Sociologiska Variabler (2) PDF

SOCIOLOGISKA VARIABLER MODERNA TEORETIKER Gary Becker- Humankapitalteori ​ Becker fann ett samband mellan kompetensutveckling och ökad produktivitet hos individer, organisationer, nationer (ekonomisk tillväxt) =Ekonomisk framgång bygger på att individer kan investera i sitt humanka...

SOCIOLOGISKA VARIABLER MODERNA TEORETIKER Gary Becker- Humankapitalteori ​ Becker fann ett samband mellan kompetensutveckling och ökad produktivitet hos individer, organisationer, nationer (ekonomisk tillväxt) =Ekonomisk framgång bygger på att individer kan investera i sitt humankapital ​ Utbildning är en kapitalform som det ska löna sig att investera i Humankapital är individers ​ Kunskaper, färdigheter, idéer, hälsa Humankapital bidrar till internationell och nationell arbetsdelning ​ Gemensamt ansvar att öka humankapitalet för fortsatt utveckling av den globala ekonomin Att öka utbildningsnivån i fattiga länder Anthony Giddens Det sen-moderna samhället är för komplext för att förklara med enkla termer (Reduktionism) ​ Kapitalism/industrialism: Högteknologisk förändring och forskning driver samhällsutvecklingen framåt. ​ Övervakning/kontroll av individen: Insamling och lagring av information om individer ökar. ​ Statlig krigsindustri (global): Staters makt och militära resurser spelar en avgörande roll i den globala ordningen. ​ Enligt Giddens skapar dessa faktorer ett komplext nätverk av beroendeförhållanden som inte kan reduceras till en enda orsak eller förklaring. Samhället är en dynamisk helhet där olika delar ständigt påverkar varandra. Giddens menar att postmodernismen (efter 60-talet) var en tid av ifrågasättande av modernismens grundläggande antaganden och ideal (som var mer rationell) Modernismen= ​ mer abstrakt som konsten ​ mer subjektiv Struktureringsteorin ​ Bygger broar mellan mikro och makro  ​ Kritik mot klassikerna ex. marx & durkheim, weber ​ En upplösning av struktur-konflikt Grundprinciper i struktureringsteorin: Struktur-dualitet: Strukturer är både medel och resultat av handlingar. De utgör de ramar och resurser som möjliggör handlingar, men de är samtidigt resultatet av tidigare handlingar och återskapas genom pågående handlingar. Aktörskap (agens): Aktörer är kunniga och kompetenta individer som kan reflektera över sina handlingar och göra val. De har makt att påverka sin omgivning, men de är samtidigt begränsade av de strukturer de befinner sig i. Vad är aktörskap enligt Giddens? - Möjlighet att handla annorlunda - Göra skillnad - Agera på ett annorlunda sätt som skiljer människan från naturen (djuren) - Valet att agera, men även att inte agera → makt Vad är en aktör? - När vi har möjligheten att agera annorlunda, tappar vi denna möjligheten slutar vi vara aktörer - ex koncentrationsläger - Aktörer är enligt giddens kunniga och kompetenta, möjlighet att reflektera över handlingar, kunskap över möjligheter och konsekvenser av våra handlingar - Handlar omedvetet, automatiskt, icke-medvetet subjekt (när en praktisk relation till världen upprätthålls) - Fenomenologin → aktivt tolkar världen men detta gör vi dels omedvetet. När vi förstår världen runtomkring oss (det folk säger etc), så gör vi det aktivt (det dyker inte upp automatiskt). Men aktiviteten man utför är inte något vi tänker på, inte medveten om att vi aktivt tolkar andra människor, gör detta i farten. Medvetande: Giddens skiljer mellan praktiskt, diskursivt och omedvetet medvetande.  ​ Praktiskt medvetande → det giddens lägger mest vikt på, står för rutinartade handlingen, tyst kunskap, underförstått, handlandet som går av farten för vi vet vad vi håller på med, agerande ​ Diskursivt medvetande → tänker på, och talar om. Vår förmåga att verbalisera kunskap, kunna förklara det vi gör. När vi funderar över det praktiska medvetande och kan ge en förklaring, är det det diskursiva medvetande ​ Det omedvetna utgörs av tankar och impulser som är helt eller delvis förträngda. Skiljer sig i frågan om närvaro med de andra stegen. Urbäddningsmekanismer=Vi bäddas ur det traditionella samhället, lokalsamhället I det senmoderna samhället frikopplas tid och rum genom symboliska tecken och expertsystem, vilket skapar nya möjligheter men också ökad osäkerhet. Symboliska tecken är till exempel pengar som representerar värde oberoende av tid och rum. Expertsystem är komplexa system som vi litar på utan att nödvändigtvis förstå hur de fungerar, till exempel internet eller sjukvården. Två huvudsakliga typer av urbäddningsmekanismer: Symboliska tecken: Dessa är abstrakta system som representerar något annat och gör det möjligt att interagera över tid och rum. Det mest uppenbara exemplet är pengar, som representerar värde och kan användas för att köpa varor och tjänster oberoende av geografisk plats. Utöver pengar nämner Giddens även expertkunskaper som symboliska tecken, då de frikopplar oss från behovet av att ha direkt kunskap om hur saker fungerar. Expertsystem: Dessa är komplexa system som vi förlitar oss på i vardagen utan att nödvändigtvis förstå hur de fungerar. Exempel är internet, transportinfrastruktur och sjukvården. Vi litar på att dessa system fungerar, även om vi inte har detaljerad kunskap om deras inre funktioner. Dessa system är ofta globala och bidrar till att skapa en värld där tid och rum är mindre betydelsefulla. TILLIT ÄR VIKTIGT Ontologisk trygghet → känna tillit till expertsystemet - Kunskap vi förlitar oss på, men inte kunna redogöra för Urbäddningsmekanismerna har haft en djupgående inverkan på samhället: Globalisering: De har underlättat globalisering genom att möjliggöra handel, kommunikation och interaktion över nationsgränser. Flexibilitet: De har skapat en mer flexibel arbetsmarknad och livsstil, där människor kan arbeta och leva på olika platser och vid olika tidpunkter. Individualisering: Urbäddningsmekanismerna bidrar till individualisering, då de frigör individen från traditionella bindningar till plats och tid. Samtidigt kan urbäddningsmekanismerna leda till ökad osäkerhet och risk: Minskad ontologisk trygghet: När traditionella strukturer och relationer upplöses kan det leda till en känsla av rotlöshet och otrygghet. Beroende av expertsystem: Vi blir alltmer beroende av komplexa system som vi inte förstår, vilket kan skapa en känsla av maktlöshet. Svårighet att skapa mening: I en värld där tid och rum är upplösta kan det vara svårt att skapa en stabil identitet och mening i tillvaron. Ontologisk trygghet: Människor behöver en grundläggande känsla av trygghet och tillit till världen för att fungera. I det senmoderna samhället kan denna trygghet hotas av snabba förändringar och ökad osäkerhet, vilket kan leda till ångest och oro. Zygmunt Bauman Bauman- (postmodern)- modern- rationell logisk ​ Verkligheten går inte att boxa in genom att förklara med specifika begrepp = typiskt postmodernt tänkande ​ Idealtyper som Weber ​ Svårt att beskriva något definitivt ​ Fokus på arbetsetik & (konsumstionsetik) ​ Sociala fakta (flytande modernitet likheter med Weber ​ Målrationellt tänkande Moralisk likgiltighet= (Ansvaret finns hos någon annan) Weber/byråkrati/ rationalism ‘’Moralisk likgiltighet innebär en brist på moraliskt engagemang eller intresse för de konsekvenser som ens handlingar kan ha på andra. Detta kan vara resultatet av en känsla av maktlöshet, avståndstagande eller en brist på empati.’’ Flytande modernitet= snabbrörlig kapitalism Bauman beskriver en samhällsförändring; från arbetsetik till konsumtionsetik Att vara verkligt fattig i ett konsumtionssamhälle En ny arbetsetik: Att göra något som andra anser värdefullt och betalar för (då uppstår lönearbete) - att få människor att acceptera ett arbete utan personligt mål eller mening - att disciplinera och kontrollera människor till underordning  Produktionen måste skiljas från mänskliga behov Att arbeta var ett positivt normaltillstånd Att aldrig vara nöjd och tillfredsställd, att aldrig upphöra att anstränga sig Disciplin Etik Arbete fördriver lättjan; strunta i stolthet, ära och mening Att disciplinera till okritisk lydnad (ge upp frihet och stolthet för ett väl utfört arbete) Arbetetetikens syfte: Att lösa industrialismens behov av arbetskraft - att involvera alla som std utanför arbetet - spärra in fattiga, sjuka och hycklare på fattighuset Etablera föreställningar om moral - moralisk överlägsenhet att ha en arbetslön - vilket arbete som helst duger - gör att man förtjänar rätten att leva - moraliserande predikan i kyrka Etablera normativa sanningar - Att vara anställd är att vara en anständig medborgare - Sysselsättning var normalt, att vara arbetslös var onormalt - Arbete minskar psykiska ohälsa och minskar socialt utanförskap Arbete ger levebröd men är också central för vår självuppfattning (jag är det företag jag arbetar på) Arbete och konsumtion och den nya fattigdomen (1998) Beskriver en samhällsförändring; från arbetsetik till konsumtion etik Övergången ​ att göra något som andra anser värdefullt och betalar för (lönearbete) att få människor att acceptera ett arbete utan personlig mening och mål att disciplinera och kontrollera människor till underordning =acceptera att det ät andra hierarkier som styr ​ Produktionen måste skiljas från mänskliga behov ​ att arbete skulle vara ett positivt normaltillstånd ​ att aldrig vara nöjd och tillfredsställ- att aldrig upphöra att anstränga sig Syfte Det handlar om att anamma en ny/annan etik/norm som bygger på att vi behöver arbetskraft= involvera alla i arbetsbranschen genom olika moraliska ansatser= arbetsmoral Konsumtionssamhälle Från produktion→till konsumtion Konsumtion= att tillägna sig saker, att förbruka, att förstöra (att konsumera) Behov är oändliga, kan ej tillfredställas (marx inspo) Ständigt att söka efter produkter = vi konsumerar en identitet! Modernismen Identiteten bygger på arbetet/produktionen -Yrkesfärdighet -Fast anställning Postmodernism(marx) Identiteten bygger på konsumtion -Arbetet är inte permanent Liquid modernity (liquid love liquid allt knas) Flytande modernitet = samhället är ständigt i förändring och det krävs på både anpassningsbarhet och flexibilitet för överlevnad Makt/klass perspektiv återkommande i hans böcker, mkt inspo av Marx (han tar parti för de svagaste i samhället) Modernitet är en benämning på det samhällsideal som föddes med industrialiseringen och som bygger på en ide om framsteg ex. tekniska framsteg= ledde till att arbetet effektiviseras Arbetsetikens syfte: ​ Att lösa industrialismens behov av arbetskraft ​ Att involvera dem som stod utanför arbetet ​ Zygmunt Bauman menar att arbetsetiken uppstod som ett svar på industrialismens behov av en disciplinerad och produktiv arbetskraft. Industrialismen, med sin massproduktion och standardiserade tid, krävde en helt ny typ av människa - en som var punktlig, flitig och lydig. En ny arbetsetik: Att göra något som andra anser värdefullt och betalar för (då uppstår lönearbete) - att få människor att acceptera ett arbete utan personligt mål eller mening - att disciplinera och kontrollera människor till underordning Produktionen måste skiljas från mänskliga behov Att arbeta var ett positivt normaltillstånd Att aldrig vara nöjd och tillfredsställd, att aldrig upphöra att anstränga sig Arbetsetiken, med sina värderingar om hårt arbete, pliktkänsla och sparsamhet, tjänade till att forma denna nya människa och legitimera det hårda arbete som krävdes i fabrikerna. Baumans fokus ligger dock på de som redan var en del av arbetslivet. Han beskriver hur industrialismen skapade ett behov av en ny typ av arbetare och hur arbetsetiken fyller detta behov. Han nämner inte specifikt att arbetsetikens syfte var att involvera de som stod utanför arbetet. Konsumtionssamhället- vi pratar inte om klasser längre snarare riktar vi oss till individens konsumtion Ytliga relationer, vilket även påverkar arbetslivet→ vi byter jobb hela tiden vilket resulterar i vi inte får några långvariga relationer. Individualieringen som ett hot Oförmåga till geenmsamma kösningar i samgället Gemnamhetens mening förvärngs/ går förlorad Richard Sennett- När karaktären krackelerar 1998) ​ Makro & mikrosociologiska analyser av det flexibla arbetslivet och klass ​ Huvudsakliga bidrag är hur institutioner förändras ​ Människans bristande möjligheter att vara hantverkare ​ Konsuktionsbeteende Den nya kapitalismen kultur ​ -Antigen skriva emot bojkotta marx kind of eller ett önsketänkande ​ -Solidaritet, gemenskap och relationer Utmaningar i de moderna samhället-!! viktigt!!! ​ Tiden- relationer är för korta/ för korta arbeten/ tillfällig jag- uppfattning ​ Talang-ständigt skiftande krav i arbetslivet, omskolning, kompetensutveckling (livslångt lärande, normativitet) ​ Kapitulera- släppa taget om de förflutna, vara beredd på att söka nytt förr var det stabilt och långsiktigt kontra detta Institutionell förändring Byråkrati= stabilitet Karriärsplaner= lång sikt SAAB Förändringstryck  ​ Globaliserad ekonomi ​ snabba inveseringar ​ ny kommunikationsteknik - pc ​ automation Ett idealiserat jag ​ ständigt lära sig nya saker (förändra sin kunskapsgrund) Institutionell arkitektur ​ Flexibel arbetsstyrka, korta projektanställningar- utvecklas med nya jobb ​ Relationskompetens= social komp. att kunna samarbeta= kunna kapitulera/ byta arb. ​ Självständighet uppmuntras- ​ Socialt avstånd ​ Panoptikom /ny teknik möjliggör övervakning av arbetskraften / hawthornweffekten? ​ Ojämlikhet med stora löneklyftor Sociala underskott ​ socialt kapital ​ tillit ​ inramning av insitutenell kunskap TIDEN ÄR SOM ÄR AVGÖRANDE TIDSBRIST hantverk Arbetslivet förändras från en stabil & kontinuitet till flexibilitet och kortsiktighet. ​ Bristande hantverksskicklighet Den nya kapitalismens kultur Önsketänkande – nostalgi och forskning Riva institutionerna; frihet, gemenskap, solidaritet och personliga relationer Tre stora utmaningar i det moderna samhället Tiden; korta relationer, skiftande uppgifter/arbeten – tillfällig jaguppfattning Talang; ständigt skiftande krav i arbetslivet, omskolning, kompetensutveckling Kapitulera; släppa taget om det förflutna, förvärvade erfarenhet, ständigt vara beredd att söka nytt Institutionell arkitektur  Flexibel arbetsstyrka, korta projektanställningar, arbetstagare lätta att flytta mellan arbetsuppgifter och lätta att göra sig av med Relationskompetens betonas (social kompetens, förmåga att samarbeta med alla) Självständighet uppmuntras (konkurrens och tävlingsinslag, oro) Socialt avstånd (konsulter får sköta omorganisering, uppsägning och nedläggning) ”E-poststyre” (maktutövning istället för auktoritet) Panoptikom (ny teknik möjliggör övervakning av arbetskraften) (t ex 1177) Ojämlikhet med stora löneklyftor —------------- Bra ex. från Sennetts bok I sin bok ”The corrosion of character” så beskriver Sennett hur den flexibla kapitalismen krackelerar vår karaktär. Karaktär ska i detta sammanhang inte förväxlas med personlighet utan snarare ses som något som är en långsiktig aspekt av vår emotionella erfarenhet. Karaktär är något som uttrycks genom lojalitet eller genom jakten på ett långsiktigt mål där det finns en fördröjd tillfredsställelse som uppstår vid ett framtida slut. Personlighet är snarare önskningar och känslor som finns inom oss och endast kan betraktas av oss själva (Sennett, 1998, s. 10). För att kunna förstå hur den flexibla kapitalismen där företag arbetar utifrån ”no long term” så skriver Sennett i sin bok om två personer, Enrico och hans son Rico. Enrico har arbetat som vaktmästare i en kontorsbyggnad i Boston under hela sitt liv. Ett arbete som inkluderar städandet av toaletter och moppning av golv. Rico däremot har tagit examen från college och har tillskillnad från sin pappa lyckats ta sig till topp 5% i lönenivå medan Enrico befann sig i den lägsta fjärdedelen av lönenivå. Men medan Enrico har haft samma jobb under hela sitt liv så har Rico under sina 14 år i arbetslivet bytt jobb tre gånger och är nu inne på sitt fjärde som en egenföretagare. Både Enrico och Rico har långsiktiga mål i att supporta sina familjer, men tack vare den flexibla kapitalismen där man förväntas kunna byta jobb när det behövs så känner Rico och hans fru en oro av att de är på väg att förlora kontrollen över sina liv. Enrico däremot ser sig som författaren av sitt eget liv som förs framåt av reparationer på jobbet och betalandet av räkningar. Det finns för Enrico en tydlig väg genom livet och han vet mycket väl när han ska gå i pension och hur mycket pengar han kommer att ha (Sennett, 1998, ss. 15-16). För Rico och hans fru är vägen inte lika tydlig (Sennett, 1998, ss. 18-19). Rico säger själv till Sennett att livet som egenföretagare inte var vad han trodde, han måste konstant anpassa sig till sina kunder och har aldrig en fast roll som gör att han kan säga: ”This is what I do, this is what I am resposible for (Sennett, 1998, s. 19).” Den flexibla kapitalismen där företag konstant förändrar sin struktur och förväntar sig att ens medarbetare ska arbeta utifrån ”no long term” medför alltså att en tydlig väg som leder till framtida mål inte längre finns för arbetare. Man upplever snarare en känsla av: ”Who in society needs me? (Sennett, 1998, s. 146).” Därav anser Sennett att den flexibla kapitalismen krackelerar vår karaktär där lojalitet och långsiktiga mål inte längre kan existera. —--------- Begreppslista Social mobilitet (fokus på att minska de socioekonomiska skillnader) FÖRDEL- ökar möjligheterna för individer att förbättra sin situation NACKDEL- kan leda till social oro och instabilitet Kommodifiering (varufiering)= beskriver den process som omvandlar människor, idéer, tjänster och varor till produkter. Horisontell könssegregation= män och kvinnor jobbar inom olika sektorer och yrken Vertikal könssegregation handlar om hierarkiska positioner, inte yrkesområden. Klasstruktur= hur människor är hierarkiskt uppdelade i samhället baserat på resurser och makt (Durkheim) Mekanisk solidaritet= i traditionella samhällen med låg gra arbetsdelning (bygger på stabilitet) Organisk solidaritet=i moderna samhällen med hög grad av arbetsdelning- människor är specialiserade och beroende av varandra Hög arbetsdelning kan leda till mer individualistiska och anonyma samhällen. (Anthony Giddens) Struktur (struktur teorin)= sociala relationer och handlingar som skapas och återskapas- både begränsar och möjliggör handling (Bauman) Konsumtionskultur definierar individens identitet genom konsumtion snarare än yrke- en förflyttning från arbetsetik till konsumtion etikoo Ontologisk trygghet avser en grundläggande känsla av tillit och säkerhet, ofta baserad på stabila relationer. Avsaknad av ontologisk trygghet kan resultera i ångest, oro och identitetsproblem. (Marx) Alienation från arbetsprodukten beskriver hur arbetaren inte har ägarskap eller kontroll- man blir alltså främmande för produkten man skapar- brist på meningsfullhet Diskussion och frågor Mervärde= differensen mellan bytesvärde o Bytesvärde= Marx Materialism Samhällsbas Social reflexivitet- arbetskraften/produkten.=alientionsteorin- ett samhälle där de bygger på objektiv likgiltigher vi kan köpas/säljas och behandlas som en vara (Sennett) idealiserat jag= hur ska människan vara- meningfulla männniskan - som handlar om att vi accepterar brister/underskott/möjlighter- vi accepterar transektionsvärde