Föreläsning 1 - Karl Marx - kopia - Google Dokument PDF

‭ öreläsning‬‭1,‬‭9/10‬‭10.00‬ F ‭Klassisk‬‭sociologisk‬‭teori‬‭-‬‭MARX‬ ‭BOK:‬‭Sociologins‬‭nyckelbegrepp,‬‭Dag‬‭Österberg.‬‭(rekommendation,‬‭lättläst)‬ *‭ Vad‬‭är‬‭sociologi‬‭(omdebatterat)‬ ‭Olika‬‭förklaringar:‬ ‭1)‬‭Övergången‬‭från‬‭traditionellt‬‭samhälle‬‭till‬‭ett‬‭modernt‬‭samhälle‬‭(...

‭ öreläsning‬‭1,‬‭9/10‬‭10.00‬ F ‭Klassisk‬‭sociologisk‬‭teori‬‭-‬‭MARX‬ ‭BOK:‬‭Sociologins‬‭nyckelbegrepp,‬‭Dag‬‭Österberg.‬‭(rekommendation,‬‭lättläst)‬ *‭ Vad‬‭är‬‭sociologi‬‭(omdebatterat)‬ ‭Olika‬‭förklaringar:‬ ‭1)‬‭Övergången‬‭från‬‭traditionellt‬‭samhälle‬‭till‬‭ett‬‭modernt‬‭samhälle‬‭(sociologin‬‭växte‬ ‭fram‬‭när‬‭Europas‬‭samhälle‬‭evolverade‬‭och‬‭började‬‭växa‬‭fram‬‭och‬‭tänkare‬‭började‬ ‭fundera‬‭på‬‭orsaker,‬‭vad‬‭händer‬‭och‬‭varför)‬ ‭2)‬‭Social‬‭sammanhållning‬‭–‬‭vad‬‭gör‬‭att‬‭samhället‬‭inte‬‭faller‬‭isär.‬‭En‬‭förklaring:‬‭De‬ ‭sociala‬‭normerna.‬‭Föreläsare:‬‭varför‬‭har‬‭vi‬‭brottslighet‬‭i‬‭sverige,‬‭normerna‬‭upplöses.‬ ‭Norm”lagarna”‬‭som‬‭inte‬‭står‬‭i‬‭lagboken‬‭är‬‭minst‬‭lika‬‭viktiga‬‭som‬‭de‬‭i‬‭lagboken.‬ ‭3)‬‭Samhällets‬‭självreflektion‬‭–‬‭ett‬‭sätt‬‭att‬‭för‬‭samhället‬‭att‬‭reflektera‬‭över‬‭vad‬‭det‬‭är‬ ‭förnåge.‬ ‭ ocialisationsprocessen‬‭–‬‭Den‬‭sociala‬‭individen,‬‭enligt‬‭sociologin‬‭kan‬‭vi‬‭endast‬‭bli‬ S ‭INDIVIDER‬‭i‬‭ett‬‭samhälle.‬‭När‬‭man‬‭förstår‬‭sitt‬‭sammanhang‬‭och‬‭speglar‬‭sig‬‭i‬‭andra‬ ‭blir‬‭man‬‭en‬‭individ.‬ ‭ i‬‭blir‬‭vad‬‭vi‬‭blir‬‭i‬‭våra‬‭handlingar‬‭och‬‭interaktioner‬‭med‬‭andra‬‭–‬‭vi‬‭skapar‬‭oss‬‭själva.‬ V ‭Individen‬‭behöver‬‭sträcka‬‭sig‬‭ut‬‭i‬‭samhället‬‭och‬‭interagera‬‭–‬‭sociologin‬‭utreder‬ ‭hinder‬‭och‬‭möjligheter‬‭i‬‭processen‬‭för‬‭individen‬‭att‬‭sträcka‬‭sig‬‭ut‬‭i‬‭samhället‬‭och‬‭bli‬ ‭sin‬‭individ.‬‭Detta‬‭sker‬‭också‬‭i‬‭subgrupper‬‭så‬‭som;‬‭familj,‬‭kompiskrets,‬‭skola‬‭etc.‬ ‭Exempel:‬ ‭ sykologin‬‭ser‬‭till‬‭individen‬‭–‬‭dock‬‭ej‬‭hermenutisk‬‭tolkande‬‭utan‬‭mer‬ P ‭naturvetenskapligt‬‭orienterad;‬‭psykologin‬‭är‬‭individfokuserad,‬‭UTGÅR‬‭från‬‭individen‬ ‭men‬‭problematiserar‬‭inte‬‭individualistiska‬‭delar,‬‭utan‬‭har‬‭generella‬‭förklaringar‬‭för‬‭det‬ ‭psykologiska.‬ *‭ Varför‬‭sociologiska‬‭klassiker?‬ ‭Klassikerna,‬‭med‬‭sina‬‭teorier,‬‭namnger‬‭och‬‭definiera‬‭fenomen/metafysiska‬‭som‬‭vi‬ ‭inte‬‭kunnat‬‭ta‬‭på‬‭men‬‭som‬‭människan‬‭agerar/påverkas‬‭av:‬‭handlingar‬‭och‬‭tankar.‬ ‭Ex:‬‭Roller.‬ ‭ lassikerna‬‭hjälper‬‭oss‬‭att‬‭förstå‬‭den‬‭sociala‬‭världen‬‭även‬‭idag,‬‭de‬‭betonar‬‭olika‬ K ‭delar‬‭och‬‭kompletterar‬‭varandra.‬ *‭ arxismen‬‭har‬‭3‬‭intellektuella‬‭rötterM;‬ ‭Tyska‬‭idealismen‬‭–‬‭Avancerade‬‭tankar‬‭om‬‭att‬‭människan‬‭skapar‬‭sig‬‭själv‬‭i‬‭sitt‬‭arbete‬ ‭och‬‭att‬‭hen‬‭också‬‭kan‬‭tappa‬‭bort‬‭sig‬‭i‬‭sitt‬‭arbete.‬‭Motsättningarnas‬‭betydelse‬‭för‬ ‭utveckling,‬‭utveckling‬‭sker‬‭på‬‭grund‬‭av‬‭olösta‬‭motsättningar.‬‭Ex.‬ ‭klassmotsättningar.‬ ‭ ranska‬‭socialismen‬‭,‬‭Idéen‬‭om‬‭det‬‭klasslösa‬‭samhället,‬‭gemenskapens‬‭kärna,‬‭idéen‬ F ‭om‬‭den‬‭kommunistiska‬‭framtiden.‬ ‭Engelska‬‭nationalekonomin‬‭–‬‭vad‬‭är‬‭ekonomi,‬‭varför‬‭snurrar‬‭den‬‭runt‬ ‭I‬‭våra‬‭handlingar‬‭upptäcker‬‭vi‬‭oss‬‭själva‬ *‭ MARX,‬‭Centrala‬‭begrepp:‬ ‭Alienation‬ ‭Så‬‭som‬‭vårt‬‭samhälle‬‭är‬‭organiserat‬‭så‬‭är‬‭ARBETE‬‭något‬‭vi‬‭gör‬‭för‬‭att‬‭betala‬ ‭förnödenheter‬‭där‬‭vi‬‭endast‬‭arbetar‬‭för‬‭lön‬‭–‬‭då‬‭blir‬‭arbetaren‬‭endast‬‭ett‬‭MEDEL‬‭.‬ ‭När‬‭arbetet‬‭egentligen‬‭ska‬‭vara‬‭en‬‭form‬‭av‬‭”självförverkligande”‬‭ett‬‭sätt‬‭att‬‭lära‬‭känna‬ ‭sig‬‭själv.‬‭Detta‬‭är‬‭ett‬‭sätt‬‭som‬‭arbetaren‬‭alieneras‬‭(mot‬‭sig‬‭själv).‬ ‭ är‬‭blir‬‭arbetaren/människan‬‭konkurrenter‬‭med‬‭varandra‬‭,‬‭då‬‭de‬‭inte‬‭känner‬‭igen‬ H ‭sig‬‭i‬‭sig‬‭själva‬‭–‬‭Marx‬‭menar‬‭att‬‭vi‬‭skulle‬‭kunna‬‭ha‬‭det‬‭annorlunda‬‭men‬‭tack‬‭vare‬‭det‬ ‭ekonomiska‬‭samhälle‬‭vi‬‭har‬‭så‬‭ser‬‭det‬‭ut‬‭såhär:‬‭Kapitalism.‬‭Man‬‭konkurrerar‬‭med‬ ‭varandra‬‭för‬‭att‬‭man‬‭inte‬‭litar‬‭på‬‭att‬‭alla‬‭i‬‭gruppen‬‭vill‬‭att‬‭alla‬‭ska‬‭ha‬‭det‬‭bra,‬‭för‬‭att‬ ‭arbetaren‬‭måste‬‭sälja‬‭in‬‭sig‬‭och‬‭konkurrerar‬‭då‬‭med‬‭andra‬‭arbetare.‬‭Detta‬‭är‬‭ett‬ ‭annat‬‭sätt‬‭som‬‭arbetaren‬‭blir‬‭alienerad‬‭mot‬‭socialagruppen‬‭(‭d ‬ e‬‭som‬‭har‬‭samma‬ ‭yrke‬‭som‬‭en‬‭själv)‬ ‭ lienation‬‭är‬‭ett‬‭omstridt‬‭begrepp‬‭som‬‭är‬‭kritisk‬‭till‬‭”nu”tiden,‬‭där‬‭Sociologin‬‭även‬‭kan‬ A ‭se‬‭något‬‭som‬‭KUNDE‬‭vara‬‭(alternativt‬‭samhälle).‬‭Marx‬‭är‬‭kritisk‬‭till‬‭hur‬‭vi‬‭samhället‬ ‭var‬‭byggt‬‭då.‬‭Många‬‭sociologer‬‭ser‬‭på‬‭hur‬‭det‬‭som‬‭ÄR‬‭–‬‭folk‬‭går‬‭till‬‭jobbet‬‭jobbar,‬‭se‬ ‭till‬‭”FAKTAN”‬‭(grovt‬‭kallat‬‭positivism).‬ ‭Historiematerialismen‬ ‭ ritik‬‭av‬‭Marx‬‭tids‬‭syn‬‭av‬‭historia.‬‭För‬‭att‬‭förstå‬‭uppkomster,‬‭hinder‬‭och‬ K ‭förändringsinitiativ‬‭i‬‭samhället‬‭(revolution,‬‭kapitalism)‬‭–‬‭behöver‬‭man‬‭även‬‭se‬‭bortom‬ ‭det‬‭ideologiska.‬‭Historieberättandet‬‭ansåg‬‭Marx‬‭inte‬‭Förstod‬‭de‬‭reella‬‭materiella‬ ‭processerna‬‭i‬‭samhället,‬‭historien‬‭beskrev‬‭mer‬‭ett‬‭ideologiskt‬‭hållningssätt‬‭och‬ ‭förklaringssätt.‬ ‭ ör‬‭att‬‭förstå‬‭historisk‬‭utveckling‬‭enligt‬‭Historiematerialism:‬ F ‭Överbyggnad‬‭–‬‭Ideologiskt,‬‭men‬‭det‬‭förstår‬‭inte‬‭de‬‭sociala‬‭processerna‬‭till‬ ‭förändring.‬ ‭Ex.‬‭när‬‭man‬‭förklarar‬‭övergång‬‭från‬‭Feodala‬‭samhället‬‭till‬‭xxx-samhälle,‬‭varför‬‭byttes‬ ‭ideologiska‬‭värderingar‬‭ut,‬‭det‬‭förklaras‬‭inte‬‭av‬‭att‬‭historiskt‬‭endast‬‭se‬‭till‬‭ideologiska‬ ‭värderingar.‬‭Man‬‭behöver‬‭omfatta‬‭mer,‬‭ex.‬‭sociala‬‭processerna.‬ ‭Bas‬‭-‬‭Marx‬‭idé,‬‭vad‬‭är‬‭det‬‭alla‬‭människor‬‭gör?‬‭Arbetar.‬‭Detta‬‭är‬‭motpolen/‬ ‭medspelaren‬‭till‬‭det‬‭ideologiska,‬‭och‬‭när‬‭det‬‭sker‬‭något‬‭däremellan‬‭(motsättning)‬ ‭sker‬‭då‬‭effekter‬‭åt‬‭båda‬‭håll‬‭inte‬‭bara‬‭från‬‭topdown‬‭ideologiskt‬‭mot‬‭samhället.‬‭Det‬ ‭har‬‭vuxit‬‭fram‬‭krafter‬‭som‬‭ifrågasätter‬‭den‬‭ideologiska‬‭överheten,‬‭därför‬‭tvingas‬ ‭överheten‬‭reformeras.‬ ‭Ex.‬‭industriella‬‭revolutionen,‬‭övergång‬‭från‬‭feodal‬‭samhälle.‬ ‭ roblematisering‬‭av‬‭historiematerialism‬‭idag,‬‭ex.‬‭arabiska‬‭våren:‬‭överbyggnaden/det‬ P ‭ideologiska‬‭byts‬‭ut.‬‭Men‬‭har‬‭det‬‭hänt‬‭något‬‭i‬‭Basen?‬‭Nej,‬‭ägandeförhållandena‬‭är‬ ‭likdana‬‭som‬‭innan,‬‭kommer‬‭det‬‭då‬‭bli‬‭en‬‭förändring?‬‭Enligt‬‭Historematerialismen‬‭–‬ ‭NEJ.‬‭I‬‭verkligheten‬‭–‬‭NEJ.‬ ‭Professionella‬‭historiker‬‭idag‬‭håller‬‭med‬‭denna‬‭Marxistiska‬‭förklaringsmodell.‬ ‭ lass‬‭(kommer‬‭gå‬‭igenom‬‭mer‬‭om‬‭klass‬‭begrepp‬‭på‬‭torsdag)‬ K ‭Klassen‬‭är‬‭i‬‭huvudsak‬‭för‬‭marx,‬‭om‬‭man‬‭äger‬‭eller‬‭inte‬‭äger‬‭produktionsmedel‬ ‭(mark,‬‭arbetare,‬‭fabriker).‬ ‭Kapitalismen‬‭frånskiljer‬‭arbetaren‬‭från‬‭produktionsmedel,‬‭det‬‭finns‬‭grupper‬‭som‬‭är‬ ‭helt‬‭frånskilda‬‭sina‬‭produktionsmedel,‬‭man‬‭MÅSTE‬‭ha‬‭tillgång‬‭till‬‭produktionsmedel‬ ‭för‬‭att‬‭arbeta,‬‭tack‬‭vare‬‭kapitalismen‬‭så‬‭kan‬‭ingen‬‭arbetare‬‭överleva‬‭på‬‭egenhand‬ ‭utan‬‭behöver‬‭kapitalisten.‬ ‭Klass‬‭-‬‭Levnadsvillkor,‬‭grupper‬‭som‬‭gör‬‭liknande‬‭saker.‬ ‭Klass‬‭i‬‭sig‬‭–‬‭Ej‬‭medveten‬‭om‬‭sig‬‭själv‬‭och‬‭sin‬‭ställning.‬ ‭ lass‬‭för‬‭sig‬‭–‬‭Medveten‬‭om‬‭sin‬‭klass,‬‭när‬‭den‬‭mobiliserade‬‭(fackförening)‬‭så‬‭kunde‬ K ‭de‬‭göra‬‭skillnad‬‭för‬‭sig.‬‭Då‬‭kan‬‭den‬‭bli‬‭ett‬‭aktivt‬‭historiskt‬‭subjekt‬‭som‬‭gör‬‭skillnad.‬ ‭ lassernas‬‭relationer,‬‭moral‬‭och‬‭uppfattning‬‭om‬‭sig‬‭själva‬‭speglas‬‭i‬‭strukturer‬‭ex.‬ K ‭straff:‬‭köra‬‭på‬‭någon‬‭inte‬‭så‬‭hårt‬‭straff‬‭–‬‭vilka‬‭äger‬‭bilar‬‭(på‬‭den‬‭tiden)?‬‭Att‬‭slå‬‭ner‬ ‭någon‬‭på‬‭gatan‬‭–‬‭hårdare‬‭straff,‬‭vilka‬‭har‬‭endast‬‭nävar‬‭som‬‭maktmedel?‬ ‭ apitalteori‬ K ‭kommer‬‭gå‬‭igenom‬‭på‬‭nästa‬‭föreläsning.‬