Inför Tenta PDF

Inför Tenta Effektforskning - vad gör medierna med oss? Receptionsanalys - Hur tar publiken till sig och tolkar mediabudskap? Användningsforskning UG - Vad gör vi med medierna? Vilken funktion har de i våra liv och vilka behov uppfyller dem? Vad är kommunika...

Inför Tenta Effektforskning - vad gör medierna med oss? Receptionsanalys - Hur tar publiken till sig och tolkar mediabudskap? Användningsforskning UG - Vad gör vi med medierna? Vilken funktion har de i våra liv och vilka behov uppfyller dem? Vad är kommunikation? Kommunikation som - en process - som äger rum mellan flera människor - och har något slags innehåll. Vad man ser som kommunikation beror på vilket perspektiv man ser utifrån. Två olika perpsketiv att se kommunikation på: Överföring eller spridningsprocess - den dominerade tolkningen - överföra ett budskap. Sändare och Mottagre. Den andra processen är delning, ritual, dialog. Delningsprocessen ser hellre kommunikation som breader, något som sammanlänkar människor över tid, skapar samförstånd mellan människor. Målet är därav inte ett budskap eller att påverka, istället skapa förståelse. Bjuda in folk, få deltagre. Målet är istället att skapa gemenskaper, meningskapaden, sammanlänkning över tid. Skapa realtioner, kulturer, bygga upp från grunden Överföringsprocessen: Ingen hör. Har då kommuniaktion lyckats, har den ens ägt rum? Är den lyckad? Finns det en mottagre? Nej. Om det inte finns en mottagare har inte budskapet nått fram, målet har inte möts. Processen har misslyckats. Men kollar man på Delningsprocessen / ritual perspektiv, då behöver det inte vara misslyckat. Faktum att du satte upp lappen bidrar till samhällets kulturella gemenskap, handlandet av att du satt upp den visar för andra att det är okej att sätta upp lappar, spelar inte roll vad som står på lappen, men så här kan man göra. Man har alltså visat något med sin kommuniktaionsprocess. Oavsett perspektiv, kan man se att kommuntikon har några gemensamma nämnare: Inlärd interkation mellan individ och samhälle. Tecken och symbolsystem, som är bestående över tid, alfabet Konventioner, kulturella normer, skiljer sig åt. Skapar och upprätthåller sociala realtioner Förutsättning för samordning, organisering, kollektiva handlingar. Tre olika processer med olika mål: Ritual Rådgivning - diskussion, överläggning. Påverkan PUBLIK Publik kan användas om mottagare till olika typer av kommunikation. Även publiken kan se olika ut beroende på: Vad man är publik till Varför man tar del av del Hur man tar del av det och i vilket sammanhang Muntlig kultur under antiken - för att kunna göra detta hade man mycket minnestekniker, poesi har sina rötter här, rim osv för att lättare komma ihåg. Speciella personer som hade i uppdrag att föra vidare texter, man var mer beroende av dessa individer. (tvåstegshypotesen?) Man var beroende av tid och rum. Aktiv publik: Publiken kommenterade uppträdanden de såg, men trots det tydliga roller i vilka som var producenter och vilka som var just publiken. Den moderna publiken (1900-talet) Tydliga roller omen publiken är nu passiv man är även friare i tid och rum. Boktryckarpressen osv, tv:ns uppkomst osv. Dagens publik: börjar rollerna bli mer otydliga, och ännu mer frihet i tid och rum. Sociala medier, ta del ut av det var som helst, Streaming tjänster osv. Massmediansuppkomst: Gutenberhs tryckpress på 1400-talet - stora konsekvenser. = Maktförskjutning , tidigare i muntliga kulturer hade det varit så att det fanns texter men det var handskrivna texter, väldigt dyra och värdefulla. Fler fick tillgång - från kyrkan och kungen till läskunniga överlag. Flera exemplar = svårare att kontrollera innehållet. = Stor betydelse för framväxten av demokrati, ifall kungen inte gillade det som stod kunde han innan ta bort boken, han hade inte längre denna makten. Exakt replikering av innehåll - Förvanskades inte, behövde inte memoreras. Detta frigjorde mycket tankeenergi. Avlasta arbetsminnet, ägna åt att upptäcka nya saker istället. Möjliggjorde kommunikation över avstånd i tid och rum, privat användning För sändaren blev mottagaren anonym. till viss del, dock få som var läskunninga samt hade tillräckligt med pengar, men den privata användningen börjades. Om man är på samma plats ser sändaren mottagarens reaktioner, hör feedbacken, nu vet sändaren inte längre om mottagaren förstår, tar upp rätt budskap. Samhällsutveckling på 1800-talet industrialisering och urbansering  Flytten från tätt knutna gemenskaper tll anonym stadstillvaro - från landet till stan för att jobba i fabriker, generalisering- landet, alla kände alla, släkter osv. När alla flyttade till städerna, man kände inte längre varandra, nyheter var därför mer relevant, tidningar. Mer fritid - ingen mark att ta hand om, trots den stora arbetsbördan i fabrikerna. intresse från folk att gå på teater (de som hade råd) - biografer kom på 1900-talet. Tekniken - Framväxten av moderna medier som film, radio och TV = större publiker Mer privatisering av publikupplevelser. - fortfarande beroende av ett tidschema. En fragmenterad publik: 50-60 talet. Begränad utbud, Alla tog del av samma innehåll. Unitary model. en kanal, alla kvällar förutom onsdagar. Samlade för medborgarna, alla kände till samma information. 70-80 tal: Ökat utbud, TV2, dag-TV, regionala sändningar. Viss spridning men ganska begrändas. Pluralism model. Lägerelds-TV. (viss mediainnehåll som folk samlas kring, sammanhållning) Alla tittade på nyheter osv, underhållningsprogram. 90-talet. Ökning av kanaler - komplement och konkurerande alternativ - kabel och satellit-tv. Kärna - periferi-modell. komersiella kanaler, innan var allt SVT. reklam fick sin uppkomst, både TV och radio, billigt att sända reklam (specefikt i radio) Många fler producenter av media innehåll. Publiken börjar bli mer och mer olik varandra. Fanns fortfarande vissa saker som folk samlades kring, nyheter osv. Melodifestivalen. Omfattande fragmentering och upplösning av kärnan. Publiken sprids över många kanaler och utan fasta mönster. Break-up model: I de flesta länder har kärnan fortfarande stor betydelse (mainstreamutbud, public service, seglivade medievanor) Orsaken till förändrad medieanvänding: Ekonomi - både samhällsekonomin och den personliga ekonomin Under låg konjukturen minskar tidningsläsandet (men inte radio och TV, digitala tjäsnter) Vardagsstruktur - förändrad arbtesmarknad påverkars människors vardag Livsfaser - Försjuktning av övergångar mellan livsfaser Förlängd ungdomstid - skola längre - tiden innan man kommer ut och får ett jobb är längre. Äldre förstagångsföderskor - längre tid innan man skaffar barn Teorier: Kodning och avkodning: Från Staurt Hall, Culural Studies. En process som innefattar. Sändarens försök att skapa mening, Publikens sätt att tolka den, Ofta ett maktperspektiv (fr.a klass) Kodning: Medieproducenter försöker styra betydelsen/tolkningen av ett meddelande. De ”kodar” meddelandet på ett visst sätt. Medietexter bär på en föredragen meningen, som är resultatet av kunskapsramar, produktionsförhållanden och infrastruktur, som speglar samhället ideologi. Om texten avkodas i enlighet med den föredragana meningen så reproduceras dessa tolkningsramar och maktrelationerna. Avkodning: Meddelanden (medietexter) avkodas av publiken, dvs läser dem, förstår och tolkar dem utifrån sin egen förståelse, socioekonomisk bakgrund osv. Vissa tolkningsramar repdocueras, med det finns utrymme för motsånd. oppositionella tolkningar. Avkodning är en aktiv process. Föredragen läsning: Den dominerande eller hegemoniuska tolkningen. Accepterar tolkningsramen så som den är, utan invädninghar. Förhandlade läsning: Accepterar den dominerade tolknigen/meningen men är ändå kristisk till vissa aspekter. Oppositionell läsning: Avkodar och förstår den dominerade meningen i meddelandet men godtar den inte, gör en motstridig tolkning. Här ligger möjligheten till motsånd. Kritik mot Halls Kodning/Avkodnings teori: En politisk analys, snarare än vetenskaplig? Bör forskare ta ställning överhuvudtaget? För ensidigt fokus på klass. Tar inte hänsyn till andra ojämlikheter, som kön, etnicitet, ålder etc. Svårt att veta vad som är föredragna meningen. Passar bäst för texter där det går att urskilja en ideologisk position (nyheter och samhällsinformation) Fokus på avkodning - oftast har man inte lagt så mycket krut på att studera kodningsdelen, den föredargna meningen är oftast forskarens tolkning på vad den föredragna meningen är. Uses and gratification teorin : Uses & Gratifications - användningsforskning Bakgrund - Tidig effektforskning vad gör medierna med människorna? - effektforskning vad gör människor med medierna - användninsforskning UG delar sin grundssyn med recepetionsanalysen (decoding) - aktiv publik - användingsforksning människan - motivationer och behov - val av media. vi människor har anledningar att ta del av medierna - publiken består av individeulla individer som tar medvetna beslut om sin mediaanvänding. istället för att medierna påverkar publiken så vänder man på det - vilka behov har publiken och hur påverkar det deras mediaval. bygger på ett funktionsperspektiv (medierna har en funktion där publiken styr funktionen) - människorna har olika behov (uses) försöker tillfredställa behoven (gratification) 1940 - vädningspunkt - man började nu istället fråga vad medier gör med människor men även vad människor gör med medierna. utifrån en syn på människan som aktiv. Begreppet etablerades på 1970 talet - Men forskning började redan 1930/1940 Innerbörd: Denna teorin utgår ifrån vad människor använder medier till, vilka behov de svarar mot i människors liv och vad användarna själva får ut av det i form av “belöningar”. utgångspunkten i denna teorin är att människor själva är kapabla till att artikulera vilka behov medierna svarar mot i deras liv: underhållning, information, förströelse osv. man fokuserar fortfarnade på mediernas innehåll. - väljer vilka medier de ska använda utifrån innehållsliga preferenser. - med denna forskning blev intervjuer, enkätstuder och fokusgrupper mer vanliga, för att förstå användarnas meningsskapande. - banade vägen för cultural studies. Herta Herzog var en tidig pionjär inom forskningstraditionen Studerade vilka motiv kvinnliga radiolyssnare för att lyssna på radioföljetonger Vad folk gör med medier istället för vad medierna gör med oss? Fokus på varför programmen var attraktiva för lyssnarna - istället för effekter Kvinnorna hade en rad olika behov varför de lyssnade på detta - vett och ettikett, diskutera med kompisar, leva ut sin kreativa sida (fantasi) Det strukturerade även vardagen, lade upp schemat inför dagen - medierna hade en funktion att ge struktur Där uses and gratification teroin inriktiat sig på relationen mellan användare och text, och därmed meningsskapande ur ett individpsykologiskt perspektiv, började CS analysera meningsskapandet i relation till dess vardagliga sociala kontext och med fokus på kontextens betydelse för hur och varför vi använder medier och hur de blir meningsfulla för oss. - medieinnehållet i sig är därav inte lika relevant, utan ritualen eller innebörden av just den valda medien - titta på tv för de är trötta, ha något som låter när de diskar osv. Grundantaganden: Användaren är aktiv - människan som rationell och beslutfattande Användaren väljer medier för att tillfredsställa särskilda behov Medierna konkurrerar med andra källor om behovstillfredställelse Användaren är medveten om sina egna behov och motiv i relation till val av medier Forskare värderar inte människors medieval. Men… Vad räknas som ett behov? när man pratar om behov på den här nivån - grundnivån är mat och säkerhet - inte dessa behov vi pratar om här - eftersom behov inte är något fastställt kan detta ifrågasättas En första kategoriseringen av motiv: Instumentell användning = målmedvetet sökande effter specefikt innehåll i medier Målmedvetet sökande efter specifikt innehåll: Underhållning Information etc. Ritualiserad använding = inget specefikt mål, det som är runt medien som är behovet  Vanemässig Tidsfördriv Innehåll ej i fokus Egenskaper hos samhället - egenskaper hos individen - egenskaper hos medierna = använding av medier och information Ny bredare modell lanserades (se ovanför) istället för att bara fokusera på egenskaper hos individer behöver vi fokusera på andra aspekter också (smahällets strukturer och andan) och även mediernas strukturer. Egenskaper hos individen = Demografiska faktorer som ålder och kön - medierna som var viktiga när man var barn fortsätter med en i livet - nyhetstidningen i pappersformat (strak i äldre generationer) osv. Livscykel och familjesituation = rent generellt tar man del av traditonella medier när man är yngre och så tar man upp det senare. Medieanvändningens sammanhang: hemma, på jobbet, på resa. Social bakgrund: social klass, utbildning - komerciella kanalr (tv4 osv) är genrellt större bland en arbetklass, DN, stockholmsmedier är vanligare hos övre medelklass. Tidningsnyheter är oftast mer hos de som har en högre socioekonomisk bakgrund Medierelaterde behov: information/instrumentellt eller förströelse/rituellt Egenskaper i mediestrukturen = Medier som struktur i vardagen kan generera behov man inte visste att man hade - kolla här vad som är populärt (vill också ta del av det populära) (topp 10 på netflix) Men - mängen medier och informationsflöden kan göra att man behöver en digital detox. - vi har ett större behov av att välja bort medier just för att det nu finns så många och så många val som ska fattas. knapptelefoner har ökat i populäritet ex. Egenskaper i samhället = Information och sammanhållning - vi agerar också i ett samhälle - händelser i samhället kan påverka våra behov och intressen. VIssa extrema händelser kan göra att vi förändrar våra vanor och preferesner ( ofta tillfälligt ) Praxiteori = sätter fokus på vad människor gör, och den tysta kunskap och föreställningar om världen som ligger till grund för dessa handlingar. det innebär att man för att kunna förstå människors livsbetingelser och meningsskapande också intresserar sig för förkroppsligandet av våra erfarenheter och betydelsen av materiell kultur. - ex digital nedkoppling. medier utgör rutiner, vanor som skapar struktur i vardagen. - i detta perspektiv blir inte människor enbart publiker, utan mediernas betydelse för oss människor sätts in i ett vidare vardagsperspektiv, där innehåller och de olika sätt att använda medierna också är en del av förståelsen. Ett fenomenologiskt perspektiv: på medieanvädning handlar således inte bara om att konstatera när och hur medier används, utan också om att förstå hur de blir meningsfulla i den sociala och kulturella kontexten. Radway - romantikböckerna - escape. Tvåstegshypotesen: Bygger på opinionsledare (tar del av mycket medier, intresserade) —- sprider vidare budskapet till vänner och bekanta i ens närhet och lyssnar i sin grad på opinionledare (alltså två steg) Mediebudskapen filtreras alltså av opinionsledare. Man har sett att detta mönster återkommer. Kan då också vara svårt att kontrollera, blir opartisk, sin egna bild på det. Dagordningsteorin: Tidigt 70 tal - Samband mellan vilka sakfrågor som förekommer i nyhetsrapporteringen och den allmänna opinionen Uppmärksamhet Aktörer - VAD 1: nivån, vilka som pratar och vilka ämnen det pratar om ses som viktigt Attribut — Hur 2 nivå. 1.Ekonomi 2. Sjukvård 3.Försvår Det medierna rapporterar tycker vi är viktigt. - Medierna sätter dagordningen för vad vi ska diskutera. Hur?: Nyhetskonsumenterna lär sig vilka samhällsfrågor som är viktiga via medierna - social inlärning. Långsiktigt perspektiv. Informationsbearbetning och minne. Det som aktiveras kontinuerlig blir tillgängligt i minnet och ligger närmare till hands. Genom att aktivera vårat minne för vissa ämnen, ligger det närmare till hands, påminna. Kortisiktigt perspektiv. Detta beror på…. Vilka medier - Etiblerade medier med förtroende - större effekt Vilken slags nyhetet - Tv nyheter eller tidningar - Rapporterar flera medier om samma sak? Vilka människor - Kunskap om ämnet? Graden av närhet eller berördhet - Om vi inte upplever ämnet som relevant, minskar effekten, inflation (det påverkas vi av, närmare oss) Dagsordningsteorings HUR (nivå 2) kopplar till gestaltningsteorin Men hur ska vi tolka det? Hur ska vi tolka frågan? - Gestaltningsteorin (framing) Gestaltningsteorin (framing) = Hur problem defineras och formuleras - hur vi beskriver verkligheten påverkar hur vi tolkar den. Det finns flertal generella mediegestaltningar. jornalistiken välja ut olika aspekter - hur definerar vi problemet. sker både medvetet och omedvetet - mycket sker på rutin i jornaliskt arbetet. man skiljer mellan generella gestaltningar - rutin, det är så man gör. Konfliktgestaltningar - dem kritiserar den, handlar mer om konflikten i sig än själva sakfrågan. Spelgestaltning - vanligt i opinionsmätningar. Vinnare och förlorare. Rent allmänt är konflikt och spelgestaltning en effekt på människor att det sänker förtroendet på politiker. Man tänker då oftast att det är “sandlådenivå” Ekonomisk - konsekvens - gestaltning - har ett ämne - och så en konsekvens på det. Sakfrågagestaltningar - Kopplar till specefika ämnen och hur dessa ska formuleras. Tematiska gestaltningar vs Episodiska gestaltningar Tema - händelser satta i sammanshang, Kontextualiserad, Tematisk gestaltning kan leda till att vi som mottagare elkler publik politiserar frågorna mer Episodiska - Enskilda och händelser, Individualiserad, Opinionen formas mer kring personerna som inslaget handlar om. Exempel metoo Tema - rapportering om strukturella problem kring sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor - mer åpolitiska påföljningar Episod - rapportering om indivudella förgripare. - individen får istället effekter. Selektiv exponering teori = Vi skulle vara benägna att välja information som bekräftar våra åsikter, och också undvika motstridig information. Teorin ställer upp fyra krav: Att vi har en attityd eller övertygelse Att vi står inför en valsituiation Att vi väljer bekräftande information Att vi undviker motstridig information Men, Vår drivkraft att välja bekräftande är starkare än vår drivkraft att undvika motstridig information. Vi människor väljer gärna bekräftande information. Valet mellan info som stödjer eller inte - väljer den som stödjer. Vi föredrar info som är stödjande men inte så stort problem med motstridig info. Svårt att undvika också - sociala medier har vi släkt vänner osv - man ser det mesta. Exempel på uttryck som utfromades = Filterbubblan Myntades av Eli Pariser 2011. Bygger på teorin om selektiv exponering Medieval - viljer information som bekräftar vår världsbild Algoritmer - baserat på vara val så rekommenderas vi mer av samma info som bekräftar vår världsbild. = Vi får en ensidig bild av världen - polariseing - sämre medborgare. återkommande i den allämna debatten - men vi har ganska starka motiv att söka allsidig info. Om vi betraktar informationen som särskilt värdefull, Om det är populär info, Om vi är nyfikna och intresserade av frågan, Om vi är väldigt engagerade i en fråga, Om vi vill veta sanningen snarare än att få rätt. Och digitala fotspår kan vara svåra att tolka Vad betyder det att du läser en artikel på aftonbaldet på jobber under lunch? Olika forskningsfält: Effektforskning: Innebörd varför effektforskning började: Världen vi måste förhålla oss till är komplex, den måste tolkas och förstås, och det gör medierna, därav deras kraft. Bilden av verkligheten, snarare än verkligenheten i sig, är det vi agerar utifrån, medierna förmedlar då bilden och den världsbild vi bygger. viktig funktion media har - förklara kiser, tider av oro. informationskälla. i orostider har medierna störst effekt, krig, pandemi osv. Samhällsoro under denna tid 1900-1930 = oro för medieeffekter Industrialisering - direkta Urbansering - mätbara Ekonomisk deprission - publiken värnlös (en stor massa som är enkel att påverka) Första världskriget —-- moralisk panik (allmän reaktion på nya beteenden) Nya medier (film sedan radio) Publikstuider och effektstudior görs - The payne Fund studies (USA runt 30 talet) Effekter på: Kunskap (kognitiva effekter) Attityder och känslor ( affektiva effekter) - sorglig film osv. Handlingar (beteendeffetker) - många vill åt, få folk att rösta på ens parti avsiktliga —--------- oavsiktliga kortsiktiga —---------- långsiktiga avsitkliga medieeffekter och kortsiktiga = propaganda, media kampanjer, nyhetsinlärning avsiktliga och långsiktiga = kunskapsförmedlande (kultureffekter och samhällseffekter) Sammanhållning och gemenskap. nationell gemenskap (public service) oavsiktliga och kortsiktiga = individuella reaktioner som rädsla och oro. Inlärning oavsiktliga och långsiktiga = värdeförskjutningar (avtrubbande hör om det så mycket), Undanträngade, Instituionell förändring (politikens anpassning till media). politiken i dagens samhälle debatterar annorlunda, korta klipp för att kunna lägga ut på sociala medier) Effekttrappan = Uppmärksamhet - Kunskap - Attityd - Beteende Uppmärksamhet = rösta - först behöver man påverka den kognitiva effetken, Mitt parti finns! Ge kunskap =vad står vi för Attityd = posetiv attityd, hålla med dig Där efter kan vi prata om beteendeffekter. ↓ Maktlösa medier (1940 - 1960) efter andra världskriget - vilka situationer uppstod när. injektionsmodellen kanske inte riktigt stämmer? Under vilka omständigheter uppstår effekten? The People's choice - studie Presidentvalet i Usa 1940 undersökte - Graden av exponering för olika medier (radio och tidningar) - Mediekanalernas egenskaper - Innehållets karaktär - Publikens predispositioner ( Deras bakgrund, kön, ålder osv) Försumbara medieeffekter, viktigare var istället : Individuella karaktäristika egenskaper som politiskt intresse och socioekonomisk status Betydelsen av andra - opinionsledare Varför har medier möjligtvis effekter på publiken? Opinionsledare (de kommer på detta) = Tvåstegshypotesen (Kraften som påverkade människor fanns hos andra människor) ↓ Mäktiga medier (socialkonstruktiviska (den världen som vi uppfattar är socialt skapad, socialt kontstuerad) medieffekter) 70-00 talet Fokuserar på relationen mellan mediernas rapportering och människors attityder och uppfattningar. Två centrala teorier växte då fram: Dagsordningsteoring ( agenda setting) Gestaltningsteorin (framing) ↓ Villkorade medieffekter (preferensbaserade) 00-talets mitt - nu Medielandskapet förändras ännu en gång på ett dramatiskt sätt. Så mycket medieval. Nu handlar det om preferensen - med indivudella medieval och hur påverkar det effekten. Ledde till teorin om : Selektiv exponering Vetenskapssyn - två övergripnade synsätt Naturvetenskap = Objektiv, distansierad (idealen som länge rådde) Mäta, väga, räkna. Positivistiskt vetenskapsideal. - Positivism är ett synsätt som bejakar empirisk vetenskap, experiment och tekniska lösningar. Därmed avvisar dess företrädare i princip all forskning som gäller de subjektiva upplevelsernas natur. Vetenskap ska grunda sig på "fakta", vilket enligt positivismen är kunskap baserad på sinneserfarenhet. Mål: Beskriva användandet (hur många, hur mycket) Förutsäga och förklara. Frågor : Räckvidd, Tid, medieval, motiv, rekationer och effekter Metod: Kvantitativt, enkät och experiment Humanvetenskap = Hermeneutiskt vetenskapsideal, Närhet till det studerade fenomenet. Tolka och förstå människors verksamhet. Rötter långt tillbaka (1500-talet - översättning av biblen, tolka texterna, vad menas) Nu mer tolkningslära. Mer intresserad av att komma nära människor och hur de upplever saker, vad de tänker och vad de känner istället för att bara veta hur många, hur mycket - natur (mer bredare, ytligare nivå) Vad betyder det för människor och deras liv? Mål: Förstå användandet i sin kontext. Hur upplever människor användadendet/innehållet? Vad betyder det för dem? Frågor: Upplevese av mening, social och kulturell kontext Metod: Kvalitativ: Deltagande observationer, intervjuer. Vad innebär ett tolkande perspektiv inom publikforksningen? = Innebär att man är intresserad av : Hur publiken tar till sig medieinhåll och kommunikation, hur de använder, upplever och känner för det. Vad gör med människor med medier, publiken som aktiva uttolkare av mening. Medproducenter. Cultural studies: Stuart Hall och Birminghamskolan. (1963-2002) Tvärvetenskapligt forskningsfält som intresseras sig för den samtida kulturen - klass och makt. Influenser : Marxism, feminism, post-koloniala teorier, semiotik = teckenlära Centrala frågor: Hur mening skapas, reproduceras och ifrågasätts. Makt och motstånd. Cultural studies spred sig till andra delas av världen. Makt kan förmedlas och repdoduceras via medier men också använda medier för att göra mostånd mot just detta. Fokus på makt och ideologi. Kommunikation handlar ofta om att förmedla ideologi på olika sätt därför borde forskningen fokusera på det. Frgåor man intresserat sig för: Varifrån kommer den dominerade, hegemoniska meningen? Vems intressen är det som kommer till uttryck? Hur reproduceras specefika tolkningsramar i medierna? Represenation i massmedier, film och populärkultur - stereotyper - vem syns? Inom MKV används båda, men den sociologiska är vanligare, särskilt inom cultural stuides (pga syngen på människan som aktivt subjekt) Halls viktigaste bidrag: teoring om kodning/avkodning CS idag: Inte lika mycket fokus på makt och ideologi - snarare publikens upplevelser och tolkningar. Andra typer av texter, kontexter och publiker. Mycket av det som CS bidrog med ses inte längre som utmanande. Det kritiska perspektivet har blivit hegemoniskt. Receptionsforskning : Hur mediepubliker tar emot och tolkar medieinnehåll - bygger på teorin om kodning och avkodning. I receptionsanalys växte fram under8 0-90 talet, med rötter i Halls teori. Intresse: olika motagargruppers uppleverser, användingar och bruk av ett visst buskap. Hur människor tolkar medier, vilka betydelser de uttyder ifrån innehållet. Inom receptionsforksning har man ofta tänk sig att receptionen ser olika ut hos olika personer. Omgivingen och kontext, kulturell och social bakgrund. Receptionsforksningen betonar sociokulturella uppleverser, attittyder och förhållsningsätt till texterna. Hur forskar man reception? Det är deltagarnas tankar och upplevelser som är intressanta, alltså använd någon typ av kvalitiv metod, gräva djupare i individuella upplevelser. Intervjuver, fokusgrupper, ex kombinerat med deltagande obersvationer Etnografi - skriva om folk. man levde med människor i främmande kulturer för att lära sig om hur deras liv såg ut. Politisk ekonomi = Forskningsfält som studerar relationerna mellan företag, marknad och konsumentbeteende. Fokuserar ofta på ojämnlikhet, och är ibland normativ, dsv hur det “borde” vara. Behandlar frågon om: Produktion inom medie och kultursektorn, Globaliserad arbetsmarknad (Mediekonsumtion som produceras av billig arbetskraft i vissa delar av landet), De maktrelationer och sociala krafter som studeras kopplas till kön, klass, etnicitet. (1) djupgående historiska förändringar, särskilt omvandlingen från jordbruks- till industribaserade ekonomier i slutet av 1800-talet och kapitalismens framväxt; (2) förstå sambanden mellan system i den större ekonomin och sociala krafter såsom ras, klass och kön; och (3) en koppling till vad Mosco kallar "moralfilosofi" - det vill säga sociala värderingar och föreställningen om etik när man diskuterar frågor om resursallokering i samhället. Detta innebär att den politiska ekonomin är kritisk till sin natur och fokuserar på problem med ojämlikhet och social rättvisa genom att utforska de ekonomiska, sociala och institutionella krafter som stöder status quo. Den politiska kommunikationsekonomin använder traditionen av denna allmänna teori för att utforska några nyckelfrågor, framför allt historien, utvecklingen och den nuvarande strukturen för masskommunikationsteknologier och deras nära kopplingar till vinstsökande organisationer i kapitalistiska samhällen. Begrepp: The audience commodity: Publik som råvaror - media säljer ex. reklam för att de har publiken som “konsumenter”, kan sälja oss som råvaror till de som vill sälja sina produkter till publiken. Vi blir någon de kan sälja, byta osv. Operationalisering : (i vetenskap) definiera (begrepp) så, att de kan användas i empiriska undersökningar (experiment, mätningar, statistiska bearbetningar och dylikt. de måste förenkla komplexa verkligheter till mer generaliserade begrepp för enklare förståelse och jämförelse. provtagningsenhet : the sampling unit that is used in the ratings is the television household. Pluralism modellen (under 80-80 tal) = Pluralism is defined as a society where multiple people, groups, or entities share political power. Konvergens = Sammansmältning - av medier, innehåll, producenter och konsumenter. Mediekonvergens = producent och konsumenttrollen smälter samman men också ex. när distrubitörer av medieinehåll börjar pdoducera sitt eget medieinhåll, netflix gör egna serier. olika roller sammanstrålar. Även när olika medier smälter samman, vad är vad? En apparat för olika saker, tv såg man, tidning läste man, allt detta är nu i mobilen. Tre skillander från traditionella medier Interaktivitet = (möjlighet att interagera med sändare, innehåll och andra användare) Avmassifiering = (möjlighet att skräddarsy och individalisera innehåll) Asynkronicitet = (möjlighet att ta del av innehåll oberoende av tid) Moral panik = nytt medieinnheåll - orolig för detta - hur ska barnen och de unga påverkas? Ungdomskultur = Från 1950 talet och framåt: Mer fritid, mer pengar. Ökad valfrihet att välja vem man vill vara. Medier används i ett identitetsskapandet. Kommersiellt intressant: böcker, filmer, musik, tidningar och mode. Filmstjärnor växer fram, artister. Medieindustri produkter växer fram. Detta samspelar med varandra, fanns marknad och stor grupp av människor som var intresserade. Subkultur = Motstånd ooh individualitet - ett sätt att utmana likriktningen i kulturen. Identittesbygge och DIY-kultur (medieproduktion i liten skala och utanför mainstream kulturen) Specefika stilideal och symboler som kommunicerar tillhörighet eller åtskillnad- vilka som tillhör gruppen och inte. Punkare- såg man tydligt vilka som var del av gruppen. Populärkultur: Är en form av kultur som riktar sig till den breda allmänheten snarare än till kännare. Ideologi: En ideologi är en uppsättning sammanhängande idéer om hur exempelvis ett samhälle ska organiseras och styras. Ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser ut som det gör, hur samhället bör se ut och hur man ska förändra det Hegemoni: Hegemoni handlar om den/det som styr och dominerar. Upprätthålls genom samtycke, inte våld. Övertyga människor att de delar intressen med de som har makten i samhället.Normer, kulturella värderingar som vi ska skolas in i, kulturella värderingar. Ses som självklart, sunt förnuft. (Mass)medier hjälper till att reproducera hegemoni Etnografi - skriva om folk. man levde med människor i främmande kulturer för att lära sig om hur deras liv såg ut. Medialiseringen : Allt fler av vardagen organiseras i samklang med medierna. - handlar både om hur vi lever med medier men framför allt om den sociala och kulturella process genom vilken samspelet mellan medieteknologier och människors praktiker stöper om mänsklig kultur i grunden. Fyra processer genom vilka medierna bidrar till social förändring: 1. utökning, 2. ersättning, 3. sammansmältning och 4. anpassning. Medierna utökar förutsättningarna för mänsklig kommunikation genom att överbrygga rumsliga och tidsmässiga avstånd. den tekniska utvecklingen av medieteknologier underlättar avkodning av medierade budskap. det är lättare att kommunicera genom dagens digitala videochattar än med telegrafens morse-meddelanden. medierna som instutioner har inverkan på andra instutioner i samhället. speciefikt politiska sfären. - denna process kallas för anpassning. hur instutioner och andra aktörer i samhället anpassar sig till mediernas sätt att fungera, alltså medielogiken. handlar om när och hur företag och organisationer väljer att kommunicera, men också hur olika aktörer i samhället ändrar sitt beteende i olika sammanhang för att passa tillgängliga medieteknologier. teknologin i sig kommunicerar även något, en mobil säger saker om ägarens status och stil. att allt flera saker börjar fungera som medier kallas för sammansmältning, vilket beskriver en process där medierade aktiviteter inte bara utökar och ersätter icke-mediterade aktiviteter, utan där medierade såväl som icke, smälter samman med varandra, så att gränserna mellan dem upplöses. (kollar youtube när vi äter och räknar steg när vi promenerar) människors privat liv och arbetsliv smälter samman på facebook, algoritmer kopplar samman våra olika intressen och aktiviterer med varandra. kylskåp, högtalre, leksaker - uppkopplar till internet. det sociala samspelet mellan växande grad är knutet till mediemiljön. - grund till gemenskap, samvaro och uppbyggande va gruppidentitet. detta beskriv som en ersättningsprocess - vilket beskriver hur medier helt eller delvis ersätter sociala aktiviteter och instutioner och därmed förändrar deras karaktär. inte längre ansikte mot ansikte. Mikromakt - vardaslivsforskningen handlar om att uppdaga och frilägga olika aspekter av mikromakt - det vill säga relationer av dominans där olika grupper kan utnyttja sin överordnande position gentemot andra grupper, och hur medierna blir delaktiga i dessa processer. CS handlar därav bland annat om att studera olika mediepraktiker ur de underordnandes perspektiv - kvinnor, ungdomar, minoriteter osv. Men även tekniken kan ses som en maktfaktor. - algoritmer, övervakningssytem och människors sätt att använda dem integreras, blir meningsfulla, med också får makt över, och ibland även förändrar, människors sätt att skapa mening och deras vardagliga praktiker. - den som har makten över fjärkontrollen , dessa maktmösnter speglade även andra maktmönster i familjen. Deltagarkultur = 2006: Aktivia producenter av medieinnehåll. Pendeleffekt = pendlar mellan mediernas makt och publikens makt MÅLGRUPP begrepp: Möjliggörande kopplingar = org som gör det möjligt för vår org att verka, ägare, myndigheter, opinionsledare osv. Funktionella kopplingar = input (de som till tar funktion, som gör att vi kan leverera: anställda, facket osv..) output - de som använder tjänster (kunder osv.) Normativa kopplingar = org som har samma typ av problem som vi, i de övriga katergorierna så behöver man fundera om det uppstår problem i dem, behöver vi fundera på hur vi ska agera. Medan i normativa handlar det som att lära sig av varandra, söka samarbete. Situationella kopplingar = vilken situation uppstår - människor eller org som påverkar oss - något vi gjort som de tycker är ett problem kommer de att kommunicera det till oss och vi måste svara. Intressenter = grupp eller individ som kan påverka eller som blir påverkad av det som en organisation gör. Olika människor, olika org blir påverkade av det vi som org gör och tvärtom. En grupp eller en individ som en org vill utveckla och upprätthålla goda relationer med. Aktörer som i större utsträckning påverkas eller påverkas av org. Mottagargrupp = de vi kommuncierar med Målgrupp = de vi vill ineragera med. Målgrupp och mottagargrupp är helt separerade, skolan lärare får i uppdrag att informera elverna ( den egentliga målgruppen). Målgruppen kan också vara en del av mottagargruppen - ej råd att kommunicera med alla i målgruppen, istället väljer vi ut några (mottagargrupp) så hoppas vi att mottagargruppen sen når ut till hela målgruppen. Mottagargruppen är en del av målgruppen - skickar till mer än de vi behöver nå, utöver den utvalda målgrupp - i den stora gruppen finns vår målgrupp. Målgruppssegmentering (selektionsprocessen) = dela upp i grupper (får relevanta grupper) - vi skulle vilja nå alla, men de är så olika, för att det ska var effektivt måste vi dela upp dem. När man gör en analys kan också upptäcka att man valt “fel” grupp. Hitta både likheter och skillnader i ens målgrupp - vad är relevant i förhållande till vad jag vill kommunicera. Målgruppsanalys = förstå dem, vad är intressant Avgränsning = Vi väljer också bort av något aneldning. De som inte hjälper org att nå målet, för dyrt, för svårt. Val av målgrupp = vad kan vi titta på: Yttre faktorer, Inre faktorer, Livsvärden/livsstil (Kategorieras genom ett system av åsiker, värderingar och handlingar, Är man målstyrd eller situationsbunden. Är man materiall eller ideell. ) En publik är mer eller mindre aktiv och genomgår olika kontaktstadier: Latent publik = overksam Medveten publik = inser att det finns ett gemensamt problem eller fråga. När de faktiskt samlar sig för att göra något åt frågan blir det en aktiv publik. Icke publiken = är ointressant för företaget. Väckt Publik = Låg kunskap och hög involvering. Medan hög kunskap och låg involvering skapar en medeveten publik som blir aktiv när den är bägge. Instrumentella värden (värderingar) = hjälpsam, ärlig, ambitös osv. Fasta värden = fredlig värld, frihet, familjens säkerhet osv. Dessa värden kan på attitydnivå översättas till begreppen, intressen, smak, principer och övertygelser. Didrar olika typer av handlingar som sedan sammanstrålar i begreppet livvstil. Psyokografi = Inre och yttre faktorer ihop. Vlket innebär en klassificering av människor i marknadsssegment utifrån psykologiska och demografiska faktorer. - psykografin används i praktig mer eller mindre seriöst för att hitta olika grupper av konsumentgrupper så den speglar våra konsument vanor. Viktiga personer: Stuart Hall = Cultural Studies, Birminghamnskolan. Hall var öppet politisk i sin forskning - vände sig emot den objektiva publikforksningen. Ideologi påverkar all forskning oavsett om vi är medvetna om det eller inte. Alla har en utgångpunkt och ett perspektiv, vissa mer eller mindre intressanta. Även de som försöker jobba objektivt, har de också en egen synvinkel. Vad är det för bild de för vidare? Själva verket, bidrar de bara att reproducera förhållandet av hur dem är som människor, oavsett medvetet eller inte.