Sociologi PDF

Sociologi V.35 TISDAG Sociologi = läran om socialt samspel, hur vi formas av samhället och av varandra (vise versa) blir vi samhället eller blir samhället det vi väljer? vem har mest makt? Handlar om sociala samspelet mellan människor och samhället, hur vi formas och formar samhälle och som människ...

Sociologi V.35 TISDAG Sociologi = läran om socialt samspel, hur vi formas av samhället och av varandra (vise versa) blir vi samhället eller blir samhället det vi väljer? vem har mest makt? Handlar om sociala samspelet mellan människor och samhället, hur vi formas och formar samhälle och som människa. KAPITEL 1-3 (PPP) VAD ÄR SOCIOLOGI? - formandet av människor och samhället och hur det påverkar, påverkas av varandra. - Tvärvetenskap mellan beteende, pedagogik och psykologi. Vilka beteenden formar oss, hur kommunicerar vi (och vilka metoder tar vi till oss t.ex kunskap? - Psykologin påverkar. Har man t.ex skilda föräldrar är det större tendens att hamna i skilsmässa själv. Eller religiösa som skiljer sig i mindre utstreckning. En bra uppväxt minskar oftast risken för kriminalitet. - Tre synsätt inom sociologin: Strukturalism - de menar att samhället är det som har mest makt genom t.ex lagar, regler och så vidare. Heter du Mohammed är de svårare att få jobb än för Nils. Det finns strukturer i samhället. All makt ligger på samhället, vi föds med vissa förutsättningar ekonomiskt, etnicitet, familj, boende…. Fasta strukturer. kvinna förr lagade t.ex maten. - Individualism - betydligt mer makt hos individen. Vi har strukturer men vi kan trotsa dom. Kriminella från kriminella miljöer kan ta ikapp skola, utbilda sig och få ett fint liv. De som bott i lyx hela livet kan dras in i ett sammanhang och bli kriminell. Det finns sannolikhet men individen har en stor möjlighet att forma sitt liv. vi kan inte skylla på samhället - Relationism - människan och samhället formar varandra. många landar i detta. Mittemellan. - t.ex om du föds på nytt i ett annat land, vad är kärnan i dig, vad finns kvar av DIG i den nya personen. Vad är unikt? Vad är urjaget? BAKGRUND - “du blir där du växer upp”, föräldrar, omgivning, bostadsområde, kultur, skola, klädkod. - T.ex vi har olika värdering i klassrummet men vi alla klär oss ganska lika. Vi flesta är överens i det väsentliga (det som är rätt och fel), att vi bör ha samma rättigheter, fel att skada barn och så vidare… Respektera de äldre. - Vi är en art, människan är den enda djurart som behöver lära sig allt. T.ex gå, det är genetiskt och något vi kommer lära oss. T.ex kolla på fågeln som lär sig flyga. Äggen ruvas, kläcks och då är det ungar, mamman hämtar mat och ungarna sitter i korgen, men när de är tillräckligt stora så sticker dom. Mamman puttar ut dom ur boet för dom kan flyga instinktivt. - bara hur vi hälsar lär vi oss, kram, puss, handslag, handskak??? - om vi måste lära oss allt är det inte konstig att samhällena och strukturerna är så betydelsefulla. Får vi barn kommer vi lära våra barn samma saker som vi lärt oss under vår uppväxt. SOCIALISATION  - den vi är idag är resultat på livet vi lekt, uppväxt och våra val av kompisar, skola, pojkvänner med mera. de som lyfter dig, tynger dig etc. - Kris och så ändrar vi oss och det fortsätter. Vi hittar inte oss själva, vi skapar oss själva av framförallt våra aktiva val. Är du t.ex en otrogen människa som aktivt är otrogen eller en person som slår djur aktivt? - Hitler är t.ex kanske egentligen en fin kille som barn men vi dömer efter hans handlingar, efter det han gjort. Vi dömer det vi gör. Han ÄR en massmördare, han fattade de besluten och gjorde de. Hade han inte valt samma saker hade han inte varit samma person. - Vi tvingas ha mycket omkring oss. T.ex föräldrars värderingar håller vi antingen med om eller inte, eller skolans värderingar. Men vi väljer i viss mån vad vi tar till oss. Redan nu har vi frihet och desto äldre ju mer frihet. - Frigörandet gör också våra värderingar, hur vill jag att min familj är? Ekonomisk framgång? Hur ska jag leva mitt liv? Vägen dit kantas av gallring, valen vi gör alltså. vad vi väljer att ta till oss från andra och inte. - Oftast hamnar vi t.ex i samma håla vi växte upp i när vi själva skaffar familj, eller så gör man aktivt val att t.ex bo så långt ifrån som möjligt. Men oftast blir vi sentimentala mot vår upväxt. - Vi sätts i sammanhang som består av regler, strukturer med mera som vi människor hjälps åt att upprätthålla, vi styrs av samhället. - Vi är slav och regissör till det. - Vi för vidare vår kultur till kommande generationer och så vidare. - Socialisation = kan beskrivas som en process där människor lär sig beteenden och färdigheter med människor som finns omkring det - och för det vidare. - Genom socialisationen förenas vi och blir ett med samhället. Därefter börjar resan hur mycket vi tänker behålla och vad vi tänker frigöra oss ifrån i samhället. V.36 TISDAG SOCIALISATION Agenter = kallas “livslärare”, de som lär oss vad som gäller. Agenten har makt över hur vi blir - t.ex ceder, språk, normer & förväntningar. De första agenterna vi människor tilldelas är våra föräldrar – t.ex inte röra handen på plattan, varför, du bara ska inte osv… sen mormor o morfar, farmor o farfar osv T.ex uppväxt på Djursholm - kulturen, vännerna och allting är inte lika pluralistisk som t.ex Rinkeby - leker polis, tror på rättssystemet kontra, hata polisen, tystnadskultur och hata rättssystemet. Idoliserar ofta sina föräldrar - t.ex bli polis för en förälder är polis. Även om föräldrarna är lämpliga eller inte så vill vi ha bekräftelse och uppmärksamhet. Berömmen = förstärker vårt beteende. Integration: växer barnet upp i en kultur (Angeln), där du inte kan lita på myndigheter för de är korrupta (Afgahnistan). Föräldrarna är uppvuxna med det här, föräldrarna flyttar och får barn som växer upp någon annanstans, men alla agenter runtomkring dig har en annan kultur, växer upp med likasinnade och sedan ska du ut i t.ex en svensk kultur på IKEA. då kanske du förväntas göra motsatsen. Iran som kvinna, inte lämna hemmet på hela uppväxten. Fria en kvinna. Kvinnan kunde sedan inte förstå att hon fick lämna huset, hon fick inte - hon förstod inte att hon var fri. Hon har lyssnat på sin man och resterande agenter, underlydit det dom sagt. att vi har lika rättigheter är för henne lika uppenbart som att hon är kvinna och har sin uppgift och mannen har sin. eller att jag blir tillsagd att bära heltäckande klädsel, det hade jag ifrågasatt eftersom mina agenter lärt mig annorlunda i uppväxten, en del av vår kultur. PROBLEMATIK: vi är uppväxta med vissa synsätt och traditioner och då är det också svårt att ändra på det. Oftast testar vi oss fram i Socialisationsprocessen - vi lär oss mycke i de tidigare åren, t.ex går på vänster, cyklar på höger sida, bordsskick, hålla tider etc… Processen är hela livet och fortsätter (där freud får kritik för det är inte bara barndomen som formar oss). Vi träffar nya människor, nya partners, börjar nytt jobb etc… T.ex en skilsmässa - ekonomi, umgänge, identitet - allting ändras och man tar tillfället i akt att hitta nya saker att göra och sedan får man stöttning av andra i omgivningen vilket ger möjlighet att utvecklas. Ibland blir det fel när man “testar sig fram” - t.ex föräldrar på Facebook - man skrev så att alla kunde se, fanns inte pm, alla kunde se och skriva som var vänner med personen. Men nu har det flyttat i det privata, vill jag göra något med en viss person skriver jag till den. När föräldrar sen använde facebook kunde dom t.ex lägga till ens barns vänner och då kunde dom se allt om föräldrarna och kompisen. PRIMÄR SOCIALISATION Primär socialisation = den första socialisationen (när vi är barn) (första fasen av tre) Det mesta är svart/vitt och barnet lär sig genom imitation och bekräftelse - härmar beteenden, barn gör som vi gör och inte hur vi säger. Primära socialisationsagenter = föräldrar, syskor, mor-farföräldrar etc… har ganska stor påverkan på hur du blir - t.ex om du vågar komma hem och prata, känner dig trygg osv… kontra en familj där du inte kan prata, släppa ut de du känner osv… Hemma trygg och utifrån fasad. Vi lär oss t.ex hälsa me höger hand, säga tack, språkutveckling, inte röra spisplattor. Mycket utveckling hos barn sker via lekar (tittut, leka mamma pappa barn - testar sig fram och leker i roller) Människan socialiseras genom interaktion (samspel med andra). Det kan kallas för social interaktion. Genom interaktionen formas vi. T.ex blivit bedragen fyra gånger kommer du va mer skeptisk för den femte på grund av erfarenhet. Eller om en förälder varit otrogen. Det formar oss, gott och dåligt. SEKUNDÄRA SOCIALISATIONEN Sekundära socialisationen = tonåringar, äldre. Som barn får du inte bestämma mycket men som tonåring får du mer frihet, vi söker vår egen identitet. Inte bara familjen som styr, utan din egen vilja spelar mer roll. Sätts i en mängd nya sammanhang och situationer som formar en… Det är nu vi ska få erfarenheter och göra vissa mindre bra beslut. Får du inte de utan du blir behandlad som i den primära kommer det ge konskekvenser för vår identitet och rädslan att göra fel sekundära socialisationsagenter = personer utanför familjen i tonåren och vuxenlivet - t.ex förskollärare, fotbollstränare, lärare, vänner. Dessa ger alternativa normer och utmanar det vi “trodde oss veta” - viktigt för att få en bred social kompetens. Vi ska kunna fungera, t.ex uppföra oss på olika sätt i olika sammanhang. Vi ska få fungerande beteenden - t.ex bredare repertoar av beteenden efterfrågas oftast i jobbannonser (för att kunna fungera med olika människor). Även i vuxen ålder socialiseras vi genom vänner, partners, kollegor med mera… "Man blir som man umgås”... T.ex om du hänger me någon som är åt höger kommer du antingen säga ifrån eller forma dina åsikter. TERTIÄR SOCIALISATION Tertiär socialisation = tredje fasen. Handlar om hur vi formas av medier: tidningar, tv, radio, internet, film. Det handlar inte bara om vad vi ser och upplever utan också om vad vi tolkar och hur det formar oss. Du “vet” exempelvis hur barnen i Afrika har det, men du har aldrig varit i Afrika, men du vet bara genom bilder och media, hur kan vi egentligen veta? Det är alltså inte bara familj/andra människor som formar oss Tertiära socialisationsagenter = journalist, politiker, författare, musiker, konstnärer, influencers. I takt med att vi spenderar tid på sociala medier har umgängen (och därmed socialisationen) i större utsträckning “flyttat ut” till att ske på nätet i betydligt större utsträckning. Där hittar vi även andra uppförandekoder och beteenden än när människor umgås “påriktigt”. DUBBEL SOCIALISATION Ibland sker en kollision mellan de normer och värderingar vi fått från hemmet och det som gäller i det offentliga rummet (t.ex skolan). EX: din chef förklarar att kaffekokaren är sönder och du utbryter “för helvete, jävla röv”, eftersom den sortens reaktion hade varit ok i ditt hem och på dina släktmiddagar…. Eller personen som drar ett olämpligt skämt i klassrummet. Ibland är det svårt att veta vilket socialt beteende som är ok…. Denna motsägelsefulla socialisation kallas dubbel socialisation Ett allvarligare exempel som idag blivit aktuellt är barn i förskola/skola utsätts för hederskultur via hemmet. En mycket problematisk situation för barnen som möter andra värderingar av förskolans personal. Denna dubbla socialisation gör att barnet misslyckats i hur den beter sig. T.ex män får inte gifta sig med varandra, medan skolan säger att det är inget fel och tillåtet. Hur ska man då bete sig? vad får man säga och inte säga hemma och i skolan? vad tycker jag? det blir en krock. Trump säger så typiska grejer som är så motsägelsefulla mot varandra vilket är tydligt på dubbel socialisation. Eller en läkare som är full på helgen och ska operera dig i veckan som kommer. Då hade du ju känt att de känns fel, men egentligen är det inte en kollision egentligen, däremot förväntar vi kanske oss mer. V.37 TISDAG SOCIALA PROCESSER SKAPAR IDENTITETER vi har en position i varje grupp - en plats Ofta många olika: dotter, lagkamprat, kompis etc… Positionerna säger t.ex inget om hur duktiga vi är eller vilka vi är. Vi delas även in i roller. Roller säger mer om oss - handlar om ett förutbestämt beteende , t.ex “duktig skoltjej” T.ex genom att säga skolkillar i högstadiet får dom direkt en roll = stökiga. Campeon = duktig flicka, men kanske motsatsen hemma, men på campeon förväntas det. Agera på ett visst sätt. Att säga att vi är någons dotter berättar ingenting, det är bara positionen, men rollerna avslöjar. Fotbollspelare (position) - lagkapten (roll) Vi beskriver oftast oss själva utifrån våra positioner och roller - hjälpa andra förstå vad vi gör och vad vi har för roll/funktion. Vi är summan av de relationer som vi har omkring oss - vi är våra roller, genom våra roller skapas också vår självbild och identitet. Vi får inte roller utan omgivning - utan fotboll kan du inte vara lagkapten… STYRKAN I VÅRA ROLLER - ibland får vi roller vi inte trivs med - t.ex att komma sent en dag = ses som den sena i skolan framöver och alltid slarvig - men kanske behövde ta syrran till skolan eller bussen var sen osv… Vi får inte bara en position utan vi får en roll automatiskt. - T.ex inte säger något på introdagarna = den blyga, men det kan också vara tillfälligheter. Eller kasta sig i vattnet på introdagarna = modiga. - I situationer som dessa märker vi hur starka de sociala krafterna runtomkring är. vi behandlar människorna utifrån position och roll. T.ex komma in med slips eller mjukis första dagen som lärare = avgör bemötandet. - Vi befinner oss i en värld som förväntar sig rollförväntningar. - T.ex på campeon förväntas man vara på ett visst sätt, både som tjej och kille, vilket är svårt att få bort. - genom att ta våra roller och acceptera omvärldens förväntningar, skapas våra personligheter. - Genom att ingå i grupper formas vår identitet ytterligare - och även där finns det ofta ett förväntat beteende att leva upp till. - T.ex vissa som tar tag i plugg även om de e jobbigt och andra klagar och söker stöd i andra som tycker samma för bekräftelse. Men läraren kan inte sluta ge prov - dom som klagar kanske hade behövt en utomstående som sa till dom. - Vi dras till det som bekräftar vår världsbild - det stärker våra roller. - Eller kommer från Dalhem, flesta blir kriminella - då bemöter vi alla med samma förvänting och ökar även risken för att det blir så, det blir en form av identitet. - Sociala medier formar också - t.ex du är den vältränade, den rika - svårt att kanske uppfylla kraven i verkligheten TILLGÅNGEN TILL OLIKA KAPITAL STYR - tillgången till olika kapital kan uppfatta oss på visst sätt, göra oss framgångsrik med mera - men där finns ett stopp genom kapital. Genom socialisationen delas vi som bekant olika roller. - Vad avgör vilka roller vi kan välja mellan? - t.ex ungdomar som bär på märkeskläder, men bor i bjuv. - Pierre Bourdieu menade att allting styrs av vilka slags kapital vi har tillgång till. - Kapitalen styr rollerna - t.ex utbildning i andra länder kostar pengar och kan avgöra roller, alla barnen kan inte skickas på college osv… Finns andra krav, outbildade föräldrar som kanske inte kan hjälpa med mera… - Högutbildade föräldrar har oftast större tendens att barnen går i samma spår. - ekonomiskt kapital - tillgång till pengar styr utbildning, vård, möjligheter (de som nämns ovanför) – t.ex sjukvården i USA har inte alla råd med, medan vården i Sverige är i princip gratis. - kulturellt kapital - utbildad familj som uppmuntrar akademisk framgång (ovanför). I sverige är det inte så betydelsefullt med utbildning osv för du kan ändå hamna snett, men i andra länder kan det avgöra mer. - socialt kapital - stort kontaktnät, skapar stora möjligheter, jobbmöjligheter med mera… - Andra exempel - föräldrar som idrottar, som är egenföretagare och sånt, får oftast aktiva barn eller drivna barn med mera… Enligt Bourdieu kan du i princip bli vad du vill men det finns vissa åtgräsningar, t.ex de tre kapitalen, omgivning och pengar. ROLLFÖRLUST & ROLLKONFLIKT - t.ex fotbollstjej, slutar sen på fotboll - vem är jag nu? - Fotbollskompisarna var varför man gick till träningen och så vidare, en trygghet - eller en skilsmässa - oftast mycket gemensamt, ekonomi, barn, kompisar, liv och då rivs allt isär - vem är jag? - Skilsmässan skapar nästan en ny personlighet för det är en sån stor förlust för man har svårt att hantera det, för andra kriser uppstår under tiden. - Ju tydligare roll du haft, desto tydligare rollförlust. - Sedan börjar återskapningen. - Efter skilsmässan gör man nya aktivitetr, hittar nya intressen, nya vänner osv som ett sätt att utveckla självbilden/identitet. - Problemet kan bli att man försöker hitta sig själv snarare än att skapa sig själv. - rollkonflikt är ett begrepp som handlar om dina olika roller som kolliderar. - T.ex att vara den “perfekta pojkvännen”, och samtidigt “inte toffla som en hund efter henne” - t.ex vara tuff med killarna, sen behöva vara gullig med tjejen - en balansgång - t.ex båda rimliga roller - men vilken ska man värdera högst? (lättsamt exempel) INTRYCKSSTYRNING - en roll är att ta på en “mask” - en roll i skolan, en roll hemma, en roll på fest - för att övertyga andra om vår roll använder vi intrycksstyrning - t.ex kaptenen i fotbollslaget värmer upp med en annan tröja för att utmärka sig. - En duktig spelare som kommer sent varje gång för att utmärka sig. - Man gör någonting annorlunda för att sticka ut. Eller sociala medier - ju mer bilder folk lägger upp på sin partner på t.ex semester, desto mer tydligt kan det bli att dom har ett behov av att lägga ut - sedan kanske det tar slut två veckor efter man är hemma. Tillhöra orten - alla klär sig på samma sätt, ingen som direkt kommer med en rosa jacka. Dom vill att folk ser dig och förknippar dig med våldskapital, kriminalitet med mera.. Dom vill att andra ska veta att man inte vill bråka med dom. eller en mäklare - kollar upp och klär sig med kostym - vi litar automatiskt på mäklaren och klädseln förstärker mäklaren som seriös. SPEGELJAG & STÄMPLINGSTEORIN spegeljaget - genom att vi tolkar andras reaktioner på det vi säger och gör, ser vi oss själva genom andras ögon - vårt Spegekjag Vårt spegeljag är en viktig komponent när vi skapar vår sjäkvbild. T.ex kommer in med orten kläder i klassrummet och folk ser rädda ut. stämplingsteori - genom andra människors reaktioner och uppfattning av oss får vi en stämpling på oss. När andra t.ex upplever oss som bråkig och tuff, kommer jag själv bilda mig samma uppfatting, dvs samma uppfattning som andra har om oss får vi om oss själva. det blir en självuppfyllande profetia (t.ex min mamma är dålig på matte, jag är också de) (jag får alltid B och kommer alltid få det) - vi blir detta när vi upprepar det, det blir vår verklighet. Detta är ofta en förklaring till varför de som “hamnat snett” fortsätter på samma bana - eftersom folk förväntar sig det. Men också lärare som förväntar sig högpresterande elever - får det. T.ex föräldrar som pushar barnen till en sport som dom själva aldrig kom så långt med på grund av skada och vill att barnen ska leva upp till deras förväntning och göra det. Eller föräldrar som inte har förväntningar på deras barn - finns inga krav eller någonting att uppmuntra, hylla med mera.. Är dom bra hela tiden - tror dom är bäst t.ex söker till idol för mamma sagt att du kan sjunga. är dom dåliga på allt enligt föräldrar - blir dåliga för det blir deras verklighet. En hund som blir slagen blir undergiven och tror att den ska behandlas såhär - samma med människor. t.ex person som dras till samma personer - går i loopar - vana vid vad de “förtjänar” - söker då de som behandlar dom på samma sätt - bara det är bekant för oss är vi nöjda vare sig bra eller dåligt - det som är det farliga i att vi formas av andra. DE SOCIOLOGISKA KLASSERNA V.39 TISDAG (ny powerpoint) August Comte Karl Marx Émile Durkheim  Max Weber August Comte (1798-1857) “Sociologins fader” - Grundade begreppet sociologi - läran om det sociala. Hur fungerar det egentligen? Hur blir vi människor? - Vetenskapsman, men störde sig på att hans vänner kommer alltid fram till en slutsats. Han blev inspirerad av naturvetenskapen som byggde på vetenskapliga bevis. - Han som arbetade med människor hade svårare att presentera säkra svar. EX: Blanda gult och grönt = blått = alltid samma färg (naturvetare) - Han vet att om han gör si, kommer så att hända. Det var hans ambition att hitta vetenskapliga bevis på saker och ting. - Han blev positivist (säker kunskap om mänskligt agerande). T.ex en bok kommer dra till jordens mittpunkt och kommer alltid få samma utfall. Positivismen strävar efter samma kunskap fast i mänskligt beteende. T.ex ge en flaska Rom på en öde ö till två personer, antingen kommer de slåss eller ligga. - Han lyckas inte med positivismen, men det var hans ambition. När vi förstår mänskligt handlande och kan förutse det, kan vi använda det. - Vad händer när vi tar folk från krigsutsatta områden, som flyr? Kommer de bara förlåta varann eller kommer deras konflikt fortsätta? T.ex låta en palestin och en israel bli grannar med varandra. Av detta lär vi oss utfallet. - t.ex ingen rivalitet mellan juggar i sverige, för alla ska vara svenskar. - Comte ville inte hålla på med sociala experiment, snarare kolla bak, dokumentera, analysera för att få svar på när det fungerar och inte fungerar. T.ex i Finland fungerar det att sätta krigsutsatta men i Sverige går det inte, vad gjorde de annorlunda? - Genom att göra detta kan vi skapa ett bättre samhälle. - Människan är inte alltid rationell, vi kan basera beslut på emotionellt tänkande också (irrationellt tänkande) - t.ex beslut i relationer bygger oftast på känslor snarare än logik. - Talade om samhällskroppen = liknar samhället med en människokropp där allting hänger ihop. - t.ex en öde ö och du ska få ett samhälle som ska fungera. Vad behövs för att samhället ska fungera? - Sjukvård, pengar, lagar & regler, utbildning, kulturliv (stimulans). - Han säger då att detta är samhällskroppen & alla delar hänger ihop. - T.ex har ingen utbildning - var får vi då sjuksköterskor, ekonomer med mera?? - Eller ingen vård - kvittar hur bra ekonomer vi har, det kommer ändå inte gå. - Han pratar utifrån detta om holism & funktionalism - Holism = man kan inte förstå något om man inte kollar helheten. T.ex. Är Sverige ett rikt land? Jämfört med Dubai, nej, de har olja, men jämfört med Kazakstan ja då har vi ganska mycket pengar. Jämför med vad som finns där ute. För att vi ska förstå eller kunna värdera något behöver vi alltid se det utifrån en kontext jämfört med något annat. T.ex Brad pitt snygg, nej men jämfört med en pundare JA. - Funktionalism = innebär att vi har ett funktionalistiskt perspektiv betyder det i praktiken att vi är beroende av att dessa funktioner i samhället fungerar. Slutar en att fungera, kommer allt att påverkas och sluta fungera. T.ex tränar, sköter skolan men bryter benet - du kan inte träna, fysiska hälsan påverkas, sover sämre, sämre humör, allting börjar sakta gå nedåt. Problemet blir inte hjärnan eller funktioner, men benet orsakar allt runt omkring. Eller en skilsmässa - du mår så dåligt att du inte orkar någonting för du är så deprimerad. Långsökt att t.ex säga att samhället fallerar om en lärare är sjuk.  - Förknippar Comte med grundaren, positivism, samhällskroppen, holist var han och förespråkade funktionalism. Émile Durkheim “Sociologins fader #2” (1858 - 1917) - Efterträdare till Comte: också holist. - Första professorn i sociologi - Följde lite av Comtes spår men ville visa nyttan av sociologi - Tänk vilka samhällen vi kan skapa genom att förstå människor - Han studerade mycket självmordsstatistik och även stort fokus på industrialiseringen. - Han menar att industrialiseringen inte endast ändrar arbetslivet och ekonomin, utan ändrade hela samhället - från var/vilka vi bodde med, existentiella behov med mera… - Alla hjälptes åt på gård, med familjens sysslor och gemensamma sysslor. - I industrialism samhället kunde man inte konkurrera, specialiserade yrken och en tydlig uppdelning skedde. T.ex du ska olja ett band, du ska montera osv… - Han pratar mycket om arbetsdelningen. Till skillnad från förr där alla hade ett gemensamt mål - t.ex skörda, överleva vintern, ta hand om djuren osv…. Nu har man inte gemensamma uppgifter längre och inte heller ett gemensamt mål - istället var och en för sig själv. Ett samhälle i anomi - Han var funktionalist - Om funktionerna/delarna inte är i balans uppstår anomi: Samhället blir sjukligt och normlöst, upplevd medningslöshet bland befolkningen - t.ex du jobbar bara för att försörja dig och kunna leva, jobbar åt någon annan = tragiskt. Detta var en följd av samhällsförändringarna, enligt Durkheim. Samhället blir dystert, ensamt, tråkigt och omotiverande. - Anomi beskriver ett socialt tillstånd där ett kollektivs gemensamma normer och värden (religiösa, sociala, moraliska) är ifrågasatta och på väg att avta. Individer mår enligt Durkheim bäst i miljöer där det finns tydliga normer som styr våra handlingar. En tydlig samhällsstruktur. te.x detta är lagen som alla ska följa, detta är värderingarna. Vi mår bäst när vi vet vad som förväntas av oss. Ibland begränsar det oss men får oss också att må bra. Han ser oss människor nästan som hundar. - T.ex du hade gården, hjälpte till, hade din prio, var nöjda när relationerna fungerade och allting gick. - Vad gör dig lycklig? T.ex perfekt hus, student osv… Allt är i framtiden. - Samhället ändrades markant säger han, när det sker kan då Anomi uppstå. - Vad är poängen med det? T.ex vad är poängen att gå i gymnasiet, plugga, betala skatt osv för att sedan gå i pension och dö. Var hittar vi mening i våra liv? Förr var det oftast i familjen och nu är det på andra ställen. - Kollektivet, gemensamma normer och värden ifrågasätts och försvinner även i anomi. - t.ex är vi planerade, finns det himmel, vilket liv vill vi leva… - Betonade starkt samhällsstrukturens inverkan - samhället formar människan, inte tvärtom (strukturalism) - Mindre utrymme att se människan som en fritt handlande individ som väljer sina tankar, känslor och beteenden. Det ger inte Durkheim mycket för, vi är snarare slavar under samhällsstrukturen. Sociologins nytta & inverkan - Han menar att ända sättet att få svar på människor är att studera dom. Bygga ett samhälle på vetenskaplig grund. Studerar den sociala faktan - vilka högtider, traditioner, normer finns det? - Hur hälsar vi? Osv.. Poäng: ta sociala faktan och mäta det. T.ex hälften hälsar på morgonen och hälften inte, alla bär neutrala färger, var sätter alla sig i klassrummet. Skriver ned dessa saker för att undersöka. Tar sedan den sociala faktan för att få fram statistik Detta studeras objektivt, utan förståelse. Som en “alien”. Göra det värdeneutralt. Detta är sociologi - vi studerar fakta och kan dra slutsatser. Exempel på sociala fakta: Självmordsstatistik som han studerade t.ex vilka lider mest av psykisk ohälsa. Män eller kvinnor. I dokumentation är kvinnor överrepresenterade. Men gällande självmordsstatistik är det männen som är kraftigt överrepresenterade. Varför? Män kanske inte pratar på samma sätt, inte lika socialt acceptabelt att söka hjälp osv… För stolta att be om hjälp. T.ex man vill ha fler kvinnliga chefer, men varför pratas det aldrig om att fler kvinnor bör vara "sopgubbar"? Durkheim menade att orsakerna till självmorden inte ska sökas i det personliga, utan i samhällsstrukturen. Försökte hitta de orsaker som försatte samhällen i anomi och därmed gjorde att människor tog livet av sig. Genom att studera olika faktorer skulel självmord kunna förutspås (och förhindras) - Exempelvis religion, Gift/ogift, krig i landet, Rik/fattig etc… Förr sa man att pratar man om det, förvärrar man risken och ökar det, idag är det bevisat tvärtom - pratar man mer om det minskar det. Har en person bestämt sig har den bestämt sig, men nej - prata, ta hjälp En självmordsbenägen tänker inte rationellt. Dunkheim - för honom ska man söka problemen i samhällsstrukturen och inte i människan. T.ex när det är krig tog färre livet av sig, det var tydliga principer, till skillnad från när samhället fungerade och strukturerna bleknade. Han studerade även umgängen, familj, klädsel och så vidare - han ville förhindra detta och fick några slutsatser Vilka begick självmord? - Judar begick färre självmord än katoliker och protestanter: De gick i en tätare och mer innslutande social församlingsgemenskap - gemenskapen begränsade tankefriheten, detso mindre tankefrihet = mindre risk för självmord. - Ju högre utbildning, desto större risk för självmord: De frigjorde sig från övriga i gruppen (minoritet) - de blev mindre interagerade och mindre delaktiga i det sociala vilket ökade risken.  - Gifta människor och människor med barn löper mindre risk: Normen var att gifta sig, skaffa barn. Personer som gjorde det var mer integrerade i samhällsstrukturen och var därför mindre benägen. Du passade även mer in i normen. Du stack inte ut (iallafall förr. ) - Minre risk för självmord vid krigstid: Människor tvingas samman av hotet, ökar integrationen och minskar självmordsstatistiken. Kriget enar under t.ex en flagga, kung, land. Det finns inte tid att grubbla på livet och om man passar in i normen. V.39 TISDAG Olika typer av självmord - Självmorden är kopplade till hur integrerad individen va i samhället 1. egoistiskt - egennyttigt självmord. Du står utanför samhället och passar t.ex inte in i normerna. T.ex en klass som är nära, tydlig kultur och så vidare. Stark politik. Men en person passar inte in och känner sig utanför, känner inte igen sig i normerna och värderingarna. Då kan det bli en obotlig känsla av tomhet. Ett starkt kollektiv, som invididen anser vara utanför. 2. Altruistiskt - Samhället är fortfarande starkt och tydligt, normerna är tydliga. Kanske till och med för starka. Din identitet, vilja och känslor med mera spelar inte så stor roll i samhället som är det primära. Samhällets värderingar står över dig som individ. Det är en uppoffring för något större (självmordsbombare & kamikazepiloter). Här räknas även självmord där motivet är ett misslyckande eller en oförmåga att leva upp till de krav som de andra ställer. Man gör en uppoffring för något gott. Religiös eller extrem politism är oftast kopplat till det här. För integrerad i samhället och helt eliminerad och ger upp allt sitt eget för samhället. 3. Anomiskt - Samhället är i obalans och normer, lagar och relger rubbas. Individer förlorar förankring i den sociala omvärlden och stöd i dess normer, exempelvis skilsmässa, arbetslöshet, landsflykter. De flesta tänker på det här när man tänker på självmord. Samhället är inte i balans. Här finns inget starkt samhälle, man vet inte vad som förväntas av en. T.ex en skolskjutare, det är nästan aldrig de populära i skolan, snarare de som har höga betyg, är ensamma, aldrig medbjudna, inte sociala osv.. De är bara hackade på. Det kan även vara en skilsmässa, det kan slå ganska djupt och tryggheten i föräldrarna försvinner. Ekonomin, tryggheten och rutinerna splittras och då ska man själv hitta det. Eller de på landsflykt, de vet inte vad som förväntas, vad deras uppgift är eller hur de ska agera. KARL MARX (1818-1883) - Ekonomi och klasskamp Kommunistiskt - allt i samhället ska delas för det ska vara rättvist för alla. Kopplas oftast samman med diktatur. Helst avskaffa lönarbete så att det inte blir klasser. Ekonomi och klasskamp - Inte bara en tysk kommunist, filosof och samhällstänkare. - En av “sociologins klassiker” - vi är ingenting utanför samhället, samhället är precis allt det vi gör, tänker och tycker. - Men vi kan forma samhällskulturen. - vi är “barn av vår tid”. - Mycket fokus på ekonomiska systemet - Rättvist samhälle = hitta ett system som reglerar de ekonomiska förutsättningar. De med pengar kan bo bra, leva bra, få vård med mera… - Fokuserar mycket på jordbruk- och industrisamhälle.  - Människan i 2 kategorier: Kapitalister (ägande: av kapital och produktionsmedel) & Proletärer (ägda: måste arbeta för lön/försörjande) - Proletärerna har inga ekonomiska resurser är beroende av andra. - De som har pengar kan bara bli rikare och rikare, på bekostnad av proletärerna. - Han pratar om Historicism - Samhället går i loopar, samhället repeterar samma mönster. - Bygger på utvecklingsstadier och det som styr är ekonomiska systemet. - Beroende på hur systemet ser ut får vi en viss samhällsutveckling. - Problem - alltid funnits en obalans, t.ex franska revolutionen startade på grund av att högt upsatta fick så mycket pengar och lyx medan underklassen kröp fram på knä. Amerikanska - befria sig från storbritanniens styre i kolonier. - Såhär har det alltid varit - förr eller senare kommer underklassen göra revolt eller någon form av revolution. Desto mer kapitalisterna pushar underklassen, ju mer riskerar de att en revolt orsakas. - Våldet blir oftast alternativet i slutet för att visa ilskan och allvaret. - Målet: kommunism, där produktionsmedlen delas lika. Allting ska fördelas. De rika företagens pengar ska delas, lönerna tas bort osv.. - alla får lika mycket, får pengar av staten. - Uppenbara problematiken - vissa har olika svårhetsgrad av arbete och arbetar mer eller tuffare samt en längre utbildning vilket skapar orättvisa i att man tycker att man förtjänar mer pengar. - Vem jobbar natt om man inte får mer pengar? Ekonomin styr politiken, inte tvärtom - Lagar och politik avgörs av det ekonomiska systemet. - De som har bäst förutsättningar kan t.ex styra landet (USA) - Folk i USA lägger mer pengar på medicin än mat. Marx menar att det finns en obalans som alltid uppstår. Primitivt sätt att se människan men desto mer pengar man får, ju hellre stannar man och gör det extra arbete eller de sysslor som är mindre roligt. T.ex de på Ica drabbas inte av dyra kostnader, de drar in mer pengar, alla behöver ju mat. Kamala Harris har 500 miljoner dollar mer om dagen på kampanj än Trump - pengarna på att kampanja är enorma summor. De topp 10 rikaste hade rent ekonomiskt kunna förse världen med mat. Alienation - begrepp som han använda flitigt. Beskriver tillstånd där människan blir främmande, skild från sig själv och upplever meningslöshet. - Kopplade samman alieanation med arbete. - Det som skiljer oss från djur är arbete. - Arbetet är ett sätt för oss att skapa meningsfullhet, skapande och kreativitet. - Vi lever egentligen ganska meningslöst genom att t.ex arbeta på att trycka på en knapp i en fabrik, men vi får inget utlopp för resten, ganska meningslöst. - Vi kan bli vad vi vill, men vissa får inte det.  - Säg att du vill dra utomlands och bo i en bugalow och ha ett eget gym och bar - men du har barn och boende att betala. De som inte har pengar (proletärer har inget val, arbetar bara för någon annan) men kapitalister med pengar kan. - Mervärdet i varför vi arbetar förlorar vi - vi arbetar för att betala och kunna bo under tak. Enda målet i livet blir därmed fritiden. - Har man pengar kan man göra vad man vill, har man inte det så lever man i ett ekorrehjul. De som styr ekonomin, styr världen. Är det bra människor kan vi skapa en bra värld men det är oftast inte så. Dock inte ett enda exempel på en fungerande kommunism. Det blir diktatur, vem ska se till att det fördelas rättvist (Lenin, Stalin) ingen har sedan varit beredd att trappa ner och släppa matken. Man får isåfall vara en filantrop, en människoälskare som tror gott om människor. MAX WEBER (Rationalitet och individens val) Rationalitet och individens val - mycket om rationalitet, man är logisk - skiljer sig från Durkheim när det kommer till vetenskap. - Weber säger att man måste skilja på natur och kultur. - Vi kan inte undersöka människor och objekt på samma sätt. - Samhället är människors handlingar, vi är samhället och kan då inte studera natur och kultur objektivt. - Om pelle gör så händer det här - weber håller inte med. - Vi styrs av känslor. - bilen går sönder, laga den - klar - människa ledsen - slå till han - allt är inte bra, vi styrs av känslor inta genom rationalitet. - Finns oftast inte något rationellt bakom vårt tänkande - fokusera på människans inflytande. - Skiljer sig eftersom han menar att vi som människor är samhället och vi kan styra det. Vill vi ha ett bättre samhälle kan vi göra ändring, gillar vi inte lagarna då protesterar vi. - Weber är individualist - individen HAR mörjlighet att styra i samhället och förändra. - Vi tycker att något är på ett visst sätt, väsnas, får förändring - t.ex våldtäkter högre straff, protester, tas upp i rätten - förändring - Vi är inte offer eller slavar under samhällskulturen, vi kan forma och skapa. Meningen bakom mänskligt agerande - mikrosociologi = studerar saker i minsta detalj - varför sitter tjejer längst bak och killar längst fram. Vill jag veta detta intervjuar jag dem. Försöler förstå varför och varför på det sättet. - Makrosociologi = hur många i Sverige är t.ex kristna. Som micro hade du intervjuat. Ett annat sätt är att sätta upp en kamera och räkna hur många som går till kyrkan. Studerar mönster/regelbundenheter i stor skala. Mikrosociologin hade ifrågasatt, alla kanske inte går i kyrkan även om de är kristna med mera… - Weber fokuserar mer på MICROSOCIOLOGI, varför människor gör som de gör - Vi måste förstå vad och varför människor agerar som de gör för att få svar - t.ex midsommar, om du kommer från ett annat land och ser traditionen med stången, grodorna, alkohol så är det svårt att förklara varför vi gör det, det har ingen religiös koppling eller någonting.  - Eller USA, 8.00 ställer sig och pratar och sjunger nationalsången, tänk och göra det i Sverige. Då förstår vi nationalismen. - Vi gör vad vi kan för att hitta riter och svetsa samman, men i sverige har vi konstiga riter som ingen riktigt förstår. Ska vi förstå folket måste vi förstå deras riter, kultur med mera… Den moderna människans järnbur - vi kan i stor utsträckning styras av rationalitet. - En konsekvens med detta var sekularisering (religionens minskade inflytande) - Vi människor idag sitter i en järnbur av rationalitet. - Stängt in oss, allt ska ha bevis och då har vi dödat möjigheten för allt som inte ryms där. - vi tror vi kan allt, men vi kan inte visa allting med rationalitet. Men nu när vi satt det som ett kriterum har vi förstört det. - T.ex gud är inte logiskt, det är inte rationellt. Om han inte finns, vem skyller du då dina misslyckanden på? - allt bra som finns kopplas till att vi gjort det, men när det är dåligt, då är det helst inte vårt fel. - Vi kan inte skylla någonting på någon annan än oss själva enligt Weber.