Sveriges Rättsystem PDF

Det flesta reglerna är till för att underlätta att umgås t.ex att man inte får ta upp bollen emd handen i fotboll. Lagar är till för att alla ska veta vad som gäller i ett samhälle. Lagar är saker som vi i Sverige har kommit överns om för att samhället ska fungera. Du måste känna till lagarna i Sv...

Det flesta reglerna är till för att underlätta att umgås t.ex att man inte får ta upp bollen emd handen i fotboll. Lagar är till för att alla ska veta vad som gäller i ett samhälle. Lagar är saker som vi i Sverige har kommit överns om för att samhället ska fungera. Du måste känna till lagarna i Sverige eftersom “jag visste inte” räcker inte i domstolen. Sverige är en rättsstat. Det betyder att lagen är lika för alla oavsett ditt utseende och t.ex pengar. En person har rätt att bli omprövad i en annan domstol. Man kan även inte fängsla folk för brott som inte finns. Riksdagen stiftar lagar. Grundlagarna är Sveriges viktigaste lagar och beskriver mänskliga rättigheter och hur landet ska styras. Grundlagar är svår ändrade eftersom det behöver gå en val emellan omröstningarna. Civilrätten är lagar som reglerar relationen mellan enkilda individer. För att lagarna ska respekteras är det viktigt att folket håller med. Nya uppfinningar kan även göra att uppfinningar måste ändras. T.ex drönaren. I början var det fritt fram att köra drönare innan man visste konsekvenserna. Brå, Brottsförebyggande rådet, jobbar med statistik om brott. Vid 15 år räknas du som straffmyndig. Är du yngre än 15 kan du inte dömmas för dem brotten du begår. istället koplas sociala myndigheter in t.ex socialtjänsten. Det finns även straff rabatt för dem som är under 21 års åldern. Därför kan dem dömmas till sluten ungdomsvård eller ett lindrigare fängelsestraff. Utför du ett brott som minderårig kan du bli skadeståndsskyldig. Stöldbrott är det vanligaste brottet. Många brott blir aldrig anmälda. Detta kallas för mörkertal. Detta kan vara för att man skäms, är hotad eller vill skydda någon. Brott är oftast kopplad till arv och miljö. Har du en svår livssitiotion är du mer sanolik att begå ett brott. Ens uppväxt spelar stor roll. Växer du upp i en stökig miljö är det mer sanolikt att du begår brott när du blir äldre. Undommar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället.Det vanligaste brottet bland ungdommar är ringa stöld även kallat snatteri. Hedersbrott är att kontrollera och straffa någon utifrån hur dem lever sitt liv. Det kan handla om att man inte får välja sin partner och kanske blir bortgift istället. Det kan även vara att man inte får ha på vlka kläder man vill t.ex inom islam. Organiserad brottlighet är när människor gåt samman och bildat en grupp. En del gäng skapas för att dem inte ser en annan väg för sig i samhället. Det är viktigt att stoppa organiserad brottslighet som handlar om t.ex narkotika smuggling eftersom pengarna som dem tjänar av att smugla kan t.ex andvändas för att köpa ett vapen som sedan andvbänds i ett mrod. Cyberbrott är när man attackerar datorer och IT-system. Detta är ofta pågrund av ekonomiska skäl där man utrpresar personenerna för pengar för att få tillbaka kontrollen över deras datorer. Detta kallas för ransomwre. Terror brott är hemska brott som är svåra att förutspå. Den som utsätts för ett brott kallas för brotsoffer. Ungdomar är den vanligaste gruppen brottsoffer i samhället. När ett brott behås är det samhällets ansvar att säga till att dem straffas. I sverige delar man upp arbetet i två delar polis och åklagare. Poliser är till för att skapa trygghet och förbygga brott men även agera och gripa folk som begår brott. Polisen har rätt att andvända vold. Polisens huvudarbete är att förebygga brott. En åklagare är en person som är utbildat inom juridik och är till för att föra statens talan mot den mistänkte. Åklagaren måste fixa fram nog bevis som både visar för och mot den mistänktes skyldighet. Åklagarens huvud uppgift är att presentera bevisen i domstolen. Under en brottsutredning börjar polisen först med en förundersökning. Där tar man fram bevis för att bevisa sanningen. Polisen har rätt att kropps visitera och görea en husransakan vid brottsmistanke som kan leda tilkl bevismaterial. Frihetsberövande innebär att Polisen har rätt att hindra en person från att röra sig fritt. Man får dock inte fängsla en person hur länge som helst utan rättegång. Detta är en del av sveriges rättsäkerhet. Åklagaren måset besluta om personen ska gå fri eller häktas genom att redovisa bevis. Man får även häkta folk om det finns chans att dem flyr utomlands eller är för farliga i samhället. Man får häktas upp till 14 dagar. Den almänna domstolen i Sverige avgör Brottsmål och tvistemål. Tvistemål avgör tvister mellan människor t.ex skilsmässa. Brottsmål gäller brott inom brottsbalken. Ett sytem med nämdemän, som både beslutar oom personen är skyldig och eventuella straff. Alla har rätt att vara med som åskådare på en rättegång förutom i vissa fall där unga döms. Då kan man ha en så kallad rättegång bakom “lyckta dörrar”. I tingsrätten består rätten av 5 personer. Ordföranden är en domare med juridik examen. Han leverar domen. domaren har tre nändemän till sin hjälp. Både nämnemännen och och ordföranden har var sin röst när dommen ska fattas. Det finns även en så kallad notarie. Notarien för protokollet och har i uppgift attr skriva ner och spela in vad som sägs. Målsägande är en annat ord för den som blivit utsat för brottet. Brevid sitter åklagaren. Den som är mistänkt av ett brott kallas den tiltallade. Brevid sitter en försvars advokat. Detta är en del av sveriges rättsystem där man har rätt att få hjälp och försvar, land annat för att förså vad som sker under rättegånmgen. Ett vittne är en person som är en viktig del av rättegången. När man vitnar avläggar man en ed att inte ljuga. Att ljuga i domstolen kallas mened och kan ge upp till 4 års fängelse. Oskuldpresumtion betyder att en mistänk alltid räknas som okyldiug inann motsatsen kan bevisas. Detta ingår även i mäsnkliga rättigheterna som är en avgörande del av sveriges rättsystem. I en rättstat ska ingen oskyldig dömmas. Det krävs alltid bevis för att kunna bli fälld i en domstol. Rättstaten fungerar bara genom att medborgarna är villiga att lämna över ansvaret om lag och rätt till staten. När en dom faller i tingsrätten har den dömde och åklagaren rätt att överklaga dommen under en viss tid. Vid omprövan går fallet till hovrätten. Det finns 6 hovrätter i svergie. Om det även över klagas där går det till högsta domstolen. För att man ska kunna bli prövad i högsta domstolen behövs prövningstilstånd. Detta delas ut av den högst domstollen. Man vänder sig också till högstadomstolen vid resning. Resning innebär att nya bevis tillkommit och fallet tas upp igen. Övergrepp i rättssak är när ett vitne utsets för hot och våld. Detta är ett alvarligt brott som kan ge upp till 8 åt i fängelse. Om rätten anser att den mistänkite är skyldig utdelas även en påföljd. Varje brott har en straffskala. T.ex grov misshandel är straffsklan 1-10 år. Var man hamnar på straffskalan beror på om man begått brott tidigare. Unga kan även få straffrabat och mildriga straff. Brott delas upp i ringa, normalgrad och grovt beroende på hur alvarliga brotten är. Det finns två olika sorters böter. Penningböter och dagsböter. Peningböter är en fast summa pengar vid t.ex fortskörning eller nerskräppning och delas inte ut i domstol. Dagsböter utdöms i en domstol. Dagsböter ska vara rättvist för alla eftersom det är inkomst baserat. Det beror på hur alvarligt brottet är och hur mycjket inkomst pesonen har. Dagsboten är mellan 50-1000 kr. Som ungdom kan man helgarrest med fotboja. Detta gäller mellan sex månader till max ett år. Personen får altså inte gå ut på helgerna eller på kvällen. Vilkorlig dom innebär att man hamnar i straffregistret men man får inte fängelse eller böter. Om man dock begår ett brott inom 2 år räknar domstolen med det brottet i den nya dommen. Skyddstillsyn är ett straff där den dömda inte sitter i fängelse utan är fri. Straffet gäller i tre år och man är övervakad under det första året. Om man begår ett brott under denna period konverteras straffet till fängelse. Man kan bli dömd till samhällstjänst där man måste t.ex städa och göra andra statliga sysslor.