Sammanfattning Håller den svenska modellen PDF

lOMoARcPSD|46309235 Sammanfattning Håller den svenska modellen, arbete och välfärd i en globaliserad värld Samhällsvetenskaplig grundkurs (Uppsala Universitet) Skanna för att öppna på Studocu Studocu är inte sponsrat och får inte stöd från något college eller universitet Nedladdat av Astrid ([email protected]) lOMoARcPSD|46309235 Håller den svenska modellen? Arbete och välfärd i en globaliserad värld 1. Tre dramatiska decennier 90-talskrisen: innan krisen rådde en inflation och politikerna var ense om att den svenska marknaden behövdes kylas ned. Det gick dock inte som någon hade tänkt sig och de dyra räntehöjningarna (m.m) fick katastrofala konsekvenser för hela befolkningen. Den fulla sysselsättningens ekonomi: under 1970- och 1980-talet genomgick västvärldens en snabb strukturomvandling av näringslivet, med internationella ekonomiska nedgångar. Detta pga bland annat oljekrisen, åtstramningspolitik och sammanbrott i den internationella valutasystemet. Den ekonomiska politiken i de ledande västländerna var restriktiv och anpassad till minskad tillväxt och ökade kostnader. Att hålla nere arbetslösheten prioriterades oberoende regering i Sverige. Industriproduktionen sjönk kraftigt under hela 1970-talet och Sverige fick det svårt att upprätthålla sina exportandelar. Exporten har varit väldigt viktigt för Sveriges ekonomi och för att gynna den och hämma importen så devalverade Riksbanken den svenska kronan ett flertal gånger under 1970-talet. Genom devalvering nedskriver man valutans värde vilket ledde till minskad köpkraft från befolkningen. Inkomsterna sjönk men under nästa årtionden återhämtade sig den svenska ekonomin tillsammans med den internationella konjunkturuppgången. Svenska inventeringar utomlands ökade snabbt till följd av att valutaregleringen upphörde, och lönerna ökade kraftigt precis som priserna. Regeringen avskaffade bland annat utlångsingstaket för bankerna vilket ledde till stora lån hos befolkningen, som tjänade på denna inflation. Samhällsekonomin gjorde dock inte det och förtroendet för den svenska ekonomin och växelkursen sjönk. Riksbanken tvingades till att låta kronan flyta och värdet sjönk med ca 25%, befolkningen hade då skulder upp över öronen efter 1980-talet och arbetslösheten steg. Krisens anatomi: fastighetsmarknaden var en sektor som drabbades hårt. Fastighetsbolagen, och privatpersonerna, hade belånat sina fastigheter högt och när priserna/ värderingarna stagnerade eller sjönk stod de där med sina höga lån som de inte kunde betala. De som led av detta var således bankerna och finansbolagen som inte fick in sina pengar. Bankstödsnämnden inrättades år 1992, som är en statlig Nedladdat av Astrid ([email protected]) lOMoARcPSD|46309235 myndighet som fick rädda bankerna från konkurs. Av statens utgifter gick hela 12% år 1992-93 till att stödja banksystemet. Arbetslöshetskrisen: under 1992 ökade arbetslösheten kraftigt vilket ökade den offentliga sektorn utgifter. Arbetslösheten återhämtade sig efter 1997, och från en arbetslöshet på över 10% när det var som värst, till 4% år 2001. Hur vi övervann 90-talskrisen: de vanligaste förklaringar till hur Sverige klarade sig ur den depressionen är att den svenska ekonomin radikalt förändrades. Tex minska skatterna, dra ner på offentliga utgifter, nya budgettak och minska facklig inblandning. Riksbanken fick även en självständigare och oberoende roll, med ett inflationsmål på 2%. Innan krisen var Sverige en del av det europeiska växelkurssamarbetet, och de fasta kurserna ledde till att styrräntan sköt i höjden ända upp till 500% under krisen. Kronan tvingades då flyta och sedan dess har vi haft en flytande växelkurs, och i en folkomröstning år 2003 sa folket nej till att ansluta sig till euron. Detta har Sverige tjänat på. Finanskrisen: under år 2008 skedde en finanskris som grundade sig i en av de största investmentbolagen i USA gick i konkurs. Stockholmsbörsen sjönk till följd av detta då länders ekonomi är starkt sammankopplade i modern ekonomi. Sverige hade efter 90-talskrisen lärt sig att till varje pris stötta bankerna som behövde hjälp. Bubblan som inte spruckit (ännu): inget annat land inom EU hade klarat sig så bra som Sverige efter finanskrisen och vi såg på medan andra länder skuldsatte sig djupt, inte minst Grekland som var helt bankrutt. Överallt i Europa skedde det neddragningar av de offentliga utgifterna och arbetslösheten ökade. Sverige har valt att hålla styrräntan mycket låg, till och med på noll sedan 2014, vilket är helt nytt. Staten vill att befolkningen ska våga ta lån, men ingen vill se det som hände under 90-talskrisen med en befolkning som inte kunde betala av sina lån. Så länge bostäderna stiger i värde är det en bra affär att ta lån och köpa och sälja bostäder, och hittills har värdera stigit. Om Sverige är i en bostadsbubbla, eller om bostadsbristen bidrar till ökat värde som inte kommer spricka, råder det delade meningar om. Men att Sverige inte kommer klara sig för alltid på låga räntor och höga skuldsättningar för att hålla uppe en hög tillväxt är säkert. Flyktingkrisen: år 2015 kom en stor skala flyktingar till Sverige, till följd av krig i både Syrien och Libyen, revolter mot auktoritära regimer i Afrika, arabvärlden och IS. Länderna inom EU hade olika syn på hur man skulle Nedladdat av Astrid ([email protected]) lOMoARcPSD|46309235 hantera flyktingvågen, och de länder som har vägrat att ta emot en flyktingkvot har påverkat de länderna som ställde sig positiva till att ta emot flyktingar, eftersom de länderna får ett större t ansvar och större antal immigrerade människor. Sverige och hela EU har utvecklat en restriktivare flyktingpolitik, med rädslan för ökade kostnader, ökad konkurrens om jobben och minskad välfärd, trots de fördelar som också kommer med invandring. 2. Den svenska modellen Efterkrigstidens guldålder: medan många länder i världen fick kämpa med att bygga upp sitt lands infrastruktur efter andra världskriget kunde Sverige kämpa med att bygga upp välfärdsstaten. Det var speciellt under 1950- och 60-talet som levnadsstandarden ökade på ett kraftfullt sätt och välståndet kom att fördelas på mer jämlikt sätt, för alla medborgare. Ända sedan dess har Sverige legat mer eller mindre högt upp på OECD:s välståndsliga, som mäter köpkraft från olika länders medborgare. Sveriges snabbt växande välståndssamhälle har setts som en förebild för resten av Europa. Det svenska industriella genombrottet inträffade under andra hälften av 1800-talet och vid sekelskiftet skedde en snabb industriell expansion. Svensk industri genomgick en kraftig strukturomvandling under 1920-talet och industrisamhället hade sin höjdpunkt under 1960-talet. Industrin dominerade arbetsmarknaden och Sverige kunde erbjuda populära råvaror såsom järn, stål och trä. Det var ett mäktigt kollektiv inom industriarbetarna och både helt nya bostadsområden och fackförbund växte fram. Industrialiseringens framsteg var klart en av flera anledningar till guldåldern. Svensk modell: socialdemokraterna satt på makten historiskt länge, från 1932 till 1973, och under dessa år växte den svenska modellen, eller rättare sagt; flera olika svenska modeller. Den välfärd som de europeiska länderna har skapat är inordnande under särskilda stater, med olika modeller. Men modellerna är föränderliga och inspirerade av varandra, och i nutid så talas det om att de håller på att försvinna i denna globaliserade värld. Det sker en sammanvävning, konvergens, mellan politik och förvaltning inom flera områden. Ländernas modeller, välfärdens institutioner är dock allt för nationellt förankrade, komplicerade och oberoende av varandra för att de ska ske en snabb förändring. Nedladdat av Astrid ([email protected]) lOMoARcPSD|46309235 Partssystemet: Den röda tråden ända sedan början av 1900-talet har varit betoningen av det fria avtalet mellan LO och SAF, och den fria förhandlingsrätten. Det är detta som är betraktas som partssystem inom den svenska modellen. Kollektivavtalen har varit starka i Sverige speciellt i förhållande till andra västeuropeiska länder. Fackföreningsrörelsen bildades redan i slutet av 1800-talet och högst upp på listan stod att upprätta kollektivavtal, det bestod av flera förbund. 1898 bildades LO, Landsorganisationen, som till en början hade lite makt, men det ökade efter andra världskriget, speciellt när LO samarbetade med förbunden. SAF, svenska arbetsgivareföreningen, bildades 1902 som en respon av bildandet av LO, även om arbetsgivare också har saker att vinna på kollektivavtal såsom mindre konflikter, långsiktig planering och låg löneökningstakt. År 1905 fick Sverige sitt första centrala kollektivavtal, inom hela branschen verkstadsindustri. Fram till den Stora Depressionen (USA, 1929) var det dock mycket lokala konflikter på arbetsmarknaden, men i den ekonomiska krisen avtog konflikterna. Genombrottet för kompromissviljan markerades år 1938, då huvudavtalet skapades mellan LO och SAF. Det var då regeringen som hade kallat dessa till avtal för att lugna arbetsmarknaden och den politiska miljön. Ända fram till 1983 var de centrala förhandlingarna dominerande, men sedan stärkte förbunden sin maktställning. Centralismen (att beslut ska fattas på så hög nivå som möjligt) växte sig starkare efter 1950-tal och centrala avtal mellan LO och SAF upprättades flitigt. Denna samarbetsvilja var en viktigt förutsättning för den snabba ekonomiska och sociala utvecklingen för efterkrigstiden. Staten höll sig utanför arbetsmarknaden då förhållandet regleras av parterna själva, vilket är en känd ”svensk modell”. Staten och politiken blev dock väldigt påverkade av vissa sådana här viktiga parter, förutom LO och SAF som hade stort inflytande inom tex arbetsmarknadspolitik och industripolitik, fanns det även jordbrukets intresseorganisationer och nykterhetsorganisationer som hade stort inflytande i berörd politik. Att de stora kollektiven hade sånt inflytande och makt var ett kännetecknande drag för den svenska korporativismen (att ledningar för olika maktgrupper, som besitter specifik kunskap och företräder folket, samarbetar och gör överenskommelser) Under 1970-talet började partsmodellen rubbas, då det ställdes högre krav från arbetarna som inte var nöjda med de avtal som redan fanns. Nedladdat av Astrid ([email protected]) lOMoARcPSD|46309235 Förbunden krävde andra lagar från staten, och hade därmed brutit mot en av de viktigaste reglerna; att lämna staten utanför arbetsmarknaden. SAF trädde ut ur statliga styrelser år 1992, och istället byggdes Svensk Näringsliv upp, år 2001. Förhandlingarna flyttas ner till förbundsnivå och både Svenskt Näringsliv och de centrala fackföreningarna gick från att vara en förhandlingspart till intresse- och lobbyorganisationer, alltså mindre makt. Partsmodellen lever vidare i Sverige till stora delar men nu på förbundsnivå, kollektivavtalen görs fortfarande upp av oberoende parter. Inom den offentliga sektorn gäller kollektivavtal till allra största del men det minskar inom den privata sektorn. Idag är det färre fackmedlemmar och kollektivavtalens ställning är hotat. Den svenska välfärdsmodellen: Innan urbaniseringen och industrialiseringen hade befolkningens basala social trygghet tillgodosetts lokalt, främst från den egna familjen på gården. När folk flyttade in till städerna fanns inte den möjligheten utan staten och kommunerna fick erbjuda hjälpen istället, speciellt eftersom arbetarna blev så utsatta i industrisamhället med arbetsskador, sjukdomar, fattigdom och alkoholism, utan sin stora familj som socialt skyddsnät. Förutom det starka partssystemet definieras den svenska modellen även genom generösa välfärdsprogram. Under efterkrigstidens rekordår stadgades lagar om alltifrån en nioårig lång grundskola till pensioner, försäkringar och semesterdagar. Det fokuset alltid har legat på inom svensk politik är att förhindra fattigdomen. Den tyngsta utgiftsposten sedan 1950-talet är just för detta, genom massvis av reformer gällande barnbidrag, bostadsbidrag och sjukförsäkringar. I Norden använder vi oss av en generell inriktad välfärdspolitik med betoning på inkomsttrygghet. Det är en välfärdspolitik som bygger inkomstbortfallsprincipen, alltså att din lönenivå bestämmer sedan bidragens storlek. Således är ditt ekonomiska skyddsnät, de välfärdstjänster som finns för dig, beroende på hur arbetsam du varit. Finns den svenska modellen: den finns ingen definition av vad den svenska modellen är, men en utgångspunkt för hur man kan förklara begreppet är den starka ställning parterna som organiserar löntagar-och arbetsgivarintressen har, och haft i det svenska samhällsbygget. Många påstår dock, och vissa inte, att den svenska modellen har förändrats mycket, speciellt efter 1990-talets kris, i form av de kollektiva krafterna minskar, konvergens med andra länder (EU) och migrationen. Nedladdat av Astrid ([email protected]) lOMoARcPSD|46309235 3. Den tredje industriella revolutionen Industrisamhällets faser: Det finns många forskare och ekonomer som har pratat om att man kan dela upp industrisamhällets utveckling i olika faser sedan 1800-talet. En teori är cykler mellan 7- 11 år, en annan 50-års cykler. Svensken Erik Dahmén kom år 1950 med teorin om att man dela upp varje lång cykel, eller utvecklingsblock som han vill kalla det, i tre faser: genombrott, rationalisering och kris. Detta istället för att enkelt tala om uppgång och nedgång i en cykel. Långa cykler i den ekonomiska utvecklingen är bemötta med mycket kritik då det är svårt att mäta och definiera vad som är ett trendbrott, olika enligt vem och vart man ska mäta vad. Tre industriella revolutioner: Bland ekonomhistoriker talas det om tre industriella revolutioner sedan 1800-talet. En sådan revolution är en period av snabb förändring som skapar nya förutsättningar inom arbete, arbetsmarknad och politiska regleringar. Den första industriella revolutionen skedde i slutet av 1700-talet med införandet av ny teknik. En rad nya maskiner uppfanns och nya former av drivkraft, tex ånga, som förlegade de gamla forna av hantverk. Samhället genomgick den stora förändringen från ett agrart samhälle till ett industrisamhälle. Den andra industriella revolutionen skedde strax innan sekelskiftet till 1900-talet, och den andra revolutionen kopplas till massproduktion. Även om massproduktion och fabriker som tillverkade produkter i allt högre takt redan skett så var det denna tidpunkt då industriarbeten blev mer monotont, och också mera välbetalt. Allt skulle produceras på löpande band och så kostnadseffektivt som möjligt och den stora masskonsumtionen kom igång. Denna förändring av ordnad produktion, ökad mekanisering och ökad arbetsdelning och arbetskraft skedde främst i USA i slutet av 1800-talet. Den kom att avta under 1930-talets depression för att sedan sprida ut sig och verkligen utvecklas under rekordåren. Den tredje industriella revolutionen skedde efter 1990-talet, då samhället övergick till ett postindustriellt samhälle. Stora strukturella förändringar sker här i sättet att organisera den industriella produktionen, nu i form av tjänster istället för produkter. Idag finns en större efterfrågan utav människor att serva allt vi skapat istället för att skapa mera nytt. Det är en allmän trend att industrisektorn går nedåt vilket syns tydligt i branscher inom järn, stål, träd samt den mekaniska verkstadsindustrin Nedladdat av Astrid ([email protected]) lOMoARcPSD|46309235 och delvis byggnadssektorn. Istället går tjänsteproduktionen, den offentliga sektorn där de flesta jobben inom tjänster och service finns, upp. Företag idag behöver både producera och utföra tjänster. Teknisk förändring: Ett nytt paradigm, som ersätter den gamla automa, stabila massproduktionen och fordismen, är flexibilitet, service och kundanpassning. Detta nya tekniskt- ekonomisk paradigm kallas av många forskare för IKT, informations- och kommunikationsteknologi. IKT fanns långt innan 1990-talet och användes inom industrin innan 1960- talet för att understödja det tidigare tekniska- ekonomiska paradigmet, inom fordismen. Efter 1970-talet växte det och spelade en stor roll inom industrin när flera manuella arbeten kunde tas över av mekaniska processer och robotar. Idag är IKT och den tekniska utveckling historiskt snabb, och marknaden behöver ständigt utvecklas för att hänga med. IKT har alltid ställt höga krav på snabb förändring och omställning. Ett ökat kunskapsinnehåll: Produktionen idag blir, som sagt, allt mer automatiserad och processtyrd och färre människor jobbar med tillverkningen i klassisk mening. Den blir även mer kunskapsintensiv i detta avancerade och marknadskonkurrerande industrisamhälle som är idag. Detta sätter således högre krav på de anställda. Nya konsumtionsmönster: I slutet av 1960-talet började den unga generationen sätta sig emot det industriella samhällets normer, att masskonsumera de massproducerade varorna. Kritiken mot denna så kallade själsdödande masskonsumtionen var drivkraften till förändring. Flera unika stilar skapades under åren och därmed skapades en individualiserad konsumtion. Mode, trenderna och slit- och släng samhället tog fart. Under 1950-60-tal var det flera länder än Sverige som fick en rikare befolkning som älskade att shoppa och hitta sätt att uttrycka sig. Individualisering tog sig inte bara uttryck politiskt utan även klädmässigt. Tron på de individuella rättigheterna har stärkts och idag, med globaliseringen och mediekulturen vi har, är den mer utbredd än någonsin. De medborgerliga rättigheterna är också ifrågasätta och mera överstatliga organisationer bildas, såsom EU och FN. Världen har stigande förväntningar på någon form av global demokrati där alla blir inkluderade. Marknadens segertåg: Marknadsekonomin har expanderat ända sedan första industriella revolutionen, men också markant sedan guldåren på Nedladdat av Astrid ([email protected]) lOMoARcPSD|46309235 1960-talet. Högre inkomster, avreglering och liberalisering har varit orsaker till detta. Nya tekniker för att flytta transaktioner och för hela banksektorn den ökade globaliseringen spelar också en stor roll (IKT). Sedan marknaden har ökat har den offentliga sektorn minskat, i Sverige skedde det främst efter 1980-talet. För att ett företag ska lyckas på marknaden idag krävs det flexibilitet, stor kundanpassning och snabb spridning av information, liksom stort samarbete mellan stora som små företag, då de bli mer och mer beroende av varandra. Eftersom olika företag, i olika länder, producerar delar till samma vara är det nuförtiden svårt att säga vilket land en vara kommer ifrån. Företagen konkurrerar med varandra samtidigt som de är beroende av varandra. Den nationella ekonomin blir således mer integrerad i den internationella ekonomin. Nedladdat av Astrid ([email protected])

Sammanfattning Håller den svenska modellen PDF

Document Details

Tags

Related

Summary

Full Transcript

Upgrade to continue