Vetenskapsteori och metod Past Paper, Lunds Universitet, January 2024, PDF

Vetenskapsteori och metod (SJSD23)  HT23  SJSD23, 1602, 240116, Omtentamen Preliminary report  Tuesday, 16 January 2024 Student #509987 Score 62.5% Date 2024-01-16 1...

Vetenskapsteori och metod (SJSD23)  HT23  SJSD23, 1602, 240116, Omtentamen Preliminary report  Tuesday, 16 January 2024 Student #509987 Score 62.5% Date 2024-01-16 14:00 Outcome Not yet graded Duration 00:44:59  Your recorded response  Correct answer Question 1 (#366815) 1/1 Vilket är ett kännetecken för kvalitativ forskning?     Verkligheten är tolkningsbar.   Verkligheten är objektiv fakta.   Verkligheten kan mätas.   Verkligheten är något som delas av människor. Kvalitativ forskning bygger på subjektiva upplevelser och där forskaren tolkar data. Data är ofta representerad av text eller bild, dvs. forskaren använder inte siffror och statistik i sin tolkning och forskaren är därmed heller inte intresserad av att mäta det som undersöks. Question 2 (#366817) 0/1 Vilket är ett kännetecken för kvalitativ forskning?     Att forskarna letar efter en variation i data.   Att data samlas in med helt strukturerade intervjuer.   Att forskarna vill att resultatet ska vara generaliserbart.   Att deltagarna ska vara representativa för sin population. I kvalitativ forskning kan data samlas in genom att forskaren ställer öppna frågor så deltagarna fritt får ge sina svar. När en intervjuperson får en enkät med svarsalternativ uppläst för sig kan man benämna detta som en strukturerad intervju. Data analyseras då med kvantitativa analyser, dvs. den anänds inte inom kvalitativ forskning. Målet med kvalitativ forskning är inte att mäta något eller att kunna uttala sig om en större population, dvs. representativitet och generaliserbarhet. Deltagare i en kvalitativ studie "representerar endast sig själva" och där det är upp till läsaren att avgöra om ett resultat är överförbart till någon annan kontext. Orzone AB Gothenburg www.orzone.com  Question 3 (#108365) 1/1 Vilket av nedanstående är kännetecken för en semi-strukturerad intervju?     Deltagarna kan få frågorna i olika ordning.   Områden med frågor är helt slumpmässiga.   Frågorna ska vara enkla för deltagarna att besvara.   Frågorna läses upp på exakt samma sätt för deltagarna. Ett kännetecken för semistrukturerade intervjuer är det ofta finns en intervjugudie som anger vilka områden som ska gås igenom under intervjun. Områdena behöver inte komma i samma ordning för alla deltagare, utan det är tillåtet att en deltagare börjar prata om ett ämne som kommer senare i intervjuguiden. Frågorna kring områdena behöver heller inte ställas på exakt samma sätt. Question 4 (#332912) 1/1 Li et al.1 skriver i sin studie: “Because of COVID-19 protection measures, interviewer and interviewees wore a mask during the interview”. Vad är nackdelen med att bära mask under en intervju? 1Li, S., Mi, J., & Tang, Y. (2022). A qualitative study of nurses’ perception on patients’ thirst in intensive care units. Intensive and Critical Care Nursing, 69, 1–6. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2021.103184     Att det blir svårt att tyda ansiktsuttryck.   Att deltagarna inte ger lika långa utsagor.   Att intervjuerna tar längre tid att genomföra.   Att deltagaren inte uppfattar frågorna korrekt. En mask gör det svårt att uppfatta icke-verbal kommunikation. Även om det skulle kunna vara så att intervjun blir längre, så är detta inte en direkt nackdel. Det kan även vara så att delatagaren får svårare att höra frågorna, men den som intervjuar har ju möjlighet att upprepa frågorna, eller ställa kontrollfrågor för att säkerställa att deltagaren uppfattat frågorna. Question 5 (#366821) 1/1 Vilket av nedenstående kännetecknar fokusgruppsintervjuer?     Att gruppen består av deltagare som har något gemensamt.   Att deltagarna ska uppnå enighet.   Att syftet är att intervjun ska generera nya idéer (brainstorming).   Att det ska finnas en outtalad hierarki inom gruppen. Grunden för en fokusgruppsintervju är att deltagera ska ha någonting gemensamt som de också kan diskutera och som är i fokus för intervjun. Det kan vara allt från en upplevelse, scenario, till arbetsplats eller begrepp. Syfte är som i mycket av den övriga kvalitativa datainsamlingen, att få en variation i data, dvs. syftet är inte att generera idéer eller att gruppen ska nå någon form av enighet. Hierarkier inom en grupp kan göra att deltagare känner sig hämmade i diskussionen och är således något som forskare försöker undvika. Question Orzone AB 6 (#366826) Gothenburg www.orzone.com  Question 6 (#366826) 1/1 Vad kännetecknar fokusgruppsintervjuer?     Fokusgruppsintervjuer genomförs med en icke-styrande intervjustil.   Det kan vara svårt att generalisera resultat från fokusgruppsintervjuer.   En studie med fokusgruppsintervjuer anses vara bättre än en studie med individuella intervjuer.   Vid fokusgruppsintervjuer får forskarna bra kontakt med de enskilda deltagarna. Fokusgruppsintervjuer bygger på att deltagarna i gruppen diskuterar med varandra och för samtalet framåt, även om forskaren har olika förberedda frågor. I diskussionen kan t.ex. deltagarna själva ställa frågor till varandra kring olika aspekter som de vill diskutera i ämnet, dvs. helt utan forskarens inblandning. Det finns ingenting som säger att en viss datainsamlingsmetod är bättre än någon annan, utan de har olika styrkor och svagheter. Kvaliteten på studien beror i hög grad på forskarnas kompetens att intervjua och analysera. Question 7 (#109232) 1/1 I en etnografisk fältstudie gör forskaren bland annat fältobservationer. Vilken nackdel kan uppstå i samband med fältobservationer?     Att deltagarna agerar annorlunda för att de vet att de är observerade.   Att observationer behöver göras på obekväma tider.   Att forskarna kan se saker som är oetiska utan att kunna agera.   Att forskarna kan vara en del av själva datainsamlingen. En risk när man genomför etnografiska fältstudier och inte tillbringar tillräckligt med tid tillsammans med de som man observerar är att deltagarna hela tiden är medvetna om att de är observaderade och därmed känner sig "övervakade". Detta gör att de reflekterar mer än vanligt över sitt handlande och därmed agerar på ett annorlunda sätt än vad som hade varit fallet om de inte hade varit observerade. I alla typer av studier så finns det en risk/nackdel med att missa data. När det gäller etnografiska fältstudier behöver forskarna genomföra observationer på ett systematiskt sätt, vid olika tidpunkter, så att den här risken blir så liten som möjligt, inklusive obekväma tider. Detta kan såklart vara en nackdel för den enskilda forskaren, men är en fördel för datainsamlingen. Generellt i forskning, när det uppstår etiska dilemman där en deltagare riskerar att påverkas negativt har forskaren i många fall en skyldighet att agera (även om detta påverkar studien negativt). Question Orzone AB 8 (#332674) Gothenburg www.orzone.com  Question 8 (#332674) 1/1 Øye1 skriver i sin studie: ”NVivo was used for a verbatim transcription analysis of the formal interviews with staff and attendees”. Vad menas med verbatim transkription? 1Øye,C. (2022). Fresh news as meaningful? A multi-site ethnographic analysis of meaningful activities at four day centres in Denmark and Norway. Health & Social Care in the Community, 30, e4705–e4712. https://doi. org/10.1111/hsc.13877     Att intervjun skrivs ut till text ord för ord.   Att bara de viktigaste meningarna och orden i intervjun skrivs ut.   Att datorprogrammet NVivo väljer ut vad som ska skrivas ut.   Att analysmetoden avgör vad som ska skrivas ut. Verbatim är en ordagrann transkription är en exakt kopia av det talade mötet. Den innehåller pauser och icke-verbala ljud (t.ex. harklingar, bakgrundsbrus). Verbatim betyder "ord för ord" och används när det handlar om att överföra ljud till text. Ordet kommer ursprungligen från medeltidslatinet. Question 9 (#332892) 1/1 Markhus et al.1 skriver i sin studie: ”Sub-themes were created, representing the latent level of the analysis process”. Vad kännetecknar en latent nivå? 1Markhus, L. S., Mårtensson, J., Keilegavlen, H., & Fålun, N. (2023). Women with heart failure and their experiences of sexuality and intimacy: A qualitative X [move by eds] analysis. Journal of Clinical Nursing. https://doi.org/10.1111/jocn.16775     Att innehållet består av underliggande betydelsen som finns under ytan i data   Att innehållet består av element som är tydligt identifierbara   Att innehållet består av resultat som triangulerats   Att innehållet är baserat på resultat som tagits fram av datorprogram Latent nivå är den underliggande meningen i det manifesta (textnära) innehållet; dvs. forskarens egna (eventuella teoretiska) tolkningar av vad som "sägs mellan raderna". Question 10 (#366832) 1/1 Vilket av dessa är en kvalitativ analysmetod?     Hermeneutisk analys   Regressionsanalys   Korrelationsanalys   SWOT-analys Det är bara hermeneutisk analys (tolkade analys) som är exempel på kvalitativ analys. Korrelationsanalys och regressionsanalys är exempel på kvantitativa metoder. SWOT-analys är en analys som kan användas inom företags- och organisationsutveckling där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid inom t.ex. en organisation eller vid ett förändringsförslag, och är således inte en kvalitativ analysmetod. Question Orzone AB 11 (#333031) Gothenburg www.orzone.com  Question 11 (#333031) 1/1 Bifogad tabell illustrerar analysprocessen i en artikel av Ylitörmänen et al.1, Vilket steg i en innehållsanalys ska ersätta bokstaven C i tabellen (dvs. kolumnen till vänster om kategorin)? 1Ylitörmänen, T., Kvist, T., & Turunen, H. (2023). Intraprofessional collaboration: A qualitative study of registered nurses’ experiences. Collegian, 30(1), 17-24. https://doi.org/10.1016/j.colegn.2022.05.008     Kondenserad meningsbärande enhet   Meningsbärande enhet   Kod   Subkategori Kolumnen med visar C visar subkategorier (eller underkategorier). En subkategori eller underkategor är en gruppering av koder som höra samman. Namnet på subkategorin/underkategorin ska vara en rubrik eller benämning som sammanfattar kodernas betydelse. Question 12 (#109719) 0/1 Vad är ett tema i en kvalitativ innehållsanalys?     Något som kopplar samman det latenta innehållet i ett antal kategorier.   De textnära begrepp i en text som är relevanta för en studies syfte.   En gruppering av koder som har något innehåll gemensamt.   En gruppering av subkategorier som har ett något innehåll gemensamt. Ett tema sammanbindar det underliggande eller latenta innehållet i antal kategorier eller koder. Ett tema kan aldrig vara ett objekt eller sak utan svarar på frågan ”Vad handlar det här om?” och utgör en tråd av mening genom texten på en tolkande nivå. Question 13 (#332672) 0/1 Øye1 beskriver deltagarna i studien enligt: ”A total of 18 day centre staff with a permanent position were also interviewed [….]The staff interviewees consisted mainly of practical nurses, but a few were assistant occupational therapists, occupational therapists, registered nurses, physiotherapists or sports educators”. Vilket trovärdighedsbegrepp redogör författaren för i denna beskrivning? 1Øye,C. (2022). Fresh news as meaningful? A multi-site ethnographic analysis of meaningful activities at four day centres in Denmark and Norway. Health & Social Care in the Community, 30, e4705–e4712. https://doi. org/10.1111/hsc.13877     Överförbarhet   Tillförlitlighet   Giltighet   Verifierbarhet Överförbarhet (på engelska transferability) handlar om i vilken utsträckning resultatet kan vara giltiga i andra sammanhang än de som finns presenterade i studien. Question Orzone AB 14 (#368403) Gothenburg www.orzone.com  Question 14 (#368403) 0/1 Bayuo1 skriver i sin artikel om sjuksköterskors erfarenheter att vårda svårt brännskadade patienter: “XX was achieved by carrying out verbatim transcriptions of all audio recordings. As the researcher is a Registered Nurse in the unit, ideas regarding caring for severely burned patients were recorded in a diary. By keeping a diary, the researcher became aware of his thoughts regarding caring for severely burned patients and these were put aside to avoid interfering with participants descriptions. Themes generated from the study were validated by participants as reflecting their experiences”. Vilket trovärdighedsbegrepp redogör författarna för i denna beskrivning och ska ersätta "XX"? 1Bayuo, J. (2018). Nurses’ experiences of caring for severely burned patients. Collegian, 25(1), 27-32. https://doi.org/10.1016/j.colegn.2017.03.002     Tillförlitlighet   Överförbarhet   Giltighet   Verifierbarhet Verifierbarhetem (confirmability) handlar om hur väl resultaten finns representerat i den data som har samlats in och i vilken grad resultat och tolkningar kan verifieras. Ett sätt att vis att stärka detta är att skriva ut alla intervjuer så ordagrant som möjligt. Ev. granskare kan då själva läsa igenom intervjuerna och göra sig en egen bedömning. Ett annat sätt att öka verifierbarheten är forskartriangulering, eftersom det är är osannolikt att flera forskare kommer fram till samma resultat om det inte var grundat i data. Citat är ytterligare ett sätt att visa att verifiera resultatet med hjälp av data. Question 15 (#166353) 0/1 Hur kan verifierbarhet (confirmability) stärkas i en studie?     Genom att använda citat vid presentationen av resultatet.   Genom att ge rika beskrivningar av datainsamling och resultat.   Genom att genomföra använda en intervjuguide.   Genom att göra ett urval med tillräcklig variation. Verifierbarhet handlar om att visa att resultatet och tolkningarna bygger på det insamlade materialet (dvs. att resultatet beror på det som står i texten och inte något annat). Det går att stärka verifierbarheten genom att använda sig av forskartriagulering (dvs. visa att olika forskare kommer fram till samma resultat), men också med att ge exempel på stegen i analysen och med citat för att visa att tolkningar av materialet som gjorts är rimliga. Question Orzone AB 16 (#366840) Gothenburg www.orzone.com  Question 16 (#366840) 0/1 Vilket av följande påstående är korrekt gällande urval och kvalitativa studier?     Det är en fördel om deltagarna har olika upplevelser av det som ska undersökas.   Det är en fördel om urvalet är representativt för populationen.   Det är en fördel att använda slumpmässiga urval.   Det är en fördel om deltagarna inte känner varandra och kan diskutera intervjuerna med varandra. Syftet med ett kvalitativt urval är att få så stor variation i t.ex. de erfarenheter som undersöks, så data får så stor variation som möjligt. Ett urval i en kvalitativ studie är sällan slumpmässigt med anledning att det inte finns någon intention eller mening att skapa ett representativt urval. Huruvida deltagarna känner varandra och/eller diskuterar studien eller intervjuerna har i regel ingen betydelse i kvalitativa studier. Question 17 (#366846) 1/1 I en studie av Sandberg et al.1 framgår följande i abstraktet: "A sample (n = 1402) comprising ten age cohorts aged between 60 and 96 years was drawn from the Swedish National study on Aging and Care (SNAC). Baseline data were collected between 2001 and 2003. Number and length of hospital stays were collected for six years after baseline year". Vilken design har baserat på detta studien? 1 Sandberg, M., Kristensson, J., Midlöv, P., Fagerström, C., & Jakobsson, U. (2012). Prevalence and predictors of healthcare utilization among older people (60+): focusing on ADL dependency and risk of depression. Archives of Gerontology and Geriatrics, 54(3), e349– e363. https://doi.org/10.1016/j.archger.2012.02.006     Kohortdesign   Kvasiexperimentell design   Tvärsnittsdesign   Fall-kontrolldesign I abstraktet framgår att den dels är prospektiv och dels att den är longitudinell, dvs. att den innehåller åtminstone två mätpunkter. Detta stämmer endast med den kvasiexperimentella deisgnen och kohortdesignen. Men det finns ingen information om någon intervention vilket gör att det bör handla om en observationsstudie. Deltagarna är också indelade i grupper baserade på en bakgrundsvariabel (ålder) (snarare än intervention- och kontrollgrup) vilket är stämmer med kohortdesignen. Question 18 (#76523) 1/1 Ange vilket alternativ som är korrekt gällande en kvasiexperimentell design:     Studiedesignen är longitudinell   Studiedesignen är retrospektiv   Studiedesignen undersöker främst hur något är ”här och nu”   Studiedesignen lämpar sig främst för att undersöka samband En kvasiexperimentell design är longitudinell, dvs. att deltagare följs över tid. Precis som randomiserade kontrollerade designer undersöker kvasiexperimentella designer effekter, men där det inte alltid är möjligt att randomisera deltagarna. Det finns varianter där det bara är ett mättillfälle, men den är alltid longitudinell dvs. deltagarna följs ändå över tid eftersom det annars inte är möjligt att uttala sig om en interventions effekt. Orzone AB Gothenburg www.orzone.com  Question 19 (#366848) 1/1 I en studie av Ismail och Baza1 som handlar om sambandet mellan kliniska lärares undervisningsbeteende och sjuksköterskestudenters motivation framgår följande i artiklens metoddel: "This study was carried out at the Faculty of Nursing, Al-Azhar University, which includes 7 Nursing Departments (Fundamental, Medical Sur-gical, Pediatric, Obstetric, Community, Psychiatry And Administration). Data was collected at the beginning of the second term of study at 15-2- 2019, after taking committees permissions." Baserat på detta, vilken design har studien? 1 Ismail,M., & Baza, A. E. S. (2020). The relationship between clinical instructors teaching behaviors and nursing students motivation for learning as perceived by nursing students. The Medical Journal of Cairo University, 88(March), 641-647. https://doi.org/10.21608/mjcu.2020.104617     Tvärsnittsdesign   Fall-kontrolldesign   Experimentell design   Kohort-design I frågan (och i titeln) framkommer att det handlar om att undersöka samband. Detta är möjligt att göra med en tvärsnittsdesign. I texten framkommer också att data samlades in vid ett tillfälle, vilket gör att baserat på texten är tvärsnittsdesign den enda möjliga designen. Question 20 (#366854) 1/1 Vilket är en en likhet mellan nominalskalenivån och ordinalskalenivån?     Att variabler på dessa nivåer är kvalitativa variabler.   Att svarsalternativen för dessa nivåer endast utgörs av siffror.   Att svarsalternativen på dessa nivåer går att rangordna.   Att skalorna för dessa nivåer har nollpunkter. Variabler på nominal- och ordinalskalenivån är så kallade kvalitativa variabler, där svarsalternativen i grunden inte utgörs av några numeriska värden, utan istället utgörs av etiketter (som forskaren i en del fall tillskriver vissa numeriska värden). Nominalskaledata går inte att rangordna och det finns, vare sig för nominal- eller ordinalskalevariabler någon nollpunkt. Question 21 (#366857) 0/1 Vad av följande är en likhet mellan intervall- och kvotskalenivån?     Att skalorna för dessa nivåer har nollpunkter.   Att svarsalternativ på båda skalnivåerna endast består av "etiketter".   Att skalorna för dessa nivåer har ojämna skalsteg.   Att variabler på båda dessa nivåer är kvalitativa variabler. Datanivåerna är kvantitativa variabler, där svarsalternativen går att rangordna och har ekvidistans. Kvotskalenivån har en absolut nollpunkt, medan intervallskalenivån har en godtycklig nollpunkt. Orzone AB Gothenburg www.orzone.com  Question 22 (#110045) 1/1 I ett abstrakt av Leung, Kung, Lam, Leung, och Ho1 framgår att de använt Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) för att mäta depression i urvalet. Detta är ett självskattningsformulär som består av 10 påståenden och tillfrågar respondenten om sina känslor de senaste 7 dagarna. Svarsalternativen graderas från mycket/ofta till aldrig/inte alls och poängsätts från 0-3 vilket ger en slutpoäng från 0-30. Baserat på detta, vilken datanivå har variabeln för depressionsinstrumentet EPDS? Leung, W. C., Kung, F., Lam, J., Leung, T. W. & Ho, P. C. (2002), Domestic violence and postnatal depression in a Chinese community. International Journal of Gynecology & Obstetrics, 79, 159-166. https://doi.org/10.1016/S0020-7292(02)00236-9     Ordinalskalenivå   Asymmetrisk kvot- eller intervallskalenivå   Nominalskalenivå   Symmetrisk kvot- eller intervallskalenivå Frågorna i frågeinstrumentet är av typen "bra/bättre/bäst", dvs. svarsalternativ som går att rangordna, men där själva alternativen i sig inte har något givet numeriskt värde, utan endast är etiketter. Detta gör att skalan är på ordinalskalenivån. Det spelar sedan inte någon roll att forskarna bestämt att en viss etikett har ett visst numeriskt värde. Därmed har heller inte värdet 0 som räknas fram någon direkt mening eller innebörd och är således inte heller en nollpunkt i den meningen. Question 23 (#366852) 0/1 I en artikel av Sjögren et al.1 framgår i resultatavsnittet ”...the majority of respondents were women (95%) and enrolled nurses (80%), with a mean age of 46 years (SD ± 11)”. Baserat på detta, vilken datanivå har åldersvariabeln (dvs. "Age")? Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P.-O., Zingmark, K. & Edvardsson, D. (2015), To what extent is the work environment of staff related to person-centred care? A cross-sectional study of residential aged care. Journal of Clinical Nursing, 24, 1310-1319. https://doi.org/10.1111/jocn.12734     Symmetrisk kvot- eller intervallskalenivå   Asymmetrisk kvot- eller intervallskalenivå   Nominalskalenivå   Ordinalskalenivå I texten framgår att siffrorna som anges är ett medelvärde. SD står för standard deviation (standardavvikelse) och är det spridningsmått som anges tillsammans med medelvärde. Medelvärde och/eller standardavvikelse ska som regel endast användas när data är symmetrisk på kvot- eller intervallskalenivå. Question Orzone AB 24 (#333263) Gothenburg www.orzone.com  Question 24 (#333263) 0/1 Vad är korrekt beträffande spridningsmåttet kvartil, dvs. kvartil 1 (q1) och kvartil 3 (q3)?     Femtio procent av alla observationer finns mellan q1 och q3.   Femtio procent av alla observationer har värden som understiger q1.   En kvartil är en medelavvikelse från medelvärdet.   Avståndet mellan q1 och medianen är alltid lika stort som mellan medianen och q3. Det är 25 % av observationerna som har ett värde under q1 och 25 % som har ett värde över q3. Det innebär att det är 50 % som har ett värde som ligger mellan q1 och q3. Kvartilerna beräknas på samma sätt som medianen och baseras på det olika observationers värden, och har inte något med medelvärdet att göra. Till skillnad från standadavvikelsen som är symmetrisk (plus- och minus samma värde) så kan kvartilerna vara osymmetriska, dvs. avståndet mellan resp. kvartil till medianen kan vara olika stora. Question 25 (#333274) 0/1 I en studie av Galanis et al.1 framgår följande: "We measured demographic and job characteristics of nurses, including gender (females or males), age (continuous variable), educational level (university degree or MSc/PhD diploma), shift work (no or yes), job sector (public or private), self-estimation of understaffed workplace (no or yes), and clinical experience (continuous variable) [...] We found that score on study scales and age followed normal distribution, while clinical experience did not follow normal distribution". Vilket central- och spridningsmått bör användas för variabeln om klinisk erfarenhet (dvs. "clinical experience ")? 1Galanis, P., Katsiroumpa, A., Vraka, I., Siskou, O., Konstantakopoulou, O., Katsoulas, T., Moisoglou, I., Gallos, P., & Kaitelidou, D. (2023). The influence of job burnout on quiet quitting among nurses: the mediating effect of job satisfaction. Research Square. Preprints. https://doi.org/10.21203/rs.3.rs-3128881/v1.     Medelvärde och standadavvikelse   Median och kvartiler   Median och standadavvikelse   Medelvärde och kvartiler Eftersom det framgår att det är en kontinuerlig variabel (dvs. på kvot- eller intervallskalenivå) och att den inte är normalfördelad bör median och kvartiler användas (hade den varit normalfördelad borde medelvärde och standardavvikelse användas). Question Orzone AB 26 (#110065) Gothenburg www.orzone.com  Question 26 (#110065) 0/1 I en artikel av Sederholm Lawesson et al.1 framgår i abstraktet att ”They [women] had a longer delay until first medical contact, md 90 (IQR 39-221) vs 66 (28-161) min, p=0.04". Baserat på detta, vilket statistiskt test ska användas för en statistisk jämförelse mellan två oberoende grupper för tidsvariablen tid till första medicinsk kontakt (tid till "first medical contact")? * Hjärtinfarkt med ST-höjning, där ”ST” syftar på en förändring av en specifik del av EKG:t. 1 Sederholm Lawesson, S., Isaksson, R. M., Ericsson, M., Ängerud, K., Thylén, I., & SymTime Study Group (2018). Gender disparities in first medical contact and delay in ST-elevation myocardial infarction: A prospective multicentre Swedish survey study. BMJ Open, 8(5), e020211. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2017-020211     Mann-Whitney U-test   Chi2-test   Student’s t-test   Korrelationstest Det central- och och spridningsmått som anges för variabeln är median (md) och interkvartilavstånd (IQR). Variabeln är i detta fall "tid" och för denna gäller att den har en absolut nollpunkt (går inte att få en "negativ tid"), ekvidistans (det är t.ex. samma avstånd mellan 1 och 2 min som mellan 58 och 59 min) och rangordning (något som inträffar efter 23 mn inträffar före något som sker efter 36 min som är före 45 min osv). Vi kan därför resonera oss fram till att det är kvotdata. Använding av Md och IQR indikerar att data är snedfördelat, eftersom Md/IQR ska användas vid ordinaldata och snedfördelad kvot- och intervalldata. Oavsett vilken datanivå som variabeln är på så ska Mann-Whitney U-test användas som test för att undersöka skillnader mellan två oberoende grupper när Md/IQR används som central- och spridningsmått. Question 27 (#366859) 1/1 Vad innebär ett obundet slumpmässigt urval?     Att alla personer i populationen har samma sannolikhet att hamna i urvalet.   Att personer i populationen delas in i undergrupper (strata) inom vilka de sedan väljs slumpmässigt.   Att alla personer som passerar en viss bestämd plats, under en viss fördefinierad tidsperiod väljs ut.   Att personer väljs ut enligt en viss slumpmässig systematik, t.ex. var 50:e individ. I ett obundet slumpmässigt urval finns en förteckning över samtliga personer i populationen. Från denna förteckning slumpas ett visst antal. Detta innebär att samtliga personer som ingår i urvalet har samma sannolikhet att hamna i urvalet. Question Orzone AB 28 (#366865) Gothenburg www.orzone.com  Question 28 (#366865) 1/1 I en studie av Leurs et al.1 finns bifogad tabell med jämförelser vad gäller omvårdnadsdokumentationen (nursing notes) mellan deltagare som ramlat respektive inte ramlat. P-värdesgränsen är satt till 0,05. Vad är korrekt vad gäller jämförelserna i tabellen? 1Leurs, W. L., Lammers, L. A., Compagner, W. N., Groeneveld, M., Korsten, E. H., & van der Linden, C. M. (2022). Text mining in nursing notes for text characteristics associated with in-hospital falls in older adults: A case-control pilot study. Aging and Health Research, 2(2), 100078. https://doi.org/10.1016/j.ahr.2022.100078     P-värdet för skillnaderna vad gäller "Words per nursing note" mellan grupperna beror sannolikt inte på slumpen.   P-värdet för skillnaderna vad gäller "Number of nursing notes" mellan grupperna gör att vi väljer att tro på mothypotesen. P-värdet för skillnaderna vad gäller "Words per nursing note" mellan grupperna för 49-72 h (dvs. p=0.07) är statistiskt   signifikant. P-värdet för skillnaderna vad gäller "Words per nursing note" mellan grupperna för 1-24 h (dvs. p=0.02) inneär att det är 20 %   sannolikhet att skillnaderna beror på slumpen. P-värdet för skillnaderna i "Words per nursing note" mellan grupperna är statistiskt signifikant, dvs. det är en skillnad som sannolikt inte beror på slumpen utan en faktiskt skillnad. Det gör att vi kan förkasta nollhypotesen och istället tro på mothypotesen. Sannolikheten att skillnaderna beror på slumpen är mindre än 1 % vilket är lägre än den gräns på 5 % som gäller för signifikanta resultat i studien. Question 29 (#127373) 0/1 I en studie av Göras et al.'s1, med syftet att beskriva och jämföra attityder till patientsäkerhet hos olika professioner i kirurgiska team i svenska operationsenheter går följande mening att utläsa i abstraktet: ” Significantly lower mean values were found for perioperative nurses compared with physicians for perceptions of management (56.4 vs 61.4, p=0.013) and working conditions (63.7 vs 69.8, p=0.007)”. Perception of managment handar om uppfattningen av ledarskapet och working conditions om arbetsmiljön. Vilket av följande påstånden är korrekt om p-värdesgränsen, dvs. alpha, är satt till 5%? 1 Göras, C., Unbeck, M., Nilsson, U., & Ehrenberg, A. (2017). Interprofessional team assessments of the patient safety climate in Swedish operating rooms: A cross-sectional survey. BMJ Open, 7(9), e015607. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2016-015607   P-värdet visar att det är sannolikt att det finns en skillnad mellan grupperna i populationen med avseende på perceptions of   management. P-värdet 0.013 för perceptions of management visar att nollhypotesen är sann och att det är stor sannolikhet att skillnaden   som ses beror på slumpen.   P-värdet visar att det är sannolikt att det finns en skillnad mellan grupperna i urvalet med avseende på working conditions.   Om p-värdet hade varit 0.070 istället för 0.007 för working conditions hade vi valt att tro på mothypotesen. P-värden handlar om att uttala sig om populationen med hjälp av värden i urvalet. P-värdet säger således ingenting om skillnader i urvalet, men väl i populationen. För förkasta nollhypotesen (dvs. att grupperna har samma värde i poplationen) behöver vårt p-värde vara under 5 %. Ett p-värde på 0.013 är