L6SV10 L6SV11 Exam 2020-2021 PDF

L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO STUDENT 0002-CSO TENTAMEN L6SV10 L6SV11, pk2020 V23- V24 Kurskod L6SV11 Bedömningsform -- Starttid...

L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO STUDENT 0002-CSO TENTAMEN L6SV10 L6SV11, pk2020 V23- V24 Kurskod L6SV11 Bedömningsform -- Starttid 28.11.2024 07:00 Sluttid 28.11.2024 11:00 Bedömningsfrist -- PDF skapad 23.01.2025 13:44 1/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Del 1: Fonetik/fonologi 30 poäng max Uppgift Uppgiftstitel Status Poäng Uppgiftstyp Information  Försättsblad 28/11 2024 eller resurser Sektion I. Fonologi, fonetik och ortografi. Delvis 1 16.5/18 Flervalsfråga Fråga 1–12. rätt Sektion I. Fonologi, fonetik och ortografi. Delvis 2 10.5/12 Flervalsfråga Fråga 1–12. rätt Del 2: Ordbildning/ordklasser 30 poäng max Uppgift Uppgiftstitel Status Poäng Uppgiftstyp Sektion II: Ordklasser, morfologi, 3 Fel 0/1 Flervalsfråga ordbildning. Fråga 1. Sektion II: Ordklasser, morfologi, 4 Rätt 1/1 Flervalsfråga ordbildning. Fråga 2. Sektion II: Ordklasser, morfologi och 5 Rätt 1/1 Flervalsfråga ordbildning. Fråga 3. Sektion II: Ordklasser, morfologi och 6 Rätt 1/1 Flervalsfråga ordbildning. Fråga 4. Sektion II: Ordklasser, morfologi och 7 Rätt 1/1 Flervalsfråga ordbildning. Fråga 5. Sektion II: Ordklasser, morfologi och 8 Rätt 1/1 Flervalsfråga ordbildning. Fråga 6. Sektion II: Ordklasser, morfologi och 9 Rätt 1/1 Flervalsfråga ordbildning. Fråga 7. Sektion II: Ordklasser, morfologi och Delvis 10 4/10 Flervalsfråga ordbildning. Fråga 8–17. rätt Sektion II: Ordklasser, morfologi och Delvis 11 9/13 Flervalsfråga ordbildning. Fråga 18–30. rätt Del 3: Språksociologi 20 poäng max 2/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Uppgift Uppgiftstitel Status Poäng Uppgiftstyp 12 Sektion III: Språksociologi. Fråga 1–8. Rätt 8/8 Flervalsfråga 13 Sektion III. Språksociologi. Fråga 9-10. Fel 0/2 Flervalsfråga 14 Sektion III: Språksociologi. Fråga 11. Rätt 2/2 Flersvarsfråga 15 Sektion III: Språksociologi. Fråga 12. Rätt 2/2 Flersvarsfråga 16 Sektion III: Språksociologi. Fråga 13. Rätt 2/2 Flersvarsfråga 17 Sektion III: Språksociologi. Fråga 14. Rätt 2/2 Flersvarsfråga 18 Sektion III: Språksociologi. Fråga 15. Rätt 2/2 Matchning Del 4: Syntax 60 poäng max Uppgift Uppgiftstitel Status Poäng Uppgiftstyp Delvis 19 Sektion IV: Syntax. Fråga 18. 0.75/1 Flervalsfråga rätt Delvis 20 Sektion IV: Syntax. Fråga 19. 1.5/2 Flervalsfråga rätt Delvis 21 Sektion IV. Syntax. Fråga 20. 2/4 Flervalsfråga rätt Delvis 22 Sektion IV. Syntax. Fråga 21. 5/10 Textfält rätt Delvis 23 Sektion IV. Syntax. Fråga 22. 10/32 Textfält rätt 24 Sektion IV: Syntax. Fråga 23. Besvarad 0/6 Essä Delvis 25 Sektion IV: Syntax. Fråga 24. 0.75/1 Sant/Falskt rätt Delvis 26 Sektion IV. Syntax. Fråga 25 3/4 Flervalsfråga rätt 3/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 4/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 1 Sektion I. Fonologi, fonetik och ortografi. Fråga 1–12. Rätt svar ger 1,5 poäng. 30 poäng totalt på fonologi/fonetik-delen. 1. Vad är ett FONEM? Välj ett alternativ: En bokstav Ett morfem Ett grafem Ett språkljud 2. Vad kallas uttalsvarianter av ett språkljud? Välj ett alternativ Allofon Morfem Grafem Fonem 3. Vilket av följande är ett minimalt par? Välj ett alternativ våga-vårta tårta-vårta ärta-bjärta tårta-ärta 4. Vilket av följande är ett minimalt par? 5/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ hej - tjej tal - del tog - tam fiska - flaska 5. Vilket av följande är ett minimalt par? Välj ett alternativ hink - hicka hink - stänk hink - flank hink - fink 6. Vilket av följande påståenden är korrekt? Välj ett alternativ Vokaler är alltid tonande Vokaler är alltid tonlösa Vokaler kan vara antingen tonande eller tonlösa 7. Vilket av följande påstående är korrekt? Välj ett alternativ Konsonanter är alltid tonlösa Konsonanter kan vara antingen tonande eller tonlösa Konsonanter är alltid tonande 8. Vilket fonem är tonande? 6/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ /p/ /f/ /b/ /s/ 9. Vilket fonem är tonlöst? Välj ett alternativ /e/ /l/ /g/ /k/ 10. Vilket påstående är sant? Välj ett alternativ En lång vokal befinner sig alltid i en betonad stavelse. En lång vokal befinner sig alltid i en obetonad stavelse En lång vokal kan befinna sig i en betonad eller obetonad stavelse 11. Vilket påstående är sant? Välj ett alternativ En kort vokal kan befinna sig i en betonad eller en obetonad stavelse. En kort vokal befinner sig alltid i en obetonad stavelse. En kort vokal befinner sig alltid i en betonad stavelse. 12. Vad kallas det när man ska säga ordet "anbud" men uttalar det "ambud"? 7/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ Assimilation Tonande vokal Allofon Fonematiskt uttal 8/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 2 Sektion I. Fonologi, fonetik och ortografi. Fråga 1–12. Rätt svar ger 1,5 poäng. 30 poäng totalt på fonologi/fonetik-delen. 13. Hur många fonem innehåller ordet "sjuk"? Välj ett alternativ: 5 7 4 6 3 14. Hur många fonem innehåller ordet "fixa"? Välj ett alternativ 6 2 3 5 4 15. Hur många fonem innehåller ordet "stjäla"? Välj ett alternativ 3 2 5 4 1 9/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 16. Hur många fonem innehåller ordet "fiska"? Välj ett alternativ 3 4 5 7 6 17. Vad är detta exempel på: , , , , ? Välj ett alternativ Fonem Allofoner Bokstäver Grafem Morfem 18. Vilka tre ord skrivs alla /ɧɛ:l/ med fonetiska tecken? Välj ett alternativ tjäll, Kjell, käll skäl, skjäl, själ säl, sel, säll fäll, fel, vel 19. Ordet "djur" felstavs ofta "jur"? Varför? 10/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ För att svenska ord nästan aldrig stavas med fler än en inledande konsonant För att svenska ord nästan aldrig stavas med fler än en inledande konsonant Fonemet /j/ kan betecknas med såväl som. 20. Ordet "kam" felstavs ofta så: "kamm". Varför kan ordet anses svårstavat? Välj ett alternativ Ord som slutar med /m/ är undantag från principen för dubbelteckning efter kort betonad vokal Ord som slutar med /m/ följer principen för dubbelteckning efter kort betonad vokal Inget av påståendena är korrekt. 11/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 3 Sektion II: Ordklasser, morfologi, ordbildning. Fråga 1. Rätt svar ger 1 poäng. 30 poäng på hela delen. 1. Vilken ordklass tillhör det understrukna ordet? "Jonatan hette inte Jonatan Lejonhjärta från början. Han hette Lejon i efternamn precis som mamma och jag. Jonatan Lejon hette han. Jag heter Karl Lejon och mamma Sigrid Lejon. Pappa hette Axel Lejon men han stack ifrån oss när jag bara var två år, och gick till sjöss, och sen har vi inte hört av honom." (Ur Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren) Välj ett alternativ: adjektiv subjunktion konjunktion preposition adverb substantiv räkneord pronomen verb 12/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 4 Sektion II: Ordklasser, morfologi, ordbildning. Fråga 2. 2. Vilken ordklass tillhör det understrukna ordet? "Jonatan hette inte Jonatan Lejonhjärta från början. Han hette Lejon i efternamn precis som mamma och jag. Jonatan Lejon hette han. Jag heter Karl Lejon och mamma Sigrid Lejon. Pappa hette Axel Lejon men han stack ifrån oss när jag bara var två år, och gick till sjöss, och sen har vi inte hört av honom." (Ur Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren) Välj ett alternativ: preposition adjektiv subjunktion substantiv konjunktion verb adverb pronomen räkneord 13/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 5 Sektion II: Ordklasser, morfologi och ordbildning. Fråga 3. 3. Vilken ordklass tillhör det understrukna ordet? "Jonatan hette inte Jonatan Lejonhjärta från början. Han hette Lejon i efternamn precis som mamma och jag. Jonatan Lejon hette han. Jag heter Karl Lejon och mamma Sigrid Lejon. Pappa hette Axel Lejon men han stack ifrån oss när jag bara var två år, och gick till sjöss, och sen har vi inte hört av honom." (Ur Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren) Välj ett alternativ: verb pronomen räkneord adjektiv subjunktion preposition adverb konjunktion substantiv 14/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 6 Sektion II: Ordklasser, morfologi och ordbildning. Fråga 4. 4. Vilken ordklass tillhör det understrukna ordet? "Jonatan hette inte Jonatan Lejonhjärta från början. Han hette Lejon i efternamn precis som mamma och jag. Jonatan Lejon hette han. Jag heter Karl Lejon och mamma Sigrid Lejon. Pappa hette Axel Lejon men han stack ifrån oss när jag bara var två år, och gick till sjöss, och sen har vi inte hört av honom." (Ur Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren) Välj ett alternativ: adverb räkneord preposition substantiv verb pronomen konjunktion subjunktion adjektiv 15/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 7 Sektion II: Ordklasser, morfologi och ordbildning. Fråga 5. 5. Vilken ordklass tillhör det understrukna ordet? "Jonatan hette inte Jonatan Lejonhjärta från början. Han hette Lejon i efternamn precis som mamma och jag. Jonatan Lejon hette han. Jag heter Karl Lejon och mamma Sigrid Lejon. Pappa hette Axel Lejon men han stack ifrån oss när jag bara var två år, och gick till sjöss, och sen har vi inte hört av honom." (Ur Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren) Välj ett alternativ: adjektiv substantiv räkneord pronomen konjunktion verb subjunktion adverb preposition 16/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 8 Sektion II: Ordklasser, morfologi och ordbildning. Fråga 6. 6. Vilken ordklass tillhör det understrukna ordet? "Jonatan hette inte Jonatan Lejonhjärta från början. Han hette Lejon i efternamn precis som mamma och jag. Jonatan Lejon hette han. Jag heter Karl Lejon och mamma Sigrid Lejon. Pappa hette Axel Lejon men han stack ifrån oss när jag bara var två år, och gick till sjöss, och sen har vi inte hört av honom." (Ur Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren) Välj ett alternativ: subjunktion substantiv adjektiv verb preposition konjunktion pronomen räkneord adverb 17/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 9 Sektion II: Ordklasser, morfologi och ordbildning. Fråga 7. 7. Vilken av satserna innehåller ett adjektiv? Välj ett alternativ: Det är ett snabbt tåg. Lokföraren kör tåget snabbt. Tåget far snabbt fram. 18/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 10 Sektion II: Ordklasser, morfologi och ordbildning. Fråga 8– 17. 8. Vilket numerus har detta ord: "påsklilja"? Välj ett alternativ genitiv singular plural 9. Vilket av följande ord står i nominativ? Välj ett alternativ pojkarnas pojkars pojkarna 10. Vilket kasus har detta ord: "böckerna"? Välj ett alternativ nominativ ackusativ genitiv 11. Para ihop verbet "drack" med rätt verbform 19/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ presens imperativ supinum preteritum infinitiv 12. Para ihop verbet "skriva" med rätt verbform Välj ett alternativ supinum imperativ presens infinitiv preteritum 13. Para ihop verbet "druckit" med rätt verbform Välj ett alternativ preteritum presens infinitiv imperativ supinum 14. Para ihop verbet "letar" med rätt verbform 20/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ supinum infinitiv presens imperativ preteritum 15. Vilket tempus hittar du i satsen? "Jesper har läst en bok" Välj ett alternativ pluskvamperfekt presens preteritum futurum perfekt 16. Vilket tempus hittar du i satsen? "Jag fick ingen julklapp" Välj ett alternativ presens preteritum futurum pluskvamperfekt perfekt 17. Vilket tempus hittar du i satsen? "I morgon ska jag komma hem till dig" 21/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ perfekt futurum pluskvamperfekt presens preteritum 22/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 11 Sektion II: Ordklasser, morfologi och ordbildning. Fråga 18– 30. 18. I vilken komparationsform står adjektivet? "Bill är mer korkad än Bull." Välj ett alternativ: positiv komparativ superlativ 19. I vilken komparationsform står adjektivet? "Bill är mest korkad" Välj ett alternativ superlativ positiv komparativ 20. I vilken komparationsform står adjektivet? "Den äldre mannen kom fram först" Välj ett alternativ positiv komparativ superlativ 21. Vad måste finnas i alla fullständiga satser? Välj ett alternativ En infinit verbform En finit verbform Ett satsadverbial 23/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 22. Vad gör SUBJUNKTIONER? Välj ett alternativ Avslutar huvudsatser Inleder bisatser. Inleder huvudsatser 23. Vilket substantiv har grammatiskt genus neutrum? Välj ett alternativ svin häst gris 24. Vilket substantiv har grammatiskt genus utrum? Välj ett alternativ tak golv vägg 25. Vilken sorts morfem är "tenta" i ordet "tentavakt"? 24/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ rotmorfem avledningsmorfem suffix böjningsmorfem fogemorfem avledningsmorfem prefix 26. Vilken sorts morfem är "-s-" i ordet "gårdsplan"? Välj ett alternativ avledningsmorfem prefix avledningsmorfem suffix fogemorfem böjningsmorfem rotmorfem 27. Vilken sorts morfem är "-ar" i ordet "hästar"? Välj ett alternativ böjningsmorfem avledningsmorfem prefix avledningsmorfem suffix fogemorfem rotmorfem 28. Vilken sorts morfem är "-ande" i ordet "springande"? 25/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ rotmorfem fogemorfem böjningsmorfem avledningsmorfem - prefix avledningsmorfem - suffix 29. Hur många morfem är det i ordet "backspegeln"? Välj ett alternativ 1 2 5 3 4 30. Hur många morfem är det i ordet "grammatikbokskapitel"? Välj ett alternativ 1 2 4 5 3 26/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 12 Sektion III: Språksociologi. Fråga 1–8. Rätt svar ger 1 poäng. Max 20 poäng på hela språksociologi-delen. 1. Vad är sant om NORSKA och SVENSKA? Välj ett alternativ: Talare av norska och svenska förstår inte varandra; det är därför norska och svenska räknas som olika språk. Norska är en svensk dialekt som talas i de västra delarna av Värmland och Jämtland. Norska och svenska är två olika namn på exakt samma språk. Talare av norska och svenska brukar kunna förstå varandra ganska bra. Att norska och svenska räknas som olika språk har politiska orsaker. 2. Vilket är ett exempel på en SPRÅKSOCIOLOGISK fråga? Välj ett alternativ Vad är ett fonem? Hur stavar man svåra ord på svenska? Hur används svenskan i olika sociala sammanhang? Hur lär man sig ett främmande språk effektivt? 3. Vad är en SOCIOLEKT? Välj ett alternativ Den språkliga kompetens som är unik för en enda person En språklig varietet som talas i en viss del av landet. En språklig varietet som talas av en viss social grupp. En språklig varietet som talas av alla i ett land. 4. Vad är en IDIOLEKT? 27/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ En språklig varietet som talas av en viss social grupp. En språklig varietet som talas i en viss del av landet. En språklig varietet som talas av alla i ett land. Den språkliga kompetens som är unik för en enda person. 5. Vad är en DIALEKT? Välj ett alternativ Den språkliga kompetens som är unik för en enda person En språklig varietet som talas av en viss social grupp. En språklig varietet som talas i en viss del av landet. En språklig varietet som talas av alla i ett land. 6. Vad är STANDARDSPRÅK? Välj ett alternativ Det språk som regeringen bestämmer att alla alltid ska använda. Det största språket i ett land. T.ex. Svenska i Sverige. Språk som inte innehåller lånord. En överenskommen språknorm (som alla har rätt att få tillgång till) 7. Hur går det till när svenska språket förändras? 28/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ Det sker genom att nytt uttal, nya ord och nya konstruktioner blir accepterade av språkbrukarkollektivet Det sker genom att språkvårdande institutioner (Språkrådet, Svenska Akademien) tar beslut om förändring. Det sker när svenskundervisningen har så låg kvalitet att eleverna inte lär sig korrekt svenska. Det sker genom att svensklärare kommer överens om vad de ska lära ut. 8. Vad är INLÄRARSPRÅK? Välj ett alternativ Det ofärdiga språk som används av någon som lär sig t.ex. svenska. Den varietet som talas i migranttäta områden Ett identitetsskapande gruppspråk. 29/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 13 Sektion III. Språksociologi. Fråga 9-10. 9. Vad är FÖRORTSSLANG? Välj ett alternativ: Det ofärdiga språk som används av någon som lär sig t.ex. svenska. Den varietet som talas i migranttäta områden Ett identitetsskapande gruppspråk. 10. Vad är FÖRORTSSVENSKA? Välj ett alternativ Det ofärdiga språk som används av någon som lär sig t.ex. svenska. Den varietet som talas i migranttäta områden Ett identitetsskapande gruppspråk. 30/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 14 Sektion III: Språksociologi. Fråga 11. 11. Tre av dessa är nationella minoritetsspråk i Sverige. Vilka? Du får bara ange tre och alla tre måste vara rätt. (2 poäng för alla rätt.) Välj ett eller flera alternativ: meänkieli spanska arabiska romani chib älvdalska engelska norska samiska 31/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 15 Sektion III: Språksociologi. Fråga 12. 12. Vilka källor är lämpliga att använda om du vill ta reda på vad som gäller inom svenskt standardspråk beträffande stavning, ordböjning och grammatik. (0,5 poäng för varje rätt svar och 0,5 poängs avdrag för varje fel svar.) Välj ett eller flera alternativ: Google Svenska Akademiens språklära Vilken ordbok som helst på nätet Moderna grammatikböcker utgivna på etablerade bokförlag, t.ex. "Koncentrerad nusvensk formlära och syntax". Frågelådan hos ISOF (frageladan.isof.se) Ordböckerna på svenska.se Diskussionsforum om grammatik. Din egen intuition 32/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 16 Sektion III: Språksociologi. Fråga 13. 13. Man kan på olika sätt skilja på grundläggande och mer avancerade språkfärdigheter. I "Greppa språket" kapitel 5 kallas detta "Bas och utbyggnad". Kryssa i det som hör till "BAS". (Varje rätt svar ger 0,5 poäng. Varje felaktigt svar ger 0,5 poängs avdrag.) Välj ett eller flera alternativ: Grundläggande ordförråd Intuitiv grammatik Specialord för skolämnen Medveten kunskap om olika textgenrer Lärs i skola och samhälle Praktisk behärskning av språkets uttal Lärs i hemmet och på förskolan Medveten användning av grammatik för att bygga texter 33/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 17 Sektion III: Språksociologi. Fråga 14. 14. Man kan på olika sätt skilja på grundläggande och mer avancerade språkfärdigheter. I "Greppa språket" kapitel 5 kallas detta "Bas och utbyggnad". Kryssa i det som hör till "UTBYGGNAD". (Varje rätt svar ger 0,5 poäng. Varje felaktigt svar ger 0,5 poängs avdrag.) Välj ett eller flera alternativ: Grundläggande ordförråd Lärs i skola och samhälle Intuitiv grammatik Praktisk behärskning av språkets uttal Medveten användning av grammatik för att bygga texter Lärs i hemmet och på förskolan Medveten kunskap om olika textgenrer Specialord för skolämnen 34/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 18 Sektion III: Språksociologi. Fråga 15. 15. Para ihop begreppen till vänster med rätt definition. Du får ett minus för varje felaktigt svar. Tre rätt ger 2 p. Att Det eller Språk som lärs in i Språk som lärs in i tala de språk autentisk språkmiljö enbart skolmiljö efter flera som lärs efter att ett förstaspråk att ett förstaspråk språk in först etablerats etablerats Andraspråk Främmande språk Flerspråkighet Förstaspråk 35/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 19 Sektion IV: Syntax. Fråga 18. Hela syntaxdelen ger 60 poäng. 1. Vilken satsdel är understruken? Ange ett alternativ. (0,25 p för varje rätt svar.) Julfirare vill gärna ha lugn och ro Välj ett alternativ: Objekt Satsadverbial Subjekt Predikat Julfirare vill gärna ha lugn och ro Välj ett alternativ Subjekt Direkt objekt Predikat Satsadverbial Julfirare vill gärna ha lugn och ro Välj ett alternativ Subjekt Satsadverbial Direkt objekt Predikat Julfirare vill gärna ha lugn och ro 36/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ Subjekt Satsadverbial Direkt objekt Predikat 37/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 20 Sektion IV: Syntax. Fråga 19. 19. Vilken satsdel är understruken? Ange ett alternativ. (0,5 p för varje rätt svar.) Varje år betalar vi mer pengar för julklappar och julmat Välj ett alternativ: Satsadverbial Subjekt Direkt objekt TSR-adverbial Predikat Predikativ Varje år betalar vi mer pengar för julklappar och julmat Välj ett alternativ Direkt objekt Indirekt objekt Predikativ TSR-adverbial Subjekt Predikat Varje år betalar vi mer pengar för julklappar och julmat 38/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ Prepositionsobjekt Predikativ TSR-adverbial Predikat Direkt objekt Subjekt Varje år betalar vi mer pengar för julklappar och julmat Välj ett alternativ Predikat Subjekt Predikativ Indirekt objekt TSR-adverbial Prepositionsobjekt 39/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 21 Sektion IV. Syntax. Fråga 20. 20. Vilken satsdel är understruken? Ange ett alternativ. (1 p för varje rätt svar) Konsumtionen kostar den enskilde mycket pengar Välj ett alternativ: Subjekt Predikat TSR-adverbial Satsadverbial Direkt objekt Predikativ Konsumtionen kostar den enskilde mycket pengar Välj ett alternativ Predikat Direkt objekt Indirekt objekt Prepositionsobjekt Subjekt Predikativ Konsumtionen kostar den enskilde mycket pengar 40/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ Predikat Indirekt objekt TSR-adverbial Satsadverbial Subjekt Direkt objekt Konsumtionen kostar den enskilde mycket pengar Välj ett alternativ Satsadverbial TSR-adverbial Direkt objekt Predikat Indirekt objekt Subjekt 41/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 22 Sektion IV. Syntax. Fråga 21. 21. Satslösningen i frågan bygger på texten i pdf-panelen. Ange vilken satsdel som är rätt för varje exempel. OBS:Skriv ut alla satsdelarna och använd inte förkortningar. (1 poäng per rätt satsdel) Mark Levengood blir årets julvärd i SVT 2024 Mark Levengood subjekt blir predikat årets julvärd predikativ i SVT direkt objekt (TSR-adverbial, rumsadverbial) 2024 tsr adverbial (TSR-adverbial, tidsadverbial) Sedan Arne Weises tid har namnen varit många Sedan Arne Weises tid indirekt objekt (TSR-adverbial, tidsadverbial) har satsadverbial (predikat) namnen predikativ (subjekt) varit predikat många prepositionadverb (predikativ) 42/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 23 Sektion IV. Syntax. Fråga 22. 22. Satslösningen i frågan bygger på texten i pdf-panelen. Ta ut alla satsdelar i följande satser och skriv satsdelen i rätt ruta. Observera att alla satsdelarna inte finns i alla satserna. Lämna fält tomma om du inte tycker att de ingår i analysen. Satsdelarna i texten kommer inte alltid i samma ordning som svarsalternativen. Läs alltså igenom exemplet först och ta ut satsdelarna, och fyll därefter i dem. (2 p per rätt satsdel) Det presenterade SVT på måndagsförmiddagen. Subjekt (SVT) Predikat presenterade Predikativ måndagförmiddag (tomt) Direkt objekt / prep.objekt svt (det) TSR-adverbial december (på måndagsförmiddagen) Satsadverbial på (tomt) I år går alltså turen till Mark Levengood. Subjekt (turen) Predikat går Predikativ turen (tomt) Direkt objekt /prep.objekt mark levengood (till Mark Levengood) TSR-adverbial i år (i år, iår) Satsadverbial alltså I mörka tider behöver man extra mycket vänlighet och värme. Subjekt (man) Predikat behöver Predikativ vänlighet (tomt) 43/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Direkt objekt / prep.objekt man (extra mycket vänlighet och värme) TSR-adverbial tider (i mörka tider) Satsadverbial extra mycket (tomt) Ambitionen är att samla Sverige genom tv-rutan. Subjekt (ambitionen) Predikat samla (är) Predikativ (att samla Sverige genom tv-rutan) Direkt objekt / prep.objekt genom tv-rutan (tomt) TSR-sadverbial (tomt) Satsadverbial är att (tomt) 44/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 24 Sektion IV: Syntax. Fråga 23. 23. Sätt in följande satser i satsschemat. OBS: du måste rita upp schemat själv i tabellfunktionen! (6 poäng totalt) a). Det presenterade SVT på måndagsförmiddagen b). I år går alltså turen till Mark Levengood. c). Ambitionen är att samla Sverige genom tv-rutan. Fundament Typplats N1 A1 V N2 A2 Skriv in ditt svar här Fundament Typplats N1 A1 V N2 A2 Det svt presenterade på presentera i år turen till går ambition sverige tv-rutan genom samla Ord: 22 45/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 25 Sektion IV: Syntax. Fråga 24. 24. Har följande satser rak eller omvänd ordföljd? Kryssa för rätt alternativ. (0,25 poäng för varje rätt svar.) Tittarna kan förvänta sig ett traditionsenligt firande Välj ett alternativ: Omvänd ordföljd Rak ordföljd Igenkänningen ska vara maximal Välj ett alternativ Omvänd ordföljd Rak ordföljd I mörka tider behöver man extra mycket vänlighet och värme Välj ett alternativ Omvänd ordföljd Rak ordföljd Så det var lätt att välja julvärd i år. Välj ett alternativ Rak ordföljd Omvänd ordföljd Sedan blev det svårt att löneförhandla Välj ett alternativ Omvänd ordföljd Rak ordföljd 46/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 47/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO 26 Sektion IV. Syntax. Fråga 25 25 a) En av meningarna nedan innehåller två fullständiga huvudsatser. Vilken? Kryssa för rätt svar. (1 p för varje rätt svar) Välj ett alternativ På julen är det många som är lediga och sover mycket Vi har jullov och vi ska åka pulka På julen är det många som är lediga och fria Sedan dricker vi varm choklad med vispgrädde 25 b). En av meningarna nedan innehåller en relativsats. Vilken? Kryssa för rätt svar. Välj ett alternativ: Vi fick ta på oss broddarna medan vi höll balansen Det var en bil som sladdade våldsamt. När vi skulle gå hem blev det halt. Att de aldrig kan lära sig. 25 c) En av meningarna nedan innehåller bisats som är ett objekt. Vilken? Kryssa för rätt svar. Välj ett alternativ Man vänjer sig aldrig vid halkan Att de bara orkar hålla på! Norrmän tycker att det är viktigt att kunna åka skidor Jag vill, jag vill, jag vill! 25 d) En av meningarna nedan innehåller en bisats som fungerar som ett tidsadverbial. Vilken? Kryssa för rätt svar. 48/49 L6SV10 L6SV11, pk2020 V23-V24 Candidate 0002-CSO Välj ett alternativ När man ska åka hem är det alltid mörkt Efter den långa backen kom en raksträcka Han frös så han skakade Utomhus lyser lyktorna vackert. 49/49