Kommunalrätt i RF 14 kap - PDF

kommunalrätt i rf 14 kap börja där hur regleringen ser ut. sociala rättigheter ej förträdande , sociala o ekonmoiska inte företrädande plats i rf, finns i 1:2 men är inte bindnade. inget starkt juridiskt skydd. sociala ekonomiska rättigheter beroende av d ekonmiska mer än politiska o civila rättighe...

kommunalrätt i rf 14 kap börja där hur regleringen ser ut. sociala rättigheter ej förträdande , sociala o ekonmoiska inte företrädande plats i rf, finns i 1:2 men är inte bindnade. inget starkt juridiskt skydd. sociala ekonomiska rättigheter beroende av d ekonmiska mer än politiska o civila rättigheter är. hur stor del av förvaltningen som finnaiserinas på kommunal o sköts där mer än på statlig nivå. uni är statlig myndighet o statlig sektor, men tidigare om ej privat skola så var det kommunal. kommunerna 290 är skyldiga att ha fungerande skolor med betyg o lärare osv. sjukvård administreras inte av staten, kommunikationsbolag sj o regionala transportsbolag över länsgränser tåg i bergsalegen tåg i väst o stockholm ss sköts på lokal o reigonal nivå och kultur bibliotek. ganska lite är statligt. huvuddelen av skatten t det offentliga är kommunalskatt kring 28kr per 100 lapp. medan statlig skatt betalar man om man har mycket pengar. RF om kommunerna o regionerna: 1kap 1paragraf svenska folkstyrelsen av representativ o parlamentariskt och kommunalt självstyre, kommunalt självstyre del av demokratin. frösta stycken all makt folket byggerp på folkvalda organ riksdagen men på lägre nivån är kommunfullmäktige , när riksdagsval är d också val r kommun o region, folkvalda organ rätt utöva makt, myndigheter o domstolar många som utövar off makt som inte är folkvalda som riksbanken (ränta) domstolar militären så det är egentligen fel att ALL offentlig makt är så egentligen. tidigare besätmmelse 1:7 kommmuner ta ut skatt för sina uppgifter sverige indelad i kommuner primär 2010 o landsting inte nu. hur många kommuner 290 kiruna stor kommun o glanshammar laxå lekeberg liten kommun. stockholm 27 kommuner. regional nivå 25 ca regioner större enheter till ytan landsting vissa bildade regioner tsm västa götalandsregioner sammanslagning halland län t region, gotland speciellt en kommun visby kommun o ett län gotlands län men inget landsting för man delade med stockholm så ist bilda region o sköta allt på egen hand ingen förändiring yta dock bara administrativ, därefter millinieskfitet andra regioner följde efter fr län t regioner örebro tex vi vet ej om d har betydelse. jämfört me andra länder kommmuner är starka här medan regioner är svaga jmföt med federala stater i spanien italien österrike osv. kommuners självstyre: 8kap kräver lagform 8:2. nya kap 14kap om kommuner rf 2010 samband med andra ändringar i rf domstolar stärkes lagrådet redigerar 8kap och då kom 14kap å. finns inflytelserik organisation SKR (förut skl och regionförbundet) märklig för den är en myndighet den har mkt o säga till om tex i coronapandemin, ingen myndighet innebär handlingar hos skr inte offentliga , inte skyldiga lämna ut till media diskussion under padnemin, lobbyarbete för kommuner ska få eget kapitel hade SKR, 1:7 oklart kommunner får ta ut skatt för skötsel för sina utgifter då är frågan om man kan ålägga kommuner att lägga över pengar till andra kommuner? olika kommuner olika förutsättningar, olika inkomster , stockholm danderyd bättre än norrland men alla har samma skyldighet till service som i skolor o vägar där man it får fallera det måste finnas basutbud, vad gör då åt detta fr statens sida? subventionerar inte Istället omfördelas pengar fr hög inkomst o låg skatt till kommuner med svag ekonomi m hög skatt så de ska kunna ha det bra också. omdiskuterats om de stämmer i grundlagen , förslag om grundlasregler tkte skr det r toppen för lobbbyisterna de ska få eget kap i rf, läraren tkte att skr o kommunerna blev dragna i näsana v staten för kapitlet är ingen konkretion inget konrkret skydd för kommuners verksamhet i känsliga frågor tex 14kap beslutanderätt av valda församlingar fr folket folkvalda organ , kommunerna sköter lokaal angelägenheter alämmänhetens intresse på samma grund övriga engäläganheter i lag fr kommunallagen , tredje paragarafen :inskräning bör ej gå utöver nödvändigt Propoirtionalitetsprincip. förutsätter stater får inskränka genom lag 8kap men bör ej gå för långt men vem avgör det när den gjort det ? inte klart i grundlagens förarbeten heller. missade attt fastställa juridiskt skydd , inte hållbart, kan inte pröva detta i domstol i rf , blev inget särskilgt starkt skydd för kommunala rätten. 4:14 kommuner får ta ut skatt för sina angelägenheter men detta ska inte hindra kommunal skatteutjämning , kommuner får i lag åläggas att bidra t kostnader för andra kommuner om krävs, särskilda lagar om kommunalskatteutjämning om skyldighet att hjälpa fattiga kommuner för likhet i landet. fattiga kommuner förlitar sig för mkt på detta så han säger det kan diskuteras om de utvecklas nåt egentligen. staten har tjänat på 14kap det är inte kommunerna som ville ha det. föreskrifter grunder ändring meddelas i lag, nya kommuner slår samman elr blir två nya. frågan om skyddet för kommunal självstyre kom upp oftare innan 14kap kom , mindre diskuterad nu, men skyddet blev ej starkare bara svagare vilket är lustigt. 7kap rf kommmuner höras under missinttansen 7:2 ärendenas beredning behöver upplysningar o inhämtas fr övriga myndigehter o rgelr i 8kap riksdagens möjlighet att delegra beslutadnderätt t kommuner då har deras ställning stärkts men inte kmomunal självstyre just. JO gammal kostituionell invasion, första uttrycket för kommunalt självstyre är fr 1862 sockenstadgan kom då, också haft val t kommuner , demokrati 90talet om regler udvidgas rösträtt t riksdagen då diskuterades förusätggningar för val t kommuner ett tag krävdes ägande av fastigheter för detta men avskaffades. kommunerna som juridiska enheter som politiska beslutsfattare går tbx t ca andra halvan av 1800talet sen växer deras betydelse , riksdag regering kommuner kompletterar avrann. 14kap rf elr doktrin, ingen påsåtr 14kap reglerar detta o vem som beslutar vad men finns presumtion att staten genom riksdagen som har sista ordet som kan ange hur staten klampa in på kommuners självstyre, effekten av grundlagändringen 2011 är detta. 11kap domsotlarnas 2011 ställning kommuneranas sida skulle å förstärkas men blev inte så. efter pandemin skr ifrågasätts att man it lyder under offentlligshetsprincipen som statliga myndigehter o kommuner gör, skr är intresseorganisation en ideell förening då får de välja hur mkt info t media. kommunallagen fl fpl offentlighets o sekretessprocesslagen SKA KÄNNA TILL TILL TENTAN!!!!!!!!!! sekretess lång. inte detalj, men mst kunna struktur o grunder o vad de syftar t o vad de innehåller och varför de kom på en tidspunkt deär nya o ersatter gamla. fl sämre än gamla. off o sek fr 90tal också långa. kl gamla inte behov av ny lag egentlgien. men nu 3 nya laagr. kl känna till struktur och uppbygnganden o tankarna. FL ska kunna HELA. off o sek lagen måste inte hela i detalj huvudregel om offentlighet o sekretess. lagbok plus grundlagar plus andra lagar på köpet. 3 nya lagar minst o de måste vi käna till STRUKTUREN o centrala delar. KL nya handlar om organisation , dels vilka organ o frågor kommuner ska sköta o hur kommmuner är organisaerade sen kommer men in på förtorendevalda kommunfullmäktige organ o hur man överklaagr beslut kommunstyrelse och Nämnde är viktiga om sakfrågor, anställda, medborgarnas insyn, samverkan mellan kommuner , hur beslut överklaags o vem som har rätt att rpöva Vision. synpunkt på formalia. 1kap upprepning av rf uppdelning kommuner regering. sen återigen kommuner rätt skatt. 1:3 återhänvinsning. medlemskap i kommun: alla är skrivna i en kommun man är bosatt i, ingen kollar dock att man vistas på den platsen, väljer att skriva sig på en plats där man tillbringar emst tid, tänka sig att en prson som skriver sig i en kommun med låg skatt o tillbrbingar mer tid i kommun med högre skatt vem kollar det ingen?. stickprov finns ju dock. skillnad utomlands, för lägre skatt, skatteverket kollar du varit 184 dagar i sverige o du mst skatta i sverige då kmr tvister, det tas på allvar fr myndigheternas sida men det andra att man går runt i andra kommuner är inte lika intressant för dem. medlem i kommun där man äger fastighet elr betalar kommunalskatt elr e folkboförd i. effekter rätt rösta kommunalvalet o överklaga beslut är den som e medlem i kommunen enl 1:5 kl. medlem i region 1:6 medlem av kommun inom region. rösträtt har den som e folkbordförd sen 18 år o svensk elr eumedborgare elr varit folkbordförd 3 år sen. större rätt t val i fullmäktiga i kommun än i rikdagen. diskuterats. viktigast vad e en kommun e. nu om kommunernas angelägenheter viktigt , kommuner skatt för sina uppgifter , kommunalt självstyre i rf 2:1 lokaliseringsprincipen? kommuner regioner hand om a…. anknytning t medlemmarnas intresse… svagt kriterium. detta är kommunens angeläegenheter kommunalt självstyre. motsatsvis kommuner regioner inte hand om d om staten elr anna kommun ska ha hand om 2:1 2:2. inte konkret dock fortfarande. ont om rättsfal i 2:1 å. mer rättsfall likställughetsprincipen medlemmar behandlas lika, mer fall för kommuner vill gynna vissa företag elr näring ibland ksk tänker de. 2:4 retroaktiva beslut inte förjdupa. 2:5 rätt ta ut avgifter o nyttigheter som de tilllhandahåller, betungande offentligrättsliga regler ingrepp i enskildas intressen elr enskilda får bekosta saker genom skatt elr avgift , här står det dock kommuner får ta ut avgift om nyttigheter, inte betungande för de får betala t kommun för sophämtning men man får nyttighet tillbaka av glädje så man får nåt tbx , inte betugnande avgift regel då. kommuner får inte gå m vinst 2:6 inte ta ut högre avgifter än somsäger kostnader, kommuner subventionerande , man betalar mindre än vad de kostar egentligen att bada i badhus tex man som enksild lägre avgift än vadd et kostar egentligen.kommuner får driva näringsverkmhet 2:7 om utan vinstsyfte, problem här dock för gråzoner för kommunala företag för ibland vinst, bolag lagts ned vissa blir arbetslösa då kommun tar över företaget i väntan på nån annan ska köpa den, går it med vinst men syftet är vinstyfte , o då 2:8 kommuner får genomföra åtgärdet för att allmänt färmja änringslivet. ALLMÄNT. inte enskilda företag får man ej hjälpa, individuellt inriktad stöd t näring bara lämnas om synerliga skäl till det. arbetare blir arbetlösa i domionerade företag i kommunen o skulle bli katastrofalt om det las ner då kan kommunen gå in i tidsbegräsning, synnerliga skäl starkt krav mer än särskilda skäl. mer precisiering skulle behövas här tkr han. 3kap kommuner organiserade , nämnt fullmäktige redan, val t fullmäktige när val i kommun, verkställande organet är kommunstyrelsen 3:3 fullämktige sätter nämnder o styrelsen, styrelsen är regering o nämnder är departmenten, asså praktiska arbetetn i nämnder som fritidsnämnde socialnämnder kulturnämnden osv trafiknämnden gatunämnden samhällsbyggnadsnämnden om planerignsfrågor. ofta hört talas om är beslut i nämnderna av kommunernas verksamhet. inte nämndberedning osv viktigt nej. 3:8 viktigt kommunalförbund kommuner regioner bilda kommunalförbund lämna över skötsel t dessa förbund, förekommer mer o mer, samarbetsprojket mellan kommuner , för gemensamma intressen kommunförbund. framgår 3:11 tillåtet med kommunala bolag men med begärnsing av vinst , gemensam nämnd två kommuner om behov att utföra tillsammans, o vanligt är kommunal samverkan organ drivs gemensamt av flera kommuner. kommunala bolag ej gå med vinst men kommun får rent teoretiskt gå vinst. 2:7 kommuner driva näringsverksmamhet om drivs utan vinstsyfte men kommuner kan gå med vinst med större intäkter än utgifter. vinst it uppstå i bolagen. förtroendevalda o poster kommunalråd. kommunfullmäktige 5kap han beslutar i olika ärenden mål riktlinjer budget skatt osv kommunfullmäktige fasställer skattprocent. stridsfråga kommunal sjävlstyre 1980talet inflation mst stoppa det då förslag riskdagen kommunalt skattestopp inte höja skatten under ett år för dämpa aktivitet i ekonomin , det strider mot kommunala självtysren, 5:1 kl fullmäktige beslutar om skatt , skattesatsen av varje enksild kommun beslutas, kommmunapolitiska debatten hur hög skatt det ska va brukar det vara. SKA VETA: folkomröstninga ri kommunen sedan 2010 (medförde ignen änrdinrg i rf) enklare än förut. kräver 1/10 skriver under lista då måste kommun ordna folkomröstning när som helst på året kand et ske, kommunala folkomröstningar ökat bra för demokrati, bättre med det än nationella folkomröstningar d blir popultistiskt ofta ibland it följa resutlat 1950 behålla vänstertrafik 89% behålla men 10 år senare ändrades det iaf så inte fungerat bra med nationella men lokala fungerar bättre för de som röstar kan frågorna för de lokalt intresse med starka åsikter. nyval t fullmäktige 5:10 om ⅔ röstar för det, inte fördel dock, ovanligt men intressant det infördes för det splittrade upp att kommunala o riksdagsval mst va samtidigt, börjar luckras upp. värt att lägga märke till. 8kap om insyn fr medborgare. alla folkbordförda i kommun får väcka ärenden i fullmäktige medborgarförslag 8:2 folkinitaitiv ang folkomröstning får väckas av 10% av de röstberättigade i kommunen. utvecklade möjligheter för medborgare ta upp frågor man tkr intressanta. kommunal samverkan kommuner ökad betydelse , överlämnande kommunala uppgifter mellan kommuner vanligare, revision i kommun lekmän inte professionella vilket uppmärksammats äldre politiker föredetta som utses som revisiorer ibland misstankar de är jäviga. 13kap prövning i domstol av kommunala beslut. kommun beslut sökt bygglov överklaga. laglighetsprövning 13kap varje medlem i kommun rätt laglighet av kommunens beslut prövad genom överklaga till förvaltnignsrätten. liksamma gemensam nämnds beslut elr kommunalförbunds beslut, beslut av sammanlagda organ. behöver it va personligt berörd , markfråga väg i norra delen i kommunen alla får klaga till förvaltnignsrätten o ksk vidare tkammare o hd. framgår av 13:2 vilka beslut som får överklagas, beslut av fullmäktige kommunalförbudn NÄMND (VIKTIGT) revisorerna å. överklaga förvaltningsrätten skriftligt inom 3 v innan beslutet va på anslagstavla , gäller va på hugget då. processuella regler hur handläggas i domstol o vilka grudner för upphävning 13:8 om rör inte angelägenhet för kommunen elr fel organ fattat beslut elr om det strider mot lag författning osv. it vanligt rättsfall nya kl. speciell form av domstolsprövninng. lagprövning domstol allmän domstol, rättsprövning beslut fr statlig myndighet prövas t kammarrätten, laglighetsprövning överklagande kommunalt beslut t förvaltningsrätten., håll isär dessa!!! föreläsning ansvarsutkrävande i svensk förvaltning richard sannerholm Kurslitteratur: arbete i offentlig förvaltning kapitel 3. Kommunen och lagen kap 6 men särskilt 6.4. Bull & Stertzel 13 kap. Huvudboken stats svenskrätt 13kap regeringsofrmen 13kap ansvarsutkrävande misstroendeförkalring åtal statsråd osv. Viktigt. regeringsformen 1kap 1paragraf all off makt utövas under lagarna legalitetsprincipen, off makt stöd i rättsordningen, gräns för off makt för den får it gö vad den vill. gräns vad göra mot den enskilde o bemöta den. legalitetsprincipen grund för demokratisk rättstat. off tjänstemän bryta mot den principen 1§ 1kap ska få ngn typ av straff??. kontrakt mellan styrning o oss som blir styrda, utrkräva ansvar om nåt går fel då för relationen ska gå bra, privata relationer sambo tex utkräver ansvar när den inte gjort det den ska tex inte tvättat kläder, samma i offentliga rätten. ansvar o ansvarsutkrävande relation, bygger på tillilt institutionella tililten, tillit t myndigheten riksdagen kungahuset osv, forskningsperspektiv tillit t enskilda då fungerar myndigheter btätre då de bygger på att vi delar kontakt o bidrar me info till dem, bygger på aktiva relationen o då behövs tillit. förordning finns i rf anställning för förtjänst o skicklighet, regler jäv. landshövdning flyttad t annan post inom regeringskansnliet för hon rekryterade en vän o de blir dåligt typ jäv. JO regeringen o anders batra? vad göra mot honom när han gjort fel? polisanmälan inte tjänstefel dock, disciplinansvaring som myndighetschef för länsstyrelsen. vem som är ansvarig för prövning här ansvarsnämnd som prövar är SAN prövar högsta cheferna i statliga förvaltningen o domare, de hade kunnat pröva men arbetsgivare hade då behövt säga det men regringen gjorde ej det så de flyttade henne ist , då fick hon nyanställning då kan hon ej prövas får då försvinner disciplinära ansvar. regeringen sa de it kan gö nåt för JO granskar anders men anmälde it t ansvarsnämnd åd kan it regeringen gö d, fel då JO har ingen skyldighet att gö det, men om disciplinär fråga då ska anämla t ansvarsnämnd, regeringen har skyldighet att göra det. ansvar är framåtblickande , ansvarsutrkväande är tillbakablick. om du inte gör det du hade ansvar för då ansvarsutkrävande.?. historien av ansvar är varianter av att ge svar. finns ingen legal definition av ansvarsutkrävande, legal= finns inte i lagboken vad det är för nåt, inte heller nån lag om ansvarsutkrävande generellt. det är uppdelat på många olika lagar förordnignar o instutitoner, svår överblick av området , skiljer sig vem som haft ansvar o vem som ska utkrävas snasvar, uppdrag i anställning elr myndighetsutövning, forskare, läkare, riksdagsledamot? skiljer sig. olämpligt agerande av lärare då kan prövas i lärarnas ansvarsnämnd, disktriktsveterinär o gör fel mot katt då kan jag anmäla dig t ansvarsnämnd för djurohälsopersonal då kan du få återkallad legitimation eller varning. beror vart du är ngnstans vad du får för konsekevsn. statsråd olämpligt uttalande, rättegång innan dom säger du din åsikt om typ hårdare straff granskar av konsitutitonstillskottet då få prick o då riksdagen ta bort dig m misstroendeförklaring. ansvarsutkrävning utkrävs olika nivåer oolika grupper men samma princip förväntad ansvar. antingen person elr organsiation skyldighet klargöra informera sitt handlande till någon o d kopplas du har ansvar, du har ansvar att göra nåt eller skyldighet att förklara vf du gjorde elr inte gjorde på ett visst sätt, beror på anställning vad de handlar om, kan va t domstol e kommission ansvarsnämnd osv och de kan fråga ut vf du gjorde såhär o begära ut vf det ibland kan du få betala pengar , när du hämtat info då får du konsekvens då kand e va böter elr fängelse elr löneavdrag elr varning , men när konstitutionsutskottet kritiserar dig som statråd elr JO dig som lärare är ej ansvarsutkrävnade. JO meddelande du som lräare gjort fel spelar ingen roll dock för de händer inget men ändå viktigt ansvarsutkrävande för konsekvesn kan å va informella påtryckningar löneavdrag även om de inte blir fängelse , omplacering kan å va form för konsekevsn. om han som forskare fuskar i forskning då kan han bli prövad om en anmälan till nämnden för NPOF, nämnden fattar förvaltningsbeslut som betungande elr gynnande beslut men å andra beslut där de konstaterar att han fuskat o det hände ringet mer, inget löneavdrag elr varning. huvudmannen för hans högskola är dock skyldighet informera att han forskat det blir en konsekevsn. NPOF statlig nämnd, högskolan disciplinanmälan , NPOF ger ba kritik inget mer, upp t huvudmannen hantera det men inte tydligt hur man gör det, hur allvarligt det är kan påverka. en person org skyldigha klargöra för nån, domstol nämnd begära ut info fråga ut tvinga fram annars betala, sen bedömning prövning o sen konsekvenser. om du gör uppdrag med offentligt uppdrag då kan bli tjänstefel, uppdrag som väktare o gör fel som tjänstefel då kan du dömas för det. ansvarsutrkväande anders förflyttad kan va, myndighetschefer it gjort nåt fel rättsligt men it gjort det politiker velat o då flyttat dem iaf. 5 olika breda former av detta men viktigast är rättsligt politiskt o administrativt. administrativ politisk form riksdagsledamöterna. finns å professionellt där yrkesetiska kårder vägladenade för läkare forskare elr andra grupper ansvarsutkrävande, socialt är facebookupprop eller demonstration på gator i vilka frågor som helst lokalt elr globalt elr nationnelt o här finns demokratiskt ansvarsutkrävande då det är val va 4e år då kan man emellan detta visa sitt nedlåtande genom tex facebook. rättsligt-administrativt ansvarsutkrävande: administrativt process o ärende , rättsligt domstolar. kommission utreder saker hur hade svenska regeringen förberett kris med tsunami med massa svenskar på plats, vem gjorde vad, vem gav o hämta info, granskning o kritik sen mot regringen, samtidigt granskning utskottet 1809 rf det är det administrativa det är utredande o utpekar vilka som har ansvar o gjorde it det de skulle göra , de ksk gjorde fel elr inte gjorde nåt allt det är sån kritik. coronakommissionen 5punkten sociala trycket. kommission har sidor på ksk 700sidor , rättsligt-administrativt ansvarsutrkväande har kommissioner o utredningar liksom som sagts ovan. göteborgskravallerna 2021 polis skjuter våldsamt det finns utredning kring dens agerande klargöra vem som bar ansvar här, leder inte till böter för vad skulle det innebära , kan ba utreda o sen säga kritik. minoritetsgrupper i norra sverige o sen annan kommission samerna, får direktiv fr regeringen till tornedalare o samer. domstolsprövning skadestånd , nämnder för nämndmyndighet mindre 3-4 pers ligger under större värdemyndighet, vi har 340 myndigheter ca, 90talet ca 1000, politiska parlementariska verktyg är konstitutionsutskottet väcka misstroendeförklaring , institutionaliserade tillsyn riksrevisionen kommunala revisionen JO:s tillsyn sker alltid, särskilda ansvarsnämnder som sektorer elr professioner. alla dessa kan ansvarsutreda som kritik elr gällande fängelse böter , elr nämndform komma med löneavdrag eller tvinga att avgå , professionella ansvarsnämnderna som sjukvårdspersonal dra in legitimation. skiljer sig vart man är vad man får för konsekevens. ingen tanke hur ansvarsutkrävande tar plats. motstrida delar: ansvarsutrkävande 20årstid regeingen sagt vi måste centralisera drf skafa NPOF för o se om du fuskat då sa regering mst ha enhetlig prövning då centralisera, sjukvårdspersonal enskild patient kan anmälaa om du blivit dåligt behandlas Håsan, regering sa för svårt för personal för mkt kritik då valdes decentralisera, tvärtom om forskning nu varje vårdsgivare , inte längre som enskild gå till Håsan nu till vårdcentralen kritisera, centralsiera elr decentralisera motstrida tredner. annan trend. om du är patient har du it lika rätt t att vända dig t ngnstans o inte heller få ngn få löneavdrag det är lättare att få en veterinrä att få löneavdrag. du kan ej gå t läraransvarsnämnd å säga saker du mst gå till skolan o sen gå till nämnden för att hantera det på plats närmast. grundlagsreglerar ansvarsutkrävande: kontrollmakten 13kap rf. rf mest centralt. 13kap bull och svensk statsrätt viktigt. kontrollmakten är ansvarsutkrävande. kontroll o ansvarsutkrävande o funktion handlar d omm. åtal mot statsråd, 13kap 3§ rf senast 1874 skedde det. åtal hamndar i HD , statsråd är toppen av off org drf är det direkt i HD, 1874 då prövades 8 st statsråd men friades. amerikansk politik empeachment riksrättsåtal, karl den nioende halshuggen tydlig konsekvens för fel. brott kan va spioneri, landsförräderi, koplpas t tjänsteplikt, men gäller ej mutbrott. svårt att överblicka?: statsråd , KO beslutar åtal , de ringer till JO o de är åklagare då och då går de till HD enligt 13kap. Finns ej i 13kap men domstol kan avskilja uppdrag som riksdageladamot och fullmäkritge, riksdagsledamöter är starkt skyddade men kan skiljas om de är uppenbart olämplig för uppdraget 20kap 4§ BrB (brottsbalken). Finns å misstroendeförtroende mot statsråd elr statsminister 13kap RF 4§. Lagrummet.se viktig info det är statens lagar digitalt , rättstatabaas, söker lagar o förarbeten. Använd denna för att söka. Undvik lagen.nu. Biblioteket har rättsdatabaser som JUNO, läs lagtext , som hänvisning i KL elr i svensk statsrättsboken titta i lagtexten vad som står så du får egna ord till det som står. 13kap i rf åtal mot statsråd , misstroendeförklaring hänt en gång med stefan lövfen, KU central 2 gngr per år rapproter kommissionutredning hösten släpper rapprot granskar regeringens hantering av ärenden men på vår mer om enskilda statråd som statsrådet uttalat sig på nåt sätt så säger KU kritik om tex social ansvarsutrkväande så kan statsrådet avgå frivilligt för de tblir för mkt elr leder kritik till missförtroende om han ej avgår. Utöver 13kap kontrollmakten i RF finns JK. skillnad JO o JK : tillhör olika delar , JO om riksdagen, JK om regeringens jurist, båda har tillsynsuppdrag som e samma de överlappar, JK mer begränsad, JK thomas bull, de kan å granska vad som gjorts i off förvaltning att de förhåller sig t lag, eftersom de har överlappande ska JK mer på systematiska översynsuppgifter som anstalter gör fel i fråga häkten , JO hanterar löpande klagomål från esnkilde, alla här ska vända oss t JO för vi blivit illla bemött av försäkringskassan, JK tar inte mot lika mkt frågor de tar större uppgifter till sig. Särskilda ansvarsnämnder: NPOF , HSAN, nämnden för prövning av övöergångsrestriktioner för stasråd och statssekreterare (mest aktiv när val, val byter regeringsmakt, statssekreterare närmast till statsråd, inte folkvald, när de lämnar anställning kan de pröva om ett statsråd som avgår ksk jobbar inom gruvnäring så avgår han o tar jobb för annat bolag som jobbar med gruvnäring , borde personen få förbud elr få karantär typ du får vänta 1 år för din info är viktig om du försäger dig den ksk blir orelevant om 1 år. nämnden kan it besluta att du får böter men kan besluta du it får ta ett jobb 1 år tex. karl petter gruvnäringsminister senaste valet 2022 slutade han som statsråd då gick han till nåt gruvbolag , du mst gå till nämnden o fråga om du får gå till detta jobb, nämnden fick reda på detta gneom media o kontakta honom att han itne fick jobbet han mst vänta. bygger på att personen vill följa deras regler).