Tentaplugg PDF

Tentaplugg Efter genomgången kurs förväntas studenterna kunna: Visa förståelse för teoribildning inom kunskapsområdet socialt arbete och sociala problem samt dess empiriska underbyggnad Redogöra för och analysera relationen mellan teoribildning...

Tentaplugg Efter genomgången kurs förväntas studenterna kunna: Visa förståelse för teoribildning inom kunskapsområdet socialt arbete och sociala problem samt dess empiriska underbyggnad Redogöra för och analysera relationen mellan teoribildning inom kunskapsområdet samt empiriska undersökningar Redogöra för och analysera relationen mellan teoribildning inom kunskapsområdet samt välfärdsstatens interventioner Tenta: Kryssfrågor (5/10 = E) ➔ Centrala begrepp inom forskning ➔ Teorier om socialt arbete och sociala problem ➔ Teorins roll i forskning och praktik. Centrala begrepp: Teori: Kan definieras som övergripande begreppsstrukturer och förenklade modeller som hjälper oss att se, förstå eller förklara hur världen ser ut och fungerar. ➔ I denna kurs: hur vi förstår och förklarar sociala problem och det sociala arbetets roll att åtgärda eller förebygga dem. ➔ Forskning inom socialt arbete bidrar med kunskap som på ett mer allmängiltigt sätt formuleras i teorier. Dessa teorier kan sedan ligga till grund för det praktiska arbetet att åtgärda och förebygga sociala problem. Induktion: Att utifrån en mängd erfarenheter, såsom exempelvis observationer, dra en slutsats. Från empirin är det möjligt att urskilja generella mönster och skapa en teori ➔ Först erfarenhet/observation sedan slutsats Deduktion: Att utifrån premisser (ofta teoriunderbyggda) uppställa en hypotes om ett förväntat utfall och sedan genom erfarenheter, såsom exempelvis experiment och observationer, dra en slutsats om hypotesen Deduktion innebär att vi utgår från en eller flera premisser som kan konstateras vara sanna och utifrån dessa drar en logisk slutsats kring vad som bör gälla i det allmänna fallet. ➔ Först hypotes sedan erfarenhet/observation för att se om denna hypotes stämmer Ontologi: Handlar om vad som är verkligheten, vad verkligheten är uppbyggd av. Ontologiska antaganden är alltså påståenden om vad verkligheten är och vad som existerar (oberoende av vår kunskap om den). Exempel: Realism – Verkligheten existerar oberoende av våra uppfattningar om den. Det finns en objektiv värld där saker och ting har en bestämd form, oavsett hur vi människor tänker på dem. ➔ Antagande: "Det finns fysiska objekt som existerar oberoende av människans medvetande." Epistemologi: Handlar om hur vi ska få kunskap om verkligheten och vad som räknas som kunskap. Exempel: Konstruktivism – Kunskap skapas i samspel mellan människan och världen, ofta genom sociala processer. ➔ Antagande: "Vad vi anser vara sanning påverkas av kulturella och språkliga sammanhang, och kunskap är något vi skapar tillsammans." ❖ Två motsatta positioner: Objektivism och subjektivism Hegemoni: Innebär den ledande ställning som en person, en organisation eller ett land kan ha, utan att ha fullständig makt. Det är en position som inte nödvändigtvis innebär total kontroll, men ändå har stor påverkan. Ofta makt som är subtil och som inte ifrågasätts, anses som självklar. Diskurs: Avser oftast de skrivna och talade kommunikationerna kring ett särskilt ämne. Thomas-teoremet: “Om människor definierar situationer som verkliga blir de verkliga till sina konsekvenser.” - Ett socialt problem behöver inte definieras som ett sådant för att det ska kunna upplevas som det. Kulturalisering: Problem förläggs till en kulturell nivå och beteenden/handlingar ges olika betydelse beroende på personens ursprung. Subjektsposition: Den identitet som individen positioneras till mot bakgrund av att en viss diskurs för med sig förväntningar om och krav på sätt att vara och samtala. - Exempel: Om subjektspositionen = kvinna → förväntas man uppträda som en kvinna enligt de föreställningar om manligt och kvinnligt som gäller i de sammanhang man befinner sig i Profession: Ett vetenskapsbaserat eller kunskapsbaserat yrke, vilket innebär att proffesionens praktik bygger på vetenskapligt faställda principer eller fynd. - Ett yrke som baseras på en specialiserad kunskap och färdigheter inom ett visst område - Ett yrke som åtnjuter en viss autonomi genom kontroll av utbildning samt kontroll över organiseringen och innehållet i arbetet Forskningsbegrepp Forskningsfråga/forskningsproblem: En forskningsfråga är den specifika fråga eller de frågor som forskningen syftar till att besvara. Den är mer konkret och snävare än ett forskningsproblem och formuleras för att avgränsa och vägleda forskningsprocessen. Ett forskningsproblem är bredare och mer övergripande än en forskningsfråga. Det formuleras som ett generellt problemområde eller ett kunskapslucka som forskningen vill belysa eller lösa. Det kan handla om att ifrågasätta befintliga teorier, identifiera brister i tidigare forskning, eller förstå ett komplext socialt fenomen Sammanfattningsvis, kan man säga att forskningsproblemet beskriver varför forskningen behövs, medan forskningsfrågan definierar vad forskaren ska undersöka och hur det ska göras. Forskningsmetod: Syftar till dett sätt eller den metod vi använder för att besvara forskningsfrågan. Det vill säga HUR vi skaffar kunskap om verkligheten. Empiri: Syftar till vilka delar av verkligheten som ska studeras, dvs reaktioner, processer, upplevelser etc Teori: Kan i detta fall skapa förståelse för empirin och peka ut ett empiriskt områda att studera. Kan fungera som en utgångspunkt för forskningen. Kvalitativ metod: Fokuserar på att förstå fenomen genom att samla in djupgående, detaljerad data om individers upplevelser, tankar, beteenden och känslor. - Djup men inte bredd exemeplvis intervjuer, observationer, fokusgrupper Kvantitativ metod: Fokuserar på att mäta och kvantifiera fenomen genom att samla in numeriska data, dvs siffror, statistik, och undersöka mönster eller samband mellan variabler - Bredd men inte djup exempelvis enkäter, statistisk analys, Centrala perspektiv och teorier på sociala problem: Individuella perspektiv: Syftar till att sociala problem härstammar från faktorer hos individen, det vill säga utifrån dennes brister eller val. Detta perspektiv betonar bl.a. betydelsen av rationella val och psykologiska och genetiska riskfaktorer hos individer. I detta perspektiv betraktas individens beteende, utveckling och livsvillkor som påverkade av individuella faktorer, såsom personlighet, egenskaper, identitet m.m. ➔ Psykodynamiskt perspektiv: Betonar att handlingar och beteenden styrs av inre tankar. Menar att individen påverkas av det omedvetna och fäster fokus obearbetade trauman, vilket antas yttra sig i försvarsmekanismer. Här blir anknytning, tidiga relationer, tidigare erfarenheter m.m. relevant att undersöka och bli medveten om. ➔ Kognitivt beteendeinriktat perspektiv: Fokus på beteenden. Menar att beteenden är "inlärda", dvs går att förändra. Behandling utifrån detta perspektiv avser att bearbeta beteenden och därigenom skapa lämpligare reaktioner, dvs färre oönskade och fler önskade beteenden. Strukturella perspektiv: Syftar till att sociala problem kan relateras till brister i samhällets strukturer, exempelvis institutioner och normer. I detta perspektiv kan samhället förstås som en maskin eller som ett system och sociala problem uppstår som resultat av brister eller fel i systemet. Individer påverkas således omedvetet av yttre makter, dvs förhålllanden som de inte har kontroll över. Individers handlingar eller beteenden kan därför förstås vara reaktioner på den övergripande strukturen (på normer och värderingar i samhället). ➔ Konsensusperspektivet: Präglas av att samhället betraktas som en sammanhängande och harmonisk helhet inom vilket individer formas av rådande kultur, normer och förväntningar. Detta perspektiv menar att sociala konflikter och avvikande beteenden stör balansen i samhället och hotar sammanhållningen. Det är genom socialisation och social kontroll som ordningen upprätthålls, dvs att se sociala problem som avvikande beteenden som leder till sanktioner i sin tur kan vidmakthålla ordningen. ➔ Konfliktperspektivet: Enligt detta perspektiv präglas samhället av spänning, splittring och konflikter och anses vara det normala tillståndet. Konsensus ses som skenbart, eftersom det hela tiden finns olika klassintressen som står emot varandra. Sammanhållningen skapas endast genom att vissa grupper dominerar andra och alla vet sin plats. Utgångspunkten är att makt och resurser är ojämnt fördelade och att staten genom sina åtgärder eller brist på åtgärder bidrar till att upprätthålla ojämlikheten. På detta sätt förstås sociala problem uppstå som ett motstånd/motmakt på denna orättvisa ➔ Strukturfunktionalism: Betraktar samhället som ett system där varje del spelar en roll (funktion) för att upprätthålla den övergripande ordningen och balansen. Varje del (institution) arbetar för att upprätthålla samhällets harmoni, och om en del inte fungerar som den ska, kan det leda till störningar i samhället som helhet. Sociala problem betraktas som resultatet av att en eller flera delar av samhället är dysfunktionella, dvs inte fungerar på ett sätt som bidrar till samhällets stabilitet och ordning och således behöver justeras eller reformeras. Interaktionistiska perspektiv: Betonar vikten av samspelet mellan individen och sin sociala omgivning (strukturer). Enligt detta perspektiv antas sociala problem vara något som skapas och upprätthålls genom sociala interaktioner. Ett socialt problem uppstår när en viss situation eller handling tolkas och definieras som problematisk av ett samhälle eller en grupp. Det uppstår alltså i detta samspel och har att göra med individens förmåga att tolka sin omgivning. ➔ Stämplingsteorin: Sociala problem beror i stor utsträckning på att en individ stämplas och beter sig därefter (självuppfyllande profetia). - Man placerar en negativ etikett på en person och personen anpassar sig till etiketten, samtidigt som personen vill anpassa sig till samhällets normer Sociala problem beror i stor utsträckning på att en individ stämplas och beter sig därefter, dvs som resultat av interaktioner med omgivningen ➔ Utvecklingsekologi: Beskriver hur individens utveckling påverkas av samspel mellan olika miljöer och kontexter, från det mest direkta och närliggande (som familjen) till större samhällssystem (som kultur och politik). Teorin betonar att en individs utveckling inte sker isolerat utan i samverkan med omgivande system, som alla påverkar varandra ömsesidigt. - Mikro (närmsta) - Meso (närmstas samspel) - Exo (indirekt påverkan) - Makro (samhället; kultur, normer, värden, lagar) ➔ Anknytningsteori: Anknytning handlar om interaktionen mellan småbarn och deras omgivning (vårdnadshavare/anknytningspersoner). Samspelet mellan dessa påverkar individens förmåga att socialisera och skapa sociala band/anknytningar i det senare och vuxna livet. - Barnet utvecklar en slags mental representation för hur relationer fungerar, vilket kommer forma hur man hanterar andra relationer i framtiden ➔ Perspektiv på skam: Skiljer på affekter (medfödda affekter, t.ex rädsla, förvåning) och emotioner (inre referenssystem där vi kopplar ihop t.ex skam med olika situationer och känslor) Exempel: Utifrån teorin om spegeljaget betraktar man sig själv så som man tror att andra människor betraktar oss (spegeljaget). Detta kan i sin tur skapa skam, vilket har uppstått baserat på enbart spekulationer eller egna tankar som har kopplats till en viss situation eller känsla. Kritiska teoretiska perspektiv: Betonar att inte endast utgå ifrån att individuella faktorer leder till sociala problem. Att synliggöra och analysera maktstrukturer i socialt arbete (exempelvis hegemoni, makt, ideologi) Vetenskapsteoretiska perspektiv: ➔ Realism: Betonar att vetenskapens huvudsyfte är att förklara företeelsers effekter (eller sociala problem) genom att identifiera dess orsaker och mekanismer. Synen på sociala problem är - den uppfattade skillnaden mellan hur det är och hur man vill att det ska vara, dvs ett tillstånd som bedöms negativt i jämförelse med det önskvärda/normala. - Det existerar en oberoende verklighet utanför vår kunskap om den (ontologiskt) - Det är möjligt att nå kunskap om denna verklighet (epistemologiskt) - All kunskap är felbar men också korrigerbar, och det finns metoder att nå bättre kunskap ➔ Konstruktivism: Menar att ingenting kan vara ett problem om ingen upplever och beskriver det som sådant; den subjektiva definitionen och uppfattningen genom exv språk är ett nödvändigt villkor för att man ska kunna tala om ett problem “Sociala problem är ett resultat av kollektiva definitionsprocesser genom vilka något konstrueras som existerande, skadligt och möjligt att åtgärda” - All kunskap är socialt konstruerad och kan aldrig avspegla sitt föremål på ett objektivt sätt (ontologiskt) ➔ Relativism: Innebär att värderingar, normer och sanningar inte är universella utan beroende av sammanhang, såsom kultur, samtid eller sociala grupper. Tar avstånd från objektivism, och menar att inget förhållande i sig utgör ett socialt problem, utan att vissa förhållanden blir det som resultat av att människor uppfattar och beskriver det som sådant. - Fokus på hur föreställningar om sociala problem konstrueras, artikuleras och institutionaliseras i samhället ➔ Objektivism: Betonar de faktiska villkoren för sociala problem, dvs individuella eller strukturella egenskaper som antas vara existerande oberoende av våra uppfattningar om de Sociala problem betraktas alltså som yttringar av faktiska sociala förhållanden som är negativa för individen och samhället. ➔ Subjektivism: Betonar de individuella upplevelserna och definitionerna av verkligheten. Menar att sanningar och värderingar är individuella och beroende av personliga erfarenheter, uppfattningar och känslor. I ett subjektivistiskt synsätt finns det ingen objektiv eller extern verklighet som är gemensam för alla ➔ Interaktionism: Handlar om samspelet mellan individ och omvärld. Det innebär individens förmåga att tolka sin omgivning och att reaktioner på en annan människas handling inte sker direkt som en betingad reflex, utan bygger på den mening eller betydelse som vi tillskriver handlingen.  Denna betydelse förmedlas eller åstadkoms genom att använda språkliga symboler och genom att tolka andra människor meningsbärande handlingar. Teorier inom socialt arbete Organisationsteori: hjälper oss att förstå hur organisatoner är uppbyggda och hur dess processer ser ut och kan förstås. Allt socialt arbete utförs inom organisationer, vilket gör det viktigt att ha kunskap om hur dessa formar arbetets villkor och förutsättningar. Professionsteori: hjälper oss att analysera innehållet i professionellt arbete och professioners roll i samhället Handlingsutrymme: innebär en möjlighet för en professionell att tolka och skapa utrymme för sitt eget handlande inom ramen för de regler och strukturer som de behöver förhålla sig till. Det handlar om att skapa utrymme för individens eget handlande inom de givna ramarna (lagar, regler och riktlinjer). Detta innebär dels att organisationen begränsar individen, men att individen i sin tur kan påverka sitt handlingsutrymme genom att belysa hur verksamheten kan förbättras utifrån att de identifierar det som begränsar dom. Människobehandlande organisationer: beskriver organisationer vars huvudsakliga uppgift är att värna om sina klienters intressen och därmed erbjuda de olika former av omsorg och stöd. Arbetet i en sådan organisation behöver dessutom tillgodose statens och samhällets intressen, vilket kan uttrycka sig i olika lagar och regelverk som behöver följas. Människobehandlande organisationer fungerar därför som en förmedlande länk mellan staten och medborgarna. Å ena sidan skapar organisationerna en möjlighet för medborgare att tillvarata många av sina rättigheter, men å andra sidan utgör detta i sin tur en kontrollerande funktion av deras skyldigheter (Svensson et al., 2022, s. 41). ❖ Dessa organisationer kan komma till uttryck i olika former, vilket innebär olika mål, medel och strävanden inom verksamheten. Svensson et al. lyfter fram att Hasenfeld (2011) menar att det kan urskiljas tre olika typer av människobehandlande organisationer: ➔ People-Processing Technologies: Syftar till organisationer som har till uppgift att bedöma och klassificera människor utifrån standardiserade system. Detta innebär ett administrativt arbete där klienter sorteras in i olika “fack”, det vill säga att klienter i vissa situationer tillskrivs olika kategorier eller diagnoser. Exempel på detta kan vara diagnoser i sjukvården eller hur socialtjänsten klassificerar klienter som missbrukare, arbetslös eller hemlös. (Svensson et al., 2022, s. 42) ➔ People-Sustaining Technologies: Avser organisationer som har som mål att upprätthålla och bevara människors känsla av välbefinnande utan att för den delen förändra något i klienters specifika situation.  Detta kan uttrycka sig i att erbjuda olika former av stöd till individen, exempelvis samtal eller försörjningsstöd. ➔ People-Changing Technologies: Utgörs av organisationer som strävar efter att förändra människors livssituationer genom att förbättra sina klienters förutsättningar. Ambitionen är således att avhjälpa sociala problem genom att öka det generella välbefinnandet. Exempel på insatser i en sådan organisation kan vara missbruksbehandling eller kriminalvård. (s. 41-42) Nyinstitutionell organisationsteori: syftar till att förklara att organisationer inte endast är styrda av dess interna regler, utan styrs även utav institutioner såsom allmängiltiga normer, värderingar och föreställningar. Översättningsteori: innebär att organisationer påverkas av idéer inom det organisatoriska fältet. Teorin belyser hur olika ideer kan förstås och översättas på olika sätt beroende på det lokala eller samtida sammanhanget. Detta innebär att olika verksamhetsfält kan tolka och tillämpa ideer på olika sätt i relation till det sammanhang de befinner sig i. Governmentality: Synonymt med styrningsmentalitet. Istället för att enbart fokusera på traditionella former av makt, som lagar och straff, undersöker governmentality hur individer styrs genom subtilare former av kontroll och makt såsom normer, statistik, policys och olika former av disciplinering. - Styrning sker inte bara av politiker utan makten utövas även på distans genom kunskap och expertiser, där exempelvis statistik, vetenskapliga rapporter och professionella bedömningar används för att övervaka, kategorisera och styra befolkningen. Detta innebär att "sanningen" om olika sociala problem skapas och används för att forma politik och åtgärder. Målet med governmentality är att forma "styrbara" subjekt, dvs. individer som frivilligt följer normer och regler genom självdiciplin och internaliserade former av makt. - Detta kan ske genom olika samhällsinstitutioner som skola, vård och socialtjänst, som främjar vissa beteenden och förhållningssätt. ❖ Governmentality-begreppet hjälper oss att förstå att socialt arbete är en del av välfärdsstatens system för att forma och styra medborgarnas beteende och liv. Socialarbetare utför inte bara hjälpande insatser, utan bidrar också till att genomföra och upprätthålla statens mål och politik. Villket påverkar vilka insatser som välfärdsstaten erbjuder. Segregation/kategorisering: Segregation utgår från en öppen eller underförstådd kategoriuppdelning mellan människor, ofta genom att göra åtskillnad mellan resursstarka och resurssvaga grupper. - T.ex: etniskt ursprung, kön, social härkomst, ålder, religion etc. Segregation kan också fröstås som att dessa olika “kategorier” av människor lever åtskillda i samhället. Pastoralmakt: Handlar om en subtil form av maktutövning där makthavare, genom omsorg, övervakning och vägledning, styr individers liv på ett sätt som framstår som välvilligt och för deras bästa, men som samtidigt leder till ökad kontroll och disciplinering. Begreppet används ofta för att beskriva moderna institutioners maktutövning, där staten, skolan och exempelvis socialtjäsnten verkar för individens "bästa" men samtidigt utövar makt genom att forma och påverka människors beteenden och tankar enligt pastoralmaktens intressen. - Kan förstås utforma specifika sanningsregimer, dvs tankesystem som skiljer rätt från fel, objektivt från subjektivt och som även fastställer vilka yrkesgrupper som har expertis inom ett specifikt välfärdsområde/fält (ex, socialarbetare, läkare) Makt/Doxa: Doxa består av de "oskrivna regler" eller "sanningar" som uppfattas som naturliga och självklara inom en viss kultur eller sammanhang, och som ofta inte ifrågasätts av de som lever inom dem. Doxa kan även kopplas till olika fält inom socialt arbete, vilket innebär de oskrivna regler som styr hur individer beter sig och förstår sin plats inom ett visst fält. - Exempel på doxa inom socialt arbete; Socialarbetare kan påverkas av doxa som styr hur de ser på sitt arbete, sina klienter och samhället. Det kan finnas normer inom professionen som tas för givna och som formar hur man bedömer behov, fördelar resurser eller interagerar med klienter. - Genom att bli medveten om och ifrågasätta doxa kan socialarbetare utföra ett kritiskt arbete och reflektion, och därigenom bidra till att skapa mer jämlika och rättvisa processer samt bättre stödja sina klienter i att förändra sina liv. Feministiskt perspektiv: Handlar om att analysera och förstå samhället utifrån könsmaktsordningen, där män historiskt och strukturellt har haft mer makt än kvinnor. Feminismen syftar till att synliggöra och förändra de strukturer som upprätthåller ojämställdhet och könsdiskriminering. - Det biologiska könet är det som naturen utrustar oss med. Det sociala könet är det vi förvärvar i det kulturella sammanhang vi lever (genus). Inom socialt arbete handlar perspektivet om att förstå och förändra hur kön och makt påverkar individers och gruppers livssituationer, samt att arbeta för jämställdhet och rättvisa. Socialt arbete fokuserar i denna aspekt särskilt på att synliggöra och motverka de strukturer som leder till ojämlikhet, diskriminering och förtryck av kvinnor och andra marginaliserade grupper Empowerment: Handlar om att stärka den egna individens resurser genom hjälp till självhjälp. Det kan handla om att övervinna hinder, nå mål eller få makt över en situation - Att bruka empowerment som arbetssätt kan även stärka klienters självförtroende att stå upp mot förtryck och tala om när något känns obehagligt eller fel Perspektiv på åldrande: Disengagemangsperspektiv: Menar att det är naturligt för äldre att dra sig undan och bli mindre aktiva och engagerade i takt med åldrandet. Detta beskrivs som en naturlig och självklar, men även frivillig och önskvärd process. Aktivitetsperspektiv: Menar att aktivitet och involvering är bättre än passivitet, och att man ska främja aktivitet och engagemang för att förbättra äldres livsvillkor och känsla av välbefinnande. Kontinuitetsteori: Betonar vikten av kontinuitet med tidigare liv, personer som varit aktiva antas vilja vara aktiva, medan de som varit stillsamma förväntas vilja vara stilla Artiklar (centrala drag): Ekonomi-skam modellen (Jönsson & Starrin): Mind your own business (Lauri): Mirakel inom äldreomsorgen (Johansson & Bergman): Violence, Sex or Work? (Scaramuzzino & Scaramuzzino): Pragmatic proffessionalism (Liljegren): Efter eget skön (Molander): Theory and Method (Gray):