Genus och teknik PDF

**Genus och teknik** **Inledning** "Tekniken är inte neutral. Vi är inuti det vi skapar, och det inuti oss. Vi lever i en värld av kopplingar -- och det spelar roll vilka som görs och vilka som bryts." (Donna Haraway 1997, i svensk översättning) Hur kommer det sig att de flesta ingenjörer idag ä...

**Genus och teknik** **Inledning** "Tekniken är inte neutral. Vi är inuti det vi skapar, och det inuti oss. Vi lever i en värld av kopplingar -- och det spelar roll vilka som görs och vilka som bryts." (Donna Haraway 1997, i svensk översättning) Hur kommer det sig att de flesta ingenjörer idag är män? Åtminstone är det ju så i Sverige och resten av västvärlden. Och hur kommer det sig att de flesta ingenjörer i Malaysia är kvinnor? Finns det manlig och kvinnlig teknik -- och hur påverkar egentligen genus och andra sociala faktorer teknikens utformning? Och påverkar tekniken i sin tur samhällets normer, idéer om genus och vår egen känsla av identitet? Genus formar såväl ingenjörens identitet som tekniken i samhället, samtidigt som teknik och vetenskaplig expertis i sin tur ger form åt köns- och genusrelationer i samhället. Detta är just vad det här kapitlet ska introducera. En bild som visar text Automatiskt genererad beskrivning I det här kapitlet ska vi göra en gemensam resa genom sociala, kulturella och historiska aspekter av relationen mellan genus och teknik. Och vi ska göra det med hjälp av ganska omfattande genus- och teknikvetenskaplig forskning från olika historiska perioder, perspektiv och sammanhang. En viktig utmaning för dig som läsare är att förstå att **teknik i stort sett aldrig kan ses som något neutralt**, värderingsfritt eller befriat från de effekter tekniken har på samhället. Tvärtom så måste teknik förstås i sitt sociala och historiska sammanhang och utvecklas ansvarsfullt. Därmed står teknik också alltid i relation till de normer kring kön och genus som råder i samhället, eftersom just genus och kön är ett framträdande sätt att ordna och organisera samhället på. Trots att Sverige är ett relativt jämställt land så är kvinnor i högre grad än män utestängda från makten över teknikens utformning. Historiskt tilläts inte kvinnor läsa till ingenjörer, och traditionens makt är stor: än idag framhålls ofta manliga uppfinnare i skolan, och när de 40 mest inflytelserika teknikskaparna i nutida Sverige listas varje år är de flesta män, vilket sänder ett tydligt budskap om att kvinnor är annorlunda i mäktiga tekniksammanhang. Likaså har mäns teknikanvändning idag större miljöpåverkan än kvinnors. Stora energislukande bilar med ensamma förare körs exempelvis oftast av män, medan kvinnor åker kollektivtrafik vilket är mer klimatvänligt. Om vi förstår samspelet mellan genus och teknik kommer vi därför lära oss mycket om oss själva, om hur samhället i stort fungerar och hur det skulle kunna fungera bättre. Genus och teknik är på så vis en kunskapsportal till insikter om våra gemensamma kulturella mönster, samhällstraditioner och till historiska föreställningar om hur vi tyckt att samhället ska organiseras. Nu knackar vi på! **Genus och genusperspektiv: vi tar det från början** **Genus** är ett samhällsvetenskapligt begrepp som betyder sort, typ eller slag på latin. Evolutionsteoretikern Charles Darwin talade om arternas genus, deras sort eller underkategori. Vi hittar sorter och genus också i grammatikens värld, för att beskriva pronomen som femininum, maskulinum, neutrum och reale. Nuförtiden beskriver genus i första hand "socialt kön". Genusbegreppet var en innovation från 1980-talets könsforskning eftersom det svenska språket saknade ett ord för engelskans **gender**, socialt kön. Idag används i forskningen både genus och gender omväxlande för att beskriva socialt kön. Ordet kön är otydligt eftersom det kan betyda både socialt kön på kollektiv nivå, biologiskt kön på kollektiv nivå och individuella genitalier. Med begreppet genus kan vi beskriva biologiskt kön för sig och samla all den kunskap som tagits fram om socialt kön för sig, som just "genus" och genusvetenskap. Genus beskriver hur "kvinnligt" och "manligt" görs, skapas och omskapas, i olika tider och på olika platser, men oftast ändå (trots sin variation) påstås vara evigt, naturligt och uppdelat i två givna motsatser. Yvonne Hirdman är historikern som myntade begreppet genus på svenska för att beskriva den stora vetenskapliga kunskap som internationellt samlats under det engelska begreppet gender. **Genusperspektiv** är ett forskningsperspektiv, ett synsätt som har denna specifika genuskunskap med sig i studiet av något annat. Det kan exempelvis vara sjukdomar som i medicinsk forskning antagits vara en kvinnosjukdom, som benskörhet, vilket ur ett genusperspektiv visar sig drabba även män. Eller hjärtattacker som antogs drabba bara män. Genusperspektiv kan därför lindra lidande (hos exempelvis män som inte fick hjälp för sin benskörhet eller kvinnor som tidigare dog av hjärtattacker eftersom de inte passade in i den diagnostiska modellen) och hjälpa oss se verkligheten med mer nyanserade ögon. Biologiska förklaringsmodeller framstår ofta i nytt ljus med ett genusperspektiv. Ett klassiskt fall är vetenskapsantropologen Emily Martins studie från 1993 av hur ägg och spermier framställdes i standardverken inom medicin. Martin studerade en stor mängd norm-skapande vetenskaplig litteratur som exempelvis läkarstudenter förväntades använda. Hon visade att ägg och spermier inte alls beskrevs neutralt utan utifrån rådande romantiska idéer om heterosexuella könsroller, med aktivitet och handlingskraft för män och blyg passivitet för kvinnor. Ägg beskrevs som "damer i nöd", vilka stillsamt satt och inväntade att bli räddade av snabbsimmande och tävlande spermier. Spermierna beskrevs som hjältar i en äventyrsberättelse, vilka överkommer stora svårigheter. En sådan första "svårighet" var slidans sura pH-nivå, en hälsofunktion som beskrevs i negativa termer som en "ogästvänlig miljö". Spermiers rörelseförmåga är, i motsättning till myten, inte att likna vid den hos individer i ett simlopp, utan spermierna behöver hjälp av slid- och livmodermuskulaturen för att komma fram. Manliga heterosexuella myter om snabbhet, styrka och individualism projicerades på celler så till den grad att det tog lång tid innan det upptäcktes att det inte alls är den snabbaste spermien som "vinner" vid befruktningen. Dessutom är aktiviteten hos ägget är lika avgörande, eftersom det flyttas från äggstock till äggledare och livmoder. Genusfördomar och romantiska myter hindrade helt enkelt forskarna att förstå viktiga funktioner vid fertilisering. Oviljan att förknippa något som associerades med "kvinnligt" till något aktivt, positivt och viktigt gjorde också länge att mens sågs som ett resursslöseri, som ett misslyckande, samtidigt som ejakulation av spermier i stora mängder sågs som en rikedom. Värderingar är fästade vid genus och celler modelleras efter sociala stereotyper. Hur kvinnligt och manligt ses och värderas i samhället i stort läggs över på beskrivningar av biologi. Detta gör att resultaten blir snedvridna och onyanserade, fast de ger sken av att vara allmängiltiga. Värderingarna stärker också rådande fördomar i samhället, om de inte ifrågasätts som i Emily Martins klassiska studie av den heterosexuella genusmyten om spermie möter äggcell. Att ha genuskunskaper med sig ger ett kritiskt sett att se, ett perspektiv som sätter det studerade i ljuset av kunskaperna om hur socialt kön fungerar för människor. **Att tänka med genus -- en lång historia (om hur forskning formar samhället)** I jämförelse med ämnet filosofi (som funnits sedan antiken) så har den akademiska forskningen om socialt kön (i dagens termer genusforskning och genusperspektiv) en ganska kort historia. Filosofi har såklart ändå under lång tid bidragit med teorier om kön. Filosofen Aristoteles framförde redan 300 f.Kr. den mycket inflytelserika teorin att kvinnor är biologiskt sett underutvecklade män. Det vill säga att kvinnor inte är helt fullgångna eller helt utvecklade individer som politiskt sett skulle ha en status lite över slavens roll, men underordnad män. Den här genusteorin influerade såväl muslimska tänkare som kristna kyrkofäder under medeltiden. Inte minst påverkades den första systematiska naturvetenskapen som kom till i femton- och sextonhundratalets Europa, som pekade ut den vita, Europeiska universalmannen som normen för mänskligheten.  Leonardo Da Vincis berömda teckning "Människan enligt Vitruvius". Bilden visar "universalmänniskan" som en universalman, som skulle vara alltings mått och norm. Än idag är denna ikoniska bild brett använd inom naturvetenskaperna för att signalera allmänmänsklighet. En bild som visar text Automatiskt genererad beskrivning För mindre än trehundra år sedan sågs kvinnokroppen som en passiv behållare, en bakugn för den helt igenom manliga fortplantningsförmågan. Mannens spermie, trodde man, var hela fröet för en ny liten människa. Det tog lång tid innan ägget, som ändå är kroppens största cell, och kvinnors reproduktiva organ och förmågor beskrevs som relevanta och som något annat än anatomisk dekoration. Idag vet vi lite mer om hur befruktning går till, om äggets, slidans och livmodermusklernas roll, och om hur kvinnokroppen förser fostret med dess "byggstenar". Vi vet att befruktning, precis som sex, är en ömsesidig aktivitet full av komplexitet som vi fortfarande har mycket att kvar att lära om. Vi lever fortfarande med sådana teorier om kön, utan att vi kanske vet om det eller tänker på det. Ett systematiskt ifrågasättande av könsaspekter i samhället kom först efter att kvinnor fick formell rätt att studera och forska själva, samt möjlighet att organisera kunskap för och om samhället. Ändå har forskning om kön i kultur och samhälle en längre vetenskapshistoria än exempelvis miljövetenskap. Utvecklingen startade under den senare delen av 1960-talet, inspirerad av den samhällsrörelse som har kommit att kallas **den andra vågens feminism**. Den första feministiska vågen kom ungefär sjuttio år tidigare -- i slutet av 1800-talet när kvinnor ville få yrkesarbeta på lika villkor som män. Då handlade kvinnorörelsen mycket om kvinnors medborgerliga rättigheter. Det gällde exempelvis rätten att ses som myndig medborgare och vuxen individ som inte stod under, först sin fars och sedan sin äkta mans, förmyndarskap. Det handlade också om rätten att få rösta och rätten att få lönearbeta och ha yrken. **Den andra vågens feminism** runt 1960- och 1970-talet tog ett bredare men också intimare grepp om samhällets ojämställdheter. Exempelvis krävde denna kvinnorörelse att kvinnor skulle få bestämma över sina egna kroppar, få reproduktiva rättigheter och bestämma själva om de vill ha sex eller inte, barn eller inte. Likaså krävde de "lika lön för lika arbete". Inom den akademiska forskningen blev filosofen Simone de Beauvoirs bok **Det Andra Könet** från 1949 startskottet för denna andra våg, som i sin tur gav upphov till den tidiga kvinno- och könsforskningen vid universiteten och inspirerade en rad samhällsförändringar. Insikten från de Beauvoir -- att kvinna inte är något en föds till, utan något en *blir* och *socialiseras* in i under uppväxten -- låg till grund för en uppsjö andra insikter och en omfattande civilisationskritik bland efterkrigstidens intellektuella. Ett exempel på en sådan intellektuell är Franz Fanon. Han använde den feministiska kritiken av människo-normen för att beskriva det genomslag som den vita europeiska medborgarnormen hade på de icke-vita, förtryckta människornas liv i de före detta slavkolonierna runt om i världen. Som marginaliserade "Andra" (trots att de var fler i antal) sågs de som mindre värda i samhällets och i sina egna ögon. Att inte kunna spegla sig i samhällets syn på vem som räknas som människa ger helt enkelt dålig självkänsla. Inspirerad av de Beauvoir, hävdade Fanon att den förtryckta måste göra motstånd genom att sluta se sig själv med "den vite mannens ögon", som en underställd. Ny avkolonialiserad och mindre manscentrerad kunskap om människan, behövdes: en ny typ av humaniora och vetenskap som inte utgick från en alltför snäv och jävig norm började ta form genom att forskningsområde efter forskningsområde granskades kritiskt. Simone de Beauvoir och hennes samtida samhällskritiker under 1960-talet (som Franz Fanon ovan, Jacques Derrida och Michel Foucault) gav också upphov till insikten att normen för vad en människa är pekar ut en väldigt specifik vit, europeisk man som får stå som universalmodell för hela den varierade mänskligheten. Än idag heter människa på engelska ibland "man" eller "mankind", som betyder både man och människa. Antagandet om mannen som universalmodell får effekter på hur vi ser på oss själva och andra. I praktiken gör antagandet att kvinnor och alla andra som inte riktigt passar in blir till avvikelser från normen. De blir särintressen som inte anses lika viktiga, fast de rent numerärt inte alls är i minoritet. Vi har utvecklat ett modernt samhälle där idén om individen blivit viktigare än relationerna som upprätthåller individen. Strävan efter att bli en avgränsad individ och särskilja sig från andra innebär ibland att sätta sig över andra, vilket kan ge en unik känsla av berättigande. Vit, bemedlad **maskulinitet** har varit, och är ibland fortfarande, en statusmarkör kopplat till en sådan känsla av berättigande till andra. Exempelvis känner sig vissa män berättigande till kvinnors sexuella eller omvårdande tjänster. Det kan vara så att man inte inser att man lever med sociala privilegier förrän dessa hotas. Ett mer jämställt samhälle kan därför ibland leda till känslor av att man får sina "naturgivna" rättigheter kränkta. Så är fallet inom den löst sammanhållna internetrörelsen av "incels" (involuntary celebates). Den utgörs av personer, ofta unga vita män, som identifierar sig med ofrivilligt celibat. De känner att de berövats sin rätt att få sex och föraktar därmed, eller till och med terroriserar, de man vill ha sex med. Kvinnohat, våld och övergrepp är tyvärr inget nytt utan har förekommit genom den moderna historien i Europa. Inte sällan är våldet och övergreppen kopplade till genusideologier om mäns eller vita européers överhöghet. Därför är **genusperspektiv** alltid en fråga om att undersöka de specifika maktrelationer som råder i ett visst sammanhang utifrån ett demokratiskt ideal om jämlikhet: allas lika värde oavsett olikheter. Likaså är skilda sorters **feminism** uttryck för en kritik av att samhället privilegierar män och en snäv manlighet genom att ge männen exempelvis högre lön, bättre sjukvård och omsorg i hemmet, bättre tillgång till prestige och maktpositioner, mer tolkningsföreträde i medier och forskning, med mera.  Är varje spermie helig (som i Monty Pythons klassiska sketch)? Ibland synliggörs stereotyper om man vänder på könsrollerna och drar fram det absurda, som i den här komiska tecknade serien där anti-abort/ja-till-livet aktivister (eller är det ironiska aborträtts-feminister?) verkligen lägger tyngdpunkt på spermiens mäktiga roll och mäns reproduktiva ansvar (och inte på hur kvinnors kroppar ska kontrolleras). Att vända på situationen, byta kön på de inblandande, kan vara väldigt effektivt som tankeövning för att synliggöra genus- och könsförtryck. **Tanke och handling: hur de nya orden förändrade samhället** Avancerade teorier om alternativa sätt vi skulle kunna tänka och **göra skillnad** på i samhället tog fart efter Simone de Beauvoir och den feministiska teori- och filosofitradition som följde. Idén är att vi inte föds in i naturgivna samhällspositioner, utan fostras till olika roller medan vi växer upp -- genom skola, religion, ort, medier, skönhetsideal, reklam, föräldrar, arbetsliv, kompisar och andra sociala gemenskaper. Det kallas för social konstruktion av identitet, och genus har en formativ och viktig roll för hur vi socialiseras. Det handlar om hur vi vänjer oss vid en viss självförståelse och vissa sätt att se på (och behandla) andra människor. Men att studera den sociala konstruktionen av identiteter, exempelvis genus, betyder inte att kroppsliga och biologiska skillnader bland människor **inte** spelar någon roll. Inte heller att det är superlätt att ändra på, som i ett tillfälligt rollspel med olika karaktärer, eftersom det ligger djupt i samhället, i människors gemensamma föreställningsvärld (det vill säga, i kulturen). Genus förändras ändå -- ibland fort, men oftast långsamt. Typiskt manligt i ett sammanhang, som att gråta bland tyska filosofer och poeter under 1700-talet, kan vara väldigt omanligt i ett annat. Ändå tycker vi ofta att ett sätt att vara på är **givet och naturligt**, vilket utesluter andra sätt att vara på. Genus är helt enkelt en djupt inlärd vana och en identitetsskapande teknik som handlar om en lagom dos av att "passa in" i rådande ideal och en lagom dos individuell egenhet. Men det är också en vana med stora konsekvenser i samhället och för enskilda liv, för olika människors villkor och möjligheter till inflytande. I Sverige har exempelvis ingenjörsrollen sedan 1960-talet setts som typiskt manlig och kopplad till en kompetent och förnuftig maskulinitet, medan ingenjörsrollen är helt oförenlig med manlighet i Malaysia. Ny teknik ses där som en **brist på egen kraftfullhet**, något som är viktigt för manliga män. Därmed har ingenjörsjobbet blivit ett typiskt kvinnoyrke i Malaysia. Två **genus-principer** som ofta ändå sticker ut bland befolkningar, även när innehållet i manligheten och kvinnligheten förändras över tid och plats, är: 1\) principen om **särhållande** -- att det som räknas som manligt och kvinnligt inte får blandas, och 2\) principen om att det finns en inbördes **status- och värdehierarki** där manligt räknas som mer normalt och allmänmänskligt än kvinnligt. Kvinnligt ses istället som överdrivet, avvikande, underutvecklat, som ett särintresse, som marginellt eller helt enkelt mindre viktigt. Mot bakgrund av hur teori och kollektivt tänkande om genus kan bli till praktiserad samhällsverklighet (som i fallet med Aristoteles könsideologi som påverkat alla kristna samhällen och vetenskaper) -- så var syftet för många samhälls- och kulturforskare från 1970-talet och framåt att utveckla teorier för jämställdhet och jämlikhet i samhället. **Jämlikhet** föreskriver alla människors lika värde och villkor i samhället. **Jämställdhet** föreskriver lika värde och villkor just mellan kvinnor och män. En bild som visar sängkläder, flera Automatiskt genererad beskrivning Konstverket "Maia och hennes rosa saker" från The Pink Project, 2006, och "Kihun och hans blå saker" från The Blue Project, 2007 av Jeong Mee Yoon, illustrerar genusprincipen om särhållande inom design och barnkultur. Rosa var för bara drygt tvåhundra år sedan en färg som förknippades med vitalitet, kraft och med små pojkbarns födelse. Ljusblått signalerade då något vänt, skirt och flyktigt och användes till flickbäbisar. Nuförtiden har barnfärgerna ljusblått och rosa bytt genus och betydelse. Men fortfarande är det **antingen eller** och särhållande i barn- och leksaksaffärer som gäller. **Algoritmernas makt och varför vi behöver intersektionell analys online** Vad händer om vi googlar "svarta tjejer" eller "black girls"? Ganska uttryckliga sexuella termer har stor chans att hamna högst upp i listan, liksom förslag på porrsajter eller diskussionsforum om svarta kvinnors fräcka attityder eller varför de är så arga. Dessa träffar ger en väldigt oroande bild av samhällets syn på afroamerikanska (eller afrosvenska) kvinnor i samtiden. Men samma sak händer inte om vi istället googlar "vita tjejer" (eller white girls) även om sexualiserade inslag också dyker upp här. Företag och reklamintäkter, det begränsade antalet söktjänster (och hur dessa programmeras) leder till sök-algoritmer som diskriminerar mot rasifierade (ras-associerade) människogrupper, speciellt mot grupper som både sexualiserats och rasifierats tidigare. På så vis kan algoritmerna bidra till ökad marginalisering och diskriminering i samhället i framtiden. Det finns många exempel på detta som poppat upp de senaste åren. För några år sedan försökte exempelvis företaget Amazon i USA använda AI (artificiell intelligens) för att bygga ett verktyg som snabbt kunde gå igenom meritlistor från anställningsansökningar. Önskan var att de här igenkännings-algoritmerna skulle göra ansökningsförfarandet effektivare. Urvalet baserades på framgångsrika tidigare ansökningars meritlistor som samlats in under ett tiotal år. Men dessa underlag var framförallt från män, eftersom Amazon tidigare anställt män till de här positionerna. Det fick konsekvensen att systemet tränades till att diskriminera mot kvinnor. Det uteslöt till och med meritlistor som innehöll utbildningar från fina högskolor som riktat sig till kvinnor (så kallade women's colleges i USA). Amazon tog enligt egen utsaga aldrig detta system i bruk, men alla algoritmer som underlättar internetsökningar, väljer reklam och matchar intressegrupper på sociala medier baseras på inlärning från äldre strukturer och tenderar därför att återskapa och till och med förstärka olika former av social snedvridning av resultaten. Precis som det är människor som skapar och tränar algoritmerna, och som därmed överför sina sociala normer och värderingar online, så skapar och tränar algoritmerna i sin tur oss och förser oss med vår syn på verkligheten och andra människor. Det sker kontinuerligt i vardagens medieflöden. Här behövs en större medvetenhet och mer kunskap, både om hur normer och värderingar fungerar i samhället och vilka effekter de får på hur samhället organiseras. **Genus formar tekniken, tekniken formar genus** Teknik idag kan inte ses som en enstaka metall-skinande sak som en bil eller en dator, utan måste ses som en intim närvaro i våra liv. Medicinska tekniker i form av huvudvärkstabletter och astmainhalatorer, eller vardagslivstekniker som linser och glasögon, svett-genomsläppliga kläder och deodoranter, smarta telefoner, elektroniska busskort och Google-algoritmer -- visar hur teknik är de kopplingar som förbinder oss, gör oss till oss. Vi är inuti tekniken och tekniken inuti oss -- och det spelar roll vilka tekniska kopplingar som möjliggörs och vilka som omöjliggörs eller bryts, precis som teknikfilosofen Donna Haraway sa i citatet som inledde det här kapitlet.  Tekniken har idag, precis som samhället, blivit intensivt polariserad. Den är exempelvis väldigt **genusifierad** eller **könskodad**, det vill säga: teknik har blivit uppdelat på antingen manligt *eller* kvinnlig. Teknik är något som mer och mer runt om i världen definierar och formar våra liv, vilka vi är, utifrån om vi har tillgång till tekniken eller ej. Tillgång till ny teknik är en fråga om ens ekonomiska situation i världen (undersök på egen hand begrepp som "the digital divide"), och ens möjligheter att själv bestämma över sitt liv. Kvinnor och fattiga har mindre sådana möjligheter i världen idag. Tekniken är alltså en förlängning av oss själva, våra samhällsordningar och våra kroppar i form av mobiler, sociala medier, internet, preventivmedels-tekniker, reproduktiva tekniker, läkemedel och medicinska tekniker, fordonstekniker, kommunikations- och transportsystem. Bilen och rakhyveln är bara två exempel av många på hur teknik är inbäddat i själva samhällsväven, dess kulturella genuskodning och historia. Rakhyvlar säljs som om de var olika produkter för kvinnor och män. Detsamma gäller energidrycker, deodoranter och hushållsmaskiner, vilka marknadsförs och designas på sätt som är väldigt tydligt könskodade. En identitet marknadsförs för kvinnor, en annan marknadsförs för män i en vardagslivets symboliska köns-särskiljande. Samma produkt kallar på vår uppmärksamhet i hyllorna. Men när den är avsedd för kvinnor säljs den med associationer till skönhet, stillsamhet, naturlighet och omvårdnad (om sig själv eller andra). När den är avsedd för män säljs den med associationer till tuffhet, rå kraftfullhet ("Mach 3"), tävling, teknisk kompetens och rationell överlägsenhet. När vi köper produkterna och identifierar oss med dem så köper vi till viss del också in oss i en teknikens genusordning. Detta trots att det är mer som kvinnor och män har gemensamt -- såväl biologiskt som socialt -- än vad som skiljer dem åt. En bild som visar flaska Automatiskt genererad beskrivning Som teknisk produkt speglar **automobilen** och vår idé om automobilitet, att få ta oss fram individuellt, hela det moderna samhällets framväxt. Den fria individ som bilutvecklarna mer eller mindre medvetet hade i tanken under årtiondena som bilen skapades och utvecklades, var en man, vilket fortfarande avspeglas i statistiken över döda och skadade i trafiken. Bilar designas och utformas idag för att vara så säkra som möjligt. Män, speciellt unga män, känner sig berättigade och lockade att köra så vårdslöst att de helt dominerar statistiken över trafikolyckor. Riskberäkningar och krocktester görs också utifrån en standardkropp -- en universalmänniska, som tydligt anges som en "referensman". Så även om det är mer statistiskt sannolikt att män är inblandade i trafikolyckor, så är kvinnor dubbelt så troliga att skadas allvarligt i olyckorna. Bilsäkerhetsdesign ser på kvinnor som en *avvikande* typ av kroppsligt utformad förare -- inte som en standard eller norm, vilket speglar en historia där kvinnor inte fått sitta i förarsätet. Ett mindre våldsamt exempel på att män får utgöra normen för vad det är att vara människa är när röst-igenkänningssystemet i nyare bilar inte känner igen en kvinnlig förares röst, men däremot mannen i passagerarsätet bredvid. Så det finns två stora problem med teknikens genusordning. Det ena orsakar död och stort lidande (för kvinnor såväl som för män -- och för alla som inte identifierar sig med varken eller). Det andra upprätthåller könspolariseringen i samhället genom hur genusordningen får oss att identifierar oss och hur vi sedan fördelar arbete, status och lön för mödan. Det första problemet är att män används som standard i vetenskap, medicin och teknik. Det finns exempel på detta i allt från läkemedel och medicinska diagnoser, i sök-algoritmer online, i utformning av städer med kollektivtrafik och belysning av parker, till tillverkning av skyddsvästar och andra verktyg. En manlig kropp och hans möjligheter är modellen som används för människor i samhället. Det andra problemet är den symboliska könskodningens effekter på hur vi programmeras in i teknikens genusordning, så att vi snabbt (och på väldigt lösa grunder) associerar teknisk kompetens med män och inte med kvinnor. Detta gör att samhällets **genusifiering** av teknik, vetenskap och expertis som något typiskt manligt upprätthålls över tid där det borde förändras. Inte minst för den ekologiska och den sociala hållbarhetens skull, vilket ger oss möjlighet att lägga ytterligare ett stort kompetensområde -- miljön -- till det om genus och teknik. Forskningen om teknik i samhället visar att tekniken idag påverkar alla människor över hela planeten, i alla domäner av socialt liv. Det går inte längre därför att se teknik som enskilda produkter eller prylar, som industriella maskiner, som bilar, eller som militärhistoriska instrument som satelliter, datorer och internet, som de metallblanka verktygen och sofistikerade apparaterna för arbete och krig. Ett sådant synsätt **osynliggör** teknikens relation till inflytande och makt -- hur omfattande tekniken formar oss, existentiellt såväl som socialt. Att själva definitionen av teknik är svår illustreras av att även ingenjörer och teknikutvecklare glömmer bort teknikens dimensioner som **förstärkare** av genus, miljörelationer och sociala maktförhållanden. Beroende på vilken ingenjör eller teknikutvecklare vi frågar så kommer vi få olika svar på frågan vad teknik är. Detta leder till motsägelsefulla och icke-kompletta definitioner. En del ingenjörer ser bara teknik som maskiner och verktyg, eller som **tillämpad naturvetenskap** och som metoder för att kontrollera naturen och den fysiska omgivningen. Andra ser teknik som metoder för att tillfredsställa olika behov och individuella önskningar genom användning av fysiska objekt, eller som metoder för att raffinera och processa råmaterial i syfte att öka deras användbarhet, eller som samlingsterm för all effektiv och förnuftsstyrd verksamhet. Alla dessa teknikdefinitioner har en poäng, men de missar teknikens många kulturella och stora samhälleliga effekter. Med en samlad blick på den tvärvetenskapliga forskningen om teknik som finns kan vi idag -- inte minst med samtidens nya insikter kring teknikens roll i ett hållbart och rättvist samhälle -- konstatera att teknik världen över är lika mycket en fråga för miljön som för genus och demokrati. Det vill säga: teknik är kulturellt och samhälleligt format lika mycket som det är något fysiskt och användbart -- eller rent av destruktivt som atombomben, eller avfall från tekniska produkter. Tekniken har många sidor -- samtidigt. Så har det ju visat sig vara med genus också. Nu har vi har knackat på dörren och med stora steg klivit in i det stora kunskapsområde som utgörs av genus och teknik -- och de ytterligare frågor de väcker. Precis när vi väl tagit oss in i området genus och teknik har du också upptäckt att det alltid finns mer att ta reda på. Nyfikenhet är nyckeln till kunskap -- och innovation är alltid en möjlighet. Vad det gäller genus och teknik är nog innovation och nytänkande en **nödvändighet** om vi ser till forskningen om hur samhället funkat så här långt på den här fronten, inte minst ur ett globalt miljö- och hållbarhetsperspektiv. Det går ju betydligt mer statliga forskningsmedel till teknikforskning än till genusforskning. Med insikter i hur genus och kön kommit att forma vardagens teknik och teknikutvecklingen historiskt och hur teknik format våra kroppar och vår planet så kan vi börja tänka och göra saker lite annorlunda, lite mer hållbart för oss själva och framtida generationer. Så nu har du tagit de första kliven, kanske lika bestört som Alice när hon hamnade i Underlandet, och funnit dig i en förunderlig genus och teknik-verklighet (som verkar sakna de proportioner vi förväntade oss). Nu när du lärt dig hur omfattande både teknik och genus-mönster färgar in världen och ditt eget liv: Hur ska du någonsin kunna kliva ut igen och se vardagen på det gamla sättet? Allt du kanske tänkte på som **naturligt mänskligt** har förändrats och du inser att tekniken är en integrerad del av själva ditt kroppsliga väsen -- och det första som möter dig när du slår upp din dator är en fråga som ber dig bekräfta att du själv faktisk inte är en maskin...