Skolformernas historia PDF

Skolformernas historia: Centrala händelser och årtal - 1842 – Folkskolestadgan införs: Den här reformen markerar ett viktigt skifte i svensk utbildningshistoria då den första obligatoriska och offentligt finansierade utbildningen för barn mellan 7 och 13 år införs. Folkskolan blev en grundläggand...

Skolformernas historia: Centrala händelser och årtal - 1842 – Folkskolestadgan införs: Den här reformen markerar ett viktigt skifte i svensk utbildningshistoria då den första obligatoriska och offentligt finansierade utbildningen för barn mellan 7 och 13 år införs. Folkskolan blev en grundläggande utbildning för alla samhällsgrupper och spelade en nyckelroll i att höja den allmänna utbildningsnivån. Folkskolan gjorde utbildning tillgänglig för en bredare befolkning och etablerade ett system som inte längre bara var för de privilegierade samhällsklasserna. Detta var en viktig grund för demokratiseringen av utbildningen. - 1905 – Läroverksreformen: Den här reformen var ett steg i riktning mot att skapa en mer enhetlig utbildning i Sverige, med särskilt fokus på att förbättra utbildningen i läroverken och göra dem mer tillgängliga för fler elever. Detta skedde samtidigt som debatten om jämställdhet i utbildningen ökade. Denna reform är central eftersom den bidrog till att lyfta kvaliteten på högre utbildning och öppnade upp möjligheter för fler samhällsgrupper att gå vidare till akademiska studier. - 1927 – Läroverksreformen och sammanslagning av parallellskolesystemet: Denna reform innebar att parallellskolesystemen började slås ihop, och man skapade en gemensam väg från folkskola till högre utbildning. Det innebar också att flickor började få bättre tillgång till högre utbildning, även om det fortfarande fanns könsrelaterade skillnader. Denna händelse representerar en brytpunkt i att skapa ett mer jämlikt utbildningssystem i Sverige och markerar en början på en mer enhetlig skolgång för alla samhällsgrupper. - 1962 – Grundskolan införs: En av de mest betydelsefulla reformerna inom svensk utbildningshistoria var införandet av den nioåriga obligatoriska grundskolan. Den ersatte parallellskolesystemet och var ett steg mot ett mer jämlikt och enhetligt skolsystem. Denna reform förändrade utbildningssystemet radikalt genom att ge alla elever samma grundutbildning, oavsett social eller ekonomisk bakgrund. Den markerade också slutet på parallellskolesystemet. Hur såg parallellskolesystemen ut och vad innebar de för olika samhällsgrupper? Parallellskolesystemen under 1800-talets senare hälft i Sverige bestod av olika typer av skolor som riktade sig till specifika samhällsgrupper och kön. De tre viktigaste skolformerna var: - Läroverk: Skolor som förberedde pojkar från de högre samhällsklasserna för universitetsstudier eller ämbetsmannayrken. Dessa skolor fungerade som en elitutbildning, och antagningen var ofta begränsad till de som kunde betala skolavgifter. Finansierade av statsbidrag. Lärare i läroverk som alltid var män hade högst status av alla lärarna i skolorna och hade lång akademisk utbildning och var statliga ämbetsmän. - Flickskolor: Separata skolor för flickor som ofta fokuserade på "kvinnliga" ämnen som hushållning och moralisk fostran. Dessa skolor var ofta till för flickor från medel- och överklassen och bidrog till att förbereda dem för rollen som mödrar och hustrur. Finansierade av privata donationer. Flickskolelärarinnan hade 2 högst status med en 4 årig lång utbildning. - Folkskolor: Till skillnad från läroverken och flickskolorna var folkskolan en allmän skola för alla barn, oavsett bakgrund. Den infördes genom en skolreform 1842 och var gratis för elever. Syftet med folkskolan var att utbilda folket till att bli goda medborgare och ansvarstagande arbetare. Både flickskolan och folkskolan är 1800 tals förteelse. Finansierades av kommunala skatter och statsbidrag Konsekvenser för olika samhällsgrupper: - För högre samhällsklasser innebar parallellskolesystemen att deras barn, särskilt pojkar, fick möjlighet till högre utbildning och vidare karriärer. - Flickor utbildades på ett sätt som begränsade deras tillgång till högre utbildning och yrkesliv, eftersom fokus låg på hushållsarbete och moralisk fostran. - Arbetarklassens barn fick oftast en mer praktiskt inriktad utbildning i folkskolan, utan tillgång till samma akademiska möjligheter som elever i läroverken. Hur skulle eleverna formas och till vad skulle de formas? Eleverna i de olika skolformerna formades på olika sätt, beroende på vilket samhällsskikt de tillhörde och skolans syfte. Skolan sågs som ett viktigt instrument för att skapa "nyttiga" samhällsmedlemmar och medborgare: - Läroverken formade pojkar till framtida akademiker, statstjänstemän och andra elityrken. Här låg fokus på disciplin, logiskt tänkande, och förberedelse för universitetet. Den klassiska bildningen med latin, grekiska och naturvetenskaper var central. - Flickskolorna formade flickor till att bli goda hustrur och mödrar. Målet var inte att förbereda dem för yrkeslivet utan att ge dem den utbildning som ansågs nödvändig för att sköta ett hem och uppfostra barn. Här betonades moral, etik och traditionellt "kvinnliga" dygder. - Folkskolorna formade barnen till att bli lydiga och arbetssamma medborgare. Fokus låg på att ge en grundläggande utbildning, ofta med betoning på kristendom, läsning, skrivning och räkning. Folkskolan spelade en viktig roll i att socialisera barn till att passa in i den växande industrins behov av arbetskraft. Vilka former av disciplinering användes i de olika skolformerna? Disciplineringen varierade mellan de olika skoltyperna, men den var generellt strikt och syftade till att kontrollera elevers beteende och upprätthålla moral och ordning: - Läroverken: Här var disciplinen hård och ofta kopplad till strikt auktoritet och formell undervisning. Eleverna förväntades visa lydnad och respekt för läraren och skolans regler. Straffen kunde vara både fysiska (som kroppslig bestraffning) och psykiska (som skamstraff). - Flickskolorna: Disciplineringen i flickskolorna handlade ofta om att forma flickornas moral och beteende. Flickorna lärdes att vara blygsamma, lydiga och anspråkslösa, och de kunde straffas för uppförande som ansågs olämpligt för kvinnor. Fysiska bestraffningar var mindre vanliga här jämfört med pojkskolorna, och man betonade istället moralisk uppfostran. - Folkskolorna: I folkskolorna var disciplinen också strikt, med ett starkt fokus på att skapa lydiga och hårt arbetande medborgare. Kroppslig bestraffning var vanlig, men även andra former av straff, såsom att isolera barn eller utsätta dem för skam, förekom. Den gemensamma nämnaren för dessa olika skolformer var att disciplin användes som ett verktyg för att socialisera barn till deras förväntade samhällsroller, vare sig det var att bli framtida ledare, moraliska kvinnor, eller ansvarsfulla medborgare. Första brytpunkten 1842-1945 (förkrigstiden): (Grunden för det svenska utbildningssystemet lades med införandet av folkskolan och läroverken. Utbildningen blev tillgänglig för fler barn, men var fortfarande klass- och könssegregerad.) Sverige ett delat land både socialt o ekonomiskt. Väldigt fattigt och rikt. Stor immigrering till storstäder. Sverige var bondesamhälle. Stor trångboddhet. Stor politisk rädsla för revolution pga fattiga som gör upplopp mot de som leder landet. Slutet av 1800 talet: Arbetsstugor det första fritidshemmet med syfte att fylla mellanrummet mellan skola och fritids dvs folkskolan. Filantropisk verksamhet - en del av dåtidens liberalism och den goda kapitalismen. För att man hade pengar skulle man förbättra världen utifrån eget perspektiv. Man tänkte på hygien, hantverk och sysslor och tillgodose grundläggande behov gällande föda 1842 - Folkskolestadgan införs: Den här reformen markerar ett viktigt skifte i svensk utbildningshistoria då den första obligatoriska och offentligt finansierade utbildningen för barn mellan 7 och 13 år införs. Folkskolan blev en grundläggande utbildning för alla samhällsgrupper och spelade en nyckelroll i att höja den allmänna utbildningsnivån. Folkskolan gjorde utbildning tillgänglig för en bredare befolkning och etablerade ett system som inte längre bara var för de privilegierade samhällsklasserna. Detta var en viktig grund för demokratiseringen av utbildningen. 1878 - Folkskolans läroplan formaliseras: En standardiserad läroplan infördes för alla folkskolor i landet, vilket gjorde utbildningen mer enhetlig. Samtidigt infördes en yrkesinriktad fortsättningsskola för de barn som inte skulle vidare till högre utbildning. 1887 - Arbetsstugorna kom: Arbetsstugor det första fritidshemmet med syfte att fylla mellanrummet mellan skola och fritids dvs folkskolan 1894 - Möjlighet till tillträde till läroverket efter 3 års folkskola 1905 - Obligatorisk 6 årig skolgång: Folkskolans längd ökades till sex år för att säkerställa att alla barn fick en grundläggande utbildning. Detta stärkte samhällets utbildningsnivå. 1919, kvinnlig rösträtt 1927 - Läroverksreformen och sammanslagning av parallellskolesystemet: Denna reform innebar att parallellskolesystemen började slås ihop, och man skapade en gemensam väg från folkskola till högre utbildning. Det innebar också att flickor började få bättre tillgång till högre utbildning, även om det fortfarande fanns könsrelaterade skillnader. Denna händelse representerar en brytpunkt i att skapa ett mer jämlikt utbildningssystem i Sverige och markerar en början på en mer enhetlig skolgång för alla samhällsgrupper. Andra brytpunkten 1945 - 1991 (efterkrigstiden och välfärdsstaten) (Stora socialdemokratiska reformer ledde till en enhetlig och mer jämlik utbildning genom grundskolans införande, samt en större satsning på gymnasieskolan.) Efterkrigstidens Sverige sträva efter förändring. Arbetarrörelsen blev större. Större resursfördelning och ekonomisk omvandling. Större del av populationen skulle också tillgång till mer likvärdig utbildning. Breddad rekrytering och bättre förutsättning för underklassens barn. Kompensatoriska insatser gavs. Man gav resurser för att alla barn ska försöka få lika utbildning 1946 - 1946 års skolmission: En omfattande utredning tillsattes för att granska skolsystemet. Kommissionen föreslog en enhetlig skola för alla barn, vilket lade grunden för framtida reformer. 1950 - Försök med enhetsskola: Experiment med enhetsskola (som senare skulle bli grundskolan) genomfördes i vissa kommuner. Målet var att skapa en sammanhållen skolform för alla barn upp till 16 år, oavsett socioekonomisk bakgrund. 1962 - Grundskolan införs 1968 - Fler högstadieelever får ämnesval: Grundskolan utvecklades och eleverna på högstadiet kunde nu välja mellan olika ämnen för att förbereda sig för olika yrken eller vidare utbildning. Detta gav eleverna mer flexibilitet och individanpassning. 1970 - Gymnasiereformen 1980 - Läroplan för grundskolan: Den nya läroplanen, Lgr 80, fokuserade på demokrati, elevinflytande och en bredare pedagogisk syn där det sociala och kulturella blev viktigare i undervisningen. Detta var en del av den progressiva skolan som skulle stödja alla elevers utveckling. Tredje brytpunkter 1991 - 2024 (samtiden) (Marknadsorientering och decentralisering präglade skolan, med friskolereformer, skolpeng och kommunalisering. Samtidigt har debatten om skolsegregation och kvalitet intensifierats, och det har tillkommit nya reformer för att stärka kunskapsresultaten.) 1991 - Kommunalisering av skolan: Skolan övergick från statlig till kommunal styrning, vilket innebar att kommunerna nu fick ansvaret för att driva och finansiera skolorna. Detta var en del av en större trend där offentlig verksamhet decentraliserades. 1992 - Friskolereformen: Möjligheten för privata aktörer att starta och driva skolor infördes med friskolereformen. Elever och föräldrar fick större valmöjligheter, och skolpengen infördes – en statlig ersättning som följde med eleven till den skola de valde, oavsett om den var kommunal eller privat. Idag går över 30% i friskolor 1994 - Ny läroplan för grundskolan 2000 tal: Under början av 2000-talet ökade kraven på att förbättra kvaliteten i skolorna. Skolinspektionen inrättades 2008 för att granska skolornas verksamhet, och diskussionerna om kunskapsmätning och resultat ökade. Barnet o barndomens historia: 2018 blev barnkonventionen svensk lag och tillträdde 2020. Idag ska barns perspektiv vara viktigt mer än en vuxens perspektiv. Barn har rätt att höras i alla frågor som gäller barnet. Definitionen av barn har varit formad efter sociala, kulturella och nationella förutsättningar. Barnets definition har ofta varit utifrån klass. En period tänkte man att barnet var styrt av djävulen, var en ofullkomlig vuxen och var oförnuftig under 1700talet. Barnet sågs som ett oskrivet blad och behövdes fostras utifrån omgivning. Begreppet barndom uppstod i samband med skolans utveckling. Den blev en normaliserad förberedelsetid för livet som vuxen. Fanns en idealiserad bild av människans livscykel (ålderstrappan). Barndomen tidigt: Otroligt tufft och ofta präglad av missförhållanden. Stor fattigdom och föräldrarlöshet och hemlöshet. Definitionen av ideal var tidigt kopplade till klass. Under 1700, 1800 och 1900 första hälft av borgerligheten. Barn i efterkrigstidens spår: Man började ge barn mer stöd och möjlighet o förutsättningar. Det blev förbud mot aga 1979. Det blev successivt otydliga gränser när det kommer till övergången till vuxenlivet. Barnet började ses som mer kompetent och började mer räknas som en medborgare Social klass: Social klass kan exempelvis definieras genom klassgrupperingar (arbetarklass, medelklass, överklass), socioekonomisk status alt sociala grupper klassificerats efter kapitaltillgång Klass har alltid haft stor inflytande över vilka som fått utbildning Dold läroplan: förväntningar av barn som präglas av egna positionen i samhället man har som inte finns i läroplanen. Tex att man förväntar sig när barn ska prata och inte prata Utifrån historian: klass va skapad från ovan. Tex adeln fick sin position genom kungen och gud skänkte klass kategorierna Differentiering: organisatorisk/extern differentiering (skillnader mellan skolor, program osv) Pedagogisk differentiering/intern (accelerering och berikning) Segregation: Medveten = när man fattar beslut från politiskt håll och delar in folk i grupper Omedveten = tex när minoriteter flyttar in till majoritetsområde flyttar många majoriteten flytta ut I Pararellskolesystemet är differentiering och segregering väldigt stor. Klass och kön från 1945 o framåt: 1946 års skolkommisoon menar att minska klasskillnaderna och var en del av välfärdsstaten. Samhällsnivå: Omfördelning av resurser, tillgodose välfärd Utbildningsnivå: Successiv minskning av differentierande inslag inom svensk utbildning. Från 80 talet skiftar balansen mellan könen etc, Alllmänn grundkola, integrerad gymnasium, ökade möjligheter för studier inom högre utbildning, närhetsprincipen Den nya parallellsskolan: En mängd integrerade och marknadsorienterade välfärdsreformer under 1990 talet. Blev decentralisering Man ville ha fler huvudmän. Friskolereformen var kopplat till skolvalet- Skolor med enskild huvudman och pluralism Ökade möjligheter till skolval, något som expander och är kopplat till decentralisering Man började kritisera och enhetsskolan Skolpengen skulle bryta segregationen genom att skapa en konkurrens Klass och kön inom dagens skola och utbildning. Kvinnor dominerar prestigeutbildningar på högskolor och gymnasium Strukturnivån ökar men finns undantag på individnivå Man ser ett nytt pararlellskolesystem med fler skolor och fler valmöjligheter och fler skolor uppstår och därför kan ojämlikheten öka. Seminarium: Varför genomfördes 1946 års skolkommission? På vilket sätt skulle skolan reformeras? 1946 års skolkommission genomfördes som en följd av den samhällsförändring som pågick i Sverige under och efter andra världskriget. Det var en tid präglad av sociala reformer, med målet att skapa ett mer jämlikt och demokratiskt samhälle. Skolkommissionen tillsattes för att ta fram förslag på hur utbildningssystemet skulle reformeras i linje med dessa förändringar. Anledningarna till 1946 års skolkommission: Social jämlikhet och demokratisering: Skolkommissionen grundades i den socialdemokratiska visionen om ett mer jämlikt samhälle. Det ansågs att skolan spelade en central roll i att utjämna klasskillnader och ge alla barn, oavsett bakgrund, samma möjligheter. Det parallellskolesystem som fanns då ansågs cementera sociala ojämlikheter. Modernisering av utbildningen: Efter andra världskriget behövde utbildningen anpassas till en modernare och mer teknologisk tid. Industrialiseringen och förändringar i arbetslivet krävde att skolan skulle ge barn en bredare utbildning som kunde möta samhällets nya behov. Främja enhetlighet och likvärdighet: Den dåvarande uppdelningen mellan olika skolformer (folkskola, realskola, läroverk) skapade ojämlikhet och segregerade elever utifrån deras socioekonomiska bakgrund. Kommissionens mål var att skapa en enhetlig skolform som alla elever skulle gå i, oavsett bakgrund. Hur skulle skolan reformeras enligt 1946 års skolkommission? - Enhetsskola: Den största förändringen var förslaget om att skapa en enhetsskola**, som senare blev den nioåriga grundskolan (införd 1962). Alla barn skulle gå i samma skola de första nio åren av sin skolgång, vilket skulle avskaffa det parallellskolesystem som delade upp elever efter social bakgrund och akademisk förmåga. - Obligatorisk utbildning: Utbildningen skulle vara obligatorisk och ge alla barn samma grundläggande kunskaper, oavsett deras framtida yrkesval. Fokus låg på att ge en bred utbildning som täckte både teoretiska och praktiska ämnen. - Jämlikhet och likvärdighet: En viktig princip var att alla elever skulle få tillgång till samma kvalitet i undervisningen, oavsett var i landet de bodde. Detta innebar en satsning på att förbättra skolor i glesbygden och fattigare områden. - Differentiering först senare: Istället för att tidigt dela upp eleverna i olika skolformer, skulle alla gå i samma skola fram till årskurs 9, och differentiering i form av akademiska eller yrkesförberedande inriktningar skulle ske först på gymnasienivå. - Pedagogiska metoder: Skolkommissionen förespråkade en mer elevcentrerad pedagogik, där undervisningen anpassades efter elevernas individuella behov och förutsättningar. Grupparbete och en mer praktisk inriktning på undervisningen föreslogs för att motverka ren katederundervisning. Sammanfattning: 1946 års skolkommission genomfördes för att skapa en mer jämlik och demokratisk skola som kunde möta samhällets och arbetslivets förändrade behov. Den stora reformen var förslaget om en enhetlig grundskola för alla elever, vilket skulle bidra till att bryta den sociala uppdelningen mellan olika skolformer och ge alla barn lika möjligheter till utbildning. Vilka undervisningsämnen lyfter Skolkommissionen att de behöver förändras och hur? 1946 års skolkommission identifierade flera ämnen inom undervisningen som behövde förändras för att bättre möta tidens samhällsbehov och utvecklingen inom utbildningen. Dessa förändringar syftade till att göra utbildningen mer anpassad till det moderna samhället, främja allmänbildning och ge eleverna de kunskaper och färdigheter som ansågs nödvändiga för att delta aktivt i ett demokratiskt samhälle. Ämnen som lyftes fram för förändring: - Samhällskunskap: Efter andra världskriget blev det tydligt att kunskaper om demokrati och samhällets funktioner var avgörande för att undvika totalitära ideologier och stärka medborgarnas engagemang i demokratin. Skolkommissionen föreslog att samhällskunskapen skulle bli ett mer centralt ämne, med fokus på att utbilda eleverna i demokratiska värden, mänskliga rättigheter, och hur samhället styrs. Detta skulle förbereda dem för att vara aktiva och ansvarstagande medborgare. - Historia:Historieundervisningen behövde omformuleras för att ge en bredare förståelse för samhällsutveckling och internationella relationer, särskilt efter världskrigen. Skolkommissionen betonade vikten av att historia skulle inkludera både svenska och internationella perspektiv, med fokus på demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Undervisningen skulle gå bort från enbart kungar och krig till att också behandla social och ekonomisk historia. - Naturvetenskapliga ämnen:Den teknologiska och vetenskapliga utvecklingen under 1900-talet ställde högre krav på elevers kunskaper inom naturvetenskap och teknik. Naturvetenskapliga ämnen, såsom fysik, kemi och biologi, skulle ges en mer framträdande roll i utbildningen. Skolkommissionen föreslog också att undervisningen i dessa ämnen skulle vara mer praktiskt inriktad, med experiment och laborationer, för att öka elevernas förståelse för naturvetenskapliga principer och deras tillämpning i vardagen. - Matematik: Matematik ansågs vara ett viktigt verktyg för att förstå både tekniska och ekonomiska sammanhang, något som blev allt viktigare i ett industrialiserat samhälle. Skolkommissionen föreslog att matematikundervisningen skulle moderniseras och göras mer tillgänglig för alla elever. Fler praktiska tillämpningar av matematik skulle införas för att hjälpa eleverna att se dess relevans i det dagliga livet och i arbetslivet. - Svenska och språk: Språkundervisningen var avgörande för att eleverna skulle kunna uttrycka sig korrekt, både muntligt och skriftligt, och för att kunna delta i det offentliga samtalet. Svenska språket skulle fortsatt ha en central roll i undervisningen, men undervisningen skulle i högre grad fokusera på att utveckla elevernas förmåga att kommunicera, analysera och kritiskt granska texter. Kommissionen föreslog också att moderna språk (främst engelska) skulle få större utrymme i skolplanen, i takt med globaliseringens framväxt. - Praktiska och estetiska ämnen: Skolkommissionen ansåg att praktiska och estetiska ämnen som slöjd, musik och bild var viktiga för elevernas allsidiga utveckling. Dessa ämnen skulle få en mer framträdande roll i skolan för att utveckla elevernas kreativa och praktiska färdigheter. Det betonades att dessa ämnen inte bara skulle vara rekreationella utan också viktiga för att utveckla kritiskt och estetiskt tänkande. - Idrott och hälsa: Efter kriget fanns en ökande medvetenhet om vikten av fysisk hälsa och motion, särskilt för barn. Idrott och hälsa skulle förstärkas i skolan, både som ett sätt att främja fysisk hälsa och som en del av barnens allmänna fostran. Motion och idrottslektioner skulle uppmuntra till hälsosamma levnadsvanor. Övergripande förändringar i undervisningen: Skolkommissionen betonade att alla ämnen skulle undervisas på ett sätt som främjade aktivt lärande, där eleverna inte bara memorerade fakta utan också lärde sig att tänka kritiskt, samarbeta och tillämpa sina kunskaper i praktiken. Undervisningen skulle vara mindre auktoritär och mer elevcentrerad, med större fokus på elevernas intresse och delaktighet i lärandet. Kommissionen ville att skolan skulle vara en progressiv institution som fostrade demokratiskt tänkande, social medvetenhet och förmågan att möta framtidens utmaningar. Skolans styrning: Vad innebär kommunaliseringen för såväl lärarprofessionen som för utbildningssystemet? Kommunaliseringen av skolan, som genomfördes 1991, innebar att huvudansvaret för skolan övergick från staten till kommunerna. Detta påverkade lärarprofessionen genom att lärarnas anställning och arbetsvillkor nu styrdes av lokala kommuner istället för enhetliga, statliga regler. Kommunerna fick mer makt över skolornas ekonomi, personal och arbetsvillkor, vilket resulterade i en mer varierad skolsituation beroende på kommunens resurser och prioriteringar. - För lärarprofessionen: Kommunaliseringen ledde till att lärarna upplevde minskad status och autonomi eftersom beslutsfattandet blev mer beroende av lokala politiska beslut. De fick anpassa sig till olika villkor i olika kommuner, vilket kunde leda till ojämlikhet i läraryrket beroende på var de arbetade. - För utbildningssystemet: Detta decentraliserade system bidrog till en ökad variation mellan skolor i olika kommuner. Resursfördelning, klassrumsmiljöer och undervisningsmetoder kunde variera kraftigt, vilket ökade skillnader i utbildningskvalitet mellan skolor. Beskriv innebörden av begreppen centralisering och decentralisering, regelstyrning, målstyrning, resultatstyrning. Vad avses med dem? Går det att se några övergripande förändringar över tid? - Centralisering: Här handlar det om att makt och beslut fattas på en central nivå, exempelvis av staten. Skolsystemet styrs då genom enhetliga regler och riktlinjer som gäller för alla skolor i landet. - Decentralisering: Innebär att beslutsfattandet flyttas från centrala myndigheter till lokala nivåer, exempelvis kommuner. I skolans fall innebär det att lokala skolmyndigheter får större ansvar för skolans drift och organisation. - Regelstyrning: Detta innebär att verksamheten styrs genom detaljerade regler och föreskrifter. Skolan var tidigare styrd genom regelstyrning, där staten bestämde exakt hur undervisningen skulle bedrivas och vilka resurser som skulle användas. - Målstyrning: Detta innebär att skolan styrs genom övergripande mål, och att skolor och lärare har frihet att själva bestämma hur de ska uppnå dessa mål. Efter kommunaliseringen har målstyrning blivit mer vanligt i Sverige. - Resultatstyrning: Fokus ligger här på att mäta och följa upp resultaten av undervisningen, till exempel genom nationella prov och skolinspektioner. Resultaten används för att bedöma hur väl skolorna lyckas med sitt uppdrag. - Övergripande förändringar över tid: Sverige har gått från att ha ett centraliserat och regelstyrt skolsystem till att bli mer decentraliserat och målstyrt, med ett ökat fokus på resultat och prestationer. Vilka medel används för att styra skolan? Skolan styrs genom flera olika medel: - Ekonomiska styrmedel: Budgetar och resurser tilldelas skolor via kommunerna, och skolor måste anpassa sin verksamhet efter de ekonomiska ramar de får. - Juridiska styrmedel: Skollagen, läroplaner och andra regelverk sätter ramar för vad som är tillåtet och hur skolan ska bedrivas. - Pedagogiska styrmedel: Läroplaner och nationella riktlinjer fungerar som vägledning för undervisningen. - Resultatbaserade styrmedel: Nationella prov och skolinspektioner används för att utvärdera hur väl skolorna lyckas med sitt uppdrag och för att jämföra prestationer mellan skolor. Vad är bakgrunden till friskolereformen och vilka var motiven för att den skulle genomföras? Friskolereformen infördes 1992 och möjliggjorde för privata aktörer att starta och driva skolor med offentlig finansiering. Bakgrunden till reformen var ett ökat fokus på valfrihet och konkurrens inom offentlig sektor under 1990-talet. Regeringen ville öka effektiviteten i skolan genom att låta skolor konkurrera om eleverna, vilket förväntades leda till högre kvalitet och mer anpassning till elevernas och föräldrarnas behov. - Motiven för friskolereformen inkluderade att skapa mer variation och innovation inom skolan, ge föräldrar och elever större inflytande över skolvalet, och bryta upp den statligt styrda skolans monopol. Hur beskrivs utvecklingen mot dagens marknadsskola och vad innebär marknadsskolan? Sverige har under de senaste decennierna utvecklat ett skolsystem som alltmer liknar en marknad, där skolor konkurrerar om elever och resurser. Marknadsskolan innebär att skolor drivs enligt marknadsprinciper, där elevpengar följer eleven till den skola de väljer, och skolor måste locka till sig elever för att överleva ekonomiskt. - Utvecklingen: Efter friskolereformen har fler privata aktörer kommit in i skolsystemet. Konkurrensen mellan skolor har ökat, vilket har lett till en större variation mellan skolor när det gäller kvalitet och inriktningar. Samtidigt har det skapats en debatt kring att vinstdrivande friskolor kan prioritera ekonomi framför pedagogisk kvalitet. - Marknadsskolan innebär att utbildning ses som en vara där elever och föräldrar agerar som "konsumenter" som väljer mellan olika skolor. Detta har medfört en ökad segregering, där vissa skolor attraherar elever med högre socioekonomisk bakgrund medan andra hamnar i mer utsatta områden. Professionen: Vad karaktäriserar en profession? Ge exempel och tänkte på vad som skiljer en profession från ett yrke. En profession skiljer sig från ett vanligt yrke genom att den bygger på en **hög grad av specialiserad kunskap**, ofta vetenskapligt grundad, och ställer **formella krav** på utbildning, auktorisation och licensiering. Viktiga drag hos en profession inkluderar: - Teoretisk kunskap och expertis: Professionen baseras på en djup och systematisk kunskap inom ett speci kt område (t.ex. medicin, juridik eller undervisning). - Självreglering och autonomi: Professioner har ofta egna etiska riktlinjer och styr själva över sin praktik genom interna strukturer, till exempel professionella förbund. - Samhällsansvar: Professionella har ett ansvar inför samhället och förväntas agera utifrån allmännyttans bästa, snarare än enbart personliga eller ekonomiska intressen. Skillnaderna mellan en profession och ett yrke ligger ofta i att yrken inte kräver samma omfattande utbildning eller ansvarsnivå. Exempelvis är läkare, advokater och lärare exempel på professioner, medan försäljare eller kontorsarbetare anses vara yrken. fi  Är läraryrket en profession och i så fall på vilket sätt? Hur har detta förändrats över tid? Ja, läraryrket ses som en profession, men det har länge funnits en debatt om huruvida det uppfyller alla kriterier för en "fullvärdig" profession, särskilt jämfört med medicinska och juridiska professioner. Läraryrket uppfyller dock era av de centrala kraven: - Expertkunskap: Lärarutbildningen ger en vetenskaplig grund och pedagogisk expertis. Lärare förväntas förstå både ämnesdidaktik och barns utveckling. - Yrkesetik: Det nns en tydlig etisk kod för lärare som handlar om elevens bästa, likvärdighet och professionellt ansvar. - Autonomi: Även om läraryrket tidigare hade högre grad av självreglering har förändringar över tid lett till en viss minskning av autonomin på grund av politiska beslut och ökande centralstyrning. **Över tid** har läraryrkets status varierat. Under senare decennier har läraryrket genomgått en professionaliseringsprocess med er krav på legitimation och utbildning. Samtidigt har ökade administrativa krav och decentralisering (t.ex. kommunaliseringen 1991) påverkat lärarnas autonomi negativt, vilket har lett till diskussioner om yrkets status som en profession. Hur ser du på fritidslärarens i relation till andra lärarkategorier när det kommer till profession och professionsutveckling? Skiljer det sig nått och i så fall på vilket sätt? Fritidslärare spelar en viktig roll inom skolsystemet, särskilt när det gäller barnens sociala och emotionella utveckling, men deras professionella status har historiskt sett varit lägre än andra lärarkategorier, såsom ämneslärare. Några faktorer som påverkar detta är: - Utbildningens längd och innehåll: Fritidslärare har en kortare och mer praktiskt inriktad utbildning jämfört med grundskollärare eller ämneslärare, vilket kan påverka hur yrket uppfattas i jämförelse. - Fokus på omsorg och fritid: Fritidslärare arbetar mer med social och emotionell utveckling än akademiska ämnen, vilket har bidragit till att yrket ibland inte ses som lika ”prestigefyllt”. Det nns dock en pågående professionalisering av fritidsläraryrket, där ökad utbildningskrav och forskningsbaserad praxis implementeras. Skillnaden mot andra lärarkategorier kan minska, men det nns fortfarande en väg kvar innan fritidslärare ses på samma sätt som till exempel ämneslärare. fi fi fi fl fl Vad har man gjort för försök och åtgärder för att stärka lärarprofessionens status? Flera åtgärder har genomförts för att stärka **lärarprofessionens status**, bland annat: - Lärarlegitimation (införd 2011): Kravet på legitimation innebär att endast behöriga lärare får sätta betyg och undervisa, vilket har lyft statusen genom att tydliggöra kraven för yrket. - Höjda löner och andra ekonomiska incitament har implementerats i vissa kommuner för att locka er till yrket och stärka lärarens ställning. - Karriärsteg som förstelärare och lektorer: Dessa roller ger duktiga lärare möjlighet att klättra i karriären utan att behöva lämna klassrummet. - Forskning och utveckling: Det har även funnits satsningar på att stärka kopplingen mellan läraryrket och forskning, exempelvis genom forskarskolor och möjligheten för lärare att ta doktorsexamen. Gamla tentafrågor: Redogör och beskriv skillnaderna mellan ickskolan, läroverken och folkskolan. Fokusera på elever, lärare och mål. Beskriv dessutom varför detta system av skolor kallades för parallellskolesystem. Flickskolorna, folkskolan och läroverken kallades tillsammans för ett **parallellskolesystem** eftersom de existerade sida vid sida och var utformade för att betjäna **olika samhällsgrupper** och ha olika utbildningsmål. Istället för att alla barn gick i samma typ av skola, gick de i separata skolor beroende på deras sociala bakgrund, kön och förväntade framtida yrkesroller. - **Separation efter social klass och kön**: De tre skolformerna var parallella, men åtskilda efter sociala och könsmässiga linjer. Barn från olika bakgrunder hade olika utbildningsvägar beroende på vilken samhällsgrupp de tillhörde. Medan arbetarklassens barn gick i folkskola, kunde barn från över- och medelklassen få tillgång till flickskolor eller läroverk. - **Olika mål och utbildningsinnehåll**: Varje skola hade olika mål och undervisningsinnehåll. Folkskolan syftade till att utbilda barn för ett enklare arbetsliv, flickskolan förberedde flickor för sina traditionella roller, medan läroverket syftade till att förbereda pojkar för akademiska och ledande positioner. fl fl Ge tre konkreta exempel på varför folkskolan infördes. Ökad läskunnighet och allmänbildning: Ett av huvudmålen med folkskolan var att ge hela befolkningen grundläggande **läs- och skrivkunskaper**. Staten insåg att en bredare läskunnighet var viktig för både samhällsutveckling och för att medborgarna skulle kunna delta i samhället, till exempel genom att läsa religiösa och politiska texter. Social kontroll och moralisk fostran: Folkskolan infördes också för att främja **kristen fostran** och moralisk utbildning. Det var viktigt för staten och kyrkan att barn från alla samhällsklasser ck en gemensam grund av kristen moral och värderingar. Genom utbildning skulle barnen formas till ansvarsfulla och lydiga samhällsmedborgare. Behov av en mer utbildad arbetskraft: Den industriella revolutionen och urbaniseringen ökade behovet av en arbetskraft med **grundläggande utbildning**. Genom folkskolan ville man förbereda barnen för enklare yrken och framtida arbetsuppgifter i ett samhälle som blev mer industrialiserat och komplext, där läs- och skrivkunnighet blev allt mer efterfrågade färdigheter. Redogör för och beskriv enhetsskolans införande och styrning. Exempel ni kan ta upp är centralstyrning, lärarnas roll och hur man betraktade likvärdighet i skolan. **Enhetsskolan** infördes i Sverige under 1950-talet som en del av en större reform för att skapa en mer **likvärdig skola** för alla barn, oavsett bakgrund. Syftet var att bryta med parallellskolesystemet, där barn från olika sociala klasser och kön gick i olika skolformer (folkskola, läroverk, ickskola). Enhetsskolan skulle istället vara en sammanhållen skolform för alla elever, med en gemensam grundutbildning. ### **Införandet av enhetsskolan**: - Enhetsskolan infördes efter rekommendationer från 1946 års skolkommission och började testas på försök i vissa kommuner under 1950-talet. Den blev of ciellt införd som **grundskola** 1962. - **Målet**: Skapa **likvärdig utbildning** för alla barn och motverka ojämlikhet som följd av social klass eller geogra ska faktorer. ### **Centralstyrning**: - Staten hade ett starkt in ytande över enhetsskolans utformning och innehåll. Genom centralstyrning beslutade staten om **läroplaner**, läromedel och utbildningsstandarder som skulle gälla i alla skolor. - Detta var en del av ett bredare försök att säkerställa **likvärdighet** i utbildningen över hela landet, så att oavsett var barnen bodde eller vilken social bakgrund de hade, skulle de få samma grundläggande utbildning. fl fi fi fl fi  ### **Lärarnas roll**: - I enhetsskolan ck lärarna en mer central roll som **pedagogiska ledare**, men de var också strikt styrda av den statliga läroplanen. - Deras professionella autonomi var delvis begränsad genom den statliga styrningen, men lärarna sågs samtidigt som viktiga för att genomföra utbildningsreformerna och säkerställa att de nationella målen nåddes. ### **Likvärdighet i skolan**: - Enhetsskolans grundläggande idé var att alla barn skulle ha **samma utbildningsmöjligheter** oavsett kön, social klass eller var i landet de bodde. - För att uppnå detta infördes gemensamma **nationella läroplaner** och samma undervisningsstandarder överallt. Alla elever ck samma basutbildning upp till en viss nivå, innan de eventuellt specialiserade sig vidare i högre utbildning. - Samtidigt infördes olika former av **stödundervisning** och kompensatoriska åtgärder för elever som hade svårigheter att nå upp till skolans krav, vilket var en del av strävan efter ökad likvärdighet. ### **Sammanfattning**: Enhetsskolan infördes för att skapa en likvärdig och sammanhållen skolform för alla elever. Skolan styrdes starkt av staten genom centralstyrning, vilket innebar gemensamma läroplaner och regler för alla skolor. Lärarnas roll var viktig, men de hade begränsad autonomi på grund av den statliga styrningen. Likvärdighet var en central målsättning, och man försökte genom gemensamma regler och kompensatoriska åtgärder ge alla elever samma möjligheter till utbildning. När 90 talets utbildningsreformer diskuteras används uttrycket skolans marknadsanpassning. Förklara skolans marknadsanpassning genom att diskutera valfrihets och friskolereformerna. Ta utgångspunkt i lärarprofessionen och skolsegregation. **Skolans marknadsanpassning** under 1990-talets utbildningsreformer innebar att marknadsliknande mekanismer infördes i det svenska skolsystemet, med fokus på **konkurrens, valfrihet** och ökad privatisering. Två centrala reformer i denna utveckling var **valfrihetsreformen** och **friskolereformen**, som förändrade hur skolan organiserades och påverkade lärarprofessionen och skolsegregationen. ### **Valfrihetsreformen**: - **Innehåll**: 1992 infördes reformen som gav **föräldrar och elever rätt att själva välja skola**, oavsett var de bodde. Detta innebar att skolor konkurrerade om elever för att överleva och växa. - **Effekt på lärarprofessionen**: Lärarna mötte ett förändrat landskap där skolor blev mer marknadsorienterade. Skolledningar och lärare tvingades **anpassa undervisningen och skolans pro l** för att attrahera er elever och därmed få mer nansiering, eftersom skolpengen följde eleven. fi fi fi fi fl  - **Skolsegregation**: Denna reform förstärkte tendenser till **skolsegregation**, där skolor i områden med socioekonomiskt starka elever blev mer attraktiva, medan skolor i utsatta områden ck svårare att locka elever. Valfriheten innebar att elever med mer resursstarka föräldrar kunde välja bort skolor i socioekonomiskt svagare områden, vilket ledde till ökade klyftor mellan skolor. ### **Friskolereformen**: - **Innehåll**: Samma år infördes också **friskolereformen**, som tillät privata aktörer att driva skolor med offentlig nansiering. Friskolor kunde vara vinstdrivande och ck större frihet att utforma sin verksamhet, vilket skapade en ökad konkurrens mellan skolor. - **Effekt på lärarprofessionen**: I och med friskolereformen förändrades arbetsmarknaden för lärare. Lärarna i friskolor hade ofta andra arbetsvillkor och mindre **fackligt skydd** än i de kommunala skolorna. Samtidigt kunde friskolorna pro lera sig genom att erbjuda specialiserade undervisningsformer, vilket kunde locka lärare som ville arbeta inom mer speci ka pedagogiska ramar. - **Skolsegregation**: Friskolor har också bidragit till **segregation**, eftersom de ofta etableras i områden där det nns stark efterfrågan från resursstarka familjer. De kan också pro lera sig på ett sätt som attraherar en viss typ av elevgrupp, vilket förstärker segregeringen i utbildningssystemet. Forskning har visat att friskolorna ibland tenderar att ha en större andel elever med högre socioekonomisk bakgrund jämfört med kommunala skolor. ### **Sammanfattning**: - **Skolans marknadsanpassning** har lett till en mer konkurrensutsatt skola, där valfrihet och privatägda friskolor spelar en stor roll. **Lärarprofessionen** har påverkats genom ökade krav på marknadsföring och konkurrens om elever, samtidigt som lärarnas arbetsvillkor har förändrats, särskilt inom friskolesektorn. - **Skolsegregationen** har förstärkts, eftersom elever från socioekonomiskt starkare bakgrunder ofta söker sig till populära skolor, medan elever från svagare bakgrunder lämnas kvar i mindre eftertraktade skolor. Detta har skapat större klyftor i utbildningssystemet än tidigare. Andras seminariefrågor: Vad betyder ”genus”? Kan, och i så fall hur, genusbegreppet användas för att förstå parallellskolesystemets åtskiljande av pojkar från flickor i de högre skiktensutbildning? Vad kan begreppet hjälpa oss att få syn på för problem i dagens skola? Genus refererar till de socialt och kulturellt konstruerade roller, beteenden, och identiteter som associeras med att vara man eller kvinna. Det handlar om hur samhället formar och uppfattar kön och hur dessa uppfattningar påverkar individer och deras möjligheter. Genusbegreppet hjälper oss att förstå de historiska och sociokulturella faktorer som format utbildningssystemet. Det kan också belysa aktuella problem i dagens skola, såsom könsstereotyper och fi fi fi fi fi fi fi segregation, och erbjuder en grund för att arbeta mot ökad jämställdhet och rättvisa i utbildningen. Vad betyder ”intersektionalitet”? Kan begreppet, och i så fall hur, hjälpa oss till en mer nyanserad syn på ojämlika möjligheter inom skolan? beskriver hur olika sociala kategorier, som kön, ras, klass och sexualitet, samverkar och påverkar individers livserfarenheter. Intersektionalitet erbjuder en viktig förståelse för hur olika identiteter och tillhörigheter påverkar ojämlikhet i skolan, vilket kan leda till mer effektiva och rättvisa strategier för att stödja alla elever. Varför genomfördes kommunaliseringen av skolan i slutet av 1980- talet? Vad ville man uppnå? Vad fick den för konsekvenser för skolans styrning och för lärarnas status som profession? **Kommunaliseringen av skolan** i Sverige genomfördes i slutet av 1980-talet som en del av en större reform av det svenska utbildningssystemet. Här är en sammanfattning av varför den genomfördes, vad man ville uppnå, samt de konsekvenser den fick för skolans styrning och lärarnas status. Varför genomfördes kommunaliseringen? Decentralisering av makt, Ökad lokal anpassning, Effektivisering Vad ville man uppnå? Bättre kvalitet på utbildningen, Ökat inflytande för föräldrar och elever, Skapa likvärdighet Konsekvenser för skolans styrning och lärarnas status Ökad lokal styrning: Detta ledde till en mer varierad skola beroende på kommunens resurser och prioriteringar. Minskad statlig kontroll som innebar att vissa skolor kunde hamna i svårare situationer än andra beroende på kommunens ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Lärarnas status: Med större ansvar för lokal styrning och administration, fick lärarna mer administrativa uppgifter, vilket ledde till en upplevelse av ökad arbetsbelastning och minskad tid för undervisning och pedagogiskt arbete.Dessutom kunde lärarnas yrkesroll upplevas som mindre enhetlig och professionell, då de nu i högre grad fick anpassa sig till lokala politiska beslut och prioriteringar, vilket i sin tur kunde påverka deras yrkesidentitet och status. Kommunaliseringen av skolan i slutet av 1980-talet syftade till att decentralisera makt och öka den lokala anpassningen av utbildningen, med ambitionen att  förbättra kvaliteten och öka inflytandet för föräldrar och elever. Dock ledde den också till en minskad statlig kontroll och förändrade förutsättningarna för lärarna, vilket påverkade deras professionella status och arbetsbelastning. Vad har skolpengen inneburit i för skolan och dess styrning? Har vi en fri skolmarknad i Sverige? Varför/varför inte? Hur påverkas skolan av anpassningen till ”marknadens villkor”? **Skolpengen** infördes i Sverige i samband med valfrihetsreformen 1992 och har haft stor betydelse för skolans struktur och styrning. Här är några centrala punkter: - Skolpengen innebär att skolor får ekonomiska medel som följer eleven, vilket skapar en konkurrenssituation mellan skolor. Det innebär att skolor måste attrahera elever för att få en stabil nansiering, vilket kan leda till ökad variation i skolors pro l och undervisningsmetoder. - Ökad valfrihet Även om det nns inslag av en fri skolmarknad i Sverige, är det inte en helt fri marknad av följande skäl: - Skolor måste följa nationella läroplaner och riktlinjer, vilket innebär att det nns en viss grad av reglering som styr innehållet i undervisningen. Även om skolor har frihet att utforma sin verksamhet, nns det krav på att uppfylla vissa standarder. - Skolinspektionen övervakar skolor för att säkerställa att de följer lagar och riktlinjer, vilket innebär att det nns en kontrollmekanism som begränsar hur "fri" skolmarknaden kan vara. Anpassningen till "marknadens villkor" påverkar skolan på era sätt: Konkurrens om elever, Skolsegregation, Resursfördelning, Kvalitetskrav (betygsin ation) Skolpengen har lett till ökad konkurrens och valfrihet inom det svenska skolsystemet, vilket har både positiva och negativa effekter. Även om det nns inslag av en fri skolmarknad, regleras skolor av statliga riktlinjer och inspektioner. Anpassningen till marknadens villkor påverkar skolornas strategi, resursanvändning och kan förstärka sociala skillnader, vilket i sin tur utmanar principerna om likvärdighet och kvalitet inom utbildningen. Vilka 4 styrmedel nns för att styra skolan Läroplanen, nationella prov och betygssystem, nansiering och skolpeng, skolinspektionen fi fl fi fi fi fi fi fi fl fi fi