Naturkunskap moment 2 PDF

# Hållbar utveckling ## Energi från jordens inre - Jordens översta skikt kallas jordskorpan och är som ett pussel bestående av kontinentalplattor. - Dessa plattor vilar på manteln, som är ett trögflytande skikt - Energin från det radioaktiva sönderfallet inuti jordklotet orsakar konvektionsströmma...

# Hållbar utveckling ## Energi från jordens inre - Jordens översta skikt kallas jordskorpan och är som ett pussel bestående av kontinentalplattor. - Dessa plattor vilar på manteln, som är ett trögflytande skikt - Energin från det radioaktiva sönderfallet inuti jordklotet orsakar konvektionsströmmar i manteln som får plattorna att röra sig. - Detta kan leda till vulkanutbrott, jordbävningar och bildning av bergskedjor. ## Fördelar med vulkanutbrott och jordbävningar - Vulkanisk aska innehåller mineralämnen som växter behöver. - Områden med vulkaner är ofta bördiga och tättbefolkade. - Det finns möjlighet att utnyttja värmeenergin från vulkanisk aktivitet till husuppvärmning och tillverkning av elektricitet. ## Energi från solen - Solens energi når jorden i form av elektromagnetisk strålning. - Den elektromagnetiska strålningen kan beskrivas som en vågrörelse, som fotoner, som ljuskvanta. - Ju kortare våglängd på ljuset desto större energiinnehåll i varje foton. ## Solenergi är elektromagnetisk strålning - Solen skickar ut elektromagnetisk strålning åt alla håll i rymden. - Den elektromagnetiska strålningen kan beskrivas som en vågrörelse, växelvis i elektriska och magnetiska fält, med mycket olika våglängd, alltifrån röntgenstrålning till radiovågor. - Infrarött ljus kallas även värmestrålning. ## Lufthavet-atmosfären - Atmosfären är en blandning av olika gaser som omger jordklotet. - Viktiga gaser i luften är kvävgas (N2), syrgas (O2), ädelgasen argon (Ar) och koldioxid (CO2). - De här gaserna hamnar i luften både genom naturliga händelser och genom utsläpp orsakade av oss människor. ## Atmosfärens olika lager - Atmosfären brukar delas upp i olika lager, med olika namn. - Luften vid markytan, som vi andas in och där det mesta av vädret pågår, kallas troposfären. - Om vi rör oss uppåt kommer vi till stratosfären. ## Ozonskiktet - Ozonskiktet är högt uppe i atmosfären. - Ozonskiktet skyddar oss från ultraviolett strålning, som är skadlig för allt levande. ## Väder och klimat - Väder är hur det är just nu, klimat är hur det brukar vara. - Det finns variationer mellan årstiderna som beror på att jordaxeln lutar i förhållande till hur jorden rör sig runt solen. ## Enkel cirkulation- sjö- och landbris - Om det vid kusterna och vid stränderna av stora insjöar är vackert och torrt väder på sommaren, med svaga vindar, börjar det på förmiddagen blåsa från vattnet, sjöbrisen. - Mot kvällen avtar sjöbrisen, och på natten kan det i stället komma en svagare vind från land ut mot havet, landbrisen. ## Jordens stora vädersystem - Jordytan värms mest effektivt kring ekvatorn och därför rör sig varm luft uppåt. - Den här luften kyls och vattenånga omvandlas till vattendroppar, som faller ner som regn. - Luften som stiger uppåt ersättas av luft från sidorna. - Det blåser ständigt passadvindar in mot ekvatorn. - En bit från ekvatorn ersätts passadvindarna av luft som sjunker ner mot marken. ## Klimatzoner och stora naturområden - Ett område med speciellt klimat och därmed specielt växt- och djurliv kallas biom. - Klimatet i en region gör att vegetationen får en viss karaktär. - Det finns tropiska, tempererade och kalla klimat. ## Regnskogsklimat - Tropisk regnskog finns främst i Sydamerika, Centralafrika, Malaysia, Indonesien och norra Australien. - Det typiska är ganska klart väder på morgonen och häftiga regnskurar, ofta med åska på eftermiddagen eller kvällen. ## Savannklimat - Det typiska för savanner är växlingen mellan regn- och torrtid. - Månaderna med regntid motsvarar på norra halvklotet den tid som är sommar hos oss, och det omvända gäller för södra halvklotet. ## Torra klimat - I öknar regnar det sällan. - Djuren och växterna är därför anpassade till att spara på vatten. - Inne i kontinenterna kan det vara ganska torrt även i områden med svalare klimat, eftersom fuktiga vindar från haven inte så ofta når dit. ## Vinterregn som i Medelhavsområdet - Kring Medelhavet regnar det oftast på vintern, men inte på sommaren. ## Tempererade klimat med nederbörd hela året - I stora delar av Europa regnar eller snöar det större delen av året. - Ett kännetecken på tempererat klimat är också att det blir så pass varmt på sommaren att träd klarar att växa. ## Tundraklimat - Med "tundra" menas skoglösa områden långt norrut. - Somrarna är för kalla och korta för att träd ska kunna växa. - Kylan medför också att marken aldrig tinar helt utan ständigt är frusen en bit ner - så kallad permafrost. ## Bergsklimat - När man går uppåt längs en bergssida blir klimatet kallare. - Ofta jämförs kalfjället med tundran. - Bergsområden närmare ekvatorn har andra förhållanden. ## Vattnet på jorden- hydrosfären - Allt vatten på jorden sammantaget kallas hydrosfären. - Den absolut största delen finns i oceanerna. - Vattnet på jorden rör sig hela tiden i ett kretslopp. ## Vatten är en vanlig molekylförening med ovanliga egenskaper - Vatten finns på hela jorden i form av glaciärer, grundvatten, i hav, sjöar, åar och bäckar, men också i växter och djur. - Vatten har många egenskaper som ämnen som väger ungefär lika mycket inte har. - Vatten har relativt hög smält- och kokpunkt. - Vatten är ett utmärkt lösningsmedel. ## Rent dricksvatten - Vi människor måste ha tillgång till sötvatten för att klara många olika behov i tillvaron. - Vattenresurserna på jorden är mycket orättvist fördelade. - Vatten är tungt att bära, och stora volymer behövs för det dagliga livet. - Att dra vattenledningar med rent vatten skulle kunna bidra till att öka jämställdheten och förbättra barnens situation. ## Globala luftproblem - Luften är en blandning av olika gaser och små fasta partiklar. - Spridningen av olika ämnen långa sträckor bidrar till två globala problem: uttunning av ozonskiktet och global uppvärmning. ## Uttunning av ozonskiktet - Ozonskiktet är jordens solglasögon. - CFC - klorfluorkarboner (freoner) - är en grupp ämnen som bryter ner ozon. - De har använts som drivgaser i sprayburkar och som köldmedium i kylskåp. - Många av världens länder träffade snabbt överenskommelser om att minska och på sikt helt upphöra med produktionen av ozonnedbrytande ämnen. - Men eftersom de ozonnedbrytande ämnena är så långlivade kommer det att ta tid innan ozonskiktet helt återhämtar sig. ## Den förstärkta växthuseffekten - Lufthavet omkring oss innehåller molekyler som bromsar värmeutstrålningen från jordytan tillbaka till rymden. - Dessa gaser påverkar klimatet på jorden. - På senare tid har klimatet på jorden blivit varmare, men hur kommer det sig? ## Klimatet har alltid varierat - Om vi ser väldigt långt tillbaka i tiden så har jordens klimat varierat en hel del. - Under långa perioder har det varit betydligt varmare än nu, även på högre breddgrader. - Under de sista årmiljonerna har jorden i stället drabbats av flera istider, växlande med mellanistider. ## 4. Det levande på jorden - biosfären - Biosfären är allt levande på jorden, från fiskar i djuphaven till organismer uppe på de högsta bergen, och i lufthavet ovanför. - Vetenskapen ekologi studerar samspel i naturen. - Allt levande i ett område, tillsammans med det icke-levande, är ett ekosystem. ## Ekolgi - Alla levande i ett område, och hur de samspelar med varandra och med den icke-levande naturen. ##Ekosystem - Ett avgränsat område, exempelvis: - ditt akvarium - sjön - stubben i skogen - Ett ekosystem kan vara stort eller litet. - Energin flödar genom ekosystemet, medan materian cirkulerar i kretslopp. ## Växthusgaser, utsläppskällor och relativ effektivitet - Växthusgaser: gasformiga ämnen i atmosfären, som bidrar till växthuseffekten. - De viktigaste växthusgaserna : koldioxid, metan och lustgas. - Den globala uppvärmningen har förstärkts eftersom koncentrationen av växthusgaser har ökat i atmosfären. - Den här ökningen beror främst på att vi använder stora mängder fossila bränslen. ## Effekter av den globala uppvärmningen - Glaciärer krymper. - Havs nivån stiger. - Klimatzoner förskjuts mot polerna. - Vilda djur och växter får svårt att "vandra norrut". - Arter anpassade till riktigt kallt klimat kan dö ut. - Tropiska sjukdomar kan spridas norrut. ## Ekosystemens organismer - Vi människor, och många andra organismer, är beroende av maten för att hålla oss vid liv och växa. - Gröna växter, alger och en del bakterier behöver inte äta andra organismer, utan använder koldioxid, vatten och mineralämnen för att bygga upp kolhydrater i fotosyntesen. - De är autotrofer till skillnad från oss människor och andra djur, som är heterotrofer. - Alla djur eller växtarter lever inte överallt. ## Populationer i ekosystemet - Alla djur av en art inom ett visst område är en population. - Antalet individer i en population förändras ofta med tiden. - En S-formad tillväxtkurva - idealformen - beskriver hur populationen kan se ut i verkligheten. - En J-formad tillväxtkurva beskriver hur en population växer snabbt innan den kraschar. ## Organismsamhällen - Organismsamhälle: populationer av de arter som lever tillsammans i en viss naturtyp. - Olika arter är beroende av varandra på olika sätt. - Parasiter och rovdjur utnyttjar en annan art. - Mutualism är när två arter samarbetar så att både tjänar på det. ## Bärförmåga - Bärförmåga: hur många individer av en art som långsiktigt kan finnas i ett avgränsat område. ## Näringskedjor och näringsvävar - En enkel återgivning av sambandet växt → växtätare → köttätare kallas en näringskedja. - Det är mer korrekt att visa "vem som äter vem" som en näringsväv. - Pilarna i näringskedjan kan dels återge hur energin flödar "enkelriktat" genom ekosystemen, dels hur de kemiska grundämnena cirkulerar. ## Näringscykler - Det är viktigt att vi ser till att ekosystemen fungerar även i framtiden, eftersom vi är beroende av ekosystemtjänster från dem. - Fungerande ekosystem kräver biologisk mångfald. - Denna mångfald har minskat, och man försöker bevara den bland annat genom naturskydd. ## Genbanker och klonarkiv - att bevara för framtiden - För att lösa problemet med att bevara odlade växter och husdjur, har man skapat genbanker. - I genbanker kan man spara frön av värdefulla växtarter, så att de kan användas i framtiden. - Husdjur och fleråriga växter behöver särskilda klonavriv. - Klonarkiv är speciella trädgårdar för att ha kvar vissa sorter av fruktträd, jordgubbar, äpplen och potatis. - Klonarkiv är viktiga för att klara ett förändrat klimat, eller om parasiter har muterat och blivit mer aggressiva, och för att ha kvar varianter som är motståndskraftiga mot de värsta parasiterna.