NK1A1 Kap 3 Pass 4 15 Okt PDF

d et t a a v s nitt ska vi I ggande m g r u n d lä gå igeno ä r du söker b eh ö v s n kemi som d ig själv, kun...

d et t a a v s nitt ska vi I ggande m g r u n d lä gå igeno ä r du söker b eh ö v s n kemi som d ig själv, kun s k a p o m miljön. naturen & Sid. 32 – 45 Pass 4  Lite Lite korrigering korrigering p.g.a. p.g.a. min min sjukfrånvaro sjukfrånvaro  Syror & baser Tre vanliga syror är: + Svavelsyra H2SO4 Salpetersyra HNO3 Saltsyra HCl - Gemensamt för syror är att de innehåller väte och att de avger H+ till sin omgivning. Baser är syrornas motsats. De upptar vätejoner. En stark bas är kaustiksoda som används för att rensa avlopp (inte miljövänligt) och till avlutning (borttagning gammal målarfärg). Precis som med syror ska man tänka på att skydda ögon och hud.  pH-skalan pH är ett mått på hur många vätejoner en lösning innehåller. p:et står för en matematisk logaritm och H:et står för väte. I destillerat (rent) vatten är pH 7 = Neutralt pH > 7 = Basiskt pH < 7 = Surt p:et är en matematisk logaritm som förenklat innebär att ett… DAGENS LEKTION CELLANDNING, FOTOSYNTES & KOLETS KRETSLOPP  Energirika ämnen Grundämnet kol kan användas som bränsle. När kol brinner förenas det med syret i luften och gasen koldioxid (CO2) bildas. När syreatomernas slås ihop med kolet bildas värme (energi). Alltså: Energi Kol + Syrgas  Koldioxid +  Organiska ämnen Vad menas med att ett ämne är organiskt? Det är ett ämne som innehåller grundämnet kol. T.ex. är etanol (alkohol) ett organiskt ämne. Etanol har den kemiska formeln C2H5OH och molekylen påminner om en ”fyllehund”. Åtminstone 55 miljoner olika ämnen är organiska (cirka 95% av alla kända ämnen innehåller kol). Några exempel är: Fetter Estrar – Lukt och smakessens Nukleotider – bygger DNA Kolhydrater – Vår energikälla Aminosyror – bygger upp proteiner  Förbränning av organiska ämnen Organiska ämnen kallas organiska eftersom man tidigare trodde att dessa ämnen endast kunde bildas i levande organismer med hjälp av en ”livskraft”. Växter består av organiska ämnen och när dessa eldas bildas koldioxid och vattenånga. Energin som finns i växten omvandlas till ny energi i form av värme, ljus och ljud. När bensin förbränns i en bilmotor sker följande: Bensinmolekylen består av väteatomer (vitt) och kolatomer (svart). När bensinmolekylen förbränns reagerar kolatomerna med syret i luften och koldioxid bildas. Väteatomerna som sitter på ”kolskelettet” reagerar också med syret i luften och då bildas vatten (och energi). På så viss bildas både koldioxid och vattenånga från avgasröret. Sammanfattning: Organiskt ämne + Syre  Koldioxid + Vatten + Energi  Förbränning i celler Alla celler behöver energi för att kunna hålla igång tillverkningen av alla livsviktiga ämnen. Cellerna behöver även energi för att kunna föröka sig. T.ex. behöver muskelcellerna energi för att Du ska kunna röra på dig. Cellerna behöver även energi för att kunna värma och kyla din kropp så att den håller temperaturen 37⁰C oavsett vad termometern visar.  Förbränning i celler Varifrån får celler sin energi? Genom att förbränna organiska ämnen utvinns druvsocker (glukos). Även denna förbränning kräver syre och kallas för cellandning. Hur kommer syret ut till dina celler?  Förbränning i celler När en bil förbränner sin energi bildas koldioxid och vatten. Samma ”avgaser” bildas vid cellandningen. När dina celler arbetar bildas koldioxid och vatten som blodet transporterar till lungorna och detta andas Du sedan ut. (”Därför ska man prata med blommorna”) Om man andas på en spegel bildas imma  utandningsluften innehåller vattenånga.  Katalysator i bil – enzymer i celler Alla bilar i Sverige som är tillverkade efter 1989 ska ha avgasrening. Den absolut vanligast avgasreningen är att en bil har en katalysator. När man kör bil bildas avgaserna Koldioxid, Kolmonoxid, Kolväten och Kvävgaser. Katalysatorns uppgift är att omvandla avgaserna till mindre farliga gaser innan dom kommer ut i luften. Katalysatorn gör dessutom detta utan att själv förbrukas. Om vi tittar in i avgasröret fungerar det så här:  K NN A C OO OO Kväveoxid T Koldioxid A O O L CC O C Kolmonoxid O Vatten O H H Y H H S A C Kolväte H NH T N N Kvävgas O O O R Det är grundämnet Platina som (oftast) är C tillsammans med andra ädelmetaller. katalysator O O N N O Katalysatorn fungerar C vid temperaturen 300OC H H O O K N A O O T A L C O C Y H H S A N T O O O R  Katalysator i bil – enzymer i celler Enzymerna i en cell fungerar som katalysatorn i bilen. För att förbränningen av druvsocker i cellerna ska fungera vid låg temperatur (bil 300⁰C) behövs enzymer. Cellandningen pågår i cellerna hos bakterier, växter, svampar och djur. Exempel på ”mänskliga enzymer” är: Pepsin – bryter ner proteiner i matspjälkningen DNA polymeras – hjälper till att bygga DNA-molekyler.  Cellandning För att cellandningen ska fungera behövs god tillgång på syre. Ifall kroppen inte får i sig tillräckligt med syre uppstår mjölksyra. Mjölksyra är vanlig vid lång intensiv träning. Mjölksyrabildning – intensiv träning Blodet hinner inte transportera tillräckligt med syre till musklerna. Kroppen bryta ned sockret utan syre till mjölksyra och lite energi.  Musklerna värker, känns svaga och matta. Åtgärd Vila och ”samla syre”  Syrenivån stiger mjölksyran brytas ned till koldioxid och vatten. OBS! Mjölksyra är inte farligt.  Fotosyntesen – Fixar näringen till alla levande organismer. Det är växterna och dom blågröna bakterierna som tillverkar organiska ämnen utav icke organiska ämnen. Dom kan bilda druvsocker och syrgas utav solljus, koldioxid och vatten. I t.ex. växthus kan solljuset ersättas med speciella lampor. Vilket ämne i växten är det som sköter fotosyntesen? Klorofyllet i kloroplasten. Ordet fotosyntes kommer ifrån att växten behöver ljus vid druvsocker tillverkningen. Foto = Ljus Syntes = Sammansättning  Fotosyntesen – Fixar näringen till alla levande organismer. Sammanfattning av fotosyntesen: Ljusenergi + Koldioxid + Vatten  Druvsocker + Syrgas Eller Koldioxid och vatten omvandlas till druvsocker och syrgas med hjälp av solenergi.  Beroende av växter Alla organiska ämnen som levande varelser behöver kallas energirika ämnen. Det är växterna som tillverkar den energirika näringen i fotosyntesen. Denna näring är djuren, svamparna och många bakterier beroende av. Dom flesta organismer är även beroende av syret som växterna producerar. När man äter vindruvor/russin får man in sig mycket druvsocker. Det är energi som har sitt ursprung från solen.  Behöver växter syre? Växter har också cellandning och behöver därför syrgasen från fotosyntesen. Syre tillhör ett av dom livsviktiga näringsämnena som växter behöver. Andra ämnen är t.ex. kol, kväve och fosfor. Kan inte växter använda solenergin direkt istället för att först tillverka druvsockret och sedan förbränna det? Nix, det fungerar inte så. Ljusenergin kan inte sparas eller transporteras i växten – Vilket sockret kan. Växternas celler använder druvsockret som bränsle under nätterna när solen gått ner. Växten transporterar då sockret till bladen, stammen, rötterna eller någon annan del som behöver sockret.  Kretslopp och flödande energi Är cellandningen motsatsen till fotosyntesen? Visst är det så. Druvsocker + Syrgas (v ä rme) Cellandning E nergi Ljusenergi Fotosyntes Koldioxid + Vatten Detta är ett kretslopp där ämnen övergår från en form till en annan. Fotosyntesen drivs med energi från solen. Samma mängd energi frigörs under cellandningen och hamnar i rymden. Denna energi ingår inte i kretsloppet utan måste tillföras, vilket det görs. Men hur? Från solen! Man säger att energin flödar genom systemet.  Vad är luft? Luften består av olika gaser. 78% Kväve En stabil gas som ogärna reagerar med andra ämnen. 21% Syre Bildas genom fotosyntesen. Det fanns inget syre på jorden innan dom blågröna bakterierna började skapa syret. 0,95% Ädelgaser Olika gaser, t.ex. Helium. Reagerar i stort sett aldrig med andra ämnen. 0,039% Koldioxid Förbrukas genom fotosyntes och bildas vid cellandning och vid förbränningen av fossila bränslen. Dessutom innehåller luften vattenånga och luftföroreningar.  Kolets kretslopp Vatten och organiska ämnen är dom två största ”byggstenarna” till levande varelser. Organiska ämnen innehåller grundämnet kol och utgör bl.a. kolhydrater, fetter och proteiner hos människan. Dessa ämnen utgörs av ett ”kolskelett”. För att nya individer ska kunna ”byggas” är det viktigt att kolet inte tar slut  alltså att kolet har ett kretslopp.   r + syre e Sock dioxid + Kol + energi n vatte 1. I luften finns 0,039% Koldioxid 2. Växter tillverkar druvsocker genom fotosyntesen. Druvsockrets kolatomer hämtas från luftens koldioxid. Druvsockret kan sedan omvandlas till andra organiska ämnen.   r + syre e Sock dioxid + Kol + energi n vatte 3. Djuren får i sig druvsocker och annan energi från födan. 4. Växter och djur har cellandning och använder då druvsocker som bränsle. Under cellandningen bildas koldioxid och vatten  koldioxid till luften.   r + syre e Sock dioxid + Kol + energi n vatte 5. Djur och växter som dör blir uppätna av nedbrytare (t.ex. svampar, bakterier och småkryp) som då får i sig deras organiska ämnen. 6. Nedbrytarna har också cellandning  Koldioxid till luften.   r + syre e Sock dioxid + Kol + energi n vatte 7. Vissa döda organismer hamnar på platser (t.ex. kärr och havsbottnar) där det är för kallt eller för lite syre för att nedbrytarna ska kunna vara effektiva. Organismerna kan då lagras här under mycket lång tid utan att brytas ned fullständigt. De omvandlas istället till stenkol, olja eller naturgas.   r + syre e Sock dioxid + Kol + energi n vatte 8. Stenkol, olja och naturgas är fossila bränslen som bildats och lagrats i marken under miljontals år. När dessa eldas upp frigörs stora mängder koldioxid till luften vilket påverkar växthuseffekten. Växthuseffekten kommer vi lära oss mer om i kapitel 5 Slut på dagens genomgång Vi har gått igenom sid. 38 – 43 Varsågoda att formulera dagens tre frågor på stencilen – pass 4 Kom ihåg att markera rätt svar! När ni är klara skickar ni in era frågor på pass 1 – 4! Inga frågor för pass 5 lämnas in p.g.a. min sjukfrånvaro