Teorier om internationella relationer PDF

Vad är en vetenskaplig teori? ​ Teoretiska resonemang används inom de flesta ämnen på universitetet ​ Bygger ofta på genomförda undersökningar ​ De har syftet att hjälpa oss att förstå “hur något hänger ihop” ​ Det finns olika typer av teorier, vissa med mål att: -​ förklara...

Vad är en vetenskaplig teori? ​ Teoretiska resonemang används inom de flesta ämnen på universitetet ​ Bygger ofta på genomförda undersökningar ​ De har syftet att hjälpa oss att förstå “hur något hänger ihop” ​ Det finns olika typer av teorier, vissa med mål att: -​ förklara -​ skapa förståelse för olika politiska fenomen ​ Statsvetenskapliga studier har målet at: -​ lära sig mer om politiska företeelser men också att kunna analysera och dra slutsatser om dess karaktär Hur kan vi förstå och förklara utvecklingen inom de internationella relationerna? ​ Med hjälp av teorier som: -​ ger oss redskap för att sortera i den stora informationsmängden som ett par glasögon -​ visar slutsatser om vad som kännetecknar de internationella relationerna -​ bygger på forskning ​ Olika teorier ger olika svar om vad som är centralt i de internationella relationerna och hur förändringar kan förstås ​ Teorierna: -​ realism -​ liberalism -​ marxistiska teorier -​ socialkonstruktivism -​ postkolonialism -​ feminism Varför är det viktigt med teorier om internationella analyser? ​ Omvärldsanalyser - 3 F -​ hur kan en viss utveckling förstås? -​ hur kan en viss utveckling förklaras? -​ hur förutsägs utvecklingen bli framöver? ​ Teorier = tankemässiga abstraktioner av verkligheten -​ förenklingar av verkligheten -​ jämförelser - aktörer, strukturer och över tid -​ komprimerar en del av verkligheten till ett resonemang -​ teorier kan bestå av längre resonemang eller kopplas till begrepp ​ Begrepp: kortare allmänna beskrivningar/definitioner -​ tex anarki: definieras vanligen som ett system som fungerar utan att det finns ett centralt styre eller en högre domstol. Är ett omdiskuterat begrepp inom IR - teorier  ​ Teorier: utvecklade resonemang som visar hur något “hänger ihop” -​ bygger vanligen på en fråga: varför? hur? vad? -​ har oftast sin grund i genomförda undersökningar som har analyserats (dvs forskning) Studiet av internationella relationer ​ olika debatter om hur vi ska studera IR och vilka slutsatser som kan dras ​ Första debatten: slutsatser normativa eller verklighetsbaserade? -​ talar om hur något bör vara eller hur något faktiskt är? ​ Andra debatten: hur drar vi slutsatser? -​ historiska exempel eller omfattande vetenskapliga undersökningar om nutiden? -​ få eller många fall? ​ Tredje debatten: olika teoriers förklaringskraft? -​ Vilka aktörer är de centrala? aktör - struktur? (Stater vs internationella systemet) ​ Fjärde debatten: Slutsatsernas allmänna giltighet? -​ Vilken typ av slutsatser kan dras? Är de bestående “sanningar” som håller i längden? Realismen ​ dominerande teoriinriktning under lång tid ​ har historiska rötter hos: -​ Machiavelli, Hobbes m fl -​ Hans Morgenthau - “Politics among nations” (1948) ​ en av de äldsta och mest inflytelserika teorierna inom internationella relationer ​ Ska beskriva verkligheten genom att söka efter mönster ​ är skeptiska till människans/staters natur Generella antaganden/ slutsatser ​ Anarki på det internationella planet -​ staten är den mest centrala aktören -​ finns ingen sorts överstatlig myndighet som reglerar staters beteende ​ suveräniteten alltid i centrum -​ makt centralt ​ nationella intresset styr -​ stater ses som rationella aktörer som alltid agerar i sitt nationella intresse -​ statism - survival - self help - nyckelord  ​ säkerhet som drivkraft -​ militär styrka ses som ett avgörande medel ​ maktbalans -​ stater agerar för att maximera sin säkerhet och balans mellan stormakter förhindrar konflikter ​ territoriell säkerhet -​ allianser och maktbalans motverkar anarkin ​ hoten är huvudsakligen externa -​ därför är maktkamp naturligt ​ globalisering ses inte som ett hot mot staten -​ hegemonier ​ bygger på idén att internationell politik är en kamp om makt i ett anarkistiskt system Olika inriktningar inom realismen ​ Klassisk realism -​ fokus på mänsklig natur som drivkraft bakom maktpolitik -​ stater är egoistiska och aggressiva (som människan antas vara) -​ stater (och människor) agerar utifrån “naturliga” lagar. Ständig maktkamp mellan stater -​ ständig rädsla för hot mot överlevnaden styr stater -​ överenskommelser med andra stater är alltid underordnade det nationella intresset -​ anarkin kan motverkas genom klokt ledarskap ​ Neorealism/ strukturell realism -​ fokus på det internationella systemets struktur och hur detta tvingar stater att agera på vissa sätt -​ diskuterar inte människans natur. Ser det internationella statssystemet som avgörande - bipolaritet har fördelar -​ Kenneth Waltz: anarki på internationellt plan men hierarki nationellt -​ staterna har olika resurser vilket ger olika tyngd och maktfördelning -​ fred kräver makt -​ alla stater antas fungera på samma sätt -​ defensiv realism = stater söker säkerhet -​ offensiv realism = stater är maktmaximerande ​ Neoklassiskt realism -​ internationella systemet viktig men det är även individer, aktörer och stater -​ anser att beslutsfattarnas uppfattningar, bedömningar och ambitioner spelar roll -​ alla stater “tänker” inte lika och fungerar inte lika på internationellt plan -​ interna skillnader kan förklara olika beteenden hos stater -​ staters makt beror på deras förmåga att agera  -​ vidgat säkerhetsbegrepp - inte bara militära hot mot suveräniteten Realismens utmaningar: ​ har svårt att förklara: -​ kalla krigets slut -​ internationella institutionernas och terrorismens framgångar ​ Finns det en gräns för vad stater gör i sitt nationella intresses namn? ​ Är det alltid det nationella intresset som styr stater? ​ liberalister kritiserar realism för att den ignorerar samarbete och institutionernas roll ​ feminister menar att realism är könsblind och ignorerar sociala faktorer Liberala perspektivet ​ ifrågasätter realismens slutsatser ​ har historiska rötter hos liberala tänkare, tex Kant och Grotius ​ liberal internationalism handlar om att skapa e internationell ordning baserad på samarbete, frihet och fred -​ teorin bygger på tron att människor och stater kan arbeta tillsammans för att lösa globala problem ​ centrala teman är demokrati, ekonomisk öppenhet och internationella institutioner Grundläggande principer ​ tron på individens frihet ​ tron på individens rättigheter ​ tron på individens rationella förmåga Historiska utvecklingen ​ Immanuel Kant -​ hans idéer om den eviga freden och skapandet av en federation av stater för att förhindra krig ​ Woodrow wilson -​ främjandet av liberal internationell ordning efter första världskriget, särskilt genom nationernas förbund ​ FN:s grundande -​ efter andra världskriget stärktes tanken på multilateralism och kollektiv säkerhet vilket förankrades i skapandet av de förenta nationerna Generella slutsatser  ​ stater anses centrala men också andra aktörer = pluralism (mångfald) -​ internationella institutioner var centrala -​ organisationer som FN och världsbanken anses stärka samarbete och reglera staters beteende ​ demokrati ger mer fredliga förbindelser -​ demokratisk fredsteori -​ antar att demokratiska stater sällan går i krig mot varandra eftersom de delar värderingar och är mer benägna att lösa konflikter fredligt ​ individuell frihet och marknadsekonomin anses vara fredsskapande -​ ekonomisk interdependens -​ frihandel och ekonomiskt samarbete anses minska risken för krig, eftersom länder blir ömsesidigt beroende ​ det nationella intresset är inte alltid självklart ​ gemensamma värderingar anses vara viktigt (tex om demokrati) ​ krig anses oftast vara orsakat av regeringar (alltså stater) ​ stater kompromissar i internationellt samarbete ​ anarkin på internationell nivå kan stävjas ​ beroendeförhållanden minskar konfliktrisker ​ människor är rationella aktörer som kan samarbeta för att maximera gemensamma fördelar ​ ekonomiskt och politiskt samarbete mellan stater reducerar risken för krig ​ institutioner och regler spelar en viktig roll i att skapa stabilitet och förutsägbarhet i internationella relationer Olika inriktningar inom liberala perspektivet ​ idealism - internationalism -​ institutioner ses som ett forum för samarbete, som kan motverka krig samt skapa välfärd -​ regeringar som är ansvariga inför sin befolkning tvingas vara mer inriktade på fred -​ anser att en världsregering kan lösa problem mellan stater ​ klassisk liberalism -​ fokuserar på staterna -​ menar att staternas agerande kan ge krig eller fred -​ demokrati och marknadsekonomi ​ neoliberalism -​ militär styrka anses inte alltid vara avgörande -​ andra aktörer är staten anses vara viktiga tex allmänna opinionen och ekon aktörer -​ Keohane och Nye - power and interdependence 1978  -​ interdependens: ömsesidigt beroende skapar maktordningar samt reaktioner på ett assymetriskt sätt -​ handel ger motiv till samarbete och ekon vinst/utveckling -​ internationella institutioner påverkar stater/förhindrar dåliga beslut -​ globalisering fungerar fredsfrämjande utmaningar för det liberala perspektivet ​ stater bryter mot internationella regler och avtal ​ konflikter uppstår trots mångfalden av internationella samarbeten ​ för positiv syn på ekonomiska aktörer? ​ kan vara naiv då liberalismen underskattar maktpolitik och konflikters oundviklighet -​ realister hävdar att liberalismen är naiv och underskattar makt politikens centrala roll ​ ekonomiska ojämlikheter: globaliseringen och frihandel har ofta gynnat rika nationer på bekostnad av fattiga ​ imperialism och hegemoni: viss hävdar att liberalismens fokus på “universella värden"har använts för att rättfärdiga västerländsk dominans -​ särskilt postkoloniala teoretiker menar att teorin ibland används för att legitimera västerländskt inflytande Marxistiska perspektivet ​ inspirerat av Karl Marxs slutsatser om världsekonomin och relationen mellan arbete och kapital ​ betonar hur globala relationer präglas av ekonomisk exploatering och ojämlikhet ​ de fokuserar på kapitalismens struktur och hur detta formar internationella system Nyckelbegrepp 1.​ kapitalism och imperialism -​ kapitalismen kräver ständig expansion, vilket leder till imperialism (staters strävan att bilda imperier som omfattar främmande områden) och ekonomisk dominans av fattiga länder 2.​ historisk materialism -​ ekonomiska och materiella faktorer är grunden för sociala och politiska förändringar 3.​ global ojämlikhet -​ internationella institutioner som IMF och världsbanken stärker kapitalistiska staters makt över periferiländer Generella slutsatser  ​ ekonomiska processer, strukturer och aktörer centrala ​ det kapitalistiska systemet dominerar världen ​ staten ses som ett uttryck för ekonomiska intressen ​ kapitalet är i ständigt behov av expansion och vinstmaximering ​ ekonomiskt starka stater antas styra internationella organisationer ​ krig och konflikter ses som en kamp om resurser och marknader ​ globaliseringen ses ej som något fundamentalt nytt utan som ett ytterligare steg i kapitalismens utveckling olika inriktningar inom det marxistiska perspektivet ​ Världssystemteori: historisk modell över den ekonomiska/ politiska utvecklingen ​ Immanuel Wallerstein såg världen som ett ekonomiskt system, delade in länder i olika kategorier -​ kärnländer - de länder som dominerar systemet/världen -​ semiperiferi länder - länder med ett visst inflytande -​ periferiländer - svagaste positionen -​ extern arena - de länder som är utanför systemet ​ position i systemet avgör inflytande och möjlighet att påverka ​ konflikter inom systemet ger ibland krig och ibland samarbete ​ ekonomiska intressen och exploaterande relationer styr utvecklingen ​ uppkom i latinamerika på 1950- och 1960- talen -​ Varför utvecklas inte de latinamerikanska ländernas ekonomier? -​ identifierade ett beroendeförhållanden mellan så kallade metropoler (industriländer) och satelliter (u länder) men också internt i länder ​ utformade rekommendationer för att bryta beroendet: -​ ny ekonomisk världsordning -​ mer kontakter/handel mellan u - länder Kritisk teori och gramscianism ​ studerar förändringsprocesser -​ hur förändras sociala, politiska, ekonomiska och samhälleliga fenomen? ​ studera idéer -​ utgångspunkten för all utveckling -​ allt anses vara skapat med en avsikt ​ dagens världsordning -​ är ett resultat av materiell makt, kollektiva uppfattningar och institutioner -​ rådande världsordningen skapar en samsyn i fråga om värderingar och hot ​ Samverkan konstant mellan transnationell marknadsekonomi, konkurrerande stater och icke - statliga aktörer ​ betonar att det råder så kallad ideologisk hegemoni - “makten över tanken”  ​ diskuterar en global demokratisering -​ gränser skaper lojaliteter som förhindrar lösning av problem ​ andra teoretiska perspektiv (tex liberalism och realism) anser att marxismen underskattar staternas roll och betonar ekonomiska faktorer för mycket Utmaningar för marxismen ​ allt fler länder är nu marknadsekonomier med förbättrade levnadsförhållanden ​ är kritiserat för att vara för deterministiskt 3 teorier som utmanar/ ifrågasätter äldre teorier och slutsatser ​ konstruktivism ​ postkolonialism ​ feminism - genusperspektiv Konstruktivismen ​ fokuserar på hur idéer, normer och sociala konstruktioner formar internationella relationer ​ det internationella systemet anses inte bara vara materiellt utan också beroende av delade uppfattningar Nyckelbegrepp 1.​ Normer -​ gemensamma regler och idéer som styr staters beteende 2.​ identitet -​ staters handlingar formas av deras självuppfattning och relation till andra 3.​ social förändring -​ genom att förändra idéer kan också systemet förändras Generella slutsatser ​ identiteter, kultur, språk och idéer anses vara socialt konstruerade och därmed föränderliga ​ undersöker hur aktörers identiteter (syn på sig själv) och intressen skapas och formas ​ aktörers identitet och intressen kan inte tas för givet. Kontexter avgör ​ relationen mellan aktörer och dess omgivning (sociala struktur) påverkar hur de tänker och agerar ​ kunskap påverkar tolkningen av omgivningen ​ världen har både en: -​ materiell verklighet (konkret) -​ social verklighet - idéer, normer och institutioner -​ båda påverkar ​ anarkin i internationella relationerna är “vad staterna gör den till”  ​ språket/ retoriken inom säkerhetspolitik visar det uttalade och det outtalade ​ syn på identiteten påverkar samarbete mellan stater (tex inom EU) ​ maktordningar grundas i synen på den egna och den andras identitet ​ studerar hur något blir ett hot mot en stat, dvs görs till ett säkerhetsproblem = säkerhetisering ​ rådande normer visar vad aktörer accepterar (eller inte accepterar) ​ normerna anses vara grunden för agerandet ​ internationalisering/spridningen av normer kan påverka utvecklingar Utmaningar för konstruktivismen ​ kritik från tex realister för att de inte drar generella slutsatser ​ kritik från realister och marxister för att konstruktivismen ignorerar materiella faktorer som makt och ekonomi ​ kritik för att resonemangen är allmänna och därför svåra att tillämpa Postkolonialismen ​ ett underifrån perspektiv - IR skildras utifrån den koloniserades perspektiv ​ analyserar hur kolonialismens arv fortsätter att påverka globala relationer -​ strävan att erövra, kontrollera och exploatera andra områden utanför det egna Nyckelbegrepp ​ eurocentrism -​ internationella relationer är ofta präglade av västerländska normer och perspektiv ​ kolonial arv -​ ekonomiska och politiska ojämlikheter i världen är kopplade till kolonialismen ​ motstånd och agency -​ fokuserar på hur tidigare koloniserade samhällen skapar egna identiteter och motstår dominans Generella slutsatser ​ fokus på kulturens, identitetens och makts betydelse ​ ifrågasätter och utmanar den etablerade liberala synen på utveckling (marknadsekonomi) ​ kolonialismens betydelse och försöken att motverka dess effekter (OPEC, alliansfria rörelsen, ny ekonomisk världsordning, G77) ​ språket (diskurser) är ett uttryck för maktrelationer och legitimerar handlande ​ Edward Said - “Orientalism” 1978 ​ postkoloniala maktrelationer än idag ​ krigen i tex Afghanistan och Irak med flera - Västvärlden använder sin (krigs) makt  ​ strukturell rasism inom internationella relationer - uttryck för maktrelationer och synsätt ​ dekoloniala perspektivet -​ föreslår att avkolonialisera kunskap och maktstrukturer Utmaningar för postkolonialismen ​ kritik för att fokusera på den historiska kolonialismen ​ kritik för att uttrycka viss förståelse för nutida ickedemokratiska regimer i u - länder ​ kritiserar ibland för att vara för vaga och breda Feminism - genusperspektiv ​ etablerades som ett perspektiv inom IR på 1990 tapet ​ undrade inledningsvis vars alla kvinnor fanns inom IR? -​ svaret var ofta på andra positioner än män ​ Sylvia Enloe: Bananas, Beaches and Bases (1989) ​ undersöker hur kön och makt samverkar inom traditionella relationer ​ kritiserar traditionella teorier för att ignorera kvinnors erfarenheter och perspektiv Nyckelbegrepp 1.​ maskulinitet och makt -​ traditionella maktbegrepp är ofta förknippade med maskulina egenskaper, som styrka och dominans 2.​ osynliggörande av kvinnor -​ kvinnors bidrag, särskilt i fredsbyggande och omsorgsarbete undervärderas 3.​ könade strukturer -​ internationella system förstärker ofta könsrelaterad ojämlikhet feministiska ansatser ​ liberal feminism -​ fokuserar på att inkludera kvinnor i existerande strukturer ​ radikal feminism -​ undersöker hur patriarkala system reproducerar förtryck Generella slutsatser ​ genus, klass, etnicitet, kultur och historia samverkar för att kvinnor som grupp är exkluderade ​ kvinnor har traditionellt en underordnad position inom IR - områden -​ vilket ger de mindre makt ​ den globala ekonomin och arbetsfördelningen missgynnar kvinnor som grupp  ​ ju mer militariserat ett samhälle är desto tydligare roller för män och kvinnor -​ stereotypa roller förstärks -​ kvinnors utrymme i samhället minskar och mäns ökar ​ säkerhetsbegreppet militariserat -​ mänsklig/ individuell säkerhet avgörande -​ feministiska perspektivet vill att det traditionella säkerhetsbegreppet bör omvärderas för att inkludera mänsklig säkerhet, vilket betonar skydd mot könsbaserat våld och främjande av socioekonomisk rättvisa ​ olika tolkningar av betydelsen av feministisk utrikespolitik ​ maskulinitet i internationella relationer -​ maskulina värderingar såsom styrka och rationalitet prioriteras inom internationell politik -​ detta leder till att feministiska perspektiv som empati och omsorg marginaliseras ​ kvinnors representation -​ finns en låg kvinnlig representation i internationella organisationer och diplomatiska positioner -​ detta påverkar både policybeslut och fredsprocesser Feministiska perspektiv på svensk politik ​ jämställdhetspolitikens utveckling 1.​ historiska milstolpar -​ 1921: kvinnors rösträtt infördes -​ 1970 talet: en våg av reformer inom jämställdhet, såsom införandet av särbeskattning (1981), som gav kvinnor större ekonomisk självständighet, och lagen om jämställdhet i arbetslivet (1979) -​ 1990-talet och framåt: jämställdhet blev en central del av svensk politik, med jämställdhetsintegrering som en övergripande strategi. Detta innebär att jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla politiska beslut 2.​ nutida jämställdhetspolitik -​ Sverige har infört mål om en jämn fördelning av makt och resurser mellan könen -​ staten har en central roll i att främja jämställdhet genom lagstiftning, ekonomiskt stöd till jämställdhetsfrämjande organisationer och internationellt arbete för kvinnors rättigheter ​ könskvotering och representation ​ könskvotering inom politiken används för att säkerställa en jämnare representation av kvinnor och män i beslutsfattande organ 1.​ könskvotering inom politiska partier -​ Flera svenska partier, såsom Socialdemokraterna och Miljöpartiet, har infört frivilliga kvoter för att öka kvinnors representation i riksdagen och  kommunfullmäktige. Exempelvis används varannan damernas-principen, vilket innebär att varannan kandidat på valsedeln är en kvinna. -​ Denna strategi har bidragit till att Sverige har en av världens högsta andelar kvinnliga parlamentariker (cirka 45 %). 2.​ Effekter av könskvotering -​ Fler kvinnor i politiken har lett till en breddning av politiska frågor, exempelvis ökat fokus på jämställdhet, föräldraförsäkring och vårdfrågor -​ Kritiker menar dock att kvotering ibland kan skapa en uppfattning om att kvinnor inte väljs på merit utan för att fylla en kvot. 3.​ utmaningar -​ Trots hög representation på riksdagsnivå är kvinnor fortfarande underrepresenterade på vissa andra beslutsnivåer, såsom högre chefspositioner inom statliga myndigheter och stora företag. ​ intersektionalitet i svensk politik ​ intersektionalitet är ett centralt feministiskt begrepp som analyserar hur olika maktstrukturer, såsom kön, etnicitet, klass och sexualitet, samverkar och påverkar individers möjligheter och utmaningar i politiken 1.​ Dubbel och trippel marginalisering: -​ Invandrarkvinnor och kvinnor från minoritetsgrupper möter ofta fler hinder än infödda svenska kvinnor, både i form av rasism och könsdiskriminering -​ Klassbakgrund påverkar också politiskt deltagande. Kvinnor från arbetarklassen deltar mindre ofta i politik än kvinnor från medel- och överklassen 2.​ Politisk representation -​ Representationen av kvinnor från olika etniska och socioekonomiska bakgrunder är fortfarande låg i Sverige. Detta påverkar vilka frågor som prioriteras på den politiska agendan 3.​ Exempel: -​ Feministiskt initiativ (FI) har betonat vikten av intersektionalitet i sin politik och arbetat för att lyfta frågor som rör både kön och etnicitet -​ Föräldraförsäkringen har varit ett viktigt politiskt verktyg för att främja jämställdhet i Sverige. Den möjliggör för föräldrar att dela på föräldraledigheten och få ekonomiskt stöd under tiden Kön och politiskt deltagande ​ kön kan påverka individers möjligheter och benägenhet att delta i politiken både formellt och informellt ​ formellt deltagande -​ aktiviteter som att rösta, gå med i politiska partier och kandidera till offentliga ämbeten -​ data visar att kvinnor och män ofta röstar i liknande omfattning, särskilt i demokratier som Sverige, där röstande är högt institutionaliserat  -​ kvinnor är dock underrepresenterade i politiska partier, särskilt i ledande positioner ​ informellt deltagande -​ aktivism, demonstrationer och engagemang i sociala rörelser till exempel -​ Kvinnor tenderar att delta mer i gräsrotsrörelser och sociala frågor som rör familj, välfärd och rättvisa, medan män ofta engagerar sig i traditionellt "hårda" frågor som ekonomi och säkerhet -​ Rörelser som #MeToo visar på kvinnors förmåga att organisera och påverka politiska diskurser genom informella kanaler. ​ Faktorer bakom skillnader: -​ Socioekonomiska faktorer: Kvinnor har historiskt haft mindre ekonomiska resurser, vilket påverkar deras möjligheter att delta politiskt. -​ Tid och ansvar: Kvinnor utför ofta mer obetalt arbete, som hushållsarbete och omsorg, vilket minskar deras tid för politiska aktiviteter -​ Socialisering: Könsnormer och socialisering påverkar vilka roller kvinnor och män uppmuntras att ta, med män som traditionellt fostras att vara mer offentligt aktiva. ​ FInns barriärer som hindrar kvinnors politiska deltagande: 1.​ strukturella hinder -​ tex könsstereotyper, brist på informella nätverk, ekonomiska resurser 2.​ kulturella hinder -​ normer om könsroller och familjeansvar, i vissa kulturer anses politik vara en “manlig” arena 3.​ institutionella hinder -​ partier och politiska system är ofta utformade på sätt som missgynnar kvinnor, till exempel genom mötestider som är svåra att kombinera med familjeliv eller brist på kvoter för att säkerställa kvinnors representation Exempel och fallstudier ​ analys av FN:s säkerhetsråds resolution 1325, som betonar vikten av kvinnors deltagande i fredsprocesser och skydd av kvinnor i konfliktsituationer -​ en resolution som erkänner kvinnors specifika erfarenheter av konflikter och deras viktiga roll i fredsbyggande -​ är en del av fns strävan att integrera ett genusperspektiv i internationell säkerhetspolitik -​ fokuserar på “de fyra pelarna” 1.​ deltagande -​ kvinnor ska inkluderas i alla nivåer av fredsprocesser, från förhandlingar till implementering av fredsavtal 2.​ skydd  -​ kvinnor och flickor ska skyddas från könsbaserat våld, särskilt sexuellt i konfliktsituationer 3.​ förebyggande -​ betoning på att förebygga konflikter genom att stärka kvinnors rättigheter och främja jämställdhet 4.​ återhämtning -​ kvinnors behov ska beaktas i återuppbyggnaden efter konflikter, inklusive ekonomiskt stöd och rättvisa ​ resolutionen har lätt till att flera länder utvecklat nationella handlingsplaner för att främja kvinnors deltagande i fredsprocesser ​ studier av hur kvinnliga ledare såsom Ellen Johnsson Sirleaf i Liberia, har påverkat internationell politik i fredsbyggande -​ var president i Liberia mellan 2006 och 2018 och den första demokratiskt valda kvinnliga statsledaren i Afrika -​ har på många sätt bidragit till internationell politik och fredsbyggande 1.​ kvinnors deltagande -​ var en förespråkare för kvinnors deltagande i alla nivåer av politiskt och samhälleligt liv -​ under hennes ledarskap fick kvinnor en framträdande roll i Liberias återuppbyggnad efter inbördeskriget 2.​ fred och försoning -​ efter åratal av våldsamma konflikter ledde Sirleaf ansträngningar för att skapa nationell enighet och främja fred -​ hon etablerade sannings- och försoningskommission som ett verktyg för att hantera krigets efterdyningar 3.​ internationellt engagemang -​ Hon arbetade för att stärka relationerna med det internationella samfundet, inklusive FN och andra globala institutioner. -​ Hennes arbete har fungerat som ett exempel på hur kvinnor kan spela en central roll i att återuppbygga konfliktdrabbade samhällen Kritik ​ feministiska teorier kritiseras ibland för att vara för normativa eller för fokuserade på västerländska perspektiv