäljning av reservdelar och serviceavtal till sina kunder. Användningsbaserad prissättning: Priset baseras på hur mycket produkten används (t.ex. "pay-per-view" för filmer). Exempel: SF Anytime där man betalar för varje gång man tittar på film. Prenumerationer: Kunden betalar en regelbunden avgift för att få tillgång till en produkt eller tjänst (t.ex. tidningsprenumerationer). Licensiering: Rätten att tillverka eller sälja en produkt under ett visst varumärke licensieras ut 15. Vad menas med “affiliated marketing”? Ge exempel på två företag som använder sig av affiliated marketing. Affiliated marketing är en marknadsföringsstrategi där företag samarbetar med partners (affiliates) som marknadsför deras produkter eller tjänster i utbyte mot en provision. Provisionen betalas vanligtvis för varje försäljning, klick eller lead som affiliaten genererar genom sin marknadsföring. Det är en prestationsbaserad modell som används för att bredda räckvidden och nå nya kunder. 16. Förklara begreppet värdekedja och ge ett konkret exempel på en värdekedja, t.e.x från konfektionsindustrin.sida 71-72 Begreppet värdekedja syftar på de steg som en produkt går igenom på vägen från råvara till färdig produkt, där varje steg ökar produktens värde. Värdekedjan visar hur olika aktörer bidrar till produktens förädling och tillför värde innan den når slutkonsumenten. Ett konkret exempel på en värdekedja från konfektionsindustrin är vägen en t-shirt tar från råvara till butik. Först produceras råmaterialet, sedan bearbetas och sys t shirten i en fabrik. Därefter skickas de till företag med starka varumärken som ansvarar för design, marknadsföring och distribution, innan t-shirten slutligen når butiken där kunden kan köpa dem. Företag som H&M kontrollerar stora delar av denna kedja genom design, inköp och detaljist verksamhet. 17. Förklara begreppen vertikal integration och horisontell integration i en värdekedja. Vertikal integration: Om ett och samma företag finns i flera steg i värdekedjan säger man att det är hög vertikal integration. Om väveriet förvärvar färgeriet har den vertikala integrationen ökat. Horisontell integration: Om ett och samma företag finns i samma steg i flera värdekedjor säger man att den horisontella integrationen är hög. Om sömnadsföretaget köper en konkurrent, dvs ett annat sömnadsföretag i samma steg i en annan värdekedja har den horisontella integrationen ökat. OBS: Författar vet inte vad horisontel och vertikal betyder! Tänk transponat. 18. Vad betyder begreppen: outsourcing, insoursing, offshoring, reshoring. Outsourcing: Att ett företag upphandlar (köper in) varor och tjänster från externa leverantörer som tidigare producerades internt. Insourcing: Att ett företag tar över funktioner från sina kunder, exempelvis genom att hantera underhåll och drift av system som man tidigare levererat. Offshoring: Att flytta företagets verksamhet till andra länder, ofta för att minska kostnader. Reshoring: Att återflytta verksamheter från utlandet tillbaka till företagets ursprungsland, ofta när kostnadsfördelarna minskat eller för att säkerställa kvalitet. 19. Definera och förklara begreppen: inre effektivitet, yttre effektivitet, produktivitet. s 76-78 Inre effektivitet: Hur väl verksamheten klarar att omvandla resurser till färdiga produkter på rätt sätt. Detta mäts till exempel som antal produkter per tidsenhet eller antal arbetstimmar per produkt och handlar om att göra saker rätt. Yttre effektivitet: Hur väl verksamheten uppfyller omgivningens krav, som kundnöjdhet och produktens efterfrågan – alltså att göra rätt saker. Yttre effektivitet avgörs av omgivningens förväntningar och krav. Produktivitet: Ett mått på det framställda värdet per insatsenhet, exempelvis arbetskraftsproduktivitet (värde per arbetstimme) eller kapitalproduktivitet (värde per insatt krona). Produktivitet visar relationen mellan producerat värde och insatta resurser. 20. Vad är skillnaden mellan begreppen vinst och lönsamhet? sida 78 Skillnaden mellan vinst och lönsamhet är att vinst är företagets intäkter minus dess kostnader, medan lönsamhet (eller räntabilitet) är ett mått på hur väl denna vinst motsvarar marknadens eller ägarnas krav på ekonomisk avkastning. Vinst visar om verksamheten går med överskott, medan lönsamhet sätter vinsten i relation till det kapital som investerats i  verksamheten och bedömer om detta överskott är tillräckligt ur ett investeringsperspektiv. Kapitel 4 1. Förklara skillnaden mellan “technology push” och "demand pull” när det gäller teknik- eller produktutveckling. - Technology push sker utvecklingen genom ett linjärt förlopp, där företag och universitet först satsar på forskning som sedan leder till produktutveckling, produktion och slutligen försäljning. Här drivs utvecklingen av tekniska framsteg och forskning, utan direkt koppling till specifika kundbehov. - Demand pull däremot drivs utvecklingen av marknadens och kundernas behov, där efterfrågan initierar produktutvecklingen. Produkter skapas för att möta uttryckta behov hos kunder och användare, ibland i nära samarbete med dem. Detta tillvägagångssätt är mer anpassat till vad marknaden efterfrågar, och kräver att företag aktivt försöker förstå och förutse kundernas behov. 2. Definiera och beskriv begreppet innovation. En nye eller märkbart förbättrad produkt, process, metod eller arbetssätt som kommit i praktisk användning. 3. Utveckling inom ett visst teknikområde följer ofta en s.k. S-kurva. Förklara vad en sådan S-kurva beskriver. En S-kurva beskriver utvecklingen inom ett teknikområde där prestandan eller marknadsspridningen över tid följer ett särskilt mönster. Utvecklingen börjar långsamt ( inkrementell innovation), vilket sedan kan följas av en period av snabb och radikal teknikutveckling (radikal innovation). Därefter planar kurvan ut och stabiliseras i en ny fas med långsammare utveckling( inkrementell innovation med andra ord en mogen branch), men på en högre prestandanivå än tidigare. Denna cykliska process med en initial långsam start, snabb tillväxtfas och senare stabilisering är typisk för teknologisk utveckling oavsett bransch eller sektor. 4. Förklara skillnaden mellan inkrementell innovation och radikal innovation. Inkrementell innovation innebär små stegvisa förbättringar som bygger på existerande kunskap och produkter. Denna utveckling liknas vid att lägga till nya “kunskapsbitar” till ett redan befintligt “kunskapspussel.” Utvecklingen är ofta långsam i denna fas och kräver betydande resurser för att få fram grundläggande kunskap och lösa tekniska problem som hindrar utvecklingen, som exempelvis energilagring för elbilar. Radikal innovation å andra sidan innebär ett genombrott som accelererar utvecklingen kraftigt, med stora förbättringar i prestanda, såsom snabbhet, kapacitet och energi. I denna fas kan utvecklarna fokusera på specifika tekniska områden för maximal effekt, vilket leder till snabb teknisk utveckling och uppmärksamhet från både privata och offentliga investerare. Radikal innovation skapar osäkerhet i branschstrukturer, där olika teknologier konkurrerar innan det står klart vilken som kommer att dominera i framtiden. 5. Vad är en reverse salient? En reverse salient är när man inom utvecklingen stöter på ett litet problem som sätter stopp för ett område med hög potential. 6. Beskriv, med en figur och i ord, innovationsspridningens livscykel och namnge de fem användare kategorierna i modellen. Pionjärer (teknikentusiaster): En liten grupp som är motiverad av tekniken i sig och hjälper till att lösa tekniska problem trots eventuella brister. Tidiga accepterare: Företag och entreprenörer som vill ha en konkurrensfördel genom innovation och är beredda att acceptera vissa ofullkomligheter. Tidiga majoriteten: Pragmatiker som vill använda beprövad teknik för att förbättra sina verksamheter utan störningar; de kräver pålitlighet och service. Sena majoriteten: Teknikkonservativa användare som undviker risker, är priskänsliga och inför ny teknik endast för att inte hamna efter. Eftersläntrare (teknikskeptiker): En grupp som motvilligt antar ny teknik endast om det nuvarande alternativet blivit dyrare eller tekniskt sämre. 7. Beskriv skillnaden mellan produktinnovation och processinnovation samt under vilken fas i en teknologis utveckling som den förra respektive den senare vanligen dominerar. s.91 skriv vilken fas Produktinnovation: innebär en förbättring av en existerande vara eller tjänst eller utveckling av en ny vara eller tjänst. Processinnovation: innebär att en vara eller tjänst kan produceras med mindre resurser. 8. Vad menas med begreppet dominant design? Ge tre konkreta exempel. En produktdesign som på detta sätt etablerar sig som "de facto-standard" kallas för dominant design. En dominant design behöver inte alltid vara tekniskt bättre än alter- nativa tekniska lösningar. Den innebär helt enkelt att en tillräckligt bra kompromiss av olika produktegenskaper har fått ett brett genomslag på marknaden. Exempel är vårt tangentbord, T-Forden och Microsoft Office.  9. Ge två exempel på teknikskiften som på ett fundamentalt sätt har förändrat etablerade brancher. Övergången från mekaniska räknemaskiner till elektroniska miniräknare: Företaget Facit, världsledande på mekaniska räknemaskiner, kunde inte hantera skiftet till billigare elektroniska miniräknare, vilket ledde till dess ekonomiska kollaps på 1970-talet. Introduktionen av smartphones: Apple revolutionerade mobiltelefonmarknaden med lanseringen av iPhone 2007, vilket gjorde att Nokia, tidigare världsledande inom mobiltelefoner, inte kunde anpassa sig och förlorade sin marknadsdominans. 10. Förklara begreppet disruptiv innovation. Sida 94 skriv senare förhelvete 11. Förklara varför det är viktigt att teknikbaserade företag är “tvåhänta” Teknikbaserade företag måste vara “tvåhänta” för att både effektivisera sin nuvarande verksamhet och samtidigt investera i innovation. Detta säkerställer att de är konkurrenskraftiga idag och kan anpassa sig till framtida förändringar, vilket är avgörande för långsiktig överlevnad. 12. Vad säger “Amaras lag”? Amaras lag lyder “ Vi tenderar lätt att överskatta effekterna av ny teknik på kort sikt, samtidigt som vi har en tendens att underskatta effekterna av en ny teknik på lång sikt.” Kapitel 5 1. Vad är marknadsföring? Marknadsföring omfattar alla de åtgärder och handlingar som bidrar till att kunderna köper företagets varor och tjänster. 2. Redogör för skillnaden mellan Perfekt konkurrens: En marknad med många köpare och säljare, alla har tillgång till samma information och ingen enskild aktör kan påverka priset. Monopol är en marknadssituation där ett enda företag är den enda leverantören av en produkt eller tjänst, vilket innebär att konkurrens saknas. Monopol kan uppstå när ett företag blir så framgångsrikt att alla konkurrenter har slagits ut, när befintlig infrastruktur försvårar för nya företag att etablera sig, eller genom statliga regleringar som medvetet skapar monopol, exempelvis Systembolagets ensamrätt på detaljhandel av alkohol i Sverige Oligopol är en marknadssituation där ett fåtal säljare dominerar och varje säljare måste ta hänsyn till konkurrenternas reaktioner på exempelvis prisförändringar. På en oligopolmarknad tenderar företagen att "följa John", där den största aktören ofta sätter riktlinjerna för de andra. Exempel på oligopolmarknader i Sverige är banksektorn och bensinhandeln, där prisförändringar hos en aktör ofta följs av de andra. 3. Beskriv de typiska skillnaderna mellan marknader för företagsprodukter och marknader för konsumentprodukter. 4. Vad innebär det att "Segmentera marknaden” Att segmentera är att dela upp marknaden i kundkategorier baserade på makrnadssegmenteingsvariabler: Demografi: Ålder, kön, inkomst, utbildning, yrke, familjestruktur Geografi: Land, region, stad, klimat, befolkningstäthet Psykografi: Livsstil, intressen, värderingar, attityder Beteende: Användningsfrekvens, lojalitet, köpmotiv, sökbeteende 5. Beskriv varför varumärken är viktiga för företag Varumärken är viktiga för företag eftersom de representerar ett löfte till kunderna och skapar förväntningar på funktionalitet, kvalitet, pris och service. Ett starkt varumärke laddas med associationer som kan skilja företaget från konkurrenterna och hjälpa konsumenten att känna förtroende för produkten. Varumärket påverkar kundens upplevda värde av produkten, vilket är avgörande för köpbeslutet, särskilt när det är svårt att objektivt bedöma produktens kvalitet. Varumärken kan även skapa långsiktiga relationer till kunder, vilket stärker företagets konkurrenskraft. Dessutom kan kända varumärken, som exempelvis Gore-Tex och Intel, ge produkter ett högre värde genom att koppla dem till hög kvalitet och pålitlighet. 6. Vad är skillnaden mellan varumärken och produkter? Skillnaden mellan varumärken och produkter är att ett varumärke representerar de associationer, förväntningar och värden som ett företag skapar kring en produkt, medan produkten i sig är den faktiska vara eller tjänst som säljs. Varumärket är ett löfte om kvalitet, funktion och pris, och det påverkar kundens upplevelse och förtroende för produkten. Produkten är den fysiska eller konkreta del som kunden köper och använder, medan varumärket bygger en relation och skapar långsiktigt värde genom att forma hur produkten uppfattas. 7. Redogör för de fyra olika utgångspunkter för prissättning. Värdebaserad prissättning: Priset sätts utifrån det värde produkten eller tjänsten har för kunden, oberoende av produktionskostnader. Används för unika produkter eller tjänster där kunden är beredd att betala ett högre pris för förväntat värde. Marknadspris: Prissättningen baseras på konkurrenternas priser för liknande produkter. Företaget anpassar sitt pris efter vad marknaden accepterar och kan behöva justera sin kostnadsstruktur för att möta konkurrensen. Självkostnad + vinstpålägg: Priset sätts baserat på produktens självkostnad, det vill säga produktionskostnaden, plus ett vinstpålägg för att täcka företagets administrativa kostnader, utveckling och risker. Vanligt för standardiserade produkter. Särkostnad + täckningsbidrag: Priset sätts för att täcka specifika särkostnader, exempelvis extra kostnader för städning vid uthyrning av hotellrum under lågsäsong. Denna kortsiktiga strategi används för att utnyttja ledig kapacitet och bidra till att täcka företagets gemensamma kostnader (samkostnader). 8. Vilka är skillnaderna mellan en grossist och en detaljist? Grossisten agerar som mellanhand mellan producenter och detaljister. Detaljisten säljer varor direkt till konsumenterna och fokuserar på att skapa en tydlig profil och andra värdeskapande. 9. På vilket sätt påverkar typen av distributionskanal företagets marknadsföring? Direktförsäljning: Om företaget säljer direkt till slutkunden, till exempel via en egen webbutik eller ett eget försäljningsteam, har det större kontroll över marknadsföringen och kan anpassa budskapet direkt till målgruppen. Indirekt försäljning: Om företaget använder sig av mellanhänder, som grossister och detaljister, behöver marknadsföringen anpassas till dessa aktörers behov och förutsättningar. Företagen behöver till exempel se till att deras produkter marknadsförs på ett effektivt sätt i butik och att grossisterna har tillräcklig kunskap om produkterna för att kunna rekommendera dem till rätt kunder. 10. Vad innebär relationsmarknadsföring. Relationsmarknadsföring innebär att företaget fokuserar på att bygga långsiktiga relationer med sina kunder, särskilt inom tjänsteverksamheter och i vissa fall för producentprodukter. Iden är att genom hög kvalitet på leveranser och lyhördhet för kundernas behov förvärva deras förtroende för både produkterna och företaget som helhet. Detta ökar sannolikheten för framtida affärer, då kunder föredrar pålitliga leverantörer som kan erbjuda service och stöd över tid. Förtroendet för företaget kan i vissa fall vara minst lika viktigt som produktens egenskaper. 11. Vilka är de typiska skillnaderna mellan försäljning av varor och försäljning av tjänster? 12. Redogör för marknadsföringsmixen 4p. Företagets marknadsföringsmix (marketing mix) är en kombination av konkurrensmedel som används för att positionera en produkt på marknaden. Den baseras ofta på modellen 4P (produkt, pris, plats, påverkan), skapad av Jerome McCarthy (1964) och populariserad av Philip Kotler i läroboken Marketing Management (1967). Modellen är ett enkelt och effektivt verktyg för att planera marknadsföringsstrategier, ursprungligen utvecklat för snabbrörliga konsumtionsvaror. 4P: Produkt- produktsortiment och produktegenskaper. Pris - prissättning och andra försäljningsvillkor. Plats - distribution av produkten, till exempel lagerhållning, logistik och försäljningskanaler.  Påverkan - reklam, relationer, direkta försäljningsinsatser. 13. Beskriv AIDA-modellen. AIDA-modellen beskriver de steg en konsument går igenom från att uppmärksamma en produkt till att genomföra ett köp. Modellen, skapad av E. St. Elmo Lewis, är en av de äldsta inom marknadsföring och används särskilt inom konsumentmarknadsföring och reklam. Stegen är: 1. Attention (Uppmärksamhet): Konsumenten blir medveten om en produkt eller ett varumärke, ofta genom annonsering. 2. Interest (Intresse): Konsumenten blir intresserad genom att förstå hur produkten passar hennes eller hans behov och livsstil. 3. Desire (Begär): Konsumenten utvecklar en positiv inställning och känner behov av produkten. 4. Action (Handling): Konsumenten tar kontakt, genomför köp eller gör en aktiv handling kopplad till produkten. Modellen visar hur en effektiv annons kan utformas med en uppseendeväckande bild (A), intresseväckande text (I), förklaringar av produktens fördelar (D), och praktisk information för köp (A). 14. Vad är en S.K key.account manager? På marknadsavdelningar med företagskunder utser man ofta särskilda säljare, så kallade key account managers, som är ansvariga för företagets strategiskt viktigaste kunder. En key account manager ska säkerställa goda affärsrelationer med en namngiven företagskund, fungera som resurs åt kundens kontakter samt koppla samman rätt personer hos det egna och rätt personer hos kundens företag. 15. Vad är en offert? En offert är ett erbjudande från ett företag till en potentiell kund som specificerar vad företaget kan leverera, när leveransen kan ske och till vilket pris. Offerten används främst vid försäljning mellan företag och vid stora projekt, som vid försäljning av datasystem eller vägbyggen kan arbetet vara omfattande och då hanteras ofta av särskilt utsedda offertingenjörer. Offerten är ofta utgångspunkten för förhandlingar mellan parterna, där detaljer som kvantiteter, pris och leveranstider diskuteras och fastställs innan ett avtal sluts.  16. Vad är dröjsmålsränta? Dröjsmålsränta är den ersättning en part betalar för att ha brutit mot ett avtal gällande leveranstid för en vara (Avtalsförbrytelse). Om förseningen är betydande kan det övergå till ett avtalsbrott. Kapitel 6 1. Vad är produktion. Produktion omfattar samtliga aktiviteter som bidrar till att framställa och leverera företagets varor och tjänster till företagets kunder. 2. Redogör några skillnader mellan marknadsförings- och produktions- perspektiv på ett företags verksamhet. 3. Vad är skillnaden mellan oberoende efterfrågan och beroende efterfrågan viktig för ett företags produktionsstrategi? Med oberoende efterfrågan menas att efterfrågan är marknadsstyrd, omedelbar och i princip slumpmässig, det vill säga att även om efterfrågan kanske går att påverka genom prissättning och marknadsföring så är den omöjlig att kontrollera helt. Istället måste företaget förlita sig på att göra försäljningsprognoser. verksamhetet måste därför välja mellan överkapacitet (dyrt) eller att skapa väntetid för kunder (tappar sälj). Exempelvis en bilverkstad, ett servicecenter. Beroende efterfrågan innebär att efterfrågan på en vara eller tjänst styrs av efterfrågan på en annan produkt. Detta gör det möjligt för företag att med hög säkerhet prognostisera behov baserat på kundernas produktionsplaner. Därmed kan produktionen planeras i förväg, vilket leder till högre effektivitet. Exempelvis underleverantörer med långsiktiga avtal. 4. På vilka sätt är de produktionsstrategiska konkurrensfaktorerna motsägande? Vilka är konsekvenserna av detta? Konkurrensfaktorerna är motstridiga för att: God leveransförmåga genom höga färdigvarulager kan kombineras med högt och jämnt resursutnyttjande, men innebär vanligen högre kapitalbindning, vilket ökar kostnaderna och försvårar möjligheterna att sälja till ett lågt pris. Korta leveranstider kan kombineras med låg kapitalbindning, men kräver i så fall vanligen överkapacitet, vilket gör att produktionskostnaden ökar. Låg kapitalbindning innebär ofta ett lågt och ojämnt resursutnyttjande och riskerar samtidigt leveransförmågan eftersom komponenter och produkter kan saknas när det kommer en kundbeställning. Således kan ofta några av faktorerna uppnås, men inte alla samtidigt. Den slutliga avvägningen måste därför göras i förhål- lande till företagets värdeerbjudande och överordnade affärsstrategi. 5. Vilka är de centrala delarna i en produktionsstrategi? De centrala delarna i produktstrategi kan definieras som en rad beslut beträffande investeringar i processer och infrastruktur vilket långsiktigt förväntas stödja de konkurrensfaktorer som är avgörande för att företag ska vinna order från sina kunder. Exempel på sådana strategiska beslut är: Företagets position i värdekedjan  Produktionens processdesign Kapacitetsdimensionering Lokalisering Försörjningsstrategi Kompetensförsörjning De produktstrategiska beslut som tas är baserade på vilka produkt strategiska konkurrensfaktorer företaget värderar högst. Pris - företagets förmåga att producera och leverera till låg kostnad för kunden. Kan uppnås genom högt och jämnt resursutnyttjande i produktionen samt genom låg kapitalbindning, det vill säga att ha små lager och korta genomlopps- tider. Leveransförmåga - företagets förmåga att leverera snabbt och pålitligt. Kan uppnås genom stora färdigvarulager, korta genomloppstider i produktionen samt snabba leveranser med hög leveransprecision. Kvalitet - företagets förmåga att tillfredsställa kundens behov och förvänt- ningar. Kan uppnås genom att ha god kontroll över produktionsprocessen, standardi- sering av produkter och processer samt genom att systematiskt skapa kunskap om kundernas behov. Flexibilitet - företagets förmåga att snabbt och effektivt kunna anpassa produk- tionen efter nödvändiga förändringar i omvärlden. Kan uppnås genom att produktionsapparaten utformas med tanke på att möjliggöra snabba omställningar och förändringar. 6. Varför är det viktigt att identifiera s.k. ”kvalificerare” respektive ”ordervinnare” när ett företag utformar sin produktionsstrategi? Kvalificerare: De grundläggande faktorerna som gör att företaget överhuvudtaget kan konkurrera. Exempel är att ett företag ska ha producerat flygplan tidigare. Ordervinnare: De faktorer som särskiljer ett företag (i positiv bemärkelse) sådant att det är bättre än konkurrenterna. Exempelvis att de producerar till ett billigare pris eller att de har ett bättre bemötande. 7. Redogör för relationen mellan produktvariation och produktionsvolym samt vilka konsekvenser det har för produktionssystemet. Hög produktionsvolym: möjliggör låga kostnader per enhet genom stordriftsfördelar, specialisering och standardisering av både produkter och processer. Detta kräver dock stora investeringar och leder till minskad flexibilitet, vilket begränsar möjligheten att hantera varierande produktutbud. Hög produktvariation: kräver däremot ett flexibelt produktionssystem som kan hantera komplexitet och oförutsägbarhet. Detta minskar stordriftsfördelarna och leder till högre styckkostnader. 8. Redogör för de fem typiska processtyperna i varuproduktion och hur de är relaterade till olika produktionslayouter. Projekt: Produktionen är helt anpassad efter ett unikt projekt, exempelvis bygg- och anläggningsarbeten. Här är förmågan att flexibelt anpassa arbetsprocesser och utrustning central, och layouten är ofta projektbaserad där resurser flyttas till platsen för produktionen. Enstycksproduktion: Produktionen är anpassad för enskilda kunders behov, exempelvis skrädderier eller systemleveranser. Produkten utvecklas och produceras efter kundorder, vilket kräver en flexibel layout där utrustning och arbetsstationer kan anpassas för olika typer av uppdrag. Serieproduktion: Produktionen sker i små eller medelstora serier, exempelvis i tillverkningsindustrin eller på hamburgerrestauranger. Denna process kombinerar stordrift och flexibilitet, ofta med en layout som tillåter omställningar mellan olika produktionsserier. Massproduktion: Stora volymer av en standardiserad produkt tillverkas, exempelvis i bilindustrin. Layouten är ofta linjebaserad och optimerad för ett kontinuerligt och effektivt flöde av likartade produkter. Kontinuerlig produktion: Mycket stora volymer av en enda produkt produceras i ett kontinuerligt flöde, exempelvis i stålverk eller pappersbruk. Här används en processlayout där utrustning och anläggningar är permanent installerade för att optimera kapacitetsutnyttjande och minska manuella insatser. 9. Förklara skillnaderna mellan professionella tjänster, serviceverkstäder och standardtjänster. Professionella tjänster: Professionella tjänster är starkt kundanpassade och utformas efter varje kunds unika behov och situation. De kräver hög kompetens hos personalen och har vanligtvis låg volym av uppdrag, vilket gör dem dyra per enhet. Exempel på professionella tjänster är tekniska konsulter, advokater och revisorer. Serviceverkstäder: Serviceverkstäder ligger mellan professionella tjänster och standardtjänster. De erbjuder en mix av variation och volym, med mindre kundanpassning än professionella tjänster men mer än standardtjänster. Tjänsterna är strukturerade inom ett specifikt värdeerbjudande, till exempel bilverkstäder, IT-service och vårdcentraler. Standardtjänster: Standardtjänster kännetecknas av hög volym och låg variation. De är standardiserade och effektiva, vilket sänker produktionskostnaderna per enhet. Typiska exempel inkluderar bankkontor, lunchrestauranger, vaktbolag och telekommunikationsbolag. 10. Redogör för de fyra olika logikerna av produktionsflöden. Konvergerande flöde (A-profil) omvandlar ett stort antal komponenter och insatsvaror till ett fåtal slutprodukter. Denna logik kräver komplex planering och koordinering för att säkerställa att alla delar passar ihop. Exempel inkluderar flygplansproduktion, som Boeing Dreamliner, och utveckling av komplexa IT-system. Divergerande flöde (V-profil) omvandlar istället ett fåtal råvaror till många olika slutprodukter. Det baseras på kontinuerlig produktion, hög volym och specialiserade processer för att uppnå stordriftsfördelar. Exempel är stålverk som producerar olika stålkvaliteter och oljeraffinaderier som tillverkar produkter från gas till asfalt. Timglasformat flöde (X-profil) kombinerar konvergerande och divergerande flöden. Många komponenter standardiseras först till ett fåtal moduler med hög volym, som sedan kombineras till många kundanpassade produkter. Ett exempel är Scania som producerar modulära lastbilar, liksom IT-leverantörer som SAP som erbjuder kombinerbara systemmoduler. T-format flöde (T-profil) skapar variation i sista produktionssteget för att kombinera hög volym med flexibilitet. Grundprodukten är standardiserad, men anpassas nära leverans för att möta kundens önskemål. Exempel är aluminiumburkar som trycks med olika design i slutet av processen och kläder som färgas i sista steget efter aktuellt mode. 11. Vilken effekt har kundorderpunkten på produktionssystemet? Kundorderpunkten påverkar produktionssystemet genom att bestämma när produktionen kopplas till en specifik kundorder, vilket påverkar graden av kundanpassning och produktionens osäkerhet: Produktion före kundorderpunkten sker mot lager baserat på prognoser. Här är produktionen standardiserad och i stora volymer, vilket möjliggör korta leveranstider men innebär en risk för osäkerhet i efterfrågan och kapitalbindning i lager. Produktion efter kundorderpunkten är direkt kopplad till en specifik kundorder. Detta eliminerar osäkerheten om efterfrågan och möjliggör hög kundanpassning, men kräver ofta längre leveranstider och mindre produktionsvolymer. Kundorderpunkten avgör produktionsstrategin: Sen kundorderpunkt används vid standardprodukter med hög volym och låg variation, där snabba leveranser är viktiga. Tidig kundorderpunkt används vid låg volym och hög produktvariation, där produktionen startar först efter en beställning, exempelvis vid skräddarsydda produkter eller projekt. Placeringen av kundorderpunkten påverkar också logistik och lokalisering, då produktion nära marknaden kan minska ledtider för kundanpassade produkter. 12. Vilka är skillnaderna mellan produktion mot lager och produktion mot kundorder? Produktion mot lager sker när det krävs kort leveranstid och där kundanpassning av vara är obefintlig. I regel används detta vid mass- eller kontinuerlig produktion. Produktion mot kundorder när en vara börjar utvecklas i samarbete med kunden. Produkten blir alltså unik för kunden. Exempel är en traditionell skräddare eller projekt inom vapenindustrin 13. Varför är kapacitet ett viktigt produktionsstrategiskt begrepp? Kapacitet är ett viktigt produktionsstrategiskt begrepp eftersom det avgör produktionssystemets förmåga att matcha efterfrågan på produkterna. Det sätter ramarna för verksamheten genom att definiera den maximala produktionsnivån under normala förhållanden. Kapaciteten påverkar direkt hur effektivt ett företag kan balansera mellan lager, köer och ledig kapacitet, och den bestäms alltid av det moment med lägst kapacitet, den så kallade flaskhalsen eller trånga sektorn. 14. Vad är en trång sektor? På vilket sätt påverkar en trång sektor ett produktionsflöde? En trång sektor (även kallad flaskhals) är det produktionsmoment i ett produktionssystem som har lägst kapacitet. Den trånga sektorn kan vara en maskin, ett verktyg eller en resurs som begränsar den totala produktionskapaciteten. Påverkan på produktionsflödet: Den trånga sektorn bestämmer den maximala produktionsnivån för hela produktionssystemet, oavsett hur stor kapacitet övriga moment har. Om kapaciteten i de andra momenten överstiger kapaciteten i den trånga sektorn kan det uppstå mellanlager eller köer framför flaskhalsen, medan efterföljande moment får outnyttjad kapacitet. Obalans i kapacitet leder till ineffektivitet och ökade kostnader, exempelvis i form av lagerhållning eller outnyttjade resurser. För att minimera påverkan av en trång sektor kan företaget: Bygga ut kapaciteten i den trånga sektorn. Minska kapaciteten i andra moment för att balansera flödet. Säkerställa att den trånga sektorn utnyttjas maximalt och undvika störningar som orsakar avbrott. Sammanfattningsvis är hanteringen av trånga sektorer avgörande för att optimera produktionsflödet och minska kostnader. 15. Beskriv några typiska försörjningskedjor i varu- respektive tjänsteproduktion. Försörjningskedja ligger nära begreppet värdekedja. Ett exempel kan vara fordonsindustrin (Vara): Brytning av järnmalm => Tillverkning av tunnplåt => Pressning av karossdel => Karossdelen ”monteras” på rätt plats i svetslinan => Lackering av karossen => Slutmontering av bilen => Leverans till återförsäljare Exempel försörjningskedja för tjänsteleverans(Tjänst): Kund beställer en städtjänst kommer via ett webbgränssnitt => Tjänsten schemaläggs => Städare hämtar nyckel, städutrustning och kvitterar ut bil => Städningen utförs => Nyckel, städutrustning och bil returneras Städaren rapporterar att tjänsten har utförts => Administratör uppdaterar affärssystemet och förbereder faktura => Faktura skicks till kunden 16. Vad är en legotillverkare? s.142 En legotillverkare är en form av outsourcing där ett företag producerar en vara baserat på ett annat företags ritningar och specifikationer. 17. Vad innebär sourcing? s.143 Sourcing innebär att fatta strategiska beslut om vilka moment i produktionssystemet som ska utföras inom företaget (i egen regi) och vilka som ska köpas in från externa aktörer som underleverantörer, legotillverkare och konsulter. Beslutet påverkas av faktorer som: Företagets egen kompetens och produktionskapacitet. Tillgången till extern kompetens och resurser på marknaden. Konkurrenternas agerande. Hur viktiga olika moment är för företagets värdeerbjudande. Tumregeln är att ju viktigare en resurs, kompetens eller ett moment är för företagets värdeerbjudande, desto viktigare är det att ha kontroll över det genom att utföra det internt. Sourcing blir särskilt viktig i en tid med ökad specialisering, där försörjningskedjorna delas upp mellan olika aktörer. Detta har lett till att inköpsfunktionen fått större betydelse i många företag. 18. Beskriv Kraljics matris för strategiska inköp. s.143-144 Kraljics matris utvecklades för att effektivisera hanteringen av olika inköpskategorier och har blivit en central del av category management inom större företags inköpsavdelningar. Modellen används även för att klassificera leverantörer och identifiera sårbara delar i försörjningskedjan. 19. Redogör skillnaden mellan en funktionell layout och en flödeslayout i varuproduktion. 146-147 En funktionell layout grupperar maskiner med likartad funktion i olika avdelningar, såsom svetsning, fräsning och montering. Produkterna flyttas mellan dessa avdelningar beroende på vad som behövs för tillverkningen. Denna layout erbjuder stor flexibilitet och möjliggör tillverkning av många olika typer av produkter, men innebär långa genomloppstider, omfattande mellanlagring och resurskrävande planering. En flödeslayout, däremot, placerar maskiner i en linje så att produktionen sker i ett sammanhängande flöde från början till slut. Detta minskar genomloppstider och kapitalbindning, men på bekostnad av flexibilitet, eftersom layouten är anpassad för stora volymer av standardiserade produkter. 20. Redogör för hur valet av produktionslayout påverkar produktionskostnaderna. Produktionskostnaderna beror på produktionslayouten och volymen: För produkter producerade på en specifik plats (projekt) är de fasta kostnaderna låga, men kostnaden per enhet ökar kraftigt med produktionen. För produkter i en flödeslayout krävs höga initiala investeringar i specialiserad utrustning, men kostnaderna per enhet sjunker snabbt när volymen ökar. Funktionella layouter och flödesgrupper har en kostnadsprofil som ligger mellan dessa ytterligheter. Funktionella layouter är ekonomiska för lägre volymer med hög variation, medan flödesgrupper kan minska kostnaderna genom kortare genomloppstider och minskad kapitalbindning. 21. Redogör för hur flexibilitet och buffertar kan användas för att hantera variation och osäkerhet i produktionsprocessen. 149-150 Flexibilitet används för att hantera variation genom att möjliggöra snabba omställningar och anpassningar i produktionen, särskilt i funktionella layouter. Denna flexibilitet kräver mindre specialiserad utrustning och personal med bred kompetens, men det innebär också högre kostnader och längre genomloppstider. Buffertar används för att jämna ut osäkerheter i produktionsflödet, till exempel genom mellanlagring av komponenter eller halvfabrikat. Buffertar kan förhindra att flaskhalsar stannar av produktionen men leder också till högre kapitalbindning och längre ledtider. Effektiv användning av buffertar kräver noggrann planering för att undvika onödig lagerbildning och kostnader. 22. Beskriv begreppet Lean production. s.151-152 Lean Production är en filosofi och metod för resurseffektiv produktion som syftar till att identifiera och eliminera slöseri i produktionsprocesser, med fokus på att skapa värde för slutkunden. Ursprungligen utvecklat av Toyota Motor Company, bygger det på att maximera flödet snarare än att maximera resursutnyttjandet i varje produktionsmoment. Centrala principer i Lean Production: Eliminera slöseri (muda): Identifiera och reducera aktiviteter som inte skapar kundvärde. Toyota definierade sju typer av slöseri: 1. Transporter: Onödig förflyttning av produkter som inte skapar värde. 2. Lager: Överflödigt råmaterial, produkter i arbete eller färdigvarulager som binder kapital utan att tillföra värde. 3. Rörelser: Onödiga förflyttningar av personal eller utrustning. 4. Väntan: Komponenter som ligger stilla i väntan på nästa steg i processen. 5. Överarbete: Produktion med högre kvalitet än vad kunden kräver eller onödiga arbetsmoment. 6. Överproduktion: Tillverkning av fler enheter än vad som efterfrågas. 7. Defekter: Misstag och kvalitetsbrister som kräver reparation eller omarbete. Just in Time (JIT): Leverera material och information exakt när de behövs för att minimera buffertar och mellanlager. Kaizen: Fokus på ständiga förbättringar. Värdeflödesanalys: Identifiera och optimera värdeskapande aktiviteter. Lean Production används idag inte bara inom tillverkningsindustrin utan även inom områden som sjukvård och offentlig förvaltning. Det handlar om att skapa en smidigare produktion med lägre kostnader, högre kvalitet och snabbare flöden, samtidigt som man minimerar slöseri. 23. Beskriv skillnaden mellan de två beordringsprinciperna ”push” och ”pull”. s 153 Push: Produktionen startar vid det första produktionssteget och trycker produkten framåt i processen. Varje moment får en signal att starta när material och halvfabrikat från föregående steg anländer. Resulterar ofta i mellanlager, där halvfabrikat väntar på att bearbetas i nästa steg. Exempel: Akutmottagning på ett sjukhus där patienter flyttas mellan avdelningar och väntar mellan steg. Pull: Produktionen startas “framifrån”, där ett efterföljande steg beställer från ett tidigare steg. Inga mellanlager uppstår eftersom varje moment endast producerar när det behövs av nästa steg. Kan leda till att tidigare moment har överkapacitet eller står still i väntan på nya order. Vanlig metod: Kanban-system, där en tom behållare fungerar som en startsignal för föregående moment. Sammanfattning: Push trycker produkten genom processen, ofta med mellanlager, medan pull drar produktionen framåt, styrd av efterfrågan från nästa moment. 24. Vilken är relationen mellan lagernivå och påfyllningsvolym? 155 Relationen mellan lagernivå och påfyllningsvolym handlar om en avvägning mellan kapitalbindning i lagret och kostnader för påfyllning. Stora påfyllningsvolymer per gång leder till högre genomsnittslager, eftersom fler artiklar finns i lager efter varje påfyllning. Detta binder mer kapital men minskar antalet påfyllningar, vilket kan sänka kostnaderna för transporter och materialhantering.Å andra sidan innebär mindre påfyllningsvolymer att genomsnittslagret blir lägre, vilket frigör kapital, men ökar frekvensen av påfyllningar och därmed de särkostnader som är kopplade till inköp, transport och hantering. Balansen mellan lagernivå och påfyllningsvolym är därför central för att minimera både kapitalbindning och påfyllningskostnader. 25. Vad är ett säkerhetslager? 155 Ett säkerhetslager är en miniminivå av artiklar som hålls i lager för att förhindra att brist uppstår. Det fungerar som en buffert för att hantera osäkerheter, variationer och störningar i produktionen eller leveranserna. När lagernivån sjunker till en viss bestämd nivå, kallad beställningspunkten, läggs en beställning för att fylla på lagret. Säkerhetslagret hjälper till att upprätthålla leveransförmågan och säkerställa att produktionen kan fortsätta utan avbrott, även vid förseningar eller oförutsedda händelser. 26. Förklara begreppet ekonomisk orderkvantitet. 155 Ekonomisk orderkvantitet är den enklaste modellen för lageroptimering. Modellen baseras på avvägningen mellan kostnad för att hålla ett lager av en produkt och kostnaden att lägga en beställning för att få fler enheter av produkten levererade till lagret. 27. Vad betyder produkter i arbete (PIA)? 157 Produkter i arbete (PIA) avser de ofärdiga produkter som befinner sig i olika stadier av produktion i företagets produktionsanläggningar. Dessa produkter representerar kapital som binds upp under produktionsprocessen innan produkterna färdigställs och säljs. PIA inkluderar värdet av material, arbete och andra resurser som investerats i produkterna hittills och är en del av företagets totala kapitalbindning. Kapitalet bundet i PIA beror på produktionsvolymen och genomloppstiden; ju längre ledtiden och ju högre volym, desto större kapitalbindning i PIA. 28. Rita upp den typiska profilen för kapitalbindningen i ett tillverkande företag. 158. 29. På vilket sätt är partistorlek och ställtider viktiga för produktionens genomloppstid? 158. Partistorlek och ställtider är viktiga för produktionens genomloppstid eftersom de påverkar både flexibilitet och effektivitet i produktionsflödet: Partistorlek: Mindre partistorlekar leder till kortare genomloppstid eftersom färre produkter behöver färdigställas innan produktionen kan ställas om till nästa produkt. Minskade partistorlekar innebär också minskad kapitalbindning i förråd, produkter i arbete (PIA), och färdigvarulager. Ställtider: Kortare ställtider möjliggör mindre partistorlekar utan att produktionsvolymen minskar. Långa ställtider gör det kostsamt att ofta ställa om maskiner, vilket kan tvinga företaget att använda större partistorlekar, vilket i sin tur ökar genomloppstiden. Genom att kombinera minskad partistorlek med kortare ställtider kan företag uppnå ökad flexibilitet och samtidigt bibehålla en effektiv produktion. Metoder som SMED (Single Minute Exchange of Die) används för att reducera ställtider genom att omvandla inre ställarbete (som kräver stillestånd) till yttre ställarbete (som kan utföras medan maskinen är i drift). Detta gör det möjligt att snabbare ställa om mellan olika produktionsmoment och därigenom korta genomloppstiderna ytterligare. 30. Vad är:Just In Time: Just In Time (JIT) Just In Time: Just In Time (JIT) är en planeringsfilosofi som syftar till att eliminera lager och minimera kapitalbindning i produktionsprocessen. Genom att producera och leverera varor i exakt rätt mängd och vid exakt rätt tidpunkt som de behövs, strävar JIT efter att skapa en smidig och effektiv process. Filosofin gör eventuella störningar, som försenade leveranser eller felaktigheter, omedelbart synliga, vilket möjliggör snabb problemlösning och förbättrad effektivitet. JIT är en central del av Lean Production och förutsätter korta ställtider, geografisk närhet till leverantörer, hög kvalitet, pålitliga transporter och maskiner. Det kräver en disciplinerad och ständigt förbättrad produktionsprocess men gör också produktionen känslig för externa störningar. Produktionsberedning: Produktionsberedning är processen att planera och bestämma hur en komponent eller produkt ska tillverkas, vilket gör den till en länk mellan produktutveckling och produktion. Det handlar om att granska nya produkter ur ett tillverkningsperspektiv, fastställa arbetsmetoder, välja maskiner och planera produktionsstegen i rätt ordning. Produktionsberedningen inkluderar även att beställa specialverktyg och beräkna arbetstider för olika moment i processen. Arbetsstudier är en viktig del av produktionsberedningen och används för att analysera och förbättra arbetsmetoder samt mäta arbetstider. Dessa studier syftar till att effektivisera tillverkningen och säkerställa att produktionsflödet är balanserat, där varje arbetsstation är optimerad för att ta lika lång tid. Produktionsberedning bidrar därmed till att skapa effektiva och välplanerade produktionsprocesser. 5S: Fem S är en metod utvecklad av Toyota med syfte att skapa ordning och reda på arbetsplatsen och som nuförtiden ofta räknas in under etiketten Lean Production. I svensk tappning brukar de fem S:n uttydas på följande sätt: Sortera (seiri) verktyg och material som används på arbetsplatsen. Skilj det som är nödvändigt från verktyg och material som inte är det. Systematisera (seiton) de verktyg och det material som är nödvändigt så att de är lätt tillgängliga. Skapa specificerade platser som märks upp tydligt. Ta bort allt annat som är onödigt. Städa (seiso) regelbundet. Liten städning varje dag. Större rengöring varje vecka. Arbetet dokumenteras för att skapa rutiner. Fotografier definierar den nya ambitionsnivån. Standardisera (seiketsu) de dagliga rutinerna. Använd att-göra-listor för daglig vård av maskiner och lokaler. Se till (shitsuke) att ordningen hålls. Förbättra att-göra-listorna steg för steg.  31. Beskriv några viktiga principer och metoder som används inom kvalitetsledning.(SEX SIGMA ?) Inom kvalitetsledning används principer och metoder som syftar till att säkerställa hög kvalitet på både produkter och processer. Fokus ligger inte bara på att upptäcka och korrigera fel, utan också på att förebygga att kvalitetsproblem uppstår. En central princip är nollfelsfilosofin, som innebär en strävan att alltid göra rätt från början. Företag arbetar också med att reducera kvalitetsbrister, eftersom sådana kan leda till höga kostnader, särskilt om de upptäcks sent eller orsakar kundmissnöje. Internationella standarder, såsom ISO 9000, hjälper företag att strukturera sitt kvalitetsarbete genom fasta rutiner och regelbundna revisioner. Detta system stöttar kvalitetsledning genom att kräva effektiv arkivering och kommunikation inom organisationen. Bland metoder som används för att förbättra kvalitet finns: Statistiska metoder för processtyrning och kvalitetskontroll, som analyserar produktionsflöden för att minimera variation och fel. Kaizen, som fokuserar på ständiga förbättringar. “Fem Varför?”, en metod för att hitta grundorsaken till ett kvalitetsproblem genom att upprepade gånger fråga varför ett fel har inträffat. Fiskbensdiagram (Ishikawa-diagram), som används för att identifiera samband mellan olika faktorer och kvalitetsproblem. PDCA (Plan, Do, Check, Act) och DMAIC (Define, Measure, Analyse, Improve, Control), systematiska arbetsmetoder för kvalitetsförbättringar, särskilt vanliga inom arbetssättet Sex Sigma. Dessa principer och metoder hjälper företag att skapa effektiva system för att hantera och förbättra kvaliteten på sina produkter och processer. Kapitel 7 1. Vad är produktutveckling? Produktutveckling omfattar alla aktiviteter som bidrar till att utveckla och förbättra företagets värdeerbjudande. 2. Redogör för de typiska skillnaderna mellan produktutveckling i enstycks producerande företag, massproducerande företag, företag inom processindustrin, tjänsteproducerande företag. Enstycksproducerande företag: Produktutvecklingen sker i nära samarbete med kunden utifrån en kravspecifikation som beskriver produktens funktion, design och kostnad. Utveckling och produktion kan ske samtidigt, och fokus ligger på att leverera skräddarsydda lösningar. Massproducerande företag: Kravspecifikationen utarbetas internt, ofta med en produktchef som “intern kund”. Utvecklingsarbetet kräver samordning mellan interna specialister, och produktionseffektivitet är en prioritet. Produkterna konstrueras ofta för att vara enkla och kostnadseffektiva att producera. Företag inom processindustrin: Utvecklingsavdelningen är liten och liknar ofta forskningslaboratorier. Produktutvecklingen är ofta inbyggd i produktionsapparaten, och produktionsteknik köps från externa leverantörer. Fokus ligger på flödet och de automatiserade produktionsprocesserna snarare än på samordning av specialister. Tjänsteproducerande företag: Har sällan formaliserad teknisk produktutveckling. Produktutvecklingen handlar istället om affärs- och verksamhetsutveckling, såsom att skapa nya tjänstekoncept, utveckla arbetsrutiner, höja personalens kompetens och standardisera tjänster genom att utveckla rutiner och verktyg för att öka effektivitet och kvalitet. 3. Vad betyder förkortningen OEM? OEM står för Original Equipment Manufacturer, vilket avser företag som lever på att utveckla och producera egna fysiska produkter. 4. Beskriv en typisk produktlivscykel och förklara varför produktlivscykeln är strategiskt viktigt för ett företag. En produktlivscykel består av fyra faser: Introduktion: Produkten lanseras på marknaden, men försäljningen är initialt låg eftersom det tar tid för produkten att få genomslag. Tillväxt: Försäljningen ökar snabbt och produkten vinner marknadsandelar. Mognad: Försäljningen planar ut, och produkten slutar vinna nya marknadsandelar.  Nedgång: Försäljningen minskar eftersom nya, modernare, billigare eller bättre produkter tar över marknaden. Varför produktlivscykeln är strategiskt viktig för ett företag: Produktlivscykeln är avgörande för att säkerställa företagets långsiktiga konkurrenskraft. Företag behöver ha produkter i olika livscykelfaser samtidigt, så att intäkterna från mogna produkter kan finansiera utvecklingen av nya produkter. Detta kräver att företag driver flera produktutvecklingsprojekt parallellt. Dessutom måste företag anpassa sina strategier efter livscykeln. I en snabbföränderlig bransch med korta livscykler måste nya produkter ständigt introduceras för att hålla sig relevanta. I mogna branscher kan företag förlänga livscykler genom att lansera nya varianter eller kosmetiska förändringar. Produktlivscykeln påverkar därmed företagens prioriteringar inom produktutveckling, marknadsföring och produktion. 5. Beskriv de fyra typiska innovationsstrategierna. Teknikpionjär (offensiv): Företaget strävar efter att skapa ett “teknologiskt monopol” genom att vara först med att lansera nya, teknikledande produkter. Denna strategi kräver stora satsningar på forskning och utveckling samt på marknadsföring för att etablera produkterna. Exempel: Apple, som med produkter som iTunes, iPhone och iPad revolutionerade marknader. Snabb efterföljare (defensiv): Företaget utvecklar snabbt egna förbättrade versioner av pionjärernas produkter, ofta med fokus på lägre pris, annorlunda design eller extrafunktioner. Denna strategi kräver stark teknologisk kompetens. Exempel: Samsung, som framgångsrikt konkurrerat med förbättrade versioner av Apples produkter. Strategin kombineras ofta med teknikpionjärstrategin. Kostnadsminimering (imitation): Företaget följer medvetet pionjärerna och fokuserar på att som lågkostnadsproducent lansera billigare varianter av deras produkter. Framgång bygger på stordrift och låga tillverkningskostnader. Tekniken licensieras ofta från andra företag. Företag med denna strategi kan utveckla sin egen tekniska kompetens över tid och bli marknadsledande. Traditionalist (konservativ): Företaget fokuserar på att uppfylla exakta behov hos utvalda marknadssegment med stabila och pålitliga produkter. Innovation och snabb förändring är inte prioriterade. Istället säljs produkterna genom att referera till traditionella värden och hög kvalitet. Exempel: Rolls-Royce och vissa livsmedelsproducenter (t.ex. ost, whisky och vin). 6. Vad menas med kärnkompetens och vilka är det karaktäristiska egenskaperna för en kärnkompetens? Kärnkompetens är de unika kompetenser inom ett företag som skapar stort kundvärde och ger konkurrensfördelar. Dessa kompetenser är centrala för företagets värdeskapande och sträcker sig över hela verksamheten, från produktutveckling till kundservice. Karaktäristiska egenskaper för en kärnkompetens: Bidrag till kundvärde: Kärnkompetensen måste ha en avgörande påverkan på det värde som kunden upplever i företagets produkter. Mångsidighet: Kärnkompetensen ska kunna utnyttjas på många olika marknader och i olika produktkategorier. Svår att imitera: Kärnkompetensen ska vara unik och svår för konkurrenter att kopiera. Exempel: Canons kärnkompetenser inom precisionsmekanik, optik och mikroelektronik har inte bara bidragit till deras kameror utan även till produkter som kopiatorer och skrivare. 7. Vilka är för- respektive nackdelarna med att tillämpa en strategi med tekniska plattformar i produktutvecklingen? Fördelar: Effektivisering: Genom att bygga på tekniska plattformar kan företaget utveckla flera produkter baserat på samma teknologier, vilket minskar kostnader och sparar tid. Skalbarhet: Plattformar möjliggör att företag kan anpassa produkter till olika marknader och kundsegment med hjälp av samma grundteknologier. Konkurrensfördelar: Starka tekniska plattformar stärker företagets kärnkompetenser, vilket gör det svårare för konkurrenter att imitera. Nackdelar: Hög initial investering: Att utveckla tekniska plattformar kräver stora resurser, vilket kan vara riskfyllt om satsningen inte ger förväntad avkastning. Inflexibilitet: En plattformsbaserad strategi kan begränsa företagets förmåga att snabbt anpassa sig till nya teknologier eller marknadskrav. Risken för imitation: Konkurrenter kan dra nytta av den utvecklade plattformen genom att skapa liknande produkter utan att göra samma investeringar. Tekniska plattformar är alltså en kraftfull strategi för att skapa långsiktiga konkurrensfördelar, men de kräver noggrant övervägande av risker och möjligheter. 8. Förklara begreppet modularisering. Modularisering innebär att dela upp en produkt eller ett system i mindre, fristående enheter, kallade moduler, som kan kombineras på olika sätt för att skapa flera varianter av en produkt eller tjänst. Modulerna bygger på standardiserade komponenter och teknologier som kan återanvändas över flera produkter eller produktfamiljer. Förklara hur man kan balansera en projektportfölj genom att kategorisera projekten efter grad av förändring. 10. Redogör för principerna bakom den s.k. utvecklingstratten. Bred öppning i början av tratten: I början bedrivs ett stort antal småskaliga projekt, inklusive forskningsstudier, tekniska utredningar och förstudier. Syftet är att generera kunskap och idéer som kan användas i framtida projekt, snarare än att direkt skapa produkter. Denna fas, ibland kallad förutveckling, är flexibel och fokuserar på att undersöka möjligheter och genomförbarhet. Endast en liten del av företagets utvecklingsbudget, ofta under 10 %, används i detta skede. Smal strut i slutet av tratten: I slutet genomförs ett fåtal väldefinierade produktutvecklingsprojekt med syfte att lansera kommersiellt gångbara produkter. Dessa projekt är mer resurskrävande och upptar vanligtvis över 90 % av utvecklingsbudgeten. De har tydliga mål, specifikationer, deadlines och budgetar samt en definierad beställare (intern eller extern). Övergripande principer: Tratten ska tillåta många idéer och alternativ i början, men genom successiva utvärderingar sållas dessa ner till ett fåtal konkreta projekt. Företag strävar efter att hålla tratten bred i början och kort i slutet för att maximera flexibilitet och undvika tidiga låsningar till specifika lösningar. Begränsningar i resurser och tid gör att företag inte kan driva för många utvecklingsprojekt samtidigt, vilket innebär att endast de mest lovande idéerna prioriteras. 11. Beskriv de viktigaste faserna i en typisk produktutvecklingsprocess. Fas 0: Planerings- och förstudiefasen I denna fas specificeras produktens övergripande mål och krav, inklusive dess funktion, prestanda, målmarknad, introduktionsdatum och nödvändiga utvecklingsresurser. Detta utgör grunden för projektets fortsättning. Fas 1: Konceptutvecklingsfasen Här utvärderas olika design- och teknikalternativ, och produktens grundläggande design och kravspecifikation fastställs. Fas 2: Grundläggande teknisk konstruktion och system Produktens tekniska konstruktion och systemdesign definieras. I denna fas utvecklas prototyper för att visualisera idéer och testa tekniska alternativ. Fas 3: Detaljerad konstruktionsfas De olika komponenterna och delsystemen konstrueras i detalj. Prototyper tas fram för att säkerställa funktionaliteten och förbättra designen vid behov. Fas 4: Test- och förberedelsefas Slutprodukten testas, både tekniskt och med framtida kunder eller användare. Eventuella modifieringar görs, och förberedelser för produktion påbörjas, såsom beställning av maskiner, verktyg och layoutplanering. Förserietillverkning kan också inledas. Fas 5: Produktions- och lanseringsfasen Produktionens volym skalas upp, och produkten lanseras på marknaden. 12. Beskriv skillnaderna mellan sekventiell, parallell och agil produktutveckling. Vilka är för- respektive nackdelarna med dessa tre modeller? Sekventiell, parallell och agil produktutveckling är tre modeller med olika styrkor och svagheter. Sekventiell utveckling, där varje fas avslutas innan nästa påbörjas, ger tydlig kontroll och minskar risken för fel men är långsam och stel. Parallell utveckling låter aktiviteter ske samtidigt, vilket kortar tiden till marknad och främjar samarbete, men kräver effektiv informationsspridning och är känsligare för störningar. Agil utveckling sker i iterativa steg, vilket ger flexibilitet och snabb anpassning men kan vara instabil och passar främst mjukvaruprojekt. Valet av modell beror på projektets behov och komplexitet.  13. Redogör för principerna bakom den s.k. stage-gate-modellen. Stage-gate-modellen strukturerar produktutvecklingsprojekt genom att dela in processen i stadier som avslutas med beslutspunkter, kallade “gates”. Vid varje gate utvärderas projektets framsteg av en styrgrupp eller beställare, som beslutar om projektet ska fortsätta, modifieras eller avslutas. Modellen minskar risker genom att endast bevilja finansiering för ett stadium i taget, samtidigt som projektgruppen får arbeta självständigt mellan beslutspunkterna. Modellen är användbar för att kombinera kontroll och kreativitet, men kritiseras ibland som stel och byråkratisk, särskilt i snabbföränderliga miljöer. Radikala projekt hanteras ofta utanför denna process för att möjliggöra större flexibilitet. Trots kritiken är stage-gate-modellen ett effektivt verktyg för att strukturera, minska risker och säkerställa disciplin i produktutvecklingen. 14. Vad är visuell planering? Visuell planering är en metod för att koordinera och förbättra kommunikationen i projekt genom användning av visuella hjälpmedel, som exempelvis projekttavlor eller whiteboards. Dessa visar aktiviteternas status, vad som ska göras och gruppens arbetssituation. Planeringen stöds av regelbundna stå-upp-möten, ofta dagligen eller veckovis, där teamet uppdaterar varandra om framsteg, problem och nästa steg. I vissa fall används en obeya, ett särskilt rum utrustat med visuella planer, grafer och diagram för att snabbt ge en överblick över projektets status. Syftet är att skapa tydlighet, underlätta tvärfunktionell kommunikation och förbättra gruppens dynamik och samarbete. 15. Beskriv begreppen: sprint inkrement daily scrum  scrum board. Sprint: En sprint är en tidsbestämd arbetsperiod, vanligtvis mellan en vecka och en månad, där teamet arbetar för att utveckla en specifik funktionalitet i produkten. Varje sprint inleds med ett planeringsmöte där aktiviteter definieras och avslutas med en fungerande, om än ofullständig, del av produkten. Inkrement: Ett inkrement är det konkreta resultatet av en sprint – en fungerande del av slutprodukten. Det representerar ett steg framåt i utvecklingen av produktens funktionalitet och är alltid ett användbart och kontrollerbart tillskott. Daily Scrum: Ett dagligt möte där teamet snabbt koordinerar arbetet genom att diskutera vad som gjorts, vad som ska göras och eventuella hinder. Dessa möten är korta och hålls för att säkerställa att alla i teamet är synkroniserade. Scrum Board: En visuell tavla som används för att följa sprintens framsteg. Den innehåller en lista över aktiviteter (sprint-backlog) och visar vilka som är påbörjade, klara eller ännu inte påbörjade. Scrum Board underlättar tydlighet och arbetskoordinering inom teamet. 16. Förklara begreppet set-based design. Set-based design är en metod där man initialt arbetar med flera möjliga lösningar istället för att tidigt välja en. Alternativen analyseras parallellt, och de minst lovande elimineras successivt baserat på ny kunskap. Syftet är att behålla flexibilitet och minska risken för felaktiga val genom att skjuta upp beslut om slutgiltig lösning så länge som möjligt. 17. Beskriv idén bakom s.k. prototyping. Prototyping innebär att snabbt och iterativt ta fram ofullständiga versioner av en produkt, exempelvis prototyper eller betaversioner, för att testa och utvärdera dessa. Genom att låta användare, kunder eller systemägare testa versionerna samlar man in feedback och förbättrar produkten steg för steg. Målet är att iterativt utveckla produktens användbarhet och funktionalitet genom kontinuerliga avstämningar och justeringar.  18. Redogör för metoderna bakom förkortningarna: QFD DFMA FMEA. Quality Function Deployment (QFD): QFD är en metod som översätter kundönskemål till tekniska krav i syfte att minska risken för dyra ändringar senare i utvecklingsprocessen. Verktyget är en QFD-matris (kvalitetshuset) där kundkrav kopplas till produktegenskaper. Genom att analysera sambanden och viktningen mellan dessa prioriteras de egenskaper som ska utvecklas. Arbetet sker ofta i tvärfunktionella grupper för att säkerställa att inga viktiga aspekter förbises. Design for Manufacturing and Assembly (DFMA): DFMA fokuserar på att redan under designfasen minimera komponentantalet och göra produkter enklare och billigare att tillverka och montera. Genom att analysera varje komponent identifieras möjligheter att eliminera, kombinera eller omdesigna delar för att underlätta montering och reducera tillverkningskostnader. Metoden används särskilt vid stora volymer och inkluderar tre grundläggande frågor för varje komponent om rörelse, material och separationsbehov. Failure Mode and Effect Analysis (FMEA): FMEA används för att identifiera och prioritera potentiella felkällor i en produkt redan under utvecklingen. Produkten bryts ner i komponenter, och varje potentiellt fel poängsätts utifrån sannolikhet, allvarlighetsgrad och risken för att inte upptäckas. Dessa faktorer kombineras till ett risktal som avgör vilka områden som kräver åtgärder, exempelvis genom omkonstruktion. Mallar används ofta som stöd i analysen.