SO Instuderingsfrågor PDF

1. - - Konservatismen växer fram som en motreaktion mot den franska revolutionen. Och i och med att den franska revolutionen skedde på grund av många liberalismens idéer så var även konservatismen en indirekt motreaktion till liberalismen. En irländare vid namnet...

1. - - Konservatismen växer fram som en motreaktion mot den franska revolutionen. Och i och med att den franska revolutionen skedde på grund av många liberalismens idéer så var även konservatismen en indirekt motreaktion till liberalismen. En irländare vid namnet Edmund Burke publicerade en bok i slutet av 1700-talet som anses vara konservatismen viktigaste verk och startpunkt. Man tänkte att till skillnad från socialism och liberalism att en stor förändring i samhället från grunden direkt skulle vara något positivt. Istället så ville man bevara det som vuxit fram under en lång tid och som setts som meningsfullt. Man var inte emot förändring men man tänkte att ifall det ska ske så ska det ske långsamt och vara väl genomtänkt. Man såg på den franska revolutionen och hur många som dog till följd av den, man tänkte då att förändring kan vara något bra men att det inte får ske för hastigt då det kan ha förödande konsekvenser. När konservatismen uppstod så ansåg konservativa att demokrati kunde vara något dåligt eftersom det lätt kunde leda till att majoriteten förtryckte minoriteten. De tänkte att det var bättre om de kloka och dugliga styrde samhället vilket på den tiden oftast var kungen. - Socialismen växer fram som till följd av industrialismen och den fria marknadens framväxt. När industrialiseringen uppstår så uppstår även en ny samhällsklass, den så kallade arbetarklassen. Arbetarklassen jobbar under väldigt dåliga förhållanden och låga löner, de kände av dessa orättvisor väldigt kraftigt. I och med att de jobbar på stora fabriker med väldigt många som de själva så finns de många att diskutera sina problem med. Det blir tydligt att många tycker likadant kring de dåliga förhållandena. Detta gör att folk i arbetarklassen börjar organisera sig i tidiga fackföreningar för att förändra livet för arbetarna i arbetarklassen, och hur allt detta ske skrivs ner i en liten bok som heter det kommunistiska manifestet. Som skrivs av tysken Karl Marx och Friedrich Engels. Marx menade att det huvudsakliga problemet med kapitalismen var att arbetarna inte fick del av värdet som de producerade. Marx tänkte att arbetarna blev förtryckta av de rika kapitalisterna som gick vinst på deras hårda arbete medan de knappt fick en minimal andel av det som de egentligen förtjänar. Klassamhället fungerade så att det fanns rikare och fattigare och de rikare unnade sig på de fattigas bekostnad. Marx menade att det måste ske en stor förändring i samhället så att klasser inte längre finns, där alla lever jämlikt och alla egendom ägs gemensamt. Socialismen delas upp i två ideologier, en är kommunismen som anser att en revolution måste ske för att samhället ska kunna göras om till ett där staten äger allt. Den andra är socialdemokraterna som vill skapa både social och ekonomisk rättvisa genom reformer som fördelar samhällets rikedomar till befolkning istället för att det ska ske en revolution. 2. **Liberalism:** Grunden för liberalismen är tanken om självägarskap, liberalismen lägger alltså ett stort fokus på individens friheter och rättigheter. Det handlar om att alla ska få tycka, tänka och uttrycka sig såsom de själva vill. Man ska också få ha rätt att starta företag och föreningar. Liberaler anser att staten ständigt hotar individens friheter och därför måste vissa grundläggande fri- och rättigheter garanteras. Som allmän och lika rösträtt, yttrandefrihet och även fri konkurrens. Samtidigt som liberalismen lyfter fram individens friheter, som rätten att gå i skolan eller starta företag, finns det en motsättning. Genom att tillåta fri marknad och fri konkurrens bidrar liberalismen till ökade skillnader mellan fattiga och rika. Dessa skillnader gör att människor i de lägre samhällsklasserna inte har samma möjlighet att använda sina friheter och rättigheter som de som är rikare. Detta blir en motsägelse, eftersom liberalismen säger sig värna om allas frihet, men samtidigt skapar förutsättningar som gör det svårare för vissa att leva ut dessa idéer. **Konservatism:** Grundtanken inom konservatismen är att bevara (konservera) gamla traditioner och värden i samhället, bland annat religiösa traditioner samt gamla institutioner som monarkin. Om något ska förändras så ska det ske långsamt. Å ena sidan så är människan inte perfekt och därför måste man vara försiktigt (försiktighetsprincipen) men å andra sidan så kan denna principen uppfattas som bakåtsträvande då man behåller skillnaderna mellan människor. **Socialism:** Grundtanken inom socialismen är kollektivt ägande, det finns ett stort fokus på kollektivets trygghet och säkerhet. Inom socialismen tänker man att det ska vara ett klasslöst samhälle, eller åtminstone väldigt små klyftor mellan klasserna. Det ska inte finnas folk som är jätterika i samhället och sedan folk som är jätte fattiga. Kommunismen som är en socialistisk gren anser att för att förändring ska ske så måste det ske en revolution, och i en revolution tar man till sig våld och många kan dö. Men samtidigt så vill socialismen värna om kollektivets trygghet och säkerhet, men om en revolution sker så sker motsatta kollektivets trygghet och säkerhet kommer då att hotas. 3. a. b. c. d. 4. Samhällsekonomi 1. Låt oss säga att politikerna bestämmer att barnbidraget ska höjas. Den offentliga sektorn höjer barnbidraget →Hushållen får in mer pengar → Hushållen som konsumenter köper då varor och tjänster som t.ex kläder för sina barn →Företagen går i vinst och tjänar mer pengar →Företagen kan nu anställa fler arbetare eller höja lönerna →arbetarna i hushållen betalar mer skatt →Den offentliga sektorn får in mer pengar att lägga på välfärden. Om barnbidraget höjs→Hushållen får in mer pengar → hushållen bestämmer att lägga in pengarna på ett sparkonto hos banken →banken betalar tillbaka ränta till hushållen →hushållen får tillbaka ännu mer pengar → med dem pengarna köper hushållen olika varor och tjänster från företagen →företagen går i vinst → en viss summa av den vinsten blir till skatt och går till offentliga sektorn →den offentliga sektorn kan öka sitt stöd till företagen genom subventioner eller bidrag. **Fråga Magnus att läsa denna fråga på torsdag!!!!** 2. a. b. c. d. 3. e. f.