Journalistikens aspekter och uppgifter PDF
Document Details
Uploaded by Deleted User
Tags
Summary
Denna text diskuterar journalistikens tre aspekter, uppgifter, olika teorier, risker med AI och finansiering. Det går igenom mediepolitiska satsningar och journalistiska principer inom olika modeller. Texten fokuserar på kommunikation, medier och digitalisering.
Full Transcript
Tre aspekter av journalistik Informationsuppgift Granskningsuppgift Forumuppgift (olika perspektiv hörda) Journalistikens uppgifter Ge en allsidig och sanningsenliga bilder Opartisk strävan efter s...
Tre aspekter av journalistik Informationsuppgift Granskningsuppgift Forumuppgift (olika perspektiv hörda) Journalistikens uppgifter Ge en allsidig och sanningsenliga bilder Opartisk strävan efter sanning Massmedierna kräver allsidig nyhetsförmedling Objektivitet Objektivitet Saklighet - Sanning och relevans Opartiskhet- Icke partiskhet/balans och neutral position Sju krav på journalistiskt medieinnehåll 1. Tillämpa principen om att två av varandra opartiska källor får komma till tals 2. Journalistiken ska vara beskrivande, 3. Tydlig skillnad i tolkning vad är fakta vad är spekulationer 4. Skilja mellan bekräftade och obekräftade uppgifter 5. Tydlighet av vilka källor som använts 6. Inte dramatisera 7. Inte utgå ifrån fördomar eller stereotyper Fyra teorier om pressen - grundläggande teoribildning Karlsson och Strömbäck s26-27, 76 1. Liberal teori - förespråkar minimal statlig inblandning (USA, Kanada, storbritanien) 2. Social ansvarsteori - viss statlig inblandning (Skandinavien) 3. Auktoritär teori - upprätthålla social ordning (diktatur) 4. Sovjet- kommunistisk teori (Sovjet) Teoriutveckling på området - Three models of media and politics, Hallin och Mancini 2004 Empiriska studier Relationen mellan politiska system och mediesystem är ömsesidigt beroende Jämförelse mellan 18 västeuropeiska länder - Utveckling av masspress, partisystemets påverkan på journalism vilket grad av professionalism, graden av statlig inverkan i journalistiken Teorier Hallin och Mancini 1. Den demokratisk- korporativistiska modellen 2. den liberala modellen 3. Den polariserade pluralistiska modellen Produktionsprocess, centrala nyhetsvärderingskriterier Närhet: tid, geografiskt och kulturellt Sensation och avvikelser Elitcentrering Förenkling I nyheter Forma till en berättelse Linjär Personifiering Kris och konflikt Risker med ai/ begränsning och problematik: Desinformation/missinformation Baserad på sannolikihet Stereotypisk, fördommar Förprogrammering Transparens Sfärisk effektivisering Vattentillgången 4x 1991 – borgerlig ledning Allmän tillgång av information och motverkan till digitala klyftor (materiella) Satsning på it på skolor Personaldatorer Digitala ojämlikheter - klyftor Global – infrastruktur, kunskap, materiell Social - Hur många står utanför det digitala samhället - internetstiftelsen 4% Demokratisk – vad gör vi med tillgångarna Medier finansieras på fyra olika sätt Enskilda individer - prenumeration, mottagaravigt Reklam och bidrag från sponsorer - anonser och reklam Offentliga medel – statliga mediestöd Företag och organisationer ger ut tidningar - informations och opinionssyfte Vad får online annonseringen för konsekvenser för det journalistiska innehållet Likriktad journalistik av lägre kvalité Locka stor publik med underhållning och lättsmälta nyheter Kommersiellt syfte snarare än journalistiskt Journalistikens demokratiska uppdraget blir lidande därmed demokratin i sig På andra sidan Det finns ingen tydlig korrelation mellan kommersialism och sämre journalistik Nyhetskonsumenterna och individanpassning – marknadsperspektiv Det är fullt möjligt att skapa journalistik med hög kvalité och locka stor publik Konsekvenser av annonsering Vilka program som förtag vill göra reklam för och annonsera Fler billiga reality-serier och mer lokalt material Internets materiella struktur Kablar, servrar, kanaler, resurser Byggs, ägs och kontrolleras i olika intressen Nyckelmeningar med kommunikation Användningen av digitala medier möjliggörs av implicita, naturaliserade och gömda maktstrukturer Påverkar hur de nordiska välfärdssamhällena är organiserade. Beroende av kommersiella internets infrastrukturer Världsfärdsamhällets digitalisering – satsningar för att digitalisera Mediepolitiska satsningar Satsa på it i skolorna Skattebaserade personaldatorer på Lo Staten garanterar en infrastruktur och rättar till där marknaden misslyckas Den demokratiska korporativistiska modellen stämmer inte då parallellen mellan demokrati och media tar en allt större ställning med hänsyn till resurser Kritik av mediesystem Förlorad statlig kontroll av digital infrastruktur till privata företag Därmed tappar vi stämpeln medie välfärdssamhälle, nordiska länder kan därmed inte kategoriseras som demokratisk korporativistiska Hallin och Manchini Missat omvandlingen av kommunikationsmiljön Bortser från strukturerande krafter så som nyhetsmediernas ökade beroende av digitala aktörer Från webb till appar Alphabet, Meta och Microsoft äger marknaden och knuffar ut nationella aktörer: internationella företag får mer makt och skapar ett nationellt beroende Vad blir konsekvenserna Om amazon stängs av försvinner en nyckel av välfärdsfunktioner Amerikanska plattformar har alltmer att säga i formandet av den nordiska offentligheten genom censurera nationellt innehåll och tjänster Journalistikens framväxt Tidigmoderna fasen: sent 1800-1920. Ensamma redaktörer, politiska, religiösa och sociala idéer. Notisjakt Den moderna fasen: 1920-1980. Konkurrens mellan radio och tv, specialisering. Yrkesidela och yrkesetik – professionalism. Partipressen kritiseras. Koppling till politiska partier Sen moderna fasen: 1990- framåt. Globalisering och digitalisering. Hårdare konkurrens om uppmärksamhet. Marknadsekonomi, journalistisk gynning för allmänheten. Bundenhet till olika sfärer. Ökad multitasking för producent och konsument. Osäkra arbetsvillkor Tre steg i webbens utveckling Web 1.0 - ca 1960-2000 Standardisering , utv av webbläsare. Gemensamt webbspråk Java, Envägskommunikation dominerande Web 2.0 - ca 2000 Sociala nätverk, bloggar, interaktivitet, mobila enheter, spridning Web 3.0 ca – 2010 frammåt Spridning av bredband och wifi, internet i föremål Risker med ai/ begränsning och problematik: Desinformation/missinformation Baserad på sannolikihet Stereotypisk, fördommar Förprogrammering Minskad Transparens Sfärisk effektivisering Vattentillgången 4x