Skatterätt PDF

Externredovisning I detta kapitel ska vi få en överblick om vad externredovisning är för något och varför vi redovisar. Vi ska även titta på hela redovisningsprocessen ser ut och hur de olika delmomenten hänger ihop. Slutligen går vi kortfattat igenom hur redovisningen kom till och utvecklades. Vad...

Externredovisning I detta kapitel ska vi få en överblick om vad externredovisning är för något och varför vi redovisar. Vi ska även titta på hela redovisningsprocessen ser ut och hur de olika delmomenten hänger ihop. Slutligen går vi kortfattat igenom hur redovisningen kom till och utvecklades. Vad är externredovisning? Externredovisning handlar kort sagt om att avbilda ett företags ekonomi. Detta inkluderar både bokföring, bokslut och sammanställning av finansiella rapporter i den så kallade årsredovisningen. Slutmålet med redovisningen är att presentera finansiella rapporter som på ett rättvisande sätt redovisar den finansiella ställningen. Redovisningen är alltså en process som leder till en produkt. Nedan ska vi titta på hur hela processen ser ut och hur de olika delmomenten hänger ihop. Affärshändelser Först sker en affärshändelse - ett inträffande som påverkar företagets tillgångar, skulder, intäkter eller kostnader på något sätt. Det kan vara en affärstransaktion där en vara eller tjänst byts mot pengar, men det behöver inte nödvändigtvis heller ha skett en betalning. Löpande bokföring En affärshändelse måste bokföras tillsammans med tillhörande verifikationer, t.ex. fakturor eller kvitton. Detta görs löpande och systematiskt i verksamheten, vilket innebär att det sker allt eftersom affärshändelserna sker. Bokföringen ligger sedan till grund för upprättandet av bokslut. Bokslut Bokslutet upprättas regelbundet, t.ex. varje år eller kvartal, och är en sammanställning av allt som är bokfört under en period. Vid upprättandet måste periodiseringar och värderingar göras. Kortfattat innebär periodiseringar att inkomster och utgifter ska matchas till den redovisningsperiod de uppstår i, även om betalningen kan ske vid en annan tidpunkt. Huvudsyftet med periodisering är att ge en mer rättvisande bild av företagets resultat som inte är påverkat av deras kassaflöde Rapportering Slutsteget är rapporteringen där de finansiella rapporterna vanligtvis ställs upp i en årsredovisning. Företag kan själva välja att rapportera om sin finansiella ställning oftare än årligen, t.ex. en gång i kvartalet. De tre stora rapporterna som hör ihop är balansräkningen, resultaträkningen och kassaflödesanalysen. Balansräkningen visar den finansiella ställningen vid en fast tidpunkt, d.v.s. i skiftet mellan två redovisningsperioder. Här listas företaget tillgångar, skulder och eget kapital. Resultaträkningen visar skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader under den givna perioden. Likaså visar kassaflödesanalysen skillnaden mellan inbetalningarna och utbetalningarna under samma period. Resultaträkningen och kassaflödesanalysen visar vilka förändringar som skett mellan två upprättade balansräkningar. Eftersom verksamheten fortsätter efter rapporteringstillfället fortsätter denna process om och om igen. Reglering För att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets finansiella ställning måste den regleras med olika lagar och normer. Regleringen möjliggör jämförelse mellan olika företags ekonomi. Finansiell analys Slutprodukten av redovisningen, alltså de finansiella rapporterna, möjliggör finansiell analys. Det finns många som är intresserade av informationen i rapporteringen, bl.a. banker, befintliga och potentiella aktieägare och Skatteverket. En analys av ett företags finansiella ställning innebär ofta att man tittar på särskilda nyckeltal. Lönsamheten, kapitalstyrkan och betalningsförmågan står i fokus. Ekonomi: Reglering av redovisning Reglera redovisningen? För att redovisningen hos olika företag ska vara rättvisande och jämförbar krävs att den regleras. I de följande två kapitlen ska vi titta på vad skillnaden är mellan regel- och principbaserad redovisning och vad det finns för lagar, kompletterande normer och praxis kring processen. Två begrepp som står i centrum är rättvisande bild och god redovisningssed. Vi kommer även titta särskilt noga på årsredovisningslagen, bokföringslagen och regelverket K3. Regler och redovisningsprinciper Sammanfattning I detta kapitlet kommer vi att titta på vad reglering av redovisning är och varför det behövs. Vi kommer också att titta på hur regleringen ser ut och vad skillnaden mellan principbaserad och regelbaserad redovisning är. Kort sammanfattat innebär reglering att det finns lagar, kompletterande normer och praxis som ett företag ska följa i sin redovisning. Regleringen finns till för att minska informationsasymmetrin och se till att redovisningen ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Ett företags redovisning kan luta mer åt att vara principbaserat eller regelbaserat. Vart är vi nu? Varför regler? Syftet med externredovisning i sin helhet är att ge information om ett företags finansiella ställning. Det finns många s.k. intressenter som är intresserade av att ta del av redovisningen. Intressenterna kan vara exempelvis aktieägare, långivare eller skatteverket. Syftet med reglering Poängen med att reglera redovisningen är att underlätta för intressenterna. Mellan företaget som utfärdar en årsredovisning och dess läsare råder en s.k. informationsasymmetri. Detta innebär att läsarna inte har tillgång till samma information som företaget själva har. Redovisningen måste vara reglerad för att informationen ska vara mottaglig och användbar och för att motverka informationsasymmetrin. Reglering möjliggör också jämförande mellan olika företag, eftersom deras årsredovisningar presenterar samma sorts information. Även staten har ett intresse av reglering för att se till att beskattning av företagets vinst går till på rätt sätt. För att årsredovisningen ska vara användbar måste den ge en rättvisande bild av den finansiella ställningen i företaget. Rättvisande bild En rättvisande bild innebär att årsredovisningen på ett uppriktigt och ärligt sätt avbildar företaget i ekonomiska termer. Rapporterna ska ställas upp på ett överskådligt sätt som gör de möjliga att förstå och tolka. De finansiella rapporterna ska även kompletteras med noter och andra upplysningar som förklarar siffrorna. Bilden blir rättvisande om man följer god redovisningssed. God redovisningssed God redovisningssed innebär att redovisningen i första hand ska följa de lagar som finns gällande bokföring. Utöver detta ska redovisningsprinciper och praxis följas. Men vad betyder då allt detta? Jo, detta ska vi titta på nedan: Hur fungerar regleringen? Regleringen för redovisning är utformad enligt följande ordning: 1. Lagar 2. Kompletterande normer 3. Praxis 1. Lagar Lagarna som styr externredovisningen är främst Årsredovisningslagen (1995:1554) (ÅRL) och Bokföringslagen (1999:1078) (BFL). Dessa två är s.k. ramlagar, vilket innebär att de inte på detaljnivå beskriver hur redovisningen ska se ut. Lagstiftningen är istället övergripande och ställer krav på att redovisningen sker enligt god redovisningssed, ger en rättvisande bild och lämnar ut all nödvändig information för att redovisningen ska vara till nytta. Medan Årsredovisningslagen reglerar utformningen av de finansiella rapporterna som ska presenteras i årsredovisningen berör Bokföringslagen istället den löpande bokföringen som görs hela tiden under året. 2. Kompletterande normer Eftersom ÅRL och BFL är ramlagar som inte går in på detaljnivå krävs kompletterande normer. De består av rekommendationer och ges ut av olika experter inom externredovisning. Det finns flera olika experter inom området och vems rekommendationer som ett företag ska följa beror bl.a. på om det gäller årsredovisning eller koncernredovisning, om företaget är noterat eller onoterat (om företaget kan handlas på börsen eller liknande marknad) och om företaget är större eller mindre. Vad är ett "större" företag? Årsredovisningslagen säger att för att räknas som ett större företag måste man uppfylla samma två av tre följande kriterier, minst två år i rad: 1. >50 medeltal anställda 2. >40 mkr i balansomslutning 3. >80 mkr i omsättning Denna regel kallas för 50/40/80-regeln. Praxis Praxis är ett begrepp som innebär att det finns ett allmänt accepterat och etablerat sätt att redovisa på. Helt enkelt betyder det att man gör som andra företag gjort i sin redovisning. Praxis följs när lagar och kompletterande normer inte räcker till, utan man behöver ytterligare information om hur något ska redovisas. Redovisningsprinciper Redovisning kan vara antingen regelbaserad eller principbaserad. Principbaserad redovisning handlar om att företag i hög grad tillåts göra antaganden och bedömningar. Att företaget ges denna frihet innebär att företag som bedriver helt olika verksamheter kan spegla sina olikheter och på så sätt ge en mer rättvisande bild i sin redovisning. Redovisningsprinciper kan handla om att man gör grundläggande antaganden i redovisningen. Sådant som vanligtvis tas för givet och sällan ifrågasätts. Det kan handla om antaganden om att företaget ska fortsätta finnas efter den redovisade perioden, och att alla värden i redovisningen uttrycks enhetligt, t.ex. i SEK. Principerna kan också handla om att det finns målsättningar inom redovisningen, t.ex. att den ska ha olika kvalitativa egenskaper för att vara användbar för intressenterna. Slutligen kan principer även handla om periodisering och värdering. Detta kan handla om vilka risker man vågar ta i sin värdering av tillgångar och skulder om man till exempel ska hålla sig mest till försiktighetsprincipen eller matchningsprincipen när det gäller periodiseringar. En annan viktigt aspekt när det gäller redovisning handlar om väsentlighet. Med väsentlighet syftar man till om användarna kommer fatta ett annat beslut tack vare informationen. Denna principen påverkar redovisningen på det sätt att om man anser att något inte är väsentligt, dvs att informationen inte kommer påverka användarnas beslut, så måste de inte tas med i redovisningen. Vad är revisorns roll? Syftet med externredovisning är som nämt att ge olika intressenter information om företagets finansiella situation. För att denna information ska vara jämförbara och rättvisande krävs reglering. Revisorn måste vara oberoende företaget och har som roll att granska så att företagen följer dessa regleringar. Genom att kvalitetssäkra och granska årsredovisningar kan revisorn sätta sin stämpel på att användarna (intressenterna) kan lita på redovisningen. Lagar, kompletterande normer och praxis Sammanfattning I detta kapitel kommer vi titta närmare på de lagar, kompletterande normer och den praxis som berör redovisningen. Först kommer vi att titta på Årsredovisningslagens och Bokföringslagens innehåll. Vi kommer också att titta på de olika parterna som är inblandade i utgivningen av kompletterande normer, med störst fokus på Bokföringsnämndens regelverk K3. Slutligen kommer vi titta på vad praxis är för något. Var är vi nu? Bokföringslagen BFL består av 9 kapitel: 1 kap. Inledande bestämmelser 2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga 3 kap. Räkenskapsår 4 kap. Bokföringsskyldighetens innebörd 5 kap. Löpande bokföring och verifikationer 6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas 7 kap. Arkivering av räkenskapsinformation m.m. 8 kap. Utvecklandet av god redovisningssed samt bemyndiganden 9 kap. Överklagande I Bokföringslagen får vi alltså bl.a. reda på vilka som är tvungna att bokföra i sin verksamhet, olika definitioner inom bokföringen och hur ett bokslut går till. Som vi kan se finns även ett kapitel som betonar god redovisningssed och vem som ansvarar för utvecklingen av den. Årsredovisningslagen Både Bokföringslagen och Årsredovisningslagen är som nämnt ramlagar. De innehåller alltså inte alla detaljer om hur redovisning ska gå till. ÅRL består av 10 kapitel: 1 kap. Inledande bestämmelser 2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning 3 kap. Balansräkning och resultaträkning 4 kap. Värderingsregler 5 kap. Noter 6 kap. Förvaltningsberättelse m.m. 7 kap. Koncernredovisning 8 kap. Offentliggörande 9 kap. Delårsrapport 10 kap. Överklagande I Årsredovisningslagen får vi alltså reda på vad en årsredovisning ska innehålla och vad de olika delarna innebär. Vi hittar också information om hur tillgångar och skulder ska värderas och hur en koncernredovisning ska upprättas. Kompletterande normer Vem ansvarar för kompletterande normer? Som tidigare nämnt räcker inte lagstiftningen till vid upprättandet av redovisning. Därför finns flera expertorganisationer som utfärdar rekommendationer som ska komplettera lagarna. I Sverige finns följande: 1. BFN - Bokföringsnämnden - Bokföringsnämnden ansvarar för regler gällande onoterade företag. De har även gett ut fyra regelverk med råd gällande årsredovisning benämnda K1, K2, K3 och K4. För oss med fokus på onoterade företag är K3 av störst  relevans. K3 riktar sig till större och mindre företag och är mer principbaserat medan K2 frivilligt får följas av mindre företag och är mer regelbaserat. 2. RFR - Rådet för finansiell rapportering - Rådet för finansiell rapportering ansvarar för regler som riktar sig till noterade svenska företag. För att ett företag ska få sälja sina aktier på börsen måste de skriva på ett avtal där de binder sig till att följa reglerna utgivna av RFR. 3. IASB - International Accounting Standards Board - International Accounting Standards Board utfärdar IFRS som är ett regelverk som gäller för noterade företag i en koncern. EU har bestämt att IFRS ska följas i medlemsländerna. Idag finns ett ökat fokus på att göra redovisning i olika länder allt mer enhetlig. Som det ser ut idag kan redovisningsregler se väldigt olika ut från land till land. 4. FAR - Föreningen Auktoriserade Revisorer - FAR är en organisation bestående av erfarna revisorer. En revisor är en utomstående part som granskar redovisningen som upprättats. FAR ger ut ytterligare rekommendationer och har en onlinetjänst som heter FAR Online. 5. FI - Finansinspektionen - Finansinspektionen är ansvarig för tillsyn, regelgivning och tillståndsprövning för företag på finansiella marknader. Bokföringsnämndens K3 Med vårt fokus på framförallt större onoterade företag är Bokföringsnämndens K3 av störst relevans. K3 gavs ut 2012 och är principbaserat. Regelverket, som kallas för en vägledning, tolkar Årsredovisningslagen och innehåller kompletterande normer om hur årsredovisning och koncernredovisning ska upprättas. Det är viktigt att kunna söka i K3 och förstå hur regelverket är uppbyggt för att kunna upprätta en egen bokslutsrapport. K3 kan också hjälpa oss förstå andra företags årsredovisningar vid finansiell analys. K3 måste följas av större onoterade företag och får följas av mindre onoterade företag. Men mindre onoterade företag kan istället frivilligt välja att följa K2, som är ett enklare och mer regelbaserat regelverk. Praxis Vad är praxis? Som tidigare nämnt är praxis ett begrepp som innebär att det finns ett allmänt accepterat och etablerat sätt att redovisa på. Helt enkelt betyder det att man gör som andra företag gjort i sin redovisning. Praxis gäller då varken lagar eller kompletterande normer räcker till. Man kan förklara praxis som den yttersta lagret i ett relationsdiagram: Redovisningens grunder Sammanfattning Vi ska nu titta på vad som startar hela redovisningsprocessen - d.v.s. en affärshändelse. Sedan ska vi börja kika på redovisningens grunder och på begrepp som är viktiga att känna till och tidigt få en förståelse för. Begrepp som behandlas i detta kapitel är löpande bokföring, finansiella rapporter, debet-kredit, T-konton och periodiseringsbegreppen. Avslutningsvis lär vi oss om vad ett företag är för något och vilka bolagstyper som finns. I boken som helhet kommer vi att utgå från redovisning inom onoterade aktiebolag. Bokföringens grunder kan vara svåra att förstå till en början, och det gäller att öva konteringar med T-konton och bokslutstablåer parallellt med läsning för att nöta in sambanden. Var är vi nu? Vad är en affärshändelse? Vi har redan tittat lite på vad en affärshändelse är för något i det förra kapitlet. En affärshändelse är en ekonomisk händelse som påverkar företagets tillgångar, skulder, intäkter eller kostnader på något sätt. Det kan vara en affärstransaktion där en vara eller tjänst byts mot pengar, men det behöver inte nödvändigtvis heller ha skett en betalning. För att en affärstransaktion ska kunna dokumenteras i bokföringen och alltså få finnas med i redovisningen krävs enligt bokföringslagen, som reglerar den löpande bokföringen, en verifikation. En verifikation kan vara t.ex. ett kvitto eller en faktura. Exempel! Antag att du driver ett litet företag som säljer hantverk. Under en dag utför du följande affärshändelser: 1. Du säljer en handgjord keramikvas för 500 kr till en kund. Kunden betalar direkt med kontanter och du ger hen en kvittens som bevis på köpet. 2. Du köper in material för att tillverka fler keramikvaser. Du betalar leverantören 1 000 kr med ditt företags bankkonto och får en faktura som dokumentation. 3. Du beställer nya förpackningar för dina produkter från en onlineleverantör. Du kommer överens om att betala 200 kr senare och får en faktura som dokumentation. I detta exempel är de tre händelserna affärshändelser som påverkar ditt företags ekonomi. För att dessa händelser ska dokumenteras i bokföringen och finnas med i redovisningen krävs det verifikationer. I det första fallet fick du en kvittens som bevisar att kunden betalade 500 kr för vasen. I det andra fallet fick du en faktura från leverantören som bevisar att du betalade 1 000 kr för materialen. I det tredje fallet fick du också en faktura från onlineleverantören för beställningen av förpackningar. Verifikationerna, i form av kvitton och fakturor, är viktiga dokument som styrker och dokumenterar affärshändelserna. De används för att bokföra transaktionerna korrekt och säkerställa att företagets ekonomiska redovisning är riktig och tillförlitlig. Debet? Kredit? Bokföringen bygger på ett system som kallas dubbel bokföring. Det innebär att varje affärshändelse bokförs på två konton, en gång debet och en gång kredit. Det leder till att summan debet är lika stor som summan kredit. Debet betyder att verksamheten tillför resurser och kredit att verksamheten hämtar resurser. Ett konto kan ritas upp som ett T, och då ligger debet på vänster sida och kredit på höger sida. Det finns fyra kategorier av konton: tillgångar, skulder (inklusive eget kapital), intäkter och kostnader. Ofta ritar vi upp endast 4 konton, ett för varje kategori, för att visualisera bokföringen. Kostnaderna och intäkterna påverkar resultaträkningen, och skulderna och tillgångarna påverkar balansräkningen. ​ Periodiseringsbegreppen Redovisningen är indelad i olika perioder eftersom man vill visa hur det har gått för företagets verksamhet under en given tid. För att kunna göra bokslut måste vi alltså veta till vilken period olika affärshändelser hör till. Därför är det också viktigt att vi gör skillnad på begreppsparen inkomst och utgift, intäkt och kostnad samt inbetalning och utbetalning. Inkomster och utgifter Inkomster och utgifter uppstår vid försäljnings- eller köptillfället. En inkomst och utgift kan innebära en in- eller utbetalning om köpet eller försäljningen sker i t.ex. en affär där man betalar direkt. Men köpet eller försäljningen kan också styrkas med t.ex. en faktura och betalningen ske senare om det ges kredittid. Inkomster och utgifter redovisas i antingen balansräkningen som tillgång eller skuld eller i resultaträkningen som en intäkt eller kostnad: Intäkter och kostnader Intäkter och kostnader är inkomster och utgifter som hör till en specifik period. En inkomst blir en intäkt för en period om en prestation (t.ex. en leverans av sålda varor) har utförts under just den perioden. På samma sätt blir en utgift en kostnad för en period om en resursförbrukning (t.ex. att man anställer personal) har skett. Intäkter och kostnader hamnar i resultaträkningen, och skillnaden mellan en periods intäkter och kostnader blir periodens resultat. Inbetalningar och utbetalningar Inbetalningar och utbetalningar är mindre komplicerade. De innebär att pengar, s.k. likvida medel, har kommit in i eller lämnat verksamheten. Skillnaden mellan en periods inbetalningar och utbetalningar redovisas i kassaflödesanalysen. Matchningsprincipen ​Matchningsprincipen är en central princip inom redovisning som innebär att intäkter och kostnader ska matcha varandra under samma räkenskapsår. Med andra ord; har du köpt en spade under 2021 och sålt den under 2022 skall både försäljningsintäkten och inköpskostnaden bokföras vid samma tillfälle, dvs när den såldes. Under perioden mellan inköpstillfället och försäljningstillfället redovisar du spaden endast som lager. Vad innebär försiktighetsprincipen? Försiktighetsprincipen är en annan central princip som ligger till grund för externredovisning. Principen innebär att man vid värdering av tillgångar och skulder inte ska chansa och istället vara försiktig för att undvika framtida förluster vid omvärderingar. Det gäller alltså att tillgångar ska värderas lågt och skulder högt enligt försiktighetsprincipen. Vid tillämpandet av försiktighetsprincipen används ofta lägsta värdets princip (LVP) vilket innebär att omsättningstillgångar värderas till det lägsta av det historiska anskaffningsvärdet och det aktuella värdet. Ett annat exempel på när principen används är om företaget äger en aktiepost. I det fallet tar man endast upp vinster när de realiserats medan förluster syns redan då dem befaras. Vad är ett företag? Olika företag I den här boken pratar vi hela tiden om företag. Men vad menas med det? Jo, ett företag är förenklat sagt en verksamhet som ägnar sig åt försäljning av varor och tjänster. Rent symboliskt kan man säga att ett företag är ett verktyg som med hjälp av resurser (förhoppningsvis!) genererar pengar. Men det finns olika typer av företag, och de vanligaste är: Enskild Firma Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolag Alla företag måste bokföra och redovisa sin ekonomi. Reglerna för hur detta ska se ut skiljer sig dock mellan olika företagsformer. Aktiebolag I den här boken kommer vi framför allt fokusera på onoterade aktiebolag. Ett aktiebolag är en juridisk person, d.v.s. har juridiska rättigheter och skyldigheter. Dess ägare är separerade och skyddade från de skulder och åtaganden aktiebolaget förbinder sig till. För att starta ett aktiebolag måste man investera minst 25 000 SEK i bolaget - men denna investering får användas i verksamheten. Aktiekapitalet i ett aktiebolag är fördelat över ett antal aktier, och varje enskild aktie har ett så kallat kvotvärde vilket motsvarar det totala aktiekapitalet / det totala antalet aktier. Ägarna kan ha olika många aktier, och normalregeln är att en aktie = en röst vid viktiga frågor. Antalet aktier varje delägare har avgör således hur stor del av vinsten de erhåller samt hur stort inflytande de har på bolaget. Onoterat? Att bolaget är onoterat innebär att dess aktier inte säljs öppet på t.ex. börsen. Att vårt fokus ligger på onoterade aktiebolag innebär att vi kommer titta på särskilda redovisningsregler som berör just detta. Vi kommer att stöta på ett regelverk som kallas K3. Mer om detta kan du läsa om i Regler och redovisningsprinciper Ägare och styrelsen Ägarna representeras av styrelsen i aktiebolaget och varje år har ägarna möjlighet att bevilja styrelsen ansvarsfrihet - vilket eliminerar det personliga ansvaret i företagsformen. Undantaget är när rent brottslig aktivitet upptäcks. Tre beslutsinstanser Aktiebolaget har tre stycken beslutsinstanser: Bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör (VD). Större bolag måste även ha en revisor. Beslutsordningen kan därmed anses se ut enligt nedan: 1) Bolagsstämman På bolagsstämman får samtliga ägare utöva sin makt i förhållande till hur många aktier de har i viktiga frågor. Normalfallet är 1 aktie = 1 röst. På bolagsstämman väljer man en styrelse som skall representera ägarna och förvalta företaget. Man beviljar också föregående års styrelse ansvarsfrihet. 2) Styrelsen I styrelsen, vald av bolagsstämman, utser man en verkställande direktör som ansvarar för bolagets löpande verksamhet och som kan anses vara bolagets högsta operativa chef. I styrelsens uppdrag ingår att kontrollera den verkställande direktörens arbete och se till att bolaget får en korrekt organisation. I de flesta företag är det ägarna själva som sitter i styrelsen, men i börsnoterade bolag är det vanligt att ägarna utser representanter till styrelsen. Styrelsen avger en årsredovisning som skall kontrolleras av revisorn ifall bolaget är revisionspliktigt. 3) Verkställande direktören, VD:n Den verkställande direktören, utsedd av styrelsen, är bolagets högsta operativa chef och har av styrelsen fått fullmakt att exempelvis ingå avtal åt företagets vägnar.  Ekonomi: Bokföring och bokslut Var är vi nu? Nu är vi framme vid de kapitel som handlar om bokföring och bokslut. Dessa kapitel hänger tätt ihop eftersom den löpande bokföringen omarbetas till rapporter i bokslutet. I båda kapitlen kommer stort fokus ligga på hur bokföringen och bokslutet görs manuellt på olika konton. Bokföring Den löpande bokföringen är den del av redovisningen som sker kontinuerligt, och som alltså pågår hela tiden under redovisningsperioden. Bokföringen skapar underlaget för bokslutet. Bokslut Att upprätta ett bokslut innebär att man omvandlar den löpande bokföringen från en period till finansiella rapporter. Bokslutet är därför länken mellan den löpande bokföringen och den finansiella rapporteringen. Löpande bokföring Sammanfattning I detta kapitel kommer vi börja titta på hur redovisningsprocessen inleds med den löpande bokföringen. Den löpande redovisningen pågår hela tiden och används sedan som underlag för den finansiella rapporteringen. Vi kommer först och främst titta på hur olika konton påverkas av inköp och försäljning och hur periodiseringar påverkar vad som är en intäkt eller inbetalning respektive kostnad eller utbetalning. Återkommande begrepp är dubbel bokföring och debet och kredit. Det viktigaste vi tar med oss från detta kapitel är att summan av konteringarna till följd av en affärshändelse alltid ska vara lika stor i debet och kredit. Löpande bokföring Den löpande bokföringen är den del av redovisningen som sker kontinuerligt, och som alltså pågår hela tiden under redovisningsperioden. När en affärshändelse sker så påverkas alltid företagets tillgångar, skulder, intäkter eller kostnader. I det här kapitlet ska vi visualisera denna process. Bokslut Den löpande bokföringen är inte slutprodukten när det kommer till redovisningen. Bokföringen skapar i stället underlaget för bokslutet, som är sammanställningen av de finansiella rapporterna i exempelvis årsredovisningen. Mer om årsredovisningen och slutprodukten i redovisningsprocessen. Processen Först sker en affärshändelse - ett inträffande som påverkar företagets tillgångar, skulder, intäkter eller kostnader på något sätt. Det kan vara en affärstransaktion där en vara eller tjänst byts mot pengar, men det behöver inte heller nödvändigtvis ha skett en betalning. En affärshändelse måste bokföras. Detta görs löpande i verksamheten, vilket innebär att det sker allt eftersom ovanstående sker. Nu för tiden sker bokföringen i huvudsak i datorprogram och inte på papper. Den löpande bokföringen sker först i den så kallade grundboken. Där i listas affärshändelserna i kronologisk ordning. Sedan listas de i huvudboken utifrån kontonummer i storleksordning. Vad är det då för konton som används? Jo, det ska vi titta på nedan! T-konton och kontoplan Som vi tidigare tittat på i kapitlet om Redovisningens grunder används T-konton för att visualisera redovisningsprocessen. Varje konto består av en debetsida (vänster) och en kreditsida (höger). Varje affärshändelse bokförs på två konton. Detta kallas dubbel bokföring. Detta innebär också att summorna av debiteringar och krediteringar för affärshändelsen ska vara lika stora. Det finns fyra olika grupper av konton: konton för tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Deras belopp ökar och minskar antingen i debet eller kredit, på följande sätt: En kontoplan är en lista med alla de konton som används i ett företags bokföring. Vanligast är att man följer en kontoplan som heter BAS. Varje konto består av fyra siffror. - Konton som börjar på 1 handlar om tillgångar. - Konton som börjar på 2 handlar om skulder - Konton som börjar på 3 handlar om intäkter - Konton som börjar på 4, 5, 6 och 7 handlar om olika typer av kostnader - Konton som börjar på 8 kan vara både intäkter eller kostnader. - Det finns även konton som kan användas för internredovisningen och som alltså inte finns med i den finansiella rapporteringen. Dessa börjar på 9 eller 0. Ljus Hemma AB Nu kommer vi att titta på hur den löpande bokföringen och konteringen går till i praktiken genom att följa det nystartade företaget Ljus Hemma AB. Deras affärsidé är att köpa in och sälja lampor och andra produkter inom belysning. Inledningsvis tänker Ljus Hemma driva en webbshop, för att i framtiden eventuellt utöka sin verksamhet till fysiska butiker. Ljus Hemma AB ägs och drivs av tre vänner. När företaget startas i januari 2020 sätter de gemensamt in 300 000 kr i eget kapital. Detta är den första affärshändelsen för Ljus Hemma. Tillgångssidan består nu av 300 000 kr i kassan och skuldsidan består av 300 000 kr i skuld till ägarna, d.v.s. eget kapital: I bilden ovan representerar det stora T:et Ljus Hemmas balansräkning vid själva transaktionstillfället, med en tillgångssida och en skuldsida. De små T-kontona inuti representerar tillgångskontot för kassa och skuldkontot för eget kapital. Det som precis har inträffat är en affärshändelse i vilken två konton berörs. Som vi sett ovan ökar tillgångskontot i debet och skuldkontot i kredit, vilket innebär att affärshändelsens debitering och kreditering blir lika stora, som förväntat inom dubbel bokföring. Första investeringen De tre ägarna bestämmer sig för att köpa in en riktigt snygg och professionell hemsida från ett företag som jobbar med att bygga unika webbshoppar. Hemsidan inklusive underhåll kostar 34 000 kr och förväntas ha en nyttjandeperiod på fyra år. Detta blir Ljus Hemmas första investering och anläggningstillgång. Vänta lite, vad är en nyttjandeperiod? Vi kommer att titta närmare på nyttjandeperiod och hur vi redovisar tillgångar enligt periodiseringsreglerna i kapitlet om Anläggningstillgångar Kort sagt handlar nyttjandeperioden om att vi periodiserar anläggninstillgångarnas kostnader utifrån hur länge de förväntas användas inom företaget. En anläggningstillgång är en tillgång som förväntas finnas kvar och användas inom företaget en längre tid. Nyttjandeperiod är inte nödvändigtvis samma sak som den tekniska livslängden hos en tillgång, d.v.s. hur länge den kan användas. Nyttjandeperioden är tiden som tillgången förväntas användas inom företaget. Man måste alltså uppskattas hur länge man planerar att använda tillgången vid anskaffningstillfället. Eftersom hemsidans nyttjandeperiod är bestämd till fyra år kommer en fjärdedel av kostnaden att hamna i årets resultaträkning, och tre fjärdedelar av kostnaden i de tre kommande årens resultaträkning. Detta kallas avskrivning och innebär i praktiken att tre fjärdedelar av 34 000 kr kommer att bokföras som tillgång, medan resterande fjärdedel kommer att bokföras som kostnad. Inköpet av webbshoppen bokförs inledningsvis debet (ökar) på tillgångskontot för anläggningstillgångar och kredit (minskar) på tillgångskontot för kassan: Avskrivning Direkt efter är det dags att göra en avskrivning på en fjärdedel värdet av webbshoppen (34 000 kr / 4 = 8 500 kr). Nu kommer tillgångskontot för anläggningstillgångar krediteras (minska) och kostnadskontot för avskrivningar debiteras (öka). Avskrivningen kommer påverka Ljus Hemmas resultat, men inte deras kassaflöde eftersom ingen utbetalning sker. Avskrivningen betyder endast att det bokförda värdet på anläggningstillgången periodiseras till en kostnad. Därför kommer inte heller kassakontot att påverkas av denna affärshändelse: Obs! För tillfället behöver vi inte tänka på att tillgångssidan och skuldsidan i balansräkningen inte är i balans, alltså inte lika stora. När ett bokslut upprättas i slutet av en period kommer resultatet att påverka den "riktiga" balansräkningens skuldsida genom att minska eller öka storleken på eget kapital. Den uppritade balansräkningen ovan är endast för att visualisera hur bokföringen hänger ihop med den slutgiltiga finansiella rapporteringen. Inköp av varulager Ljus hemma AB är nu redo för att bygga upp ett varulager för att snart kunna börja sälja vidare belysning till kunder. Från tre olika leverantörer köps taklampor, vägglampor och skrivbordslampor. - Taklamporna är 20 st och kostar 10 000 kr, alltså 500 kr/st. - Vägglamporna är 10 st och kostar 15 000 kr, alltså 1 500 kr/st. - Skrivbordslamporna är 20 st och kostar 8 000 kr, alltså 400 kr/st. Inköpet av varulagret är också en investering och lamporna är inte är en kostnad utan endast en utbetalning. Kostnaden för sålda varor (KSV) uppstår först i samband med prestation, d.v.s. när Ljus Hemma säljer vidare och levererar lamporna till kund. Mer om periodiseringsreglerna kan du läsa om i Redovisningens grunder. Lamporna köps på kredit och Ljus Hemma har 30 dagar på sig att betala. Därför bokas, vid köptillfället, en debitering (ökning) på tillgångskontot för varulager och en kreditering (ökning) på skuldkontot för leverantörsskulder. Varulagret värderas till anskaffningsvärdet till totalt 33 000 kr (10 000 + 15 000 + 8 000): Utbetalning 30 dagar senare, då det är dags för Ljus Hemma AB att betala sina leverantörsskulder, kommer kontot för leverantörsskulder debiteras (minska) och kassakontot krediteras (minska). Skuldkontot töms eftersom skulderna betalas av: Första kunden Ljus Hemma har fått sin första kund! Fem stycken taklampor har sålts för 1 000 kr/st till en privatperson. Betalningen (5 000 kr) och leverans sker i samband med köptillfälle eftersom kunden är villig att direkt komma och hämta lamporna. ​Vid ett och samma tillfälle uppstår alltså en intäkt (Ljus Hemma har levererat varorna, och alltså utfört sin prestation), en inbetalning och en kostnad (kostnad för sålda varor, d.v.s. lampornas anskaffningsvärde eftersom en resursförbrukning skett). Dessutom minskar varulagrets värde. KSV och minskningen av varulagrets värde blir 2 500 kr (500 kr * 5 st). Kontot för varulager krediteras (minskar), kontot för kassa debiteras (ökar), kontot för försäljningsintäkter krediteras (ökar) och kostnadskontot för sålda varor KSV debiteras (ökar). Andra kunden Den andra kunden beställer också fem taklampor. Försäljningen är alltså nästan likadan som till första kunden (5 000 kr), med skillnaden att denna kund istället vill ha 30 dagars kredittid. Leverans sker i samband med försäljningen. Ljus Hemma skickar en faktura och har nu en fordran på kunden. Vid försäljningstillfället uppstår alltså en intäkt, en kostnad och en ökning av tillgångskontot för kundfordringar och en minskning av tillgångskontot för varulager. De debiteras och krediteras på följande sätt: Inbetalning 30 dagar senare betalar kunden fakturan, och inbetalningen bokförs genom att kontot för kundfordringar krediteras (minskar) och kassakontot debiteras (ökar). Avtal Nedan ska vi nu titta på två typer av avtal kopplade till försäljning. Dels kombinerade serviceavtal, dels entreprenadavtal. Ett avtal är en överenskommelse mellan två parter som är rättsligt bindande. Parterna har rättigheter och skyldigheter mot varandra. - I ett kombinerat serviceavtal köper kunden både en vara och en tjänst. - I ett entreprenadavtal kommer parterna överens om att ett eller flera objekt ska produceras på beställning. Det kan gälla t.ex. husbyggen. Vi kommer att titta närmare på exempel på service- och entreprenadavtal eftersom periodiseringar påverkar hur bokföringen går till. Kombinerat serviceavtal Allt eftersom försäljningen rullar på fyller Ljus Hemma på med lampor till sitt varulager. Ett inköp består av 150 större taklampor för 75 000 kr, och som alltså kostar 500 kr/st. Dessa ska säljas till ett pris om 1000 kr/st. Ganska snabbt därefter bestämmer sig Ljus Hemma AB för att testa en ny affärsmodell. Tanken är att i kombination med lampor även sälja ett serviceavtal där Ljus Hemma lovar att dels montera belysning, och dels åka ut till kunden och byta glödlampor vid behov under två års tid. En stor och populär klädkedja köper 100 st taklampor som ska sättas upp i provrummen i flera av deras butiker i staden. För att säkerställa att provrummen alltid är belysta och tillgängliga och för att slippa tänka på montering bestämmer sig klädkedjan för att köpa lamporna i kombination med serviceavtalet. - Lamporna säljs till ett pris om 100 000 kr - Lampornas anskaffningsvärde är 50 000 kr - Serviceavtalet säljs för 20 000 kr - Monteringen beräknas kosta 4 000 kr i lön och bensin - Underhållet beräknas kosta 6 000 kr i lön och bensin Lamporna levereras och monteras i samband med köp, och klädkedjan betalar direkt 120 000 kr för både lamporna och serviceavtalet (100 000 kr + 20 000 kr). Hur ska inkomsten periodiseras? Jo, lamporna levereras direkt och därmed har en prestation skett. Likaså är det med monteringen, som även den sker direkt i samband med leverans. Detta innebär att både försäljningspriset för lamporna och den andel av försäljningspriset för serviceavtalet som gäller monteringen bokförs som intäkter. Försäljningspriset som berör underhållet av lamporna ska däremot periodiseras som intäkt över den tid som avtalet löper, d.v.s. två år. Hur vet vi då hur stor andel av försäljningspriset för serviceavtalet som hör till underhållet? Jo, vi kan se att underhållet beräknas kosta 6 000 kr att utföra medan monteringen beräknas kosta 4 000 kr att utföra. Om den totala kostnaden då är 10 000 kr (6 000 kr + 4 000 kr) kan vi räkna ut att 60% av kostnaden uppstår till följd av underhåll medan 40% uppstår till följd av montering. Det är därför rimligt att anta att 60% av försäljningsintäkterna (20 000 kr) för avtalet bör kopplas till underhållet och 40% till monteringen.c 60% av 20 000 kr är 12 000 kr 40% av 20 000 kr är 8 000 kr Eftersom avtalet löper över två års tid bör hälften av 12 000 kr bokföras som intäkt och hälften som en förutbetald intäkt. Vänta lite, vad är en förutbetald intäkt? En förutbetald intäkt är inte en intäkt utan en skuld. Företaget har fått betalt av en kund men ännu inte utfört någon prestation för detta. År 1 Såhär bokas händelsen på konton: Det som händer är alltså: 1. Klädkedjan betalar 120 000 kr totalt. Denna summan debiteras (ökar) på kassakontot. Totalt krediteras (ökar) 114 000 kr av dessa på intäktskontot för försäljning, medan resterande 6 000 kr krediteras (ökar) på skuldkontot för förutbetalda intäkter. 2. Prestationen hittills har kostat totalt 57 000 kr (50 000 kr för lamporna + 4 000 kr för monteringen + 3 000 kr för underhåll första året). 57 000 kr debiteras (ökar) på kostnadskontot för sålda varor. 50 000 kr krediteras (minskar) på tillgångskontot för varulager medan 7 000 kr (4 000 kr + 3000 kr) krediteras (minskar) på kassakontot. I bilden ovan är kostnadskontot för sålda varor är en förenkling, eftersom det inkluderar både varukostnad, bensin och lön. År 2 Nästa år, när den förutbetalda intäkten ska bli en intäkt, kommer det att bokas så här: Nu försvinner den förutbetalda intäkten vilket innebär att skuldkontot debiteras (minskar) medan intäktskontot för försäljning krediteras (ökar). Samtidigt uppkommer även kostnaden för resursförbrukningen som kopplas till prestationen. De resterande 3 000 kr som är kopplade till lön och bensin debiteras (ökar) på kostnadskontot och krediteras (minskar) på kassakontot. Återigen är kostnadskontot för sålda varor en förenkling och symboliserar alla kostnader som uppkommer i samband med minskning av varulager, lön, bensin mm. Entreprenadavtal Ett annat typ av avtal är entreprenadavtal där företag och kund kommer överens om att företaget ska utföra ett visst arbete på beställning. Såhär säger K3 om entreprenadavtal: "Ett särskilt framförhandlat avtal om ett uppdrag som avser produktion av ett objekt eller flera objekt som står i nära samband med, eller är beroende av, varandra med avseende på utformning, teknik och funktion eller användning." Ett företag som ofta tar sig an entreprenaduppdrag är Sol På Tak AB. I januari 2020 avtalar de med kommunen om att förse alla kommunens hus med solpaneler innan 2022. Uppdraget förväntas alltså ta tre år att färdigställa. Hur intäkten ska redovisas för Sol På Tak beror först och främst på om priset är rörligt eller fast. - Om priset är rörligt, alltså t.ex. om Sol På Tak tar betalt för varje solpanel som monteras, ska intäkten redovisas allt eftersom prestationer utförts. - Om priset för uppdraget däremot är fast kan intäkten redovisas antingen uppdelat på tre år eller som en klumpsumma när uppdraget färdigställts. Det handlar helt enkelt om ifall man vill matcha intäkten till perioderna då uppdraget pågår eller om man vill matcha den till när uppdraget är färdigt. Valet kan ha en stor påverkan på hur redovisningen ser ut. Moms Moms eller mervärdesskatt är en skatt som betalas på de allra flesta varor och tjänster. Företag måste momsregistrera sig och betalar samt redovisar momsen till Skatteverket. De två viktigaste begreppen är ingående och utgående moms och den vanligaste momssatsen är 25%. Med hjälp av 20%-regeln kan vi räkna ut hur stor del av försäljningspriset som består av moms (om momspålägget är 25%). Vad är moms? Moms står för mervärdesskatt och är en skatt som oftast ingår i priset när vi köper något. Som privatpersoner behöver vi inte tänka på momshanteringen eftersom företag sköter indrivningen av moms åt staten. Det finns två viktiga begrepp när det kommer till redovisningen av moms: 1. Utgående moms 2. Ingående moms Utgående moms är den moms som företaget driver in åt staten genom att lägga på moms på sitt försäljningspris. Man kan säga att den utgående momsen är en skuld för företaget till staten. Ingående moms är den moms som företaget självt betalar till andra företag när det köper in varor och tjänster. Den moms som företag betalar vid inköp har företaget rätt att få tillbaka från skatteverket. Minnesregel! För att lättare minnas vad som är vad kan du tänka att på de varor företaget säljer ut är det utgående moms, och på de varor företaget köper in är det ingående moms. Att betala - eller få tillbaka pengar? Företaget lämnar en momsdeklaration till skatteverket varje period där den totala utgående momsen minus den totala ingående momsen blir det belopp som bolaget skall betala till skatteverket. Om företagets ingående moms är större än den utgående får företaget istället tillbaka pengar från skatteverket. Hur pass ofta företaget ska redovisa sin moms för skatteverket beror på hur stor omsättningen är. Utgående - ingående moms = momsskuld/momsfordran. - Utgående moms är en skuld till staten - Ingående moms är en fordran på staten Moms är varken en intäkt eller kost Procentsatser Hur stor momsen är beror på vilken kategori av vara eller tjänst som köps/säljs. Skatteverket har gjort en kategorisering på vilken momssats som gäller för olika typer av varor och tjänster, men vi kommer i exempel utgå från 25% moms eftersom det är den absolut vanligaste procentsatsen. Skattesatser  - 25 procent moms är den absolut vanligaste procentsatsen, endast särskilda undantagna varor och tjänster har andra procentsatser. - 12 procent moms är applicerbar för exempelvis restaurangmåltider, hotellnätter, viss konst och livsmedel. - 6 procent moms är applicerbar för exempelvis inrikes resor med kollektiva färdmedel, böcker och vissa kultur-relaterade varor/tjänster. ​ Verksamhet utan moms Skatteverket har beslutat att vissa områden är helt undantagna moms - detta innebär att företag varken säljer dessa tjänster eller varor med moms eller får göra något avdrag för tjänster eller varor som köps in inom dessa områden. Exempel på momsfri verksamhet - Sjukvård - Skolverksamhet - Bank och försäkring - Tandvård Redovisning av moms Löpande Ljus Hemma AB's verksamhet rullar på och det är dags att bokföra moms. Under senaste perioden har en försäljning och ett inköp skett. Först sålde och levererade Ljus Hemma 40 st lampor för 50 000 kr till en arena som ville stärka sin utebelysning. Momssatsen är 25%. Lamporna såldes på kredit och en kundfordran på 50 000 kr bokas. Men för att kunna boka hela affärshändelsen måste vi räkna ut hur stor andel av kundfordran som består av moms och hur stor del som består av intäkt. 20%-regeln Vi vet att momssatsen för försäljningen av lamporna är 25%. Försäljningspriset, d.v.s. de 50 000 kr som vi har fakturerat inkluderar BÅDE ursprungspriset och moms. Hur får vi då reda på ursprungspriset? Jo, med hjälp av 20%-regeln räknar vi ut hur stor andel av försäljningspriset som består av moms när momssatsen är 25%: Försäljningspris * 20% = moms - I fallet med Ljus Hemma är momsen 50 000 * 20% = 10 000 kr Ursprungspriset är alltså 50 000 - 10 000 = 40 000 kr Vi kan kontrollräkna detta på följande sätt: - 40 000 * 125% = 50 000 kr (försäljningspris) Medan 50 000 kr bokas som kundfordran bokas alltså även 40 000 kr som intäkt och 10 000 kr som utgående moms. Affärshändelsen symboliseras av de blå siffrorna i bilden: Efter försäljningen skett köper Ljus Hemma AB in nya kontorslampor till sitt varulager från en leverantör. Lamporna kostar 10 000 kr. - Med 20%-regeln räknar vi ut att momsen är 10 000 * 20% = 2 000 kr - Vilket också betyder att ursprungspriset (kostnaden) är 10 000 - 2 000 = 8 000 kr. Inköpet sker på kredit vilket innebär att 10 000 kr bokas upp som en leverantörsskuld. Sedan bokas 8 000 kr som kostnad och 2 000 kr som ingående moms. Denna affärshändelse symboliseras av de gröna siffrorna i bilden ovan. Bokslut När det är dags att göra bokslut ska Ljus Hemma föra över den ingående och utgående momsen till ett konto som redovisar den totala momsskulden eller momsfordran. Här kan vi se att den totala momsen, alltså både utgående och ingående, flyttas till ett separat redovisningskonto. Eftersom att ingående moms minskar den utgående momsskulden kan vi räkna ut att den totala momsskulden är: 10 000 - 2 000 = 8 000 kr Här nollställs alltså kontona för utgående moms och ingående moms i den löpande bokföringen inför den nya perioden. Momsdeklaration När momsen slutligen ska deklareras och betalas till Skatteverket ser det ut så här: Redovisningskontot nollställs genom att momsskulden på 8 000 kr debiteras. Samtidigt dras 8 000 kr från kassan för att betala skulden. Osäker kundfodran Ibland händer det att ett företag har fakturerat en kund men att det uppstår en osäkerhet om ifall kunden kommer kunna betala. För redovisningen innebär detta att kundfordran ska bokföras som osäker och senare eventuellt som konstaterad. Om företaget inte får betalt och på så sätt inte får pengar för den utgående momsen som har bokförts så ska momsen återföras. Företaget blir alltså inte momsskyldiga när de sålt en vara eller tjänst som de inte fått betalt för. Mer om hur momshanteringen går till vid en sådan händelse kan du läsa om i Omsättningstillgångar. Utlänsk valuta Kundfordringar och leverantörsskulder med ett belopp angivet i utländsk valuta måste räknas om till svenska kronor i redovisningen. Detta görs både i den löpande bokföringen och vid bokslut. Eftersom växelkursen är konstant skiftande kan omvärderingen leda till en valutakursvinst eller valutakursförlust. Kundfordringar och leverantörsskulder Kundfordringar och leverantörsskulder i utländsk valuta måste omräknas till svenska kronor, både i den löpande bokföringen och på balansdagen. Detta gäller alltså när kunder och leverantörer befinner sig i ett annat land och beloppet på fakturorna är angivet i en annan valuta än svenska kronor. Att valutan måste omräknas beror på att valutakursen är konstant skiftande och att företagets inbetalning från kunden eller utbetalning till leverantören därför kommer bero på valutakursen på betaldagen. Detta kan, vid betaltillfället, leda till en s.k. valutakursvinst eller valutakursförlust, vilket innebär att företaget antingen gynnas eller missgynnas av valutakursförändringen. Fram tills betaltillfället ska fordran eller skulden dock beräknas till balansdagens valutakurs, för att ge en så rättvisande bild som möjligt. Vi ska titta på vad som händer i den löpande bokföringen och vid bokslut. Växelkurs Växelkurs är synonymt med valutakurs. Den 1 november 2021 kostar en euro 9,88 kr. 1 EUR = 9,88 SEK Det innebär att en faktura eller ett försäljningspris som anges i euro måste multipliceras med 9,88 för att få fram kostnaden i svenska kronor. Löpande bokföring av utländsk valuta Ljus Hemma AB säljer och levererar den 1 nov 2021 50 st spotlights till ett tyskt företag. Samma dag skickar de en faktura där försäljningspriset är angivet till 1000 euro. Den tyska kunden har 30 dagar på sig att betala.​​ När fakturan ska bokföras som en kundfordran i samband med försäljning måste dess belopp räknas om till SEK. Den 1 november 2021 kostar en euro 9,88 kr. - 1 000 * 9,88 = 9 880 kr Fakturan bokförs som en kundfordran och intäkt om 9 880 kr: Den 1 december 2021 är det dags för kunden att betala sin skuld till Ljus Hemma. Eftersom fakturabeloppet är angivet i euro är det i euro som fakturan ska betalas. Den 1 december ser dock växelkursen annorlunda ut. Nu kostar en euro istället 10,28 kr. - 1 000 * 10,28 = 10 280 kr Att betala fakturan kostar 10 280 kr för det tyska företaget och försäljningen är alltså dyrare på betaldagen än på köpdagen. Skillnaden är: - 10 280 - 9 880 = 400 kr Eftersom beloppen skiljer sig åt och det har blivit dyrare för kunden bokförs en valutakursvinst på 400kr för Ljus Hemma. Inbetalningen debiteras på kassakontot och mellanskillnaden hos värdet på kundfordran bokförs som en intäkt: Bokslut Alla fordringar och skulder i utländsk valuta som inte är betalda på bokslutsdagen måste räknas om balansdagens valutakurs. Konteringen av detta ser ungefär likadan ut som i den löpande bokföringen. Det tyska företaget är den 1 december 2021 så nöjda med sitt köp att de bestämmer sig för att lägga en likadan beställning. De köper alltså ytterligare 1 000 spotlights, och har återigen 31 dagar på sig att betala. Ljus Hemma bokar upp en ny kundfordran på 10 280 kr, som är köpdagens pris i svenska kronor: Den 31 december på bokslutsdagen har ännu ingen inbetalning skett. Kundfordran måste omvärderas till dagens växelkurs för att ge en så rättvisande bild som möjligt. Den 31 december är en euro värd 10,29 kr. Kundfordran ska alltså bokas om till 1 000 * 10,29 = 10 290 kr, vilket innebär att en valutakursvinst på 10 kr har skett: Valutakursförlust I de två ovanstående exemplen har vi tittat på hur det ser ut på kontona när en valutakursvinst uppstår. När det kommer till valutakursförluster ser det ungefär likadant ut, fast förlusten bokas på ett kostnadskonto istället. Både valutakursvinster och -förluster kan uppstå vid både inköp och försäljning, och påverkas på följande sätt beroende på växelkursen: - Om euron blir dyrare, som i exemplen ovan, så uppstår en vinst vid försäljning och en förlust vid inköp. - Om euron istället skulle bli billigare så uppstår en förlust vid försäljning och en vinst vid inköp. Skatt Avstämning Sammanfattning Nu ska vi först kort titta på vad en avstämning är för något. Sedan ska vi fokusera på hur vi kontrollerar att skatten bokförts korrekt med hjälp av ett skattekonto och hur skatten i övrigt ska hanteras i redovisningen. Bolagsskatten är den skatt som aktiebolag är skyldiga att betala. Den är procentuell och baseras på företagets vinst. Vad är avstämning? Innan vi går in på skatteberäkningen ska vi titta på vad avstämning är för något. Vid en avstämning kontrollerar man att de konton som ingår i balansräkningen har rätt belopp. Kontrollen genomförs genom att man jämför kontobelopp med underlag. Underlag kan vara t.ex: - Anläggningsregister - här listas information om anläggningstillgångarna. - Kundreskontra och leverantörsreskontra - här sammanställs information om alla kundfordringar och leverantörsskulder. - Kontoutdrag från banken - Skattekonto hos skatteverket. Detta ska vi kolla mer på nedan. Bolagsskatt Alla juridiska personer ska betala skatt och har ett så kallat skattekonto hos skatteverket. Ett aktiebolag är en juridisk person och ska därför betala bolagsskatt. Bolagsskatten är procentuell och beräknas på vinsten. Skattekontot stäms under avstämningen av mot utbetalningar till Skatteverket för att säkerställa att företaget beskattats korrekt. På skattekontot bokas följande: - Preliminärskatten - Personalskatten - Arbetsgivaravgiften - Den deklarerade momsen - Punktskatter (konsumtionsskatt på särskilda varor och tjänster) Skattekontot När företaget deklarerar, d.v.s. skickar in information om resultat och beskattning till Skatteverket, kan skatteskulder flyttas över till ett särskilt skattekonto. Då flyttas momsskulder, personalskatteskuld, arbetsgivaravgift och preliminärskatt över från sina separata skuldkonton till ett gemensamt konto. Detta underlättar för avstämningen, då bokförda skatteskulder kontrolleras. Preliminärskatten Aktiebolag betalar preliminär bolagsskatt på den förväntade vinsten perioden februari-januari varje år. Det innebär att skatten i slutet av året måste justeras för att uppgå till korrekt belopp. I slutet av året vet man nämligen hur stor vinsten är, och därmed hur mycket skatt man blir skyldig att betala. Under februari-december bokförs och betalas 11 lika stora delar av preliminärskatt till skatteverket. För den sista (12:e) månaden (januari) uppkommer sedan en skatteskuld i balansräkningen. Den inte ska betalas förrän i januari men påverkar ändå årets balans- och resultaträkning i form av en skuld och en kostnad. Preliminärskatt Ljus Hemma AB uppskattar att de kommer ha ett resultat på 60 000 kr första året. Eftersom procentsatsen för bolagsskatten är 20,6% kommer de betala 60 000 kr * 20,6% = 12 360 kr i preliminärskatt. Fördelat på årets tolv månader blir detta 12 360 / 12 = 1 030 kr. De kommer därför betala 1 030 kr/månad i preliminärskatt till Skatteverket. Eftersom första preliminärskatten betalas i februari kommer de ha betalat 11 330 kr när året är slut. I december uppkommer alltså en skatteskuld för den sista månaden, 1 030 kr för nästa års januari. En skatteskuld kan även uppkomma för så kallad kvarskatt. Kvarskatt är det som man har kvar att betala när den slutgiltiga skatten är uträknad ifall den uppskattade preliminärskatten var för liten. Vi ska titta närmare på hur kvarskatten beräknas längre ned. Skatteskulden blir precis som den redan betalda skatten en kostnad i årets resultaträkning. Så här beräknas skatten Före årsskiftet är det dags att beräkna årets skatt. Om du läst kapitlen Hur ser resultaträkningen ut? och Obeskattade reserver är det kanske lite lättare att ta in hur skatteberäkningen går till. Skatten som företaget är skyldiga Skatteverket baseras som ovan nämnt på vinsten, d.v.s. resultatet. Vänta lite, hur ser en resultaträkning ut? En funktionsindelad resultaträkning kan exempelvis se ut så här: + Nettoomsättning - Kostnad sålda varor = BRUTTORESULTAT - Försäljningskostnader - Administrationskostnader - Forsknings- och utvecklingskostnader + Övriga rörelseintäkter - Övriga rörelsekostnader = RÖRELSERESULTAT Resultat från finansiella poster: + Finansiella intäkter - Finansiella kostnader = RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER +/- Bokslutsdispositioner +/- Skatt på årets resultat = ÅRETS RESULTAT Mer specifikt beräknas skatten utifrån resultatet efter bokslutsdispositioner. Detta finner vi här: När vi vet resultatet efter bokslutsdispositioner räknar vi ut underlaget för skatteberäkning så här: + Resultat efter bokslutsdispositioner + Ej avdragsgilla kostnader - Ej skattepliktiga intäkter + Schablonintäkt = Underlag för skatteberäkning Sedan multiplicerar vi underlaget för beskattning med procentsatsen för bolagsskatt som i skrivande stund ligger på 20,6%. Ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter? Mer om ej avdragsgilla kostnader, ej skattepliktiga intäkter och schablonintäkt kopplat till periodiseringsfonder kan du läsa om i Obeskattade reserver. Kortfattat är en ej avdragsgill kostnad en kostnad som inte får inkluderas i resultatet vid skatteberäkningen och på så sätt leda till att företaget betalar mindre skatt. Likaså är en ej skattepliktig intäkt en intäkt som företaget inte behöver betala skatt för. En schablonintäkt är en procentandel av eventuella avsättningar till periodiseringsfonder, d.v.s. obeskattade reserver (bokslutsdispositioner). Schablonintäkten som alltså inte är en intäkt läggs till vid skatteberäkningen som en kostnad för att ha periodiseringsfonder. Genom att belasta beskattningsunderlaget med en schablonintäkt tar staten alltså betalt för att låta företag lägga undan delar av sitt resultat till senare års beskattning. Kvarskatt Vi ska nu återkomma till konceptet kvarskatt. Vi vet från tidigare exempel att Ljus Hemma har en skatteskuld om 1 030 kr för preliminärskatten tillhörande januari. Nu befinner vi oss i december och Ljus Hemma AB vet hur årets resultat blev. - Resultatet efter finansiella poster är 65 000 kr. - Ljus Hemma sätter inte av till någon periodiseringsfond och de har inte heller några befintliga periodiseringsfonder att föra tillbaka till resultatet. - Resultatet efter bokslutsdispositioner är alltså 65 000 kr. - Därmed tillkommer ingen schablonintäkt i skatteberäkningen. - Däremot finns ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter i resultatet. Så här ser skatteberäkningen ut för Ljus Hemma: + 65 000 kr i resultat efter bokslutsdispositioner + 300 kr ej avdragsgilla kostnader - 500 kr ej skattepliktiga intäkter + 0 kr schablonintäkt = 64 800 kr underlag för beskattning 64 800 kr * 20,6% = 13 348,80 kr i skatt Ljus Hemma blir alltså skyldiga Skatteverket 13 348,80 kr i skatt. Skillnaden mellan den preliminära skatten och den faktiska skatten är 13 348,80 kr - 12 360 kr = 988,80 kr. Kvarskatten är alltså 988,80 kr. Detta innebär att den totala skatteskulden som följer med in i kommande år är: 1 030 kr + 988,80 kr = 2 018,80 kr. Personalkostnader och löneutbetalningar När ett företag anställer personal medföljer flera kostnader. Inte bara nettolönen som ska betalas till den anställde står i fokus. Företaget är även ansvarigt för att betala personalskatt och arbetsgivaravgift. Dessutom måste semesterlön bokföras och betalas. I det här kapitlet ska vi titta på vad de olika personalkostnaderna innebär och hur de ska redovisas. Personalkostnader När ett företag anställer personal uppstår en rad ekonomiska måsten utöver att betala nettolön. Företaget är bl.a. skyldigt att betala personalskatt och arbetsgivaravgift. Lön och skatter måste bokföras och hänsyn måste tas till semesterlön. Lönen är den ersättning som arbetstagaren får i utbyte mot sin arbetskraft. Med bruttolön menas lönen före skatt. Nettolönen är den slutgiltiga summan som den anställde får in på kontot vid löneutbetalning. Personalskatt Personalskatten är den procentsatsen som dras av från bruttolönen och betalas till staten. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att betala personalskatt. Arbetstagaren kommer sedan att korrigera sin skatt i sin privata deklaration, och kan då komma att få tillbaka eller behöva betala mer skatt. När arbetsgivaren betalar personalskatten följer denne en tabell från skatteverket där procentsatsen bl.a. beror på i vilken kommun man bor. För enkelhetens skull kommer vi nedan räkna med en procentsats på 30% för personalskatt. Exempel personalskatt 30% Ljus Hemma AB bestämmer sig i december för att anställa ett butiksbiträde till sin nyöppnade butik i stan. Den avtalade bruttolönen är 24 000 kr. Hur stor andel av lönen kommer att gå till skatt, och hur mycket av lönen kommer butiksbiträdet få in på kontot? 30% av bruttolönen kommer att dras av till personalskatt. 24 000 * 30% = 7 200 kr = 7 200 kr av bruttolönen kommer betalas i skatt till staten Bruttolön - personalskatt = nettolön 24 000 - 7 200 = 16 800 kr = 16 800 kr kommer butiksbiträdet få i nettolön in på kontot. Arbetsgivaravgift Arbetsgivaravgiften är ytterligare en kostnad som arbetsgivaren måste betala till staten. Till skillnad från personalskatten dras inte arbetsgivaravgiften från bruttolönen, utan betalas utöver lönen. Avgiften ligger normalt på 31,42% av bruttolönen och täcker bl.a. ålderspension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och skatt (utöver personalskatten). Att arbetsgivaren betalar denna avgift innebär att personalkostnaderna inte bara består av bruttolönen, utan även detta extra belopp. Man kan alltså säga att det vanligtvis kostar 131,42% (100% + 31,42%) av bruttolönen att anställa personal. Arbetsgivaravgiften bokförs och betalas samtidigt som personalskatten. Båda deklareras och redovisas till skatteverket månaden efter löneutbetalning, oftast den 12:e. Detta kallas att lämna in arbetsgivardeklaration. Exempel arbetsgivaravgift Ljus Hemma ABs nya butiksbiträde kommer inte endast innebära en kostnad om bruttolönen, d.v.s. 24 000 kr. Vad blir den totala kostnaden och hur mycket måste Ljus Hemma betala i arbetsgivaravgift? - Utöver bruttolönen måste Ljus Hemma även betala en arbetsgivaravgift på 31,42%. - 24 000 * 31,42% = 7 540,80 kr = 7 540, 80 kr kommer betalas i arbetsgivaravgift till staten - 24 000 + 7 540,80 = 31 540, 80 kr = 31 540,80 kr som blir Ljus Hemmas totala kostnad för att anställa butiksbiträdet Bokföringen av lön Lönekonton Vi har nu tittat på vilka lönekostnader som finns för företaget. Kvar står nu det praktiska i bokföringen. Vi ska titta på vilka konton som är inblandade och hur periodiseringarna ser ut. Vi kommer att fortsätta på hur lönekonteringen för det nyanställda butiksbiträdet hos Ljus Hemma AB ser ut. Det vi vet från tidigare exempel är: - Bruttolönen är 24 000 kr och betalas månadsvis - Personalskatten är 7 200 kr - Nettolönen är 16 800 kr - Arbetsgivaravgiften är 7 540, 80 kr - Den totala personalkostnaden per månad är 31 540,80 kr. Första månaden Butiksbiträdet hos Ljus Hemma AB har nu jobbat sin första månad. När lönen ska betalas ut, vilket vanligen sker den 25:e, ser konteringen ut så här: Som vi kan se har periodiseringar gjorts. Den enda utbetalningen som skett är nettolönen på 16 800 kr. Däremot har kostnader bokförts för både lönen (nettolön och skatt) samt arbetsgivaravgiften. Detta är till följd av periodiseringsreglerna, eftersom man anser att man har "förbrukat" en resurs, d.v.s. en personal. Detta inkluderar hela kostnaden för personalen, alltså även personalskatt och arbetsgivaravgift. Eftersom kostnader redovisats utan en tillhörande utbetalning uppstår en skuld både för personalskatten och arbetsgivaravgiften. Utbetalningen för dessa sker nästa månad. Som vi kan se blir summan av alla krediteringar lika stora som summan för alla debiteringar. Andra månaden Den kommande månaden är det dags att betala skulderna från månad 1 i arbetsgivardeklarationen. Som vi kan se sker utbetalningar, vilket innebär att kassan krediteras. När utbetalningarna sker försvinner också skulderna, vilket innebär att skuldkontona debiteras. Även här kan vi kontrollera att summan av alla krediteringar är lika stora som summan av alla debiteringar. Denna cykel kommer återupprepas för varje månad som Ljus Hemma fortsätter att anställa butiksbiträdet. Nya kostnader och skulder kommer att uppstå och betalas månaden efter. Samtidigt fortsätter nettolönen att betalas ut i slutet av varje månad. Semesterlön Intjänad semester Enligt semesterlagen är arbetsgivare skyldiga att betala semesterlön, d.v.s. betald ledighet. Semesterlönen tjänas in av den anställde under ett år i förväg som räknas mellan 1 april och 31 mars, och ger rätt till minst 25 lediga dagar. Minst 20 dagar måste tas ut under året och resten får sparas till kommande år. Om den anställde slutar innan intjänade semesterdagar har utnyttjas så betalas semesterersättning ut istället. Semesterersättning betalas också ut i samband med löneutbetalningen på t.ex. sommarjobb där anställningen är kortvarig. Semesterlönen som tjänats in mellan 1 april och 31 december är en upplupen kostnad för arbetsgivaren. Det sker nämligen ingen utbetalning förrän semesterdagarna nyttjas året efter att de intjänats. Dessa dagar är alltså en skuld för arbetsgivaren. Samtidigt uppstår kostnaden i samband med att personalen som resurs "förbrukas" och semesterlönen tjänas in. Antingen kan semesterlönen bokföras löpande eller vid bokslut. Bokslut I detta kapitel ska vi titta på processen där den löpande bokföringen i en period omvandlas till finansiella rapporter. Vi kommer att titta på hur ett bokslut upprättas och på centrala begrepp såsom periodisering och värdering. Vi kommer också att använda oss utav bokslutstablåer - en sorts lista över relevanta konton i resultat- och balansräkningen som visualiserar bokslutsprocessen och säkerställer att redovisningen är i balans. Var är vi nu? Vad är bokslut? Efter att ha tittat på den löpande bokföringen och hur den går till ska vi nu dyka ned i vad den mynnar ut i - nämligen bokslutet. Vid bokslutet avslutar vi en period av löpande bokföring och "stänger boken". Ett bokslut redovisar den finansiella ställningen i slutet av en period och visar vad som hänt ekonomiskt under den perioden. Förenklat kan man säga att ett bokslut är som en screenshot på ekonomin vid ett specifikt tillfälle. Således behöver man vid upprättandet av ett bokslut göra vissa justeringar avseende främst periodiseringar och värderingar. Upprättandet av bokslut leder framförallt till tre slutprodukter: - Balansräkningen - Resultaträkningen - Kassaflödesanalysen. Dessa kommer vi dock titta närmare på först i nästa kapitel om rapporteringen. I detta kapitel kommer vi framförallt att fokusera på själva processen där bokslutet är länken mellan den löpande bokföringen och rapporterna. Bokslutstablå En bokslutstablå är ett verktyg som används när man manuellt upprättar bokslut. Nuförtiden sker redovisningen i olika datorprogram som förenklar räknandet. Ändå är det bra att förstå hur bokslutet upprättas eftersom det ger oss en bild av hur den löpande bokföringen omvandlas till rapporteringen. Vi får också en djupare förståelse för hur resultaträkningen hänger ihop med och påverkar balansräkningen. I bokslutstablån listas relevanta konton under en resultaträkningsspalt och en balansräkningsspalt. Till höger om siffrorna från balans och resultaträkningen (saldobalansen) finns justeringsrutor (Omföringar), där vi kan göra bokslutsjusteringar som att exempelvis räkna om utländska kundfordringar till rätt valutakurs eller där vi kan göra diverse periodiseringar. Exempel på en bokslutstablå Periodisering och värdering Periodisering och värdering är två saker som har stor betydelse för hur bokslutet tar form. Periodiseringen påverkar vilka inkomster och utgiften som hamnar som intäkt eller kostnad i resultaträkningen respektive som tillgång eller skuld i balansräkningen. Hur tillgångar och skulder värderas påverkar vilka värden som hamnar i både balansräkningen och resultaträkningen - t.ex. genom avskrivningar, nedskrivningar, uppskrivningar och avsättningar. Periodiseringsreglerna Vid upprättandet av bokslut är begreppsparen A och O. Vi har tidigare tittat på dem här: Redovisningens grunder. Nu gäller det att matcha inkomster och utgifter som registrerats i den löpande bokföringen till rätt period. De tre begreppsparen är: - Inkomster och utgifter - Intäkter och kostnader - Inbetalningar och utbetalningar Inkomster och utgifter uppstår vid försäljningstillfället eller anskaffningstillfället. Inbetalningar och utbetalningar påverkar endast kassaflödet och inte resultaträkningen eller balansräkningen. Intäkter och kostnader måste däremot periodiseras och kopplas till en specifik period. Periodiseringen påverkar resultaträkningen, och därmed även balansräkningen. Inkomster och utgifter som inte hamnar i resultaträkningen till följd av att de inte periodiseras till bokföringsperioden hamnar istället i balansräkningen som tillgång eller skuld. Inkomster som hamnar i resultaträkningen: En inkomst är en intäkt för en särskild period om en prestation har utförts. Detta kan innebära t.ex. att en vara är levererad eller att en tjänst är utförd. Utgifter som hamnar i resultaträkningen: En utgift är en kostnad för en särskild period om en resursförbrukning har skett. Detta kan innebära t.ex. att man anställer personal. Vid bokslutet kommer vi genom periodisering bestämma vilka av inkomsterna och utgifterna i den löpande bokföringen som hör till resultaträkningen och vilka som hör till balansräkningen. Interimsposter Interimsposter är fordringar eller skulder som uppkommer i balansräkningen till följd av periodisering. Vi kommer titta närmare på interimsskulder och deras koppling till balansräkningen i kapitlen om omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Interimsposter uppkommer på två sätt: 1. När en prestation eller resursförbrukning skett men ingen faktura skickats eller mottagits vid bokslut. 2. När en inkomst eller utgift bokförts (när faktura skickats eller mottagits) men ingen prestation eller resursförbrukning skett före bokslut. Det finns fyra typer av interimsposter: 1. Förutbetalda kostnader. En förutbetald kostnad är en utgift som bokförts men inte förbrukats. Det som köpts är alltså en tillgång, men inte ännu en kostnad för företaget p.g.a. periodiseringsreglerna. 2. Upplupna intäkter. En upplupen intäkt är när företaget har förbrukat resurser genom en prestation, men ännu inte skickat en faktura, d.v.s. tagit betalt. P.g.a. periodiseringsreglerna ska prestationen bokföras som en intäkt, och den upplupna intäkten som en tillgång. 3. Förutbetalda intäkter. En förutbetald intäkt är en inkomst som bokförts hos företaget, men som i denna perioden ännu inte kan kopplas till en utförd prestation. En förutbetald intäkt räknas alltså INTE, trots namnet, som en intäkt i resultaträkningen. Istället bokförs den som en skuld i företaget tills prestationen har utförts. Först då kan inkomsten enligt periodiseringsreglerna bokföras som en intäkt. 4. Upplupna kostnader. På samma sätt bokförs kostnader som uppkommit under perioden men som ej bokförts än som upplupna kostnader. Dessa är alltså kostnader för resurser som har förbrukats under perioden, men som ännu inte är bokförda. Upplupna kostnader redovisas både som en kostnad och som en skuld för perioden. Värdering av tillgångar och skulder Hur tillgångar och skulder värderas har stor påverkan på resultat-och balansräkningen. Mer om vilka sorters tillgångar och skulder som finns kommer vi titta närmare på senare i kapitlen om finansiella rapportering. Det vi ska fokusera på nu är sambanden mellan värdering och resultat- och balansräkning. Avskrivningar I kapitlet om Anläggningstillgångar kan du läsa fördjupat om vad avskrivning på anläggningstillgångar innebär. När ett företag införskaffar en anläggningstillgång (t.ex. en maskin) uppkommer en utgift, och kanske en utbetalning, direkt vid anskaffningstillfället. Däremot uppkommer inte en kostnad direkt i samband med köpet. Eftersom maskinen anses vara en investering och en tillgång i verksamheten kommer kostnaden uppstå allt eftersom maskinen nyttjas. Maskinen skrivs alltså av gradvis under nyttjandeperioden. Varje gång en avskrivning sker på maskinen uppstår en kostnad i resultaträkningen och en värdeminskning bland tillgångarna i balansräkningen. Det vi ska ta med oss är att resultatet och balansräkningen beror på vilket värde maskinen värderas till och hur lång nyttjandeperioden uppskattas vara. Ju längre nyttjandeperiod, desto lägre blir kostnaderna för avskrivning i resultatet varje period. Ju högre en tillgång värderas i balansräkningen, desto högre blir kostnaderna för avskrivning varje period. Avsättningar På skuldsidan i balansräkningen finns även en post som heter avsättningar. Vi kommer titta närmare på hur det går till när man gör en avsättning i kapitlet om Avsättningar, men kortfattat handlar det om att i förväg redovisa en skuld och kostnad för något som troligen kommer inträffa framöver. Det finns olika kriterier för att en avsättning ska få redovisas, t.ex. att skulden ska vara more likely than not, men vi ska kika mer på det senare. Det som står i fokus nu är att avsättningarnas värde ofta måste uppskattas. Detta kan förstås få påverkan på både balans- och resultaträkning. Även att det är personliga bedömningar om vad som är troligt och inte påverkar hur resultatet och utgående balansräkningen ser ut efter för en period. Kostnad sålda varor Kostnad sålda varor (KSV) är de rörliga kostnader som bolaget har haft under räkenskapsåret för att kunna sälja sina produkter. Dessa kallas vanligtvis för varukostnader. Hur påverkar detta då bokslutet? Under året bokförs alla kostnader på olika kostnadskonton, vid bokslutet kan det ibland krävas att vissa kostnader omklassifieras från vanliga kostnader (övriga externa kostnader) till varukostnader. Vilka kostnader som skall klassifieras som varukostnader varierar från bolag till bolag, men kan bäst beskrivas som de kostnader som är direkt kopplade till intäkterna. Exempelvis skulle tillverkningskostnaden för en vara kunna vara varukostnaden i ett tillverkande bolag medan annonskostnaden för en bostad på hemnet skulle kunna vara varukostnaden i ett mäklarbolag. Vilka kostnader är då inte varukostnader? Alla kostnader som är oberoende från omsättningen! Exempel på kostnader som inte förändras för varje såld enhet är exempelvis: - Kostnader för ekonomiavdelningen - Försäkringskostnader - Lokalhyra Moms När det är dags att göra bokslut ska Ljus Hemma föra över den ingående och utgående momsen till ett konto som redovisar den totala momsskulden eller momsfordran. Här kan vi se att den totala momsen, alltså både utgående och ingående, flyttas till ett separat redovisningskonto. Eftersom att ingående moms minskar den utgående momsskulden kan vi räkna ut att den totala momsskulden är:  - 10 000 - 2 000 = 8 000 kr Vid bokslutet nollställs alltså kontona för utgående moms och ingående moms inför den nya perioden. Utländsk valuta Om ett bolag har internationell handel i olika valutor skall fakturor utställda i utländsk valuta räknas om till bokslutsdagens valutakurs i bokslutet. Eventuella vinster/förluster i redovisningen redovisas som en finansiell post. I bolag med mycket internationell handel kan således omräkningen av utländsk valuta till den svenska kronan ge stor resultateffekt, men för lokala bolag är detta knappast någon stor fråga. Årets resultat Slutprodukten av ett bokslut är att årets resultat bokas från resultaträkningen till balansräkningen. Varför börjar man inte sitt bokslutsarbete med att boka årets resultat? För att årets resultat förändras under bokslutets gång! Alla justeringar som vi gör i form av förändrade värderingar såväl som periodiseringar påverkar årets resultat både positivt och negativt. Genom att upprätta ett bokslut och göra samtliga justeringar beräknar vi till årets resultat. Varför bokar man årets resultat till balansräkningen som en sista åtgärd? Detta gör man för att årets resultat, i slutändan blir en skuld till ägarna och går in i det egna kapitalet. Gör bolaget en god vinst så tillfaller helt plötsligt rättigheten till den vinsten ägarna, och således blir den upparbetade vinsten en skuld till ägarna i form av eget kapital. Det egna kapitalet kan ägarna i senare skede välja att plocka ut från bolaget i form av utdelning. Ekonomi: Rapportering Vart är vi nu? Finansiell rapportering Vi har i tidigare kapitel tittat på hur bokslutet upprättas utifrån den löpande bokföringen. Nu är det dags att gå in på de finansiella rapporterna som upprättas i samband med årsredovisningen. Nyttan av att kunna analysera och förstå innehållet i finansiella rapporter är stor och i det kommande kapitlet kommer du att utveckla dessa färdigheter. Du kommer att lära dig att läsa balans- och resultaträkningar och få en förståelse för vad ett kassaflöde är. I senare kapitel kommer vi titta på hur man använder informationen i dessa rapporter för att göra finansiella analyser av företags lönsamhet, kapitalstyrka och betalningsförmåga. Alla aktiebolag är enligt årsredovisningslagen skyldiga att upprätta en årsredovisning årligen. Syftet med denna årsredovisning är att ge läsaren en rättvisande överblick över verksamheten och årsredovisningen används av flera intressenter för att fatta välgrundade affärsbeslut. Vilka är rapporterna? De tre stora rapporterna som vi kommer att lägga störst fokus på är balansräkningen, resultaträkningen och kassaflödesanalysen. Dessa presenterar siffror. Medan balansräkningen är en ögonblicksbild över företagets finansiella ställning är resultaträkningen och kassaflödesanalysen periodrapporter som rapporterar om en särskild tids händelser. Vi kommer också att titta på upplysningar, som kan bestå av både obligatorisk och icke-obligatorisk information. Upplysningar i form av förvaltningsberättelse, eget kapital-rapport och noter syftar till att förklara rapportens siffror och komplettera med ytterligare information för läsaren. Slutligen ska vi även kika på vad koncernredovisning är för något och hur den skiljer sig från årsredovisningen. En koncern är en grupp av bolag med gemensamt ägande. Balansräkning I detta kapitel ska vi översiktligt titta på vad balansräkningen är för något. I nästkommande kapitel ska vi dyka djupare ned i vad den informerar om. Huvudsakligen är balansräkningen en rapport som speglar den finansiella ställningen vid en specifik tidpunkt och som består av två sidor: tillgångssidan och skuldsidan. Tillgångssidan visar företagets alla tillgångar medan skuldsidan visar företagets skulder till både ägare (eget kapital) och långivare. Vad är balansräkningen? Balansräkningen är delen av den finansiella rapporten som redovisar ett företags skulder, tillgångar och eget kapital vid en specifik tidpunkt. Den visar alltså inte något som hänt under en period utan hur företagets finansiella ställning ser ut för tillfället. Balansräkningen heter som den gör eftersom den består av två sidor som måste vara lika stora. Den ena sidan kallas tillgångssidan och består av företagets tillgångar. Den andra kallas finansieringssidan och består av skulderna och eget kapital. Företaget har alltså alltid lika stora skulder som tillgångar. Detta eftersom tillgångarna måste vara finansierade på något sätt, antingen genom en skuld till ägarna (eget kapital) eller en skuld till en långivare/leverantör (skulder). Detta innebär att... Tillgångar - skulder - eget kapital = 0 Tillgångar = skulder + eget kapital Eftersom balansräkningen redovisas i ett skifte mellan två perioder (år, kvartal mm.) är den både utgående balansräkning för den avslutade perioden och ingående balansräkning för den kommande perioden. Ingående balans (IB) och utgående balans (UB) är viktiga begrepp när ett bokslut ska upprättas, och hänvisar då till värdet på olika poster i balansräkningen på ingående balansdag och utgående balansdag. Dagen som skiljer två perioder åt kallas oftast bokslutsdagen eller balansdagen, oavsett om det gäller ett årsbokslut eller ett periodbokslut. Förändringen mellan ingående och utgående balansräkning för en period förklaras med hjälp av resultaträkningen och kassaflödesanalysen. Resultaträkningen visar nettovärdet av företagets intäkter och kostnader medan kassaflödesanalysen visar förändringen i likvida medel, d.v.s. nettovärdet av inbetalningar och utbetalningar. Vad är tillgångar och skulder? För att något ska få klassas som en tillgång eller skuld måste det uppfylla vissa kriterier. Så här säger K3 om tillgångar och skulder: - Tillgång: "En tillgång är en resurs över vilken företaget har det bestämmande inflytandet till följd av inträffade händelser och som förväntas ge upphov till ett inflöde av resurser som innefattar framtida ekonomiska fördelar." Företaget måste alltså ha kontroll över resursen för att den ska räknas som en tillgång. Dessutom måste resursen förväntas leda till ett inflöde av framtida betalningar. - Skuld: "En skuld är en befintlig förpliktelse för företaget till följd av inträffade händelser och som förväntas ge upphov till ett utflöde av resurser som innefattar ekonomiska fördelar. Företaget måste alltså vara skyldiga pengar till följd av en händelse. Skulden måste förväntas leda till ett utflöde av framtida betalningar. Tillgångar och skulder måste också vara möjliga att värdera för att få stå med i balansräkningen. Vad är eget kapital? Eget kapital kan beskrivas som företagets skuld till ägarna. Ägarna är de som äger andelar i företaget, och som alltså har investerat pengar. Eftersom de två sidorna i balansräkningen är lika stora är skulder + eget kapital = tillgångar. K3 skriver: "Eget kapital är skillnaden mellan redovisade tillgångar och redovisade skulder". Tillgångar I detta kapitlet kommer vi att titta på vilka tillgångar som ska listas i balansräkningen. Vi kommer att lära oss om både anläggningstillgångar och omsättningstillgångar och se att den viktigaste skillnaden är hur länge tillgången förväntas finnas kvar i företaget. En viktig del av redovisningen handlar om hur tillgångar ska värderas, och därför kommer vi att titta på olika regler gällande detta. Anläggningstillgångar Vad är en anläggningstillgång? En anläggningstillgång förväntas finnas kvar i företaget en längre tid och skapa nytta i framtiden. Årsredovisningslagen definierar anläggningstillgångar på följande sätt: ÅRL om anläggningstillgångar: "Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten" Det är alltså syftet med tillgången som bestämmer om den är en anläggningstillgång eller inte. Det är viktigt att kunna skilja på en anläggningstillgång och en omsättningstillgång eftersom reglerna skiljer sig åt om hur dessa ska värderas. De tre vanligaste typerna av anläggningstillgångar är: 1. Materiella anläggningstillgångar. Dessa är fysiska, d.v.s. går att ta på. En materiell anläggningstillgång kan t.ex. vara en lokal eller en maskin. 2. Immateriella anläggningstillgångar. Dessa är inte fysiska, och går alltså inte att ta på. En immateriell anläggningstillgång kan t.ex. vara ett varumärke eller ett patent. 3. Finansiella anläggningstillgångar. Dessa kan t.ex. vara att man har en finansiell fordran på någon annan (att man har lånat ut pengar) eller att man äger aktier. I balansräkningen presenteras anläggningstillgångarna längst upp på tillgångssidan eftersom den sorteras utifrån minst till mest likviditet uppifrån och ned. Den mest centrala frågan gällande anläggningstillgångar handlar om hur de ska värderas. Som nämnt ovan kan tillgångar värderas på olika sätt. Anläggningstillgångar ska bokföras till ett värde som ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Dessa tillgångar slits eller åldras över tid, vilket innebär att värdet gradvis minskar. För att spegla värdeminskningar i balansräkningen används avskrivningar och nedskrivningar. Immateriella tillgångar En immateriell tillgång är en icke-monetär tillgång, utan fysisk form. Exempel på detta är varumärken eller patent. Det finns inga större problem med att redovisa förvärvade immateriella tillgångar, däremot är det sällan man kan ta upp en egen-upparbetad immateriell tillgång i balansräkningen. Avskrivningar En avskrivning är en planerad värdeminskning, en periodisering, av en tillgång. Utgångspunkten för samtliga tillgångar, är att de förr eller senare kommer att förvandlas till kostnader för bolaget i resultaträkningen, som vi kommer att behandla i nästa kapitel. Avskrivning görs på materiella och vissa immateriella tillgångar, men inte på finansiella eftersom de inte "slits". När bolaget köper en tillgång så uppkommer en utgift, på hela köpebeloppet i samband med att betalningen görs med bolagets pengar. På grund av matchningsprincipen går dock inte denna utgift som en kostnad i resultaträkningen direkt, utan tanken är att kostnaden skall matchas mot den intäkt som tillgången genererar. Låt oss förtydliga detta i rutan nedan... Vänta lite, vad är matchningsprincipen? Matchningsprincipen är en princip inom redovisning som innebär att intäkter och kostnader ska matcha varandra under samma räkenskapsår. Med andra ord; har du köpt en spade under 2021 och sålt den under 2022 skall både försäljningsintäkten och inköpskostnaden bokföras vid samma tillfälle, dvs när den såldes. Under perioden mellan inköpstillfället och försäljningstillfället redovisar du spaden endast som lager. Hur går en avskrivning till? När en ny tillgång köps in av företaget skriver man hela köpeskillingen (d.v.s. beloppet man kommit överens om att betala) som en tillgång. Sedan uppskattar man tillgångens nyttjandeperiod och fördelar tillgångens inköpspris över hela denna period. Vi kan tänka oss en nyttjandeperiod på 10 år, då skriver vi av tillgången med en tiondel varje år. Varje år i en period på 10 år kommer alltså tillgången minska i värde. Detta värde bokförs som en kostnad. Eftersom kostnaderna periodiseras på detta sätt innebär det att tillgången vid inköpstillfället bokförs som en utbetalning och utgift - men inte en kostnad. Vänta lite, vad är en nyttjandeperiod? Nyttjandeperiod är inte nödvändigtvis samma sak som den tekniska livslängden hos en tillgång, d.v.s. hur länge den kan användas. Nyttjandeperioden är tiden som tillgången förväntas användas inom företaget. Man måste alltså uppskattas hur länge man planerar att använda tillgången vid anskaffningstillfället, men nyttjandeperioden kan också justeras senare vid bokslut, om det skulle ske några förändringar. Exempel! Om man köper en bil för 300 000 SEK tar man först upp hela inköpspriset om 300 000 SEK som en tillgång i balansräkningen. Bokföringen avseende inköpet resulterar således att kassan, bolagets pengar minskar med 300 000 SEK och anläggningstillgångarna ökar med 300 000 SEK. Ingen kostnad uppkommer i resultaträkningen som påverkar bolagets vinst. Om man vidare uppskattar att bilen kommer kunna användas i bolaget i 10 år, så gör man avskrivningar på bilen över 10 år. Detta innebär att tillgångarna minskar med 30 000 SEK (1/10) varje år i 10 år samtidigt som kostnaderna ökar med 30 000 SEK (1/10) varje år i 10 år. Detta kallas för att periodisera utgiften - d.v.s. att man redovisar inköpet av bilen på ett mer rättvisande sätt, över hela dess nyttjandeperiod. Uppskrivningar En uppskrivning är frivillig men får enligt ÅRL bara ske när en materiell eller finansiell anläggningstillgång har ett värde som är väsentligt högre än det bokförda värdet. Värdet måste dessutom vara tillförlitligt och bestående. En uppskrivning innebär att man höjer en tillgångs värde i redovisningen. Uppskrivningsbeloppet redovisas inte som en intäkt och påverkar därför inte resultaträkningen. Istället redovisas det under eget kapital som antingen en avsättning till en uppskrivningsfond eller som en ökning av aktiekapitalet genom antingen en fondemission eller nyemission. Mer om detta i kapitlet om Eget kapital. Nedskrivningar En nedskrivning är till skillnad från en uppskrivning inte frivillig, utan ska ske när anläggningstillgången på balansdagen har ett lägre värde än det bokförda värdet, om värdet anses bestående. En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned även om värdet inte antas vara bestående, p.g.a. försiktighetsprincipen. En nedskrivning ska också återföras om det inte längre finns anledning för den, t.ex. om man missbedömde situationen. Nedskrivningen bokförs på samma sätt som en avskrivning, d.v.s. genom att värdet på tillgången minskar, och blir till en kostnad i resultaträkningen. Realisationsresultat Realisationsresultat - alltså antingen en realisationsvinst eller en realisationsförlust - kan uppkomma om man antingen säljer av eller utrangerar (skrotar) en tillgång. Resultatet beräknas: Realisationsresultat = försäljningspris - tillgångens bokförda värde Det bokförda värdet = anskaffningsvärdet - ackumulerade avskrivningar - ackumulerade nedskrivningar De ackumulerade nedskrivningarna och avskrivningarna är det samlade värde som totalt skrivits ned och av från tillgången. En realisationsvinst redovisas normalt sett under övriga rörelseintäkter i resultaträkningen medan en realisationsförlust redovisas under övriga rörelsekostnader. Om man däremot får ett realisationsresultat på en finansiell tillgång ska det redovisas under ränteintäkter då det är en finansiell post som inte ska påverka rörelseresultatet. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar är tillgångar som inte förväntas finnas kvar i företaget en längre tid. ÅRL om skillnaden mellan anläggingstillgångar och omsättningstillgångar "Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång." Omsättningstillgångarna delas ofta upp i följande: 1. Varulager 2. Kortfristiga fordringar (kundfordringar, interimsposter och övriga fordringar). 3. Kortfristiga placeringar 4. Kassa (likvida medel) Till skillnad från anläggningstillgångar gör man inga avskrivningar på omsättningstillgångar. Det finns dock stränga regler för hur de ska värderas, och de kan behöva skrivas ned. Varulager Varulagret definieras inte endast som 1. Färdiga produkter som är avsedda att säljas i den löpande verksamheten utan även som: 2. Produkter som för tillfället är under tillverkning för att sedan säljas 3. Material som ska förbrukas vid tillverkningen av ovanstående produkter. Kostnaden för sålda varor (KSV) i resultaträkningen beror på hur varulagret värderas. Detta beror på att kostnaden för sålda varor beräknas på följande sätt: - IB varulager - Inköp av varulager + UB varulager = Kostnad sålda varor Mer om detta i kapitlet om resultaträkning. Värdering av varulager Lägsta Värdets Princip (LVP) När det kommer till omsättningstillgångar ska man följa lägsta värdets princip (LVP). Detta går hand i hand med försiktighetsprincipen och innebär att omsättningstillgångarna värderas till det lägsta av antingen anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet. Även återanskaffningsvärdet är ett möjligt alternativ när det kommer till råvaror och annat material som eventuellt används i produktionen. Alternativregel till LVP En alternativregel till lägsta värdets princip är att varulagret istället får värderas till 97% av det totala anskaffningsvärdet, men BARA om detta värde är lägre än värdet enligt LVP. Post-för-post och FIFU Varulagret ska vanligtvis värderas post-för-post, vilket betyder att varje typ av vara värderas för sig, utifrån sitt individuella anskaffningsvärde eller nettoförsäljningsvärde. Ett undantag gäller för varugrupper med homogena varor. Detta kan gälla t.ex. målarfärg som används i produktionen. Dessa kan istället värderas utifrån vägda genomsnittspriser, men de får också värderas post-för-post och med FIFU. FIFU-principen står för Först In Först Ut och är ett sätt att hantera att varje vara är värderad separat. När man använder sig av FIFU tänker man att de varor som kommer in först i företaget också är de som lämnar företaget först, och tvärtom. Detta förenklar värderingen av den utgående balansen för varulagret vid bokslut, eftersom man vill se vilka delar av varulagret (tillgångar) som blivit till kostnad för företaget (genom periodisering). Mer om periodiseringsregler kan du läsa här: Redovisningens grunder. Exempel FIFU: Ljus Hemma AB som säljer produkter inom belysning har under året köpt in totalt 100 st lampor vid olika tillfällen: 1. I februari köptes 10 lampor för 300 kr/st 2. I april köptes 30 lampor för 200 kr/st 3. I juli köptes 40 lampor för 400 kr /st 4. I oktober köptes 20 lampor för 100 kr/st Vid slutet av året har de sålt 70 av 100 lampor. För att beräkna KSV (kostnaden för sålda varor) används FIFU-principen. I de 70 sålda lamporna ingår: Alla 10 av februari-lamporna för 300 kr/st. Kostnaden för dessa blir 10 * 300 = 3000 kr Alla 30 av april-lamporna för 200 kr/st. Kostnaden för dessa blir 30 * 200 = 6000 kr 30 av de 40 juli-lamporna för 400 kr/st. Kostnaden för dessa blir 30 * 400 = 12000 kr Nu har vi kommit upp i 70 st lampor och den totala KSV för dessa blir 3000 + 6000 + 12000 = 21000 kr. Anskaffningsvärde Anskaffningsvärdet av en vara beräknas på olika sätt beroende på om den är förvärvad (inköpt) eller egenupparbetad (egentillverkad). En förvärvad varas anskaffningsvärde beräknas på följande sätt: + Inköpspris + Eventuella tullavgifter och andra skatter (som man inte kommer få tillbaka) + Transport- och hanteringskostnad + Annan till varan direkt hänförd kostnad - Återbäring - Varurabatter - Bonus och liknande En egenupparbetad varas anskaffningsvärde beräknas istället så här: + Direkta kostnader såsom: råvaror, halvfabrikat, lönekostnader, legoarbeten + Indirekta kostnader såsom: hyra, el, vatten, underhåll, värme Nettoförsäljningsvärde Nettoförsäljningsvärdet är en annan metod för att värdera varulagret. Det värderar utifrån det pris som företaget säljer sina varor för, exklusive direkta försäljningskostnader som medföljer vid försäljning. Nettoförsäljningsvärdet beräknas så här: + Försäljningsvärde. Detta är priset vid normal försäljning i den löpande verksamheten, d.v.s. vad varan normalt säljs för. - Försäljningskostnader, såsom: rabatter, bonusar och andra nödvändiga kostnader vid försäljning. Försäljningsvärdet måste också ta hänsyn till inkurans, vilket betyder att man uppskattar en genomsnittlig minskning av värdet p.g.a. att varan gått sönder eller blivit omodern och mindre efterfrågad. Återanskaffningsvärde Ibland fungerar det inte att värdera utifrån nettoförsäljningsvärde eller anskaffningsvärde, t.ex. för att försäljningen av varan inte ingår i företagets normala verksamhet eller att den är svårvärderad. Då får man värdera utifrån återanskaffningsvärdet som är vad det skulle kosta att återköpa varan för priset som gäller på bokslutsdagen. Även här måste man räkna med inkurans. Kundfordringar En kundfordran är en omsättningstillgång som innebär att ett företag har sålt en vara eller tjänst men ännu inte fått betalt. Normalt sätt betyder det att säljaren har skickat en faktura till köparen. Vanligtvis har köparen 30 dagar på sig att betala, men det varierar i avtal. Även kundfordringar ska värderas enligt LVP, vilket innebär att man måste ta i hänsyn att vissa fakturor inte beräknas bli betalda. Dessa kallas för osäkra kundfordringa