Sveriges styrelseskick anteckningar PDF

Regeringsformen i USA USA:s styrelseskick: Landet består av 50 enskilda stater. Varje delstat kan självständigt bestämma hur skolor, trafiken, polisen och räddningstjänsten ska arbeta inom delstaten. Alla delstater styrs av en delstatsregering och guvernör. Nationella frågor som utrikes- och försvar...

Regeringsformen i USA USA:s styrelseskick: Landet består av 50 enskilda stater. Varje delstat kan självständigt bestämma hur skolor, trafiken, polisen och räddningstjänsten ska arbeta inom delstaten. Alla delstater styrs av en delstatsregering och guvernör. Nationella frågor som utrikes- och försvarspolitik, tull, nationell handel som påverkar hela landet kan inte styras av delstater utan de styrs av amerikanska regeringen där statschefen är presidenten. Ett politiskt system där makten är uppdelad i olika nivåer som nationell och statlig kallas för federalism. Och ett land som styrs av en president kallas för republik. USA är en federal republik. Regeringsmakten i USA är uppdelad i tre olika grenar. 1. Lagstiftande makten: den som fastställer lagar. Den kallas kongressen och kan likna parlamentet eller riksdagen i andra länder. Kongressen stiftar lagar, godkänner nationell budget och har makten att förklara krig.Kongressens medlemmar blir omvalda vartannat år och kan bli omvalda hur många gpnger som helst Kongressen är uppdelad i två kammare: a. Senaten: Senaten består av 100 ledamöter (senatorer, de väljs av folket och delstaterna) 2 från varje delstat. Senaten kan godkänna eller avslå avtal som regeringen har gjort med andra länder. Man måste vara minst 30 år gammal och ha varit medborgare i 9 år. Vice presidenten är talman b. Representanthuset: Representanthuset består av 435 ledamöter från alla delstater(antalet per delstat beror på befolkningen i delstaten) Kalifornien har 53 medan Alaska har 1. Representanthuset har rätten att besluta om skatter och om vem som blir president om ingen kandidat i valet har en majoritet. Man måste vara minst 25 år gammal och ha varit medborgare i 7 år. Representanthuset väljer sin egna talman Representanthuset, ofta kallat "folkets hus", består av 435 ledamöter som representerar olika valkretsar i USA. Antalet ledamöter från varje delstat baseras på dess befolkningsstorlek, vilket innebär att större delstater som Kalifornien har fler representanter än mindre delstater som Wyoming. Ledamöterna väljs för en period av två år, vilket gör att de är nära kopplade till folkets vilja och snabba förändringar i opinionen. Senaten, å andra sidan, representerar delstaterna som enskilda enheter. Varje delstat har två senatorer, oavsett dess storlek eller befolkning, vilket ger mindre delstater ett lika stort inflytande som större. Detta är en viktig del av USA:s federala struktur, där makten balanseras mellan nationella och delstatliga intressen. Senatorer väljs för sexåriga mandatperioder, med en tredjedel av senaten som omväljs vartannat år, vilket skapar en stabilare och mer långsiktig roll jämfört med representanthuset. I praktiken har de båda kamrarna olika funktioner och ansvarsområden. Representanthuset har exklusiv rätt att initiera förslag om skatter och budgetar, medan senaten har makt att godkänna eller avslå presidentens nomineringar till höga poster, som domare och ministrar, samt att ratificera internationella avtal. Lagstiftningsprocessen kräver dock att båda kamrarna godkänner ett lagförslag innan det kan bli lag. 2. Verkställande makten: administrerar landet. Den leds av presidenten och vicepresidenten. De hanterar utrikespolitik, USAs ekonomi och USAs försvar. Man måste vara minst 35 år gammal och vara född i usa och varit bosatt i minst 14 år. Valet sker vart fjärde år och man kan bara bli omvald en gång. President utser den dömande makten. De kan ge executive orders som betyder att bestämma saker snabbt utan att regeringen har något att säga i det. Normalt är det 150 excutive orders som tas men under den stora depressionen tog Franklin D roosevolt 3721 styckna. Den verkställande makten har någonting som kallas för veto-rätt och det innebär att de kan förneka ett förslag som kongressen har tagit fram. Kongressen kan dock kringgå presidentens veto genom att anta lagförslaget igen med två tredjedelars majoritet i båda kamrarna. Detta kallas att "återkalla vetot" och är en form av kontrollmekanism. Positiva effekter: Vetorätt kan fungera som en kontrollmekanism för att förhindra dåligt underbyggda beslut eller maktmissbruk. Det bidrar till maktbalans och skydd för minoritetsintressen. Negativa effekter: Den kan också leda till blockeringar och politisk låsning, särskilt om den används ofta eller på ett sätt som hindrar nödvändiga reformer. 3. Dömande makten: dömer de som inte lyder lagen, med andra ord den högsta domstolen. De säkerställer att presidenten och kongressen inte bryter mot konstitutionen (grundlagarna), löser tvister mellan olika stater. Det är 9 domare som har valts av presidenten som sitter på livstid men de måste godkännas av senaten först. De här tre grenarna är väldigt maktfulla och ska därför hållas isär för att inte dra nytta av varandras kraftfulla positioner men samtidigt ska det finnas balans mellan dem. Valsystemet i USA Valet för verkställande makten sker vart fjärde år den första tisdagen efter den måndagen i november. Varje delstat har en mängd elektrorer beroende på invånarna. När presidentvalet ska ske, röstar medborgarna på den kandidat de skulle vilja ha som president. Den som vinner flest röster vinner alla elektorer i den delstaten och då kallas det “winner takes all”. Det betyder att kandidaten inte behöver ha majoriteten av folkets röster utan den behöver bara ha majoriteten av elektorsröster. Det finns totalt 538 elektorsröster och man behöver minst 270 styckna för att vinna valet. Positiva delar med elektorsröster- Varje delstat får ha en chans att påverka valet trots invånare per delstat. Utan elektorsröster skulle presidentvalet vara fokuserat på de största delstaterna. Det ser till att presidenten får stöd från hela landet vilket uppmuntrar de att åka runt till flera delar av landet och prata med folk inte bara på storstäder. Negativa delar- Vissa anser det som en orättvisa att man kan förlora valet trots att ha fått majoriteten av folkets röster. Det kallas för att vinna “populärrösterna”. Det har hänt två gånger i historien t.ex 2016 fick hillary clinton fler röster än trump men trump vann ändå majoriteten av elektorsrösterna och blev presidenten. Eftersom att elektrosystemet gör att vissa delstater får fler elektorer än andra, blir uppmärksamheten mer på svängdelstaterna eftersom där kan valet vara osäker medan i säkra delstater röstas det alltid åt samma håll så de får inte lika mycket uppmärksamhet. Eftersom det är elektorerna som avgör valet, inte direkt folket, känns det för vissa som om deras röster inte alltid räknas lika mycket. Om en kandidat vinner folkets röster i en delstat men förlorar i elektorsröster, kan folk känna att deras röst inte fick den vikt den förtjänar. USA:s tvåpartisystem finns där för att valsättet gynnar de stora partierna, historiska traditioner har stärkt systemet, och de stora partierna har starka organisationer och resurser. Små partier har svårt att växa och vinna för att de inte får tillräckligt stöd i valsystemet och ofta inte kan konkurrera på samma nivå som de stora partierna. Detta gör att det finns en långvarig dominans av bara två stora partier. Sveriges styrelseskick Sverige har 5 beslutsfattande nivåer: Eu- Eu är en organisation med 27 europiska länder som samarbetar om politik ekonomi och lagar. Eu bildades för att skapa fred, handel och samarbete med länder efter andra världskriget. Sverige har varit medlem sedan 1995 med vi har fått undantag som t.ex att vi inte använder euro och vi får producera och sälja snus trots att det är förbjudet i andra eu länder. Riksdag- Riksadgen är sveriges parlament som består av 349 ledamöter. Dessa ledamöter representerar olika politiska partier och väljs av folket i val. Riksdagen har som uppgift att stifta lagar (riksdagen röstar om lagförslag som kallas prepositioner som kommer från regeringen eller motioner som kommer från ledamöter. ) bestämma om statens pengar (hur sveriges pengar ska användas, bur mycke ska gå till offentliga sektorn osv). kontrollera regeringen (genom att ställa frågor, hålla debatter och använda verktyg som missförtroende förklaringar kan riksdafen kontrollera att regeringen gör sitt jobb). Riksdagen har också hand om EU frågor som påverkar sverige. Antalet platser ett parti får i riksdagen beror på hur många röster det får av folket. Om ett parti har fått 20% av rösterna får det även 20% av platserna i riksdagen. För att få plats i riksdagen behöver partiet minst 4% av rösterna och det kallas för fyraprocentspärren. Efter valet bildar de olika partierna ibland grupper som stödjer eller går emot regeringen. Talmannen är riksdagens ordförande och leder arbetet i riksdagen som debatter och omröstningar. Ledamöterna delas in i utskott som är små grupper som specialiserar sig på olika frågor t.ex utbildning, försvar eller miljö. Utskotten förbreder lagförslag som riksdagen sedan röstar om men de skapar inte egna förslag. Utskotten ger rekommendationer (betänkanden) om hur riksdagen bör rösta i en fråga. 15 utskott: Arbetsmarknadsutskottet, Civilutskottet, Finansutskottet, Försvarsutskottet, Justitieutskottet, Konstitutionsutskottet, Kulturutskottet, Miljö- och jordbruksutskott. Det sitter 17 mandat i varje utskott. Regering- Regeringen är den del av statsmakten som styr landet och ansvarar för att genomföra riksdagens beslut. Regeringen leds av statsministern och består av ministrar som ansvarar för olika ansvarsområden som utbildning, försvar och klimat. Statsministern väljs av riksdagen efter ett riksdagsval. Talmannen föreslår en statsministerkandidat som riksdagen röstar om och om kandidaten får stör (eller inte möter tillräckligt mycket motstånd) utses hen till statsminister. Sedan får statsministern bilda regering genom att välja ministrar som ska ingå i regeringen och vilka ansvarsområden de har. Regeringens uppgifter är att föreslå lagar (de lämnar propositioner till riksdagen som antingen kan vara om en ny lag eller en befentlig lag) Regeringen ansvarar också för att se till att myndigheterna som polisen och skatteverket genomför lagar och beslut i praktiken. Regeringen lägger fram förslag om statsbudgten till riksdagen och den sköter utrikespolitiken som representerar Sverige utomlands. Majoritetsregeringen är ett parti eller en koalition som har en majoritet i riksdagen vilket gör det enklare att få igenom sina förslag Minioritetsregreing är regering saknar egen majoritet och måste samarbeta med andra partier för att få stöd i riksdagen Koalitionsregering är två eller flera partier som går ihop för att bilda regering, det är vanligt i sverige eftersom inget parti ofta får egen majoritet. “Oftast får det största partiet inom respektive block de viktigaste positionerna i regeringen, inte minst statsministerposten.” Det finns två block som är basically en mer politisk samarbetning där partier som har lika ideologi samarbetar för att bilda regeringen efter val. Riksdagen måste ”tolerera” valet av statsminister och regering. Det betyder att en majoritet inte behöver rösta JA – men en majoritet får inte rösta NEJ. Sveriges regering efter valet 2022 består av politiker från Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Region-Självstyrande enheter som ansvarar för bland annat hälso-sjukvård, kollektiv trafik och regional utveckling. De har egna politiska församlingar, region fullmäktige som väljs av invånarna i regionen. Det finns 21 regioner i sverige och de samarbetar med kommunerna Kommun- lokala självstyrande enheter som ansvarar för skola, äldre omsorg, socialtjänst vatten och avlopp. Skillnaden mellan usas och sveriges statsskick: Huvudsakliga skillnader- I USA är presidenten både statschef och regeringschef med stor makt. USA har en tydlig maktdelning mellan de tre grenarna (lagstiftande, verkställande, dömande). USA är en federal stat med självständiga delstater. Usa har ett majoritetebaserat elektrossystem för presidentval I Sverige är statschefen kungen (symboliskt) och regeringschefen är statsministern. Och statschefen i Sverige är begränsad medan regeringschefen har makten. Sverige har mindre strikt maktdelning och regeringen är direkt ansvarig inför riksdagen. Sverige är en enhetsstat där makten är centraliserad. Sverige har ett proportionellt system för att representera väljarna mer direkt i riksdagen Sveriges styrelseskick- Sverige har beslutsfattande nivåer, fem huvudsakliga nivåer. Först är det EU- överstatligt samarbete, alla som är med i EU måste följa EU lagar annars kan man få böter eller hamna i EU domstolen. Men det finns undantag som till exempel tobak snus, tobak snus är förbjudet att sälja någon annanstans, men för Sverige är det ett undantag. Samma sak med euro, egentligen måste man ha euro som valuta med EU har accepterat det. Riksdag- Den högsta beslutsfattande nivån i Sverige. Riksdagen är ovanför regeringen. Det är riksdagen som väljer regering, de har även rätt att avsätta regeringen om de anser att de inte utför ett bra jobb. Regionen har inte mycket makt, kommunerna har även mycket makt (kommunalt självbestämmande) 1. Riksdagen 2. Regering 3. Kommun 4. Region Regeringsformen- En av Sveriges fyra grundlagar. Bestämmer hur landet ska styras, hur röstar man, hur ska riksdagens arbete se ut. “All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare” All offentlig makt utgår från folket, alltså folkstyre. Vi har valt ett antal människor som ska styra Sverige. Rösterna fördelas på 349 mandat (mandat är ett annat ord för röster och den som röstar heter ledamot), en personlig plats där en människa röstar. Vi röstar på vem som ska sitta i riksdagen och den som har fått mest andel får bli Sveriges parti, och partiet själv får rösta en partiledare. Riksdagen beslutar om budgeten och stiftar Sveriges lagar. Men regeringen beslutar om vad de vill göra med pengarna. Man får rösta Ja, Nej eller avstå mandat. Yttrandefrihet- vi får tycka och tänka hur vi vill om makten utan att staten ska lägga i sig. Så det handlar om staten och individen, inte individ med individ. Tryckfrihet- Får publicera egna opinions Successionsordningen- Vad kungamakten har för rättigheter. Vänsterblocket- Vänster, social, miljöpartiet. Ideologierna: Socialism, socialliberalism, ekologism, feminism. begrepp: Mandat: Mandat betyder plaster i en beslutsfattande församlig som t.ex riksdagen. Antalet mandat som ett parti får bestäms av hur många röster partiet får i ett val. Utskott: Utskott är indelade grupper i riksdagen som är specialiserade i olika ämnen som klimat utbildning och trafik. Deras huvudsakliga uppgift är att bereda de frågor som redan skickats till riksdagen. De diskuterar och analyserar förslag och skriver betänkanden (rekommendationer) om hur riksdagen bör besluta i frågan. Talman: Talmannen är riksdagens ordförande och har flera viktiga uppgifter. Talmannen leder debatter i riksdagen och ser till att diskussionen sker enligt reglerna. Hen har också en central roll efter riksdagsvalet eftersom det är talmannen som föreslår en kandidat som blir statsminister baserat på vem som kan få stöd av en majoritet i riksdagen. Fyraprocentspärren: Det är en regel som innebär att ett parti måste få minst 4% av rösterna i hela landet för att få mandat i riksdagen. Fördelar:Syftet med spärren är att förhindra att alltför många små partier sitter i riksdagen eftersom det gör det svårt att bilda stabil regering och fatta beslut. Färre partier innebär mindre risk för splittring och långa förhandlingar i riksdagen. Små extremistiska partier får svårare att ta sig in riksdagen och påverka politiken Nackdelar: Röster på partier som inte når spärren räknas inte med i mandat vilket får röstarna känna att deras röst förlorades. Mindre partier med nya frågor och ideer får inte plats i riksdagen. Partier som är starka lokalt, men inte nationellt, kan få svårt att påverka även om de har betydande stöd i regionen. tidöavtalet