Summary

Detta dokument beskriver de grundläggande principerna för det svenska statsskicket. Det inkluderar information om grundlagar, regeringsformer, fyra styrelse nivåer, och ansvarsfördelning.

Full Transcript

1. Sveriges fyra grundlagar och vad de innebär: Regeringsformen (RF): Denna grundlag är den mest centrala och beskriver hur landet ska styras. Den reglerar förhållandet mellan regering och riksdag samt medborgarnas grundläggande rättigheter och skyldigheter. Den definierar även hur val ska ge...

1. Sveriges fyra grundlagar och vad de innebär: Regeringsformen (RF): Denna grundlag är den mest centrala och beskriver hur landet ska styras. Den reglerar förhållandet mellan regering och riksdag samt medborgarnas grundläggande rättigheter och skyldigheter. Den definierar även hur val ska genomföras och reglerar statens maktfördelning. Tryckfrihetsförordningen (TF): Skyddar rätten att uttrycka åsikter i tryckt form, exempelvis genom tidningar, böcker och andra tryckta medier. Den förbjuder censur och innebär att staten inte får förhandsgranska eller förbjuda publicering av tryckt material. Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL): Denna grundlag kompletterar tryckfrihetsförordningen men täcker andra medier, såsom radio, TV, film och internet. Den ger skydd för att uttrycka åsikter genom alla former av elektroniska medier och förbjuder censur inom dessa områden. Successionsordningen (SO): Denna grundlag reglerar vem som kan ärva tronen i Sverige. Det innebär att den fastställer vilka medlemmar av kungafamiljen som kan bli kung eller drottning. Den nuvarande ordningen gör att den äldsta arvingen oavsett kön har företräde. 2. De fyra nivåerna i Sveriges statsskick: Riksdagen (nationell nivå): Sveriges högsta beslutande organ som stiftar lagar, beslutar om budgeten och granskar regeringen. De representerar befolkningen genom valda ledamöter. Regionen: Sverige är indelat i regioner som ansvarar för viss samhällsservice, främst sjukvård och kollektivtrafik. Kommunen (lokal nivå): Kommunerna ansvarar för lokal samhällsservice som skolor, äldreomsorg, barnomsorg, vattenförsörjning och avfallshantering. Europeiska parlamentet (EU-nivå): Detta organ påverkar Sverige genom EU-lagar och direktiv som riksdagen måste följa. Sverige är medlem i EU och deltar i beslutandeprocesser genom valda representanter till Europaparlamentet. 3. Hur många platser finns i riksdagen och vad kallas salen där besluten fattas? Antal platser i riksdagen: 349 platser (mandat). Beslutssalen: Den kallas kammaren eller plenisalen. 4. Riksdagens fem huvudsakliga uppgifter: Stifta lagar: Riksdagen röstar och beslutar om nya lagar. Besluta om statens budget: De fastställer hur statens pengar ska användas genom budgetförslag. Granska regeringen: Riksdagen kontrollerar och utvärderar regeringens arbete. Besluta om utrikespolitiken: Riksdagen är med och påverkar Sveriges utrikespolitik. EU-samarbetet: Deltar i utformningen av svensk EU-politik och hur Sverige ska följa EU-lagar. Utse statsminister: Riksdagen röstar om förslag från talmannen för vem som ska bli statsminister. 5. Vad är ett utskott och ge exempel: Ett utskott är en mindre arbetsgrupp inom riksdagen som förbereder olika politiska frågor innan de tas upp för beslut i kammaren. De fungerar som "specialister" på olika områden och fördjupar sig i frågor innan riksdagen röstar om dem. Exempel på utskott: Finansutskottet (ansvarar för ekonomiska frågor och budgeten). Socialutskottet (hanterar frågor om socialpolitik, exempelvis sjukvård och välfärd). 6. Hur en regering bildas efter ett val: Efter ett val föreslår talmannen en kandidat för statsministerposten, vanligtvis från det parti som fått flest röster eller har stöd av flest riksdagsledamöter. Riksdagen röstar sedan om talmannens förslag. Om förslaget godkänns, utser statsministern sin regering. 7. Vad är en majoritetsregering? En majoritetsregering har stöd av en majoritet (minst 175) av riksdagens 349 ledamöter. Detta gör det lättare för regeringen att få igenom sina förslag i riksdagen. 8. Vad är en minoritetsregering? En minoritetsregering saknar egen majoritet i riksdagen och måste söka stöd från andra partier för att få igenom sina förslag. 9. Vad är ett departement, hur de leds och de viktigaste? Ett departement är en del av regeringskansliet som hjälper regeringen med att utforma och genomföra politiken inom specifika områden. Varje departement leds av en minister (exempelvis finansministern eller utbildningsministern). Viktiga departement: Finansdepartementet: Ansvarar för ekonomiska frågor, budget och skattepolitik. Utbildningsdepartementet: Hanterar frågor om skola, universitet och forskning. 10. Regeringens uppgifter: Styra Sverige genom att verkställa de beslut som riksdagen fattar. Föreslå nya lagar och lagändringar. Föreslå budget för staten. Ansvara för utrikespolitiken och representera Sverige i internationella sammanhang. 11. Vad är statsförvaltningen, antal myndigheter och vem tillsätter chefen? Statsförvaltningen består av alla de myndigheter som ser till att regeringens och riksdagens beslut genomförs. Det finns omkring 340 statliga myndigheter. Myndighetschefer tillsätts av regeringen. 12. Statsförvaltningens tre nivåer: Statlig nivå: Centrala myndigheter som Skatteverket eller Försäkringskassan. Regional nivå: Länsstyrelser som övervakar och samordnar statlig verksamhet i länen. Kommunal nivå: Lokala myndigheter som ser till att beslut som gäller kommunens ansvar genomförs. 13. Vem som får rösta och vad som krävs: För att få rösta i riksdagsvalet måste man: Vara svensk medborgare. Ha fyllt 18 år senast på valdagen. 14. Vad proportionella val är: Proportionella val innebär att antalet platser (mandat) som ett parti får i riksdagen står i proportion till den andel röster partiet fått i valet. Om ett parti får 20% av rösterna, får de ungefär 20% av mandaten i riksdagen. 15. Vad riksdagens mandat är: Mandat är de platser (säten) i riksdagen som varje parti får efter valet. Totalt finns 349 mandat att fördela mellan partierna. 16. Vad folkomröstningar är och ge exempel: En folkomröstning är en direkt omröstning där folket får rösta om en specifik politisk fråga. Den är oftast rådgivande men kan ibland vara beslutande. Exempel på svenska folkomröstningar: Kärnkraftsomröstningen 1980. EU-medlemskapsomröstningen 1994.

Use Quizgecko on...
Browser
Browser