Politiska Ideologier 1700-talet

Ideologier

• Politiska ideologier växte fram under 1700-talet, särskilt under upplysningen.
• Begreppet "ideologi" började användas efter den franska revolutionen (1789).
• Politiska ideologier syftar till att beskriva politiska mål och metoder för att uppnå dem.
• Tre huvudsakliga politiska ideologier emerged under denna period: konservatism, liberalism och socialism.

Liberalismen

• Upplysningens idéer påverkade liberalismens framväxt under 1700-talet. Den ifrågasatte monarkin och kyrkans auktoritet och fokus fördelas på individens frihet.
• John Locke anses vara en central figur i liberalismens framväxt.
• Liberalismen betonar individens rättigheter, frihet, demokrati och fri konkurrens, men kan också leda till stora skillnader i rikedom.
• Revolutionerna under 1700-talet, den amerikanska och den franska, återspeglar och vidareutvecklade de liberala tankarna.

Konservatismen

• Konservatismen föddes som en motreaktion mot den franska revolutionen.
• Det var en direkt motreaktion på många liberala principer som den franska revolutionen inspirerades av.
• Konservatism förespråkar bevarande av traditionella värden och strukturer, och betonar vikten av tradition och långsam förändring.
• Edmund Burke anses vara en central figur i konservatismens framväxt. Konservatism ser konservativt på samhället och ser en förändring som negativt.

Socialismen

• Socialismen växte fram som en svar på industrialismens och fria marknadens framväxt.
• Arbetarklassen i industrisamhället var drabbade av dåliga arbetsförhållanden och låga löner.
• Karl Marx och Friedrich Engels var viktiga för socialistens framväxt, skrev manifestet.
• Socialismen förespråkar kollektivt ägande och ett klasslöst samhälle.
• Socialistiska ideologier omfatta kommunism och socialdemokratism.
• Socialismen vill ge alla välfärd och ekonomisk rättvisa, och ser ojämlikheter negativa.

Vänster/Höger-skalan

• Partiernas ståndpunkter på vänster/höger skalan avgörs av synen på samhällsstrukturen, rättvisa, jämlikhet och ojämlikhet och samhällsansvar.
• Vänsterpartier vill riva gamla strukturer i samhället, ge resurser och pengar till en som behöver mer.
• Vänsterpartier vill förändra samhället och förespråkar omfördelning av resurser och större jämlikhet.
• Högerpartier vill bevara nuvarande strukturer, eftersom de ser de som stabila, rättvisa.
• Högerperspektivet betonar individualistiska värden och begränsade statliga ingripanden, och ser ojämlikhet som naturlig.

Samhällsstrukturer

• Samhällsstruktur är beteenden och system som styrs av samhället.
• Samhällsstrukturerna kan ha en stor påverkan på hur individer interagerar med varandra.
• Vänstern vill förändra samhällsstrukturer som ses som orättvisa, medan högern vill bevara de befintliga strukturerna.

Klassresa

• Klassresa innebär en förändring av en individs sociala position eller klass.
• Vänstern ser klassresa som svårare för personer i lägre samhällsklasser.
• Högern ser klassresor som möjliga genom individuellt arbete och förmåga.

Ekonomiska system

• Planekonomi: Staten kontrollerar produktion och distribution.
• Marknadsekonomi: Efterfrågan och utbud styr produktionen.
• Blandekonomi: En kombination av planekonomi och marknadsekonomi.

Ekonomisk tillväxt

• Ekonomisk tillväxt kan ske genom ökad produktion eller ökad effektivitet.
• Vänstern vill ha en omprövning av fördelningen av resurser.
• Högern vill ha en minskad statlig intervention i marknaderna.

Politiska Ideologier och konsekvenser

• Politiska ideologier och deras konsekvenser påverkar samhället på många sätt, som att människor kämpar efter bättre ekonomi och välfärd.
• Konsekvenserna av ekonomisk tillväxt inkluderar maktkoncentration och miljöskador.