Privatjuridik Prov PDF

Privatjuridik Prov **Begrepp:** **Normer:** Är oskrivna regler och tankar som styr hur vi förväntas bete oss mot varandra. De här förhållningssätten har uppstått av mönster och traditioner. Normerna i ett samhälle förändras över tid och exempelvis de som var rätt för 50 år sen är annorlunda idag....

Privatjuridik Prov **Begrepp:** **Normer:** Är oskrivna regler och tankar som styr hur vi förväntas bete oss mot varandra. De här förhållningssätten har uppstått av mönster och traditioner. Normerna i ett samhälle förändras över tid och exempelvis de som var rätt för 50 år sen är annorlunda idag. **Sociala regler**: Regler som styr hur vi bemöter varandra och som förändras över tid. Att hälsa på någon är ett exempel på en social regel. När vi hälsar när vi möter någon är en naturlig och en självklar gest. Däremot hur vi hälsar på någon förändras över tid precis som sociala regler gör. **Moraliska regler:** Rätt beteende i moraliska frågor. Det handlar om rätt eller fel beteende i moraliska frågor. Skillnad från sociala regler så ändras moraliska frågor mycket långsammare över tid. Detta är på grund av att det är djupt förankrade i kulturen och ibland har de sitt ursprung från starka religiösa föreställningar. **Etik:** Beskriver varför vi beter oss som vi gör medan moral innebär att som ett beteende. Så kortfattat så är moral hur vi beter oss i olika situationer (agerandet) och etik varför vi bi beter oss som vi gör (tänkandet) **Lagar:** Beskriver vad som är tillåtet och inte tillåtet. Samhället är mestadels uppbyggd på rättsregler. Så lagar är rättsregler som beslutas av riksdagen. **Rättsmedvetandet:** Är den allmänna synen på lag och rätt. Medborgarna i ett land ska vara beredda att följa lagarna måste rättsreglerna ha en folklig förankring. Det innebär att människor ska uppfatta dem som är viktiga och meningsfulla. **Rättssystem:** För att ett samhälle ska fungera behövs ett rättssystem. Ett rättssystem består av lagar och andra lagar som medborgare är skyldiga att följa **rättsregler, nedskrivna av riksdagen** **Rättskälla:** Är till exempel lagar, förordningar, prejudikat, förarbeten. Jurister använder källor för att komma fram till en juridisk lösning på juridiska problem. **Sanktion:** Ett annat ord för straff och kan vara exempelvis vara böter, fängelse eller att körkortet indraget efter ett trafikbrott. **Rättsordning:** Det är ett system som består av grundlagar, lagar, förordningar och föreskrifter. Rättsreglerna kan ha olika mycket betydelse och vissa är tyngre än andra. En rättsregel får inte strida mot en rättsregel högre upp i ordningen. **Offentlighetsprincipen:** Medborgare har rätt till att ta del av allmänna handlingar. Vi medborgare få helt enkelt får insyn på myndigheternas arbete som inte är sekretessbelagt. Offentlighetsprincipen säger också att exempelvis domstolsförhandlingar enligt grundregeln ska vara öppna för alla. Sedan finns det situationer då det behövs undantag. Då kan domstolen besluta om lyckta eller stängda dörrar och det betyder att det finns möjlighet att rättegången är privat när det handlar om känsliga uppgifter ex. barn **Förtal:** Är ett brott och innebär att det är straffbart att felaktigt peka ut någon annan person som brottslig eller lämna uppgifter om någon som kan leda till att andra kan missakta personen. **Balkar:** Samling av lagar inom ett rättsområde. **En tvingande lag:** Är en lag eller rättsregel som inte kan avtalas bort. **En dispositiv lag:** Är en lag eller rättsregel som kan avtalas bort. **Ratificering:** Innebär att en stat förpliktigar sig att följa konventionen och införa det i sin lagstiftning. **Inkorporering:** Att införa en konvention genom att låta den bli nationell lag **Transformering:** Att införa en konvention att ändra landets lagar så de följer konventionen **FN-stadgan:** Styrdokumentet för FN:s verksamhet som reglerar medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter. I den finns även också organisationens mål. **FN:s olika beslut:** FN fattar olika beslut som *deklarationer, resolutioner, konventioner*. **Deklarationer:** det är viljeyttringar från FN och är ett moraliskt ställningstagande. De är inte juridisk bindande för medlemsstaterna. Den kändaste är de *mänskliga rättigheterna*. **Resolutioner:** Är kraftfulla rekommendationer till medlemsstaterna. **Konventioner:** Är beslut som är juridisk bindande efter de har undertecknats och sen ratificeras av medlemsländerna. **FN:s domstolar:** FN har 2 domstolar som båda är placerade i Haag. Den första är **Internationella domstolen:** en domstol som löser tvister mellan medlemsländerna. Den andra är **Internationella brottsmålsdomstolen:** en domstol som åtalar och dömer krigsförbrytare och personer som har begått brott mot mänskligheten. **FN barnkonventionen:** Är en FN-konvention om barns rättigheter. Barnkonvention handlar om barnperspektivet. Det innebär att det är barnens trygghet och säkerhet som är det viktiga när beslut som rör barn ska fattas. Barnkonventionen vill också barn ska vara barn. **EMU:** EMU står för European Monetary Union. Det är ett ekonomiskt samarbete som alla EU-länder deltar i. 19 länder har gått djupare och samarbetar bland annat om en gemensam valuta, euro. **EU:S lagstiftningsprocess:** Lagarna föreslås av kommissionen och de som stiftar lagarna är EU-parlamentet och ministerrådet. EU stiftar antingen om förordningar eller som direktiv. Andra beslut av lagstiftningskaraktär är beslut, rekommendationer och yttranden. **EU-domstolen:** Ska tolka och övervaka att EU-lagstiftningen följs och lösa tvister mellan EU-länderna och EU-institutioner. **Europadomstolen:** En domstol som ska bevaka Europakonventionen följs. Är INTE samma sak som EU-domstolen!!!!! **Europakonventionen:** En konvention om fri-och mänskliga rättigheter som bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Till skillnad från FN:s deklaration är Europakonventionen tvingande för medlemsstaterna. **Den juridiska metoden steg för steg:** (har skrivit vad det är i plugghäftet) **Steg 1:** Juristen får veta personen har upplevt och då gäller det att juristen lyssnar ordentligt samt ställa relevanta frågor. Det är viktigt att bortse information som inte är relevant för rättsfrågan. **Steg 2:** Specificera de juridiska frågor som juristen identifierat. För att få lagstöd brukar man ta hjälp av *lagrum* som frågan avser. **Lagrum** är det specifika avsnitt som ska tillämpas i samband med att juridiskt problem ska lösas. **Steg 3:** Juristen väljer ut de regler som stödjer den lösning av problemet. **Steg 4:** Juristen väger in om det finns några särskilda omständigheter i just den här frågan. **Steg 5:** Då tar juristerna ställning i rättsfrågan. Då vägs alla omständigheter samman och tolkas utifrån lagtexten. Sen ska juristen tolka, ta ställning och bestämma sig för en lösning som är juridiskt hållbar. **Tingsrätten:** Är den första instansen i allmänna domstolar. Ett mål kommer alltid först till tingsrätten. Den som är missnöjd kan överklaga domen till hovrätten. Båda parterna kan överklaga dvs åklagaren och den dömda. **Hovrätten:** Är den andra instansen i allmänna domstolar. Tar upp överklagande av tingsrättsdomar och hovrätten bedömer om prövningstillstånd. Om hovrätten beviljar prövningstillstånd bedömer högre instanser dvs Högsta domstolen om målet ska tas upp. Även hovrättsdomar går att överklaga. **Högsta domstolen:** Högsta instansen i allmänna domstolar. För att en dom ska tas upp i Högsta domstolen att den har betydelse för rättstillämpningen i landet. Utfallet i Högsta domstolen blir till ett prejudikat, en vägledande för framtida domar.